Barn- och utbildningsnämnden Tid:

(1)

KALLELSE Utbildningskontoret

2020-01-21 1/2

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2020-02-25 kl. 18:00

Plats: Åkerskolan, bildsalen, Åkers Styckebruk

Majoriteten har förmöte i sal 134 och oppositionen i sal 119 från klockan 17:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde

3. Årsrapport 2019 för barn- och utbildningsnämnden

BUN/2020:1 Bilaga

4. Internkontrollplan 2019 för barn- och utbildningsnämnden, årsuppföljning

BUN/2019:5 Bilaga

5. SKA: Övergång, samverkan och omvärld

BUN/2020:6 Bilaga

6. Patientsäkerhetsberättelse för 2019 BUN/2020:8 Bilaga 7. Information från kontaktpolitiker

8. Övriga frågor

9. Information från utbildningschef 10. Information från ordförande

11. Ärendebalanslista Bilaga

12. Delegationsbeslut 13. Meddelandeärenden

(2)

2/2

Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:1-042

2019-12-02

Administration

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Barn- och utbildningsnämnden

Årsrapport 2019 för barn- och utbildningsnämnden

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna årsrapport 2019 för barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 2. 500 000 kronor av barn- och utbildningsnämndens överskott av

investeringsbudgeten förs över till barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget för 2020.

Beskrivning av ärendet

I årsrapporten beskrivs aktiviteter relaterade till målen och måluppfyllelse för helåret görs. Barn- och utbildningsnämnden gör en helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer: data, enkäter och

självskattning. Kvalitetsuppföljning sker kontinuerligt och systematiskt under året. I årsrapporten redovisas den sammantagna bilden av samtliga

kvalitetsuppföljningar under 2019.

Barn- och utbildningsnämndens mål om att alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet är inte uppfyllt. Trots insatser kvarstår problematiken med genomsnittligt låga resultat och skillnader mellan olika skolor och klasser. Målet att alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer bedöms vara delvis uppfyllt, likaså målet om att alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer. Ett exempel är LÄS-projektet som gått in på sitt andra läsår och även vidareutvecklas med en kompletterande pedagogisk utbildning med spetsinriktning för lärare som redan har

ämnesbehörighet.

Målet att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms som delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron i snitt för de senaste 12 månaderna har sjunkit under 2019 och ligger på 8,2 %, vilket är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har också förbättrats genom en tydligare struktur och uppföljningslogik. Skolornas utmanande arbetsmiljö visar på behovet av fortsatt arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

(4)

2/2

Barn- och utbildningsnämnden har för 2019 tilldelats en ekonomisk ram på 884,8 miljoner kronor. Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari- december visar en positiv avvikelse med 5,2 miljoner kronor. Överskottet beror främst på volymjusteringar i årsbokslutet.

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2019 uppgår till 10,9 miljoner kronor. För perioden januari-december redovisas ett utfall på 10,2 miljoner kronor. Sammantaget behöver 0,5 miljoner kronor av kvarvarande investeringsmedel för inköp av maskiner och inventarier överföras till 2020.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Barnchecklista

Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån barn- och

utbildningsnämndens mål och de förväntningar nämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens mål utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Årsrapport 2019 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till

Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik

Utbildningschef Verksamhetscontroller

(5)

Årsrapport 2019 Barn- och

utbildningsnämnden

BUN/2020:1-042 2020-02-25

(6)

Innehållsförteckning

Inledning ...3

Uppföljning och analys ...3

Perspektiv Invånare...3

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet ...3

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer...8

Perspektiv Samhälle ...11

Mål: Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer...11

Perspektiv Medarbetare...13

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö ...13

Kompetensförsörjning ...13

Sjukfrånvaro och arbetsmiljö...15

Perspektiv Ekonomi...18

Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter ...18

Ekonomisk analys...19

Driftredovisning per verksamhet ...19

Ramprotokoll ...22

Riktade statsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag...22

Budgetföljsamhet...23

Prognossäkerhet ...23

Nämndens intäkter...24

Nämndens kostnader ...25

Investeringar...25

Nyckeltalsbilaga...27

(7)

Inledning

Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och

förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin

kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

För att ge verksamheterna inom nämndens ansvarsområde förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om Skolutvecklingsprogram 2023. Insatser genomförs inom områdena Kunskaper och lärande, Trygghet och stöd, Attraktiv arbetsgivare samt Förutsättningar.

Nämndens årsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till december.

Uppföljning och analys

Perspektiv Invånare

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet Bedömning: Inte uppfyllt

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Ett stort antal insatser genomförs inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023. Det treåriga program som genomförts i samarbete med Malmö högskola för att utveckla undervisningen i förskolan (Undif) har avslutats under året. Syftet med programmet var att utveckla förskollärarens roll, att öka medvetenheten om det ämnesdidaktiska innehållet i hela organisationen och att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i de kollegiala lärprocesserna.

Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS 1) avslutades i april, och fortsatte med en ny grupp, LÄS 2, under hösten. Projektet genomförs i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet och syftar till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och

relationsmässiga kompetens. De ämnesområden som ingår i projektet är matematik,

(8)

samhällsvetenskap, naturvetenskap och språk. Under året har 18 lärare från kommunala skolor och 29 lärare från fristående skolor deltagit i utbildningen.

Inom ramen för Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har insatser för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i grundskolan fortsatt. För att utveckla undervisningskvalitén och stärka ledarskapet i klassrummet genomförs exempelvis auskultationer, handledning och kollegiala reflektionssamtal.

Arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Den statliga och kommunala styrningen är nu sammanflätade i samma planerings- och

uppföljningssystem, vilket innebär att de läroplansuppföljningar som genomförs också används som underlag för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och i uppföljningen av densamma. Skolutvecklingsprogram 2023 har också konkretiserats i en kontorsplan för prioriterade och kontorsgemensamma insatser. Lednings- och kvalitetsdialoger med syfte att skapa gemensam riktning genomförs kontinuerligt. Som en del i att förenkla resultatuppföljningen har en ny lärplattform införts.

Syftet med ämnes- och IKT-utvecklarna (Informations- och kommunikationsteknik) är att bidra till både ökad måluppfyllelse och till högre likvärdighet. Ämnesutvecklarna i svenska och matematik har under året genomfört workshops om de obligatoriska bedömningsstöden och varit delaktiga i analysmöten gällande resultaten. Planen gällande bedömningsstöd för F-3 har reviderats och implementerats. Under 2019 har förskolans ledningsgrupper genomfört Skolverkets utbildning Leda digitalisering. Tre handledare har utbildats och ett digitaliseringslyft har under hösten påbörjats i förskolan. Uppföljning på förskolorna gällande digitala lärmiljöer har också genomförts utifrån de självskattningar lärare och skolledare gjort i LIKA (SKR:s självskattningsverktyg Ledning Infrastruktur Kompetens Användning).

Kompetensutveckling har under perioden genomförts för lärare och elevassistenter om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), för fritidshemspersonal om planering och dokumentation, för lärare i F-3 och särskolan om läsförståelse och för lärare i årskurs 7-9 om bedömning, betyg och prövningar. Lärarna på gymnasiet har genomfört skolverkskursen Bedömning och betyg. Förskolan har upprättat en gemensam

kompetensutvecklingsplan.

Resultat

Betygsresultaten i grundskolan för läsåret 2018/19 visar att den sammanlagda måluppfyllelsen inte har ökat. Andelen elever i årskurs 6 med lägst betyget E i engelska, matematik och svenska har sjunkit jämfört med föregående läsår. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit och resultatskillnaderna mellan skolor har ökat.

Höstterminsbetygen tyder på förbättrade resultat i engelska och matematik, men en försämring i svenska. I sammanhanget bör noteras att 1 procentenhet motsvarar tre elever i årskurs 6. Resultaten för höstterminen redovisas inom parantes i tabellerna nedan.

(9)

Andel (%) elever åk 6 med lägst betyget E,

kommunala skolor Strängnäs Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

engelska 87 87 79 (81)

matematik 87 87 77 (82)

svenska 89 87 86 (84)

Data hämtad från Kolada. Resultat inom parantes avser höstterminsbetygen 2019 hämtade från lärplattformen.

Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Andel (%) elever åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,

kommunala skolor Strängnäs 63 66 54 (55)

En framgångsfaktor för framtida anställningsbarhet är genomgånget gymnasium. Att säkra behörigheten till gymnasiet blir därför extra viktigt. Andelen elever som

uppnådde behörighet till yrkesprogram läsåret 2018/19 ligger på samma nivå som föregående läsår. En (1) procentenhets förändring motsvarar tre elever i årskurs 9.

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen varierar stort mellan skolorna, liksom behörigheten till gymnasiet och det genomsnittliga

meritvärdet. Det sammantagna resultatet av det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit liksom andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

I uppföljningen har noterats att ett antal elever, med ibland svaga bakgrunds-

kunskaper, kommit inflyttande under årskurs 9. Detta har påverkat resultatet, framför allt på skolnivå.

Höstterminsbetygen (inom parantes) når inte upp till förväntat resultat. Pågående insatser kommer att intensifieras och följas upp på enhetsnivå.

Andel (%) elever åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen (A-E) Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Strängnäs kommunala skolor 65 68 65 59 (55)

Karinslundsskolan 38 50 61

Mariefreds skola 88 77 83 76

Paulinska skolan 53 64 56 49

Stallarholmsskolan 39 72 63

Åkerskolan 58 68 63 50

Andel (%) elever som uppnått

behörighet till yrkesprogram Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Strängnäs kommunala skolor 77 81 79 78

Karinslundsskolan 59 70 77

Mariefreds skola 91 89 90 88

Paulinska skolan 65 75 73 70

Stallarholmsskolan 49 87 76

Åkerskolan 74 77 78 76

Data hämtad från Kolada

(10)

Meritvärde åk 9, genomsnitt

(17 ämnen) Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Strängnäs kommunala skolor 201.5 211.7 206.5 204.3

Karinslundsskolan 185.6 193.1 208.2

Mariefreds skola 234.1 225.9 226.8 224.1

Paulinska skolan 181.7 194.6 203.7 194.6

Stallarholmsskolan 198.3 226.8 190.7

Åkerskolan 191.4 207.9 198.8 186.7

Data hämtad från Skolverket/SCB

Andelen elever som nått gymnasieexamen varierar mellan de olika programmen. Det sammantagna resultatet för yrkes- respektive högskoleförberedande program har sjunkit något. Genomsnittligt betygspoäng har ökat på yrkesprogrammen och ligger på ungefär samma nivå som de högskoleförberedande programmen. Andelen elever på högskoleförberedande program som är behöriga till högskola har ökat och uppgår till 95 procent.

Andel (%) elever med examen

från gymnasiet inom 3 år Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Yrkesprogram 73 69 68 67

Högskoleförberedande program 65 78 76 74

Genomsnittligt betygspoäng

hos avgångseleverna Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Yrkesprogram 12.9 13.1 13.0 13.3

Högskoleförberedande program 13.6 14.0 13.6 13.4

Andel (%) elever behöriga till

högskola av avgångseleverna Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19

Yrkesprogram 65 36 * 33

Högskoleförberedande program 84 86 93 95

* Färre än 10 elever, resultat redovisas inte Data hämtad från Skolverket/SCB

Analys

Ett antal insatser görs inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 för att förbättra måluppfyllelse och likvärdighet i barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

Uppföljningen visar dock att problematiken med låga resultat och stora skillnader mellan skolor och klasser kvarstår. Analysen visar att de socioekonomiska

(11)

bakgrundsfaktorerna¹ får visst genomslag på de olika skolornas resultat. Därmed kan konstateras att skollagens uppdrag om att kompensera för olikheter inte uppfylls.

Undervisningen är den faktor som har störst inverkan på resultaten.

Kvalitetsuppföljningen av Kunskap, utveckling och lärande under hösten visade att samtliga verksamheter inte kontinuerligt, systematiskt och kollegialt följer upp undervisningen och dess resultat. Detta är en förklaring till att resultaten inte

förbättras över tid. Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 görs därför insatser som handlar om att stärka resultatanalyserna i det systematiska kvalitetsarbetet. I analyserna lyfts särskilt framgångsfaktorer fram vilka hjälper organisationen att stärka det välfungerande.

Läsförståelse är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i många ämnen. I uppföljningar har det konstaterats att alla elever inte har en tillräckligt god läsförståelse och att undervisningen inte genomförs på ett likvärdigt och effektivt sätt.

En gemensam plan för arbetet med läsförståelse i ett 1-19-årsperspektiv är under framtagning inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023.

Kvalitetsuppföljningarna visar vidare att samsyn, samordning och samarbete är framgångsfaktorer för ökad likvärdighet. En annan framgångsfaktor är tillsättandet av försteförskollärare, vilket ökat attraktiviteten vid rekryteringar i förskolan. Svårigheten att rekrytera legitimerade förskollärare kvarstår dock i ytterområdena, vilket riskerar att försämra likvärdigheten. Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 har rekrytering av ett förstelärarteam i grundskolan påbörjats. Syftet med teamet är bland annat att samordna uppföljning och analys, och därmed stärka måluppfyllelse och likvärdighet.

Rörlighet och behörighet i personalgruppen hör till de förutsättningar som påverkar kontinuiteten i verksamheten, och därmed måluppfyllelse och likvärdighet. Enheter med hög behörighet och positiv rörlighet har bättre förutsättningar att utveckla samsyn och samarbete än enheter där det motsatta råder. Att rörligheten och behörigheten skiljer sig åt mellan olika enheter kan därför vara en bidragande orsak till resultatet.

Det finns även förutsättningar med trolig påverkan på resultatet som är svårare för verksamheterna själva att göra något åt. Exempel på det är statsbidrag med rigid konstruktion, byggprocesser som tar uppmärksamhet från utveckling av

undervisningen och stökighet i samhället som får återverkningar i förskolan och skolan.

Slutsatser

Arbetet med Skolutvecklingsprogram 2023 behöver fortsätta utifrån syftet att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.

1 Studier har visat att det finns bakgrundsfaktorer hos individen som kan förklara resultat på gruppnivå. Dessa är andelen flickor, andelen nyinvandrade elever samt föräldrarnas

utbildningsnivå. Den senare variabeln har ungefär dubbelt så stort förklaringsvärde som kön och etnicitet.

(12)

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer Bedömning: Delvis uppfyllt

De aktiviteter som genomförs inom barn- och utbildningsnämndens

verksamhetsområde tar sin utgångspunkt i Skolutvecklingsprogram 2023. Många av de aktiviteter som genomförs syftar också till att nå flera av nämndens mål samtidigt.

Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är ett exempel på detta. I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av

elevhälsopersonal har genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser. Även på gymnasiet har det genomförts

förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser.

Förskolan har utvecklat systematiken kring normer, värden och inflytande genom att omarbeta och implementera mallen för likabehandlingsplan. Alla enheter har

genomfört kartläggningar genom observationer, intervjuer och trygghetsvandringar, där personal och barn tillsammans har identifierat risker. Arbetet med

kartläggningarna och de genomförda aktiviteterna har blivit mer systematiska.

En ny lärplattform har införts i grundskolan. Denna har förbättrat möjligheten att systematiskt följa upp elevers frånvaro, vilket är en del i det trygghetsskapande arbete som genomförs inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023. Riktlinjer och rutiner för ökad skolnärvaro har uppdaterats. Syftet med dokumenten är att i ett tidigt skede upptäcka och avhjälpa problematisk frånvaro. Vidare har grundskolan infört

förväntansdokument och arbetar målmedvetet med strukturer för

lektionsgenomförande i syfte att öka studieron. Skolorna samarbetar också med fritidsgårdarna, polisen och kyrkan kring gemensamma trygghetsskapande insatser.

Området Trygghet och stöd i skolutvecklingsprogram 2023 innehåller delar som behöver genomföras i samverkan med andra aktörer. Ett resultat av sådan samverkan är den förvaltningsövergripande barn- och ungdomsstrategin som har fastslagits under året. Syftet med barn- och ungdomsstrategin är att lägga fast inriktningen för

kommunens utvecklingsarbete gällande barn och unga. Arbetet ska fokusera på främjande och förebyggande arbete, samverkan och tidiga insatser. Målsättningen är att barn, unga och vårdnadshavare i ett tidigt skede ska få ta del av ett samordnat och välfungerande stöd.

Utbildnings- och socialkontoret ingår i samverkansstrukturen med regionen. I det arbetet har arbetsgruppen för närvårdsstruktur börjat hitta effektiva former och en permanent konsultationsgrupp för vardagsnära insatser i tidig samverkan (VITS) har inrättats.

Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samverkar även kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, som började sitt arbete i augusti. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och

(13)

Resultat

Resultaten är hämtade från elev- och vårdnadshavarenkäter som är genomförda av utbildningskontoret under läsåret 2018/2019 och Skolinspektionen 2016 och 2018.

En förutsättning för lärande är upplevd trygghet. De allra flesta eleverna känner sig trygga och trivs i skolan, vilket också bekräftas av vårdnadshavarnas enkätsvar.

Generellt är resultaten i Skolinspektionens enkät något lägre än medeltalet för samtliga medverkande skolenheter. Resultatet för årskurs 9 gällande upplevd trygghet ligger dock på samma nivå som samtliga medverkande skolor.

Elever F-3 2019 _nöjd/nöjd^Mycket Varken eller Missnöjd/

Mycket missnöjd Det finns vuxna på skolan som jag känner mig trygg med (%) 87 11 2

Jag känner mig trygg på rasten (%) 82 13 5

Elever fritidshem 2019 _nöjd/nöjd^Mycket Varken eller Missnöjd/

Mycket missnöjd

Jag trivs med de andra barnen på fritids 82 16 3

På fritids finns det vuxna jag kan gå till inne 90 8 2

På fritids finns det vuxna jag kan gå till ute 87 10 3

Elever grundskola och

gymnasium 2019 ^Årskurs

Stämmer helt och hållet/

ganska bra

Stämmer ganska dåligt/

inte alls Vet ej

4 och 6 80 16 4

5 81 * *

7 och 8 68 26 6

9 79 15 6

gy 1 och 3 85 9 6

Jag känner mig trygg i skolan (%)

gy 2 75 15 9

* 1–9 svarande

Elever grundskola och

gymnasium 2016 ^Årskurs

ganska bra

inte alls

Vet ej

5 88 * *

9 79 18 3

Jag känner mig trygg i skolan (%)

gy 2 85 * *

* 1–9 svarande

Elever grundsärskola och gymnasiesärskola 2019

Mycket

nöjd/nöjd Varken eller Missnöjd/Mycket missnöjd

Jag känner mig trygg när jag är i skolan (%) 83 10 8

Jag vet att personalen hjälper mig om jag är otrygg (%) 95 5 0

Vårdnadshavare förskola 2019 mycket bra/^Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt/mycket

dåligt Vet ej

Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan (%) 99 1 0

(14)

Vårdnadshavare grund- och särskola 2019

ganska bra

inte alls

Vet ej

förskoleklass Mitt barn känner sig tryggt i skolan (%) 92 * *

grundskola Mitt barn känner sig tryggt i skolan (%) 87 * *

grundsärskola Område Trygghet: Index 8.8 (av 10)

* 1–9 svarande

Analys

Kvalitetsuppföljningen av området Normer, värden och inflytande under våren 2019 visar att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i barn- och

utbildningsnämndens verksamheter. Arbetet för ökad trygghet behöver dock ständigt pågå. Uppföljningen visar också att studieron och dialogen om det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver förbättras.

Dessa slutsatser grundar sig i de elev- och vårdnadshavarenkäter som genomförts under läsåret och i analys av de anmälningar om diskriminering och kränkande behandling som gjorts i utbildningskontorets utredningssystem och till

Skolinspektionen, men också i de nulägesanalyser som gjorts i Samverkan för bästa skola.

I uppföljningen av insatserna i Samverkan för bästa skola framkommer att insatsen gällande främjande och förebyggande elevhälsa genomförts med elevhälsopersonal men inte samordnats med skolans övriga utvecklingsinsatser i tillräcklig omfattning.

Det är möjligt att föreställningar om att barn- och elevhälsa är en självständig del av organisationen kan ha bidragit till att det förebyggande och främjande

trygghetsskapande arbetet ännu inte fått full effekt för eleverna. Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 genomförs därför gemensamma elevhälsoeftermiddagar för att på så sätt stärka förskolornas och skolornas främjande och förebyggande barn- och elevhälsoarbete.

Den samverkansstruktur som byggts upp mellan utbildnings- och socialkontoret har bland annat resulterat i konkret arbete i form av det skolsociala stödteamet. Denna samverkan har även utvidgats till att omfatta kultur- och fritidskontoret. Samverkan sker även i barn- och elevhälsogruppen där representanter för förskola, grundskola och skolans medicinska insatser deltar. Dessa gemensamma insatser förväntas leda till ökad trygghet och studiero i linje med Skolutvecklingsprogram 2023.

Samtliga indexvärden i Skolinspektionens vårdnadshavarenkät i förskoleklass har förbättrats sedan 2016, även om förändringen är marginell. Ett annat positivt resultat finns i vårdnadshavarenkäten i grundsärskolan där samtliga resultat (index) ligger över resultatet för motsvarande skolenheter. Det är troligt att arbetet med att förbättra övergången från förskolan till förskoleklass, och det täta samarbetet mellan skola och vårdnadshavare i grundsärskolan bidragit till dessa resultat.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna

(15)

Perspektiv Samhälle

Mål: Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer Bedömning: Delvis uppfyllt

Inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 genomförs flera aktiviteter inom områdena Kunskaper och lärande samt Trygghet och stöd, i samverkan med andra aktörer. Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) har genomförts i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet. Den första gruppen av lärare från kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor examinerades i april och en ny grupp påbörjade sina studier under höstterminen. Ett gemensamt arbete mellan alla skolhuvudmän har påbörjats för att titta på olika möjligheter att bryta skolsegregationen och för att stärka Strängnäs som bildningsstad.

Vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket

Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos varandra för att på så sätt ge fler studerande utbildningsplats men också för att öka kvalitén på utbildningen.

Inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUAN) sker

samverkan med Jobbtorg, arbetsförmedlingen och privata aktörer kring praktikplatser på vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. På det sistnämnda programmet sker också praktik på kommunala förskolor. Förskolorna och

vuxenutbildningen samverkar även kring uppdragsutbildning för att fler redan anställda ska öka sin kompetens, till exempel till barnskötare.

Familjecentralen är ett resultat av samverkan mellan utbildningskontoret,

socialkontoret och regionen. Genom samverkan kan tidiga insatser göras, i enlighet med Skolutvecklingsprogram 2023, exempelvis inom ramen för Öppna förskolan, mödravårdscentralen och barnavårdscentralen. Under 2019 har även ett samarbete med komvux svenska för invandrare (SFI) inletts. Arbetet har resulterat i att fler mammor deltar i svenskundervisning och att föräldralediga mammor håller sin svenska vid liv.

Resultat

Samverkan med de fristående huvudmännen har utvecklats. Ett exempel på det är pilotprojektet LÄS som föll väl ut och resulterade i att en ny utbildningsomgång genomförs under läsåret 19/20. Samarbetet mellan kommunen, stiftelsen och universitetet har även resulterat i ett beslut om att utveckla projektet genom att genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med spetsinriktning och en handledarutbildning i Strängnäs under läsåret 19/20.

(16)

Elever från både kommunala och fristående skolor är antagna till resursskolan och samarbetet med de fristående huvudmännen i antagningsprocessen har fungerat bra.

Resursskolan är ett resultat av åtgärder inom område Trygghet och stöd i Skolutvecklingsprogram 2023.

Thomasgymnasiet och vuxenutbildningen har certifierats inom vård- och omsorgscollege, vilket är ett resultat av god intern och extern samverkan kring

utbildning och praktik. Fler företag har anslutits till Teknikcollege och intresset för att delta i branschrådet har ökat.

Antalet besökande på Öppna förskolan har ökat under året.

Analys

Nämndens förväntan på att verksamheterna utvecklar samverkan med andra aktörer i närsamhället bedöms som delvis uppfyllt. Ett tecken på att så sker är att parterna vill utveckla samverkan vidare, så som exempelvis sker i utvecklingen av LÄS-projektet och de samtal som pågår om nya projekt inom DUAN.

Branschråden på Thomasgymnasiet, där lokala företagare och vårdgivare ingår, och certifieringen inom teknik- samt vård- och omsorgscollege tyder på att tillitsfull samverkan sker mellan skolan och andra aktörer. Dessa exempel visar att

framgångsrika samarbeten bygger på tillit och förtroende, vilket i sin tur bidrar till fortsatt och utvecklad samverkan.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsatt fördjupa sig i vuxenutbildningens lokala och regionala samverkan, och på vilket sätt vuxenutbildningen kan bidra till förvaltningens kompetensförsörjning, kommuninvånarnas kompetensutveckling och till den lokala näringslivsutvecklingen.

Barn- och utbildningsnämndens arbete med att skapa transparens runt resursfördelningen behöver fortsätta.

(17)

Perspektiv Medarbetare

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö

Bedömning: Delvis uppfyllt

Formellt sett har barn- och utbildningsnämnden inte något ansvar för arbetsmiljön i utbildningskontorets verksamheter – det är kommunstyrelsen som har det. Barn- och utbildningsnämnden har dock genom Skolutvecklingsprogram 2023 pekat ut området attraktiv arbetsgivare som en av förutsättningarna för att lyckas med programmet.

Attraktiv arbetsgivare definieras som att tillhandahålla bra anställningsvillkor, en anständig lön, goda utvecklingsmöjligheter, en bra arbetsmiljö och möjlighet till

delaktighet och inflytande. Nämnden kan också sägas ha ett medansvar för att det finns förutsättningar för verksamheten att leva upp till arbetsmiljölagarna.

Nedan redovisas först kompetensförsörjning för sig och sedan sjuktalen och arbetsmiljöarbetet för sig.

Kompetensförsörjning

Inom ramen för det partsgemensamma avtalet HÖK 18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor) startade 2019 en lokal arbetsgrupp med

strategisk kompetensförsörjning som fokus. Alla verksamheter är representerade i gruppen som består av såväl arbetsgivarrepresentanter som fackliga företrädare. HÖK- gruppen arbetar med att tydliggöra nuläge och önskat läge när det gäller strategisk kompetensförsörjning. Det är också ett arbete som görs på enhetsnivå i samverkan.

Kompetensutvecklingsinsatser pågår enligt planer i linje med Skolutvecklingsprogram 2023. Några exempel är LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig

samverkan), förskolans program Undervisning i förskolan, grundskolans Samverkan för bästa skola och chefernas ledarutvecklingsprogram. Kompetensutveckling sker utifrån de olika verksamheternas och enheternas behov och planer, och sprids genom kollegialt lärande.

Resultat

Det är svårt att rekrytera personal till utbildningskontorets verksamheter, framför allt i kommunens ytterområden utanför Strängnäs och Mariefred.

Flera förskolor saknar förskollärare på varje avdelning. Det finns dock alltid en ansvarig förskollärare för undervisningen, även om det saknas på avdelningen. Inom förskolan försöker man rekrytera försteförskollärare då det ibland ger fler sökande.

Inom grundskolan är det svårare att rekrytera i högre årskurser och inom matematik, naturorienterande ämnen samt praktiska och estetiska ämnen.

Personalomsättningen inom Utbildningskontoret var 13,1 procent under 2019. Här ingår inte de medarbetare som började på nya tjänster inom samma kontor eller inom

(18)

Strängnäs kommun. Personalomsättning över 10 procent motiverar djupare analys.

Omsättningen är högst på de förskole- och skolenheter som hade Fogdö i sitt område.

När den kommunala verksamheten på Fogdö förskola och skola upphörde, valde majoriteten av medarbetarna att stanna kvar på platsen och byta arbetsgivare till den privata aktören som etablerade sig. Värt att notera är att skolorna i ytterområdena som har svårt att rekrytera inte har en uppseendeväckande hög personalomsättning.

Strängnäs kommuns medarbetarundersökning 2019 visar att utbildningskontorets medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. På en skala från ett till fem är medelvärdet 4,23 - vilket kan jämföras med siffran för hela kommunen som är 4,14. En förutsättning för kompetensutveckling är ett fungerande ledarskap.

Utbildningskontorets medarbetare är nöjda med sina chefer och har blivit nöjdare under de tre senaste åren.

Resultaten av såväl förskolans Undervisning i förskolan som LÄS-projektet är mycket goda. Undervisning i förskolan har lett till att förskollärarna utvecklat sin självbild, stolthet för yrket och sitt gemensamma professionella språk. I utvärderingen av LÄS svarar samtliga respondenter att de är nöjda eller mycket nöjda med projektet i stort.

HÖK-gruppen har under året identifierat arbetsorganisation som det mest brådskande området att arbeta med, det vill säga hur vi bättre kan organisera oss för att nyttja medarbetarnas kompetens på bästa sätt. Ett exempel är förskolan som har planer på att införa en ny roll som assistent i förskolan, med tydliga rollbeskrivningar för både assistent, barnskötare och förskollärare.

Analys

Det stora antalet kompetensutvecklingsinsatser som pågår, och det faktum att utbildningskontorets medarbetare i så hög utsträckning upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete, kan tolkas som att kompetensutvecklingsdelen under attraktiv arbetsgivare i Skolutvecklingsprogram 2023 fungerar tillfredsställande.

Under hösten 2019 har en särskild satsning utarbetats och samverkats, för att kunna starta under 2020 i ett av kommunens ytterområden. Detta för att behålla och

rekrytera legitimerad personal och för att få kontinuitet i personalgruppen. Satsningen har tre delar. Den första är en lönesatsning på legitimerade lärare. Den andra är en förstärkning i skolledningen med ytterligare en biträdande rektor. Den tredje består av en personalförstärkning av fyra förstelärare inom svenska, matematik, engelska och digitalisering. Insatsen är en del i Skolutvecklingsprogram 2023 för att öka

likvärdigheten och höja resultaten.

Ansträngningarna att locka behöriga lärare till ytterområdena behöver utvärderas och försök med nya roller i organisationen likaså. Framgångsrika sätt att arbeta behöver spridas.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med

kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.

(19)

Sjukfrånvaro och arbetsmiljö

Attraktiv arbetsgivare är ett viktigt område inom Skolutvecklingsprogram 2023 då medarbetare och chefer som trivs och mår bra är en förutsättning för barns och elevers lärande. Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med

arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis togs fram under 2019. En tydligare plan för uppföljning har också skapats. Detta sammantaget ska underlätta skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggöra enheternas behov på huvudmannanivå.

Grundskolorna har avslutat ett arbetsmiljöprojekt tillsammans med Karolinska institutet. Arbetet har gjorts utifrån enheternas behov, där enheterna väljer att jobba med en prioriterad fråga enligt en strukturerad processmetodik. Det har lett till exempelvis förväntansdokument mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket skapat mer tydlighet.

Den systematiska uppföljningen av sjukfrånvaro och arbetsmiljöarbete har fortsatt i utbildningskontorets verksamheter och fått en tydligare form inom grundskolan. Varje enhets arbete följs upp av verksamhetschef och/eller HR-specialist i syfte att ge direkt stöd.

Under hösten 2019 har utbildningskontorets chefer haft ett extra HR-stöd på halvtid för att arbeta med långa rehabiliteringsärenden. Det har resulterat i att HR-stödet varit inblandad i ett trettiotal ärenden. Ärendena är heterogena. Många gånger har HR- stödet bidragit med sakkunskap i komplicerade rehabiliteringsärenden och varit med på möten mellan arbetsgivare och arbetstagare för att göra en rehabiliteringsplan. I andra fall har HR gett stöd till cheferna i att hantera risker och tillbud i verktyget KIA.

HR-stödet har varit såväl avlastande som kompetensutvecklande för cheferna.

Försäkringskassan har utbildat chefer i att tolka arbetsförmågan i sjukintyg. Arbetet med förstadagsintyg, där det krävs och samtal mellan medarbetare och chef första frånvarodagen vid upprepad korttidsfrånvaro, pågår.

I HÖK-gruppens arbete är arbetsmiljö ett av de högst prioriterade områdena

tillsammans med arbetsorganisation (tillit till lärarprofessionen och ändamålsenlig lön är de andra). Varje enhet i nämndens verksamheter har i samverkan med fackliga identifierat och prioriterat aktiviteter inom arbetsmiljö.

(20)

Resultat

Utbildningskontorets genomsnittliga sjukfrånvaro för de senaste tolv månaderna går stadigt nedåt under 2019. Den minskar med drygt en procentenhet från januari till december. Andelen långtidsfrånvaro har minskat under året. Långtidsfrånvaron står för 46 procent av frånvaron (snitt de senaste 12 månaderna i december). Snittet för långtidsfrånvaron i januari 2019 var 51 procent.

Kvinnor har en något högre sjukfrånvaro än män, både när det gäller korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro (korttidsfrånvaro 8,9/7,1 procent och långtidsfrånvaro 46,7/40,1 procent). Den yngsta medarbetarna, 29 år och yngre, har lägst sjukfrånvaro (6,0 procent). Medarbetarna mellan 30 och 49 år har en sjukfrånvaro på 7,2 procent och de äldsta medarbetarna (50 år och uppåt) har en sjukfrånvaro på 11,2 procent.

Förskolan står för en stor del av sänkningen av den genomsnittliga sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Variationen mellan förskoleenheternas sjuktal består, även om den minskat. Fortfarande är sjukfrånvaron hög hos de äldsta medarbetarna inom förskoleverksamheten och långtidssjukskrivningar står för nästan 2/3 av sjukfrånvaron i den åldersgruppen.

Företagshälsovården har haft i uppdrag att undersöka orsakerna till upprepad korttidsfrånvaro inom nämndens verksamheter. Återkopplingen från företagshälsan var att förskolan hanterar sjukfrånvaron på ett lämpligt, bra och systematiskt sätt.

I medarbetarenkäten för 2019 (HME) finns två viktiga resultat som handlar om arbetsmiljön (för tabeller och resultat, se bilaga 1). Det ena är att utbildningskontorets medarbetare är motiverade och trivs på sina arbetsplatser. Det andra är att de jämfört med andra kollegor inom kommunen har en tuffare arbetsmiljö. Den tuffare

arbetsmiljön handlar om erfarenheter av diskriminering, kränkningar samt hot och våld. Utbildningskontorets medarbetare blir inte trakasserade, kränkta eller hotade av kollegor och chefer i högre utsträckning än kommunens medarbetare i stort. Däremot blir de utsatta av elever, och ser sina kollegor bli utsatta, i mycket högre utsträckning än andra medarbetare i kommunen. Samtidigt tycker utbildningskontorets

medarbetare att man i lägre utsträckning än kommunens medarbetare i snitt arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor.

(21)

en förflyttning till det bättre. På vissa enheter finns brister i systematiken,

dokumentationen eller samverkan. Årsuppföljningen visar också att många chefer behöver hjälp att hantera anmälningarna i KIA. Årsstatistiken av KIA stödjer också bilden som medarbetarna ger i medarbetarundersökningen: att hot och våld är en alltför vanlig skadeorsak eller –risk i skolor. En fördjupad analys som syftar till åtgärder pågår.

Analys

Att sjuktalen minskat under 2019 är ett resultat av ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led – från enhetsnivå till utbildningskontoret som helhet. Det är också resultatet av ett uthålligt arbete som pågått under en lång tid. Ett målmedvetet och systematiskt arbete utifrån SAM har också bidragit.

Riktade insatser från HR och företagshälsovård har inneburit tydligare ageranden från arbetsgivaren och bättre samordning av stödjande insatser.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa en fortsatt minskning av sjukfrånvaron.

(22)

Perspektiv Ekonomi

Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter

Bedömning: Inte uppfyllt

Arbetet med att utveckla resursfördelningsmodellen inom ramen för Skolutvecklingsprogram 2023 är en ständigt pågående process.

I Skolutvecklingsprogram 2023 framgår vikten av att skapa former för att effektivt nyttja nämndens resurser för att utjämna barn och elevers olika förutsättningar nu och i framtiden – både när det handlar om ekonomi och om förutsättningar för

verksamheten.

En dialog med samtliga huvudmän för grundskola och gymnasiet i vår kommun har påbörjats, bland annat inom området ekonomi med inriktning mot resursfördelning.

Syftet är att se hur kommunen som helhet kan höja sina resultat, öka likvärdigheten och minska effekter av skolsegregation och i det skapa ett rättvist

resursfördelningssystem.

Resultat

Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsmodell innehåller en del där resurser viktas utifrån barnets/elevens bakgrundsförutsättningar. I en jämförelse mellan skolors faktiska resultat och deras modellberäknade resultat framgår att skolorna inte når de modellberäknade värdena, där hänsyn tagits till

bakgrundsförutsättningarna.

Analys

I barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport Bakgrund och förutsättningar 2018 analyserades den låga måluppfyllelsen i Strängnäs skolor. En av slutsatserna var att det faktiska utfallet av kunskapsresultaten talar för att grundbeloppet behöver stärkas och att resursfördelningsmodellen skulle behöva vara mer dynamisk. 2019 års

resursfördelning utgår från samma modell som 2018.

Då skolor inte når sina modellberäknade värden kan en förklaring vara att den kompensatoriska delen är för liten. Då även skolor med elever med bättre

bakgrundsförutsättningar också visar svårigheter att nå sina modellberäknade resultat kan inte förändringar i storleken på viktningen ensamt förklara avvikelsen, utan sannolikt finns förklaringen i att grundbeloppet är för lågt för att kunna finansiera både den lagstadgade undervisningstiden i klassrummet och det särskilda stödet i och utanför klassrummet.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden har i resursfördelningen för 2020 ökat den socioekonomiska viktningen för att bättre kompensera för skillnader i barns och

(23)

Ekonomisk analys

Barn- och utbildningsnämnden redovisar för året en positiv avvikelse mot budget med 5,2 miljoner kronor. Överskottet beror främst på:

 Volymjusteringar utifrån befolkningsförändringar i åldern 1-18 år

 Ökade barnomsorgsintäkter

 Osäkra statsbidrag som blivit godkända i december

 Lägre semesterlöneskuld

 Tosterö resursskola som startade upp under året

 Lägre kostnader för skolskjutsar

Av nämndens sex verksamheter, med nämnden inräknat, redovisar fyra verksamheter överskott och två verksamheter redovisar underskott.

Resultatet per sista december blev bättre än prognosen i oktober, som var noll. Det beror till stor del på volymjusteringar, med totalt 15 miljoner kronor under året för befolkningsökning, i åldrarna 1-18 år vilket motsvarar 117 barn och elever. Prognosen har varit noll under året, men efter justeringen i årsbokslutet visar resultatet ett överskott med motsvarande 4 miljoner kronor avseende volymjusteringar.

Förskolan har mött det utökade behovet av förskoleplatser genom att öppna två nya avdelningar i Strängnäs och två nya avdelningar i Stallarholmen i kommunal regi samt två nya avdelningar i Mariefred i privat regi.

Grundskolan har mött det utökade behovet av grundskoleplatser i Strängnäs i årskurs F-6 på Karinslundsskolan och i årskurs 7-9 på Paulinska och Åkerskolan. Utöver det är det främst Mariefreds skola som tagit emot nyinflyttade elever.

Den ökade befolkningen i gymnasieåldern har sökt sig till externa utbildningsanordnare.

Driftredovisning per verksamhet

(+) (-) (+) (-)

Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2019-12-31, tkr Årsbudget 2019, tkr Verksamhetsområde Intäkter Kostnader

Netto

kostnad Intäkter Kostnader

Netto budget

Avvikelse 2019, tkr

Avvikelse 2018, tkr Nämnd och förvaltning 17 571 -56 007 -38 436 1 660 -45 129 -43 468 5 032 1 316 Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk 201 717 -404 458 -202 741 194 295 -398 291 -203 996 1 255 1 725 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass 283 675 -707 467 -423 792 269 504 -696 075 -426 570 2 778 2 025 Särskola inkl. särvux 20 506 -53 151 -32 645 18 864 -50 768 -31 904 -741 -389 Gymnasieverksamhet 55 482 -213 212 -157 730 58 921 -213 484 -154 564 -3 167 -1 113

Vuxenutbildning 10 184 -34 452 -24 268 10 414 -34 763 -24 349 80 51

Summa driftredovisning 589 134 -1 468 746 -879 612 553 659 -1 438 509 -884 850 5 238 3 614

Nämnd och förvaltning: +5,0 miljoner kronor

 Volymjusteringar utifrån befolkningsförändringar i åldern 1-18 år

 Sjukskrivning samt vakanta tjänster

Resultatet per sista december blev bättre än prognosen i oktober, som var +0,5 miljoner kronor. Detta beror till stor del av den volymjustering som gjorts i december

(24)

för den befolkningsökning som skett i åldrarna 1-18 år. Prognosen har varit noll under året men efter justeringen i årsbokslutet visar resultatet ett överskott med motsvarande 4,0 miljoner kronor. Lägre personalkostnader än budgeterat på grund av

sjukskrivningar och vakanta tjänster under delar av året medför ett överskott med 1,0 miljoner kronor.

Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen förskola: +1,3 miljoner kronor

 Ökade barnomsorgsintäkter

 Nattis har haft lägre kostnader än budget

Resultatet per sista december blev något bättre än prognosen i oktober, som var +0,9 miljoner kronor. Vilket beror på högre barnomsorgsintäkter med totalt +1,1 miljoner kronor. Detta på grund av fler barn i verksamheten då befolkningen ökat mer än beslutad befolkningsprognos. Förskolan för omsorg på obekväm arbetstid har haft lägre personalkostnader på grund av färre barn än beräknat och redovisar ett överskott med 0,2 miljoner kronor.

Varav kommunal verksamhet: 0,0 miljoner kronor

Statsbidraget för minskade barngrupper motsvarar 10,2 miljoner kronor har bidragit till det ekonomiska resultatet. En oönskad konsekvens är att likvärdigheten i förskolan påverkas negativt. Barngruppernas storlek ökar på de avdelningar som inte berörs av statsbidraget. Sjuktalen har minskat i förskolan sedan samma period förra året vilket minskat behovet av kostsamma vikarielösningar. Under året har rektorer satt fokus på problemet och samordnat olika insatser vilket har lett till önskat resultat.

Grundskola inkl. fritidshem och förskoleklass: +2,8 miljoner kronor

 Osäkra statsbidrag som blivit godkända i december

 Lägre semesterlöneskuld

 Tosterö resursskola som startade upp under året

 Lägre kostnader för skolskjutsar

Resultatet per sista december blev bättre än prognosen i oktober, som var -0,2 miljoner kronor.

Varav kommunal verksamhet: +1,2 miljoner kronor

Avvikelsen för kommunal verksamhet blev bättre än tidigare prognos, som var -2,9 miljoner kronor. Tidigare prognos utgår från en osäkerhet runt sökta statsbidrag.

Resultatet beror på tidigare läsårs statsbidrag som beviljats under slutet av året och med ca 3,5 miljoner kronor samt att semesterlöneskulden blev 0,6 miljoner kronor lägre.

Varav resursskolan: +1,3 miljoner kronor

Avvikelsen på helår för Tosterö resursskola blev 1,3 miljoner kronor, vilket blev lägre än helårsprognosen som pekade på 1,5 miljoner kronor på grund av att resursskola

(25)

Resultatet per sista december blev sämre än prognosen i oktober som var 1,2 miljoner kronor. Detta beror på ökade taxikostnader med -0,5 miljoner kronor. Förändrade skolskjutsreglerna från läsåret 2018/2019 avseende kortare väntetider och den nya skolstrukturen har fått helårseffekt 2019. Kostnaderna för busskorten visar ett lägre överskott än förväntat med 0,4 miljoner kronor.

Särskolan inkl. särvux: -0,7 miljoner kronor

 Högre personalkostnader

 Minskade kostnader för externa utbildningsanordnare

 Högre kostnader för skolskjutsar

Resultatet per sista december blev -0,7 miljoner kronor vilket blev bättre än prognosen för helår, som var -0,9 miljoner kronor. Särskolan visar totalt ett positivt resultat med 0,8 miljoner kronor, men det finns avvikelser mellan den kommunala verksamheten och externa utbildningsanordnare. Detta beror på att fler elever med stora behov är kvar i kommunen som tidigare varit placerade externt. Det medför ökade personalkostnader på Särskolan men också minskade kostnader för externplaceringar. Kostnaden för skolskjutsarna blev -1,5 miljoner kronor, vilket bland annat beror på fler nya elever i de yngre åldrarna som bor i ytterområdena i kommunen. De är fler som behöver åka taxi till skolan, samt problem med elever som inte kan samåka.

Gymnasieverksamhet: -3,2 miljoner kronor

 Högre kostnader för inackorderings- och resetillägg

 Utvecklingsmedel som inte togs i anspråk

 Högre städkostnader

 Högre personalkostnader

 Färre elever på yrkes- och IM programmen

Resultatet per sista december blev -3,2 miljoner kronor vilket är sämre än tidigare prognos som var -0,3 miljoner kronor. Den totala gymnasieverksamheten innefattar Thomasgymnasiet och externa utbildningsanordnare. Utöver detta finns kostnader för administrationen runt antagningarna samt inackorderings- och resetillägg. Resultatet för inackorderings- och resetillägg blev -1,6 miljoner kronor vilket är sämre än tidigare prognos som var en budget i balans. Detta beror på att antalet externa elever har ökat.

Campuslokalernas städkostnader blev 0,4 miljoner kronor högre än budget. De centralt budgeterade utvecklingsmedlen på 0,7 miljoner kronor, reserverades för att täcka befarat underskottet.

Varav Thomasgymnasiet: -1,9 miljoner kronor

De teoretiska programmen visar ett resultat på -0,9 miljoner kronor vilket är sämre än tidigare prognos som var -0,8 miljoner kronor. Det beror på högre kostnader för

personal och läromedel än budget. Nämnden har reserverat medel för kompensation av underskottet till fristående huvudmän.

Yrkes- och IM-programmen visar ett resultat på -1,0 miljoner kronor vilket är sämre än tidigare prognos som var -0,2 miljoner kronor. Underskott beror främst på minskat elevantal (28 elever) med ca 2 miljoner kronor och ökade kostnader för inhyrd

(26)

personal med 0,4 miljoner kronor. Statsbidrag avseende IM- programmet på 1,2 miljoner kronor kompenserar till del underskottet.

Vuxenutbildning: +0,1 miljoner kronor

Resultatet per sista december blev 0,1 miljoner kronor, prognosen i oktober var en budget i balans. Andelen SFI deltagare har minskat något men deltagarnas

förkunskaper har sjunkit. Andelen lågutbildade har ökat.

Antalet yrkesväxlare har ökat betydligt men det finns inte förutsättningar att bifalla alla önskemål.

En regional samverkan med Eskilstuna, Flen, Katrineholm och Gnesta har medfört att vuxenutbildningen i Strängnäs kan erbjuda yrkesutbildningar på ett mer

kostnadseffektivt sätt.

Ramprotokoll

Riktade statsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag

I tabellen nedan redovisas riktade statsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag, exklusive bidrag från Migrationsverket, som nämnden ansökt om och erhållit under 2019.

(27)

Sökta driftbidrag, tkr

Ansökt

Datum Ansökt belopp

Beslut:

Beviljat

Avslag Beviljat belopp

Bättre språkutveckling i förskolan 2019-11-01 269 Beviljat 269

Gymnasieskolans introduktionsprogram 2019-02-15 108 elever Beviljat 691

Elevhälsan och specialpedagogik 2019-02-15 393 Beviljat 498

Karriärtjänster lå 2019/2020 2019-02-25 3 145 Beviljat 3 145

Kvalitetssäkrande åtgärder 2019-02-15 1 603 Beviljat 1 603

Likvärdig skola 2019-02-15 9 020 Beviljat 9 020

Lågstadiesatsningen lå 2019/2020 2019-04-01 5 126 Beviljat 5 126

Lärarlyftet 2019-02-15 15 Beviljat 15

Lärarlönelyftet lå 2019/2020 maj+nov 5 743 Beviljat 5 743

Läslyftet Förskola 2019-02-15 156 Beviljat 156

Läxhjälp 2019-01-25 60 elever Beviljat 60

Mindre barngrupper i förskolan 2019-01-04 10 243 Beviljat 10 243

Omsorg kvällar, nätter och helger 2019-01-25 240 Beviljat 240

Papperslösa barn 2019-01-25 81 Beviljat 81

Skapande skola 2019-01-04 1 200 Beviljat 600

Skolledare och extra karriärtjänster lå

2019/2020 2019-11-01 52 Beviljat 52

Statsbidrag yrkesvux söker ihop med fem

andra kommuner Eskilstuna håller i ansökan. 2018-12-03 1 554 Beviljat 1 494 Statsbidrag yrkesvux söker ihop med fem

andra kommuner Eskilstuna håller i ansökan. 2019-09-09 420 Beviljat 420

Summa 39 260 39 456

Budgetföljsamhet

En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av verksamheternas budgetföljsamhet.

En budgetavvikelse under 1,0 procent anses som god budgetföljsamhet. Utfallet för barn- och utbildningsnämnden totalt är ett överskott på 5,2 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 0,6 procent.

Barn- och utbildningsnämnden 2015 2016 2017 2018 2019

Budgetavvikelse, % 1,3% 1,5% -0,1% 0,4% 0,6%

Prognossäkerhet

En god prognossäkerhet innebär att nämnden har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Helårsprognosen över nämndens ekonomi har under året varit relativ stabil. Prognossäkerheten får därmed betraktats som god.

Nämndens slutliga utfall totalt avviker med 0,6 procent mot den prognos som lämnades under året. Orsaken är främst ett överskott för den volymjustering för en ökad befolkning, som gjorts i samband med årsrapporten. Det har förekommit prognosavvikelser mellan verksamheterna under året.

(28)

Avvikelse årsprognos, mnkr Mar Apr Maj Aug Okt Utfall

Nämnd och förvaltning 0,0 1,3 1,3 -1,4 0,5 5,0

Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk0,0 0,2 0,2 0,9 0,9 1,3 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass 0,0 -0,5 -0,5 0,9 -0,2 2,8

Särskola inkl. särvux 0,0 -1,5 -1,5 -0,9 -0,9 -0,7

Gymnasieverksamhet 0,0 0,5 0,5 0,5 -0,3 -3,2

Vuxenutbildning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Avvikelse nämnden totalt 0 0 0 0 0 5,2

Nämndens intäkter

0%

3%

0%

9%

4%

84%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Förs av verksamhet/konsulttjän Skatteintäkter/ram

Nämndens intäkter

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter finansieras till 84 procent av

skatteintäkter. Andelen av nämndens verksamheter som finansierats av skatteintäkter ligger i nivå med 2018. Bidrag utgör 9 procent av nämndens intäkter 2019, att jämföra med 9 procent 2018. Större delen av dessa statsbidrag avser minskade barngrupper i förskolan, lågstadiesatsning, fritidshemssatsning, lärarlönelyft, likvärdig skola, förstelärare samt individuella program på gymnasiet. Taxor och avgifter samt

hyresintäkter utgör 3 procent av nämndens intäkter, vilket är samma andel som 2018.

Försäljning av verksamhet och konsulttjänster motsvarar 4 procent av intäkterna.

(29)

Nämndens kostnader

43%

11%

9%

1%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Bidrag och köp av verksamhet Kostn personal Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader

Nämndens kostnader

Personalkostnad utgör 43 procent av barn- och utbildningsnämndens totala kostnader.

I jämförelse med 2018 är andelen av kostnaden för personal oförändrad. Köp av huvudverksamhet från externa utförare utgör 43 procent av nämndens totala kostnad vilket är en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2018. Det beror på att

fristående förskolor och skolor har utökat sina verksamheter. Lokalkostnaderna utgör 11 procent och är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2018 och kan

förklaras av att Fogdö förskola och skola har avvecklats i kommunal regi från halvåret.

Övriga kostnader inklusive kapitalkostnader står för 10 procent av de totala kostnaderna och är oförändrade jämfört med 2018.

Investeringar

Barn- och utbildningsnämnden Årets investeringar 2019, tkr Sedan projektens start, tkr Kategori

Budget jan- dec

Utfall jan-dec

Avvikelse jan-dec

Budget totalt

Utfall totalt

Avvikelse totalt

Maskiner och inventarier -3 800 -3 623 177 -4 360 -3 931 429 500

IT och digitalisering -6 200 -6 601 -401 -7 163 -6 924 238

Summa investeringar -10 000 -10 224 -224 -11 523 -10 855 667 500

Ombudg till 2020

Maskiner och inventarier:

 Möbler och utrustning till den renoverade förskolan i Stallarholmen samt de fyra nya avdelningar vid Stallarholmens förskola 0,8 miljoner kronor.

Arbetena med den renoverade förskolan försenades och blev klar först i början av november. Det finns därför kvarvarande behov på 0,1 miljoner kronor för att färdigställa främst utemiljön som behöver överföras till 2020.

 Möbler och utrustning m.m. till övriga förskolor 1,1 miljoner kronor.

Beställningar som inte har kunnat slutföras under året på förskolorna i Mariefred samt Solgläntans förskola i Strängnäs motsvarar 0,2 miljoner kronor som behöver överföras till 2020.

 Möbler och utrustning m.m. till grundskolorna 0,6 miljoner kronor.