Personalen på familjeteamet, Dick Johansson och Veronika Priebe
Jakobsson har tillsammans med Marie Gustafsson och Per Sandén diskuterat och analyserat utvärderingens resultat. Diskussionen redovisas nedan.
Metod
Familjeteamet har varit delaktiga i hela utvärderingsprocessen och själva samlat in datamaterialet. En diskussion och process föregick beslutet om att genomföra utvärderingen på detta sätt. Familjeteamet själva hade föredragit att få en helt extern utvärdering genomförd för att få en hög grad av
trovärdighet till resultatet. FoU Välfärd har handlett Familjeteamet under hela processen och har huvudansvaret för de synpunkter som framkommer under stycket ”Analys och reflektion”. Det nära samarbetet mellan teamet och FoU Välfärd bedöms bidra till utvärderingens kvalitet och trovärdighet.
21
Det positiva med detta arbetssätt för teamet är att de fått bekräftelse på sitt positiva förhållningssätt och att familjerna har bekräftat mycket av de funderingar som funnits om verksamheten.
Resultat
Framgångsfaktorer
Av utvärderingen och från Familjeteamets erfarenheter framgår att familjernas egen motivation är en viktig framgångsfaktor. Att samla hela familjen eller nätverket i behandlingsarbetet är en styrka.
Det lösningsfokuserade förhållningssättet bedöms också som en
framgångsfaktor, ett förhållningssätt som leder till att föräldrar får beröm och blir bekräftade i det som fungerar bra. Familjeteamets arbetssätt som innebär att lyssna på alla i familjen bedöms också som viktigt. För många familjer innebär det en positiv möjlighet att ha det egna hemmet som utgångspunkt för behandlingsarbetet.
Samarbete med andra, t ex skola, BUP och andra institutioner är också en viktig framgångsfaktor. Familjeteamet har lyckats undvika kö till
verksamheten vilket har lett till att familjer har kunnat få snabbt kontakt.
Att ha både en man och en kvinna i Familjeteamet är positivt samt teamets olika utbildnings- och erfarenhetsbakgrund.
Hinder
Ett stort hinder som har diskuterats under projektets gång är möjligheten att utveckla ett mer intensivt familjearbete. Detta hindras av att familjerna inte har möjlighet att ta ledigt från jobb och skola. Flera familjer har inte bedömt att de har tid och ork att träffa Familjeteamet mer än en gång per vecka, framförallt av ekonomiska orsaker.
Ett hinder för utvecklingen av Familjeteamets arbete är de korta
projekttiderna och de korta anställningskontrakten. Det blir inte möjligt att planera för långsiktig kompetensutveckling och för hållbara
samverkansstrukturer.
Sammanfattande bedömning
En sammanfattande bedömning av Familjeteamets verksamhet är att familjer och socialsekreterare i de flesta uppdrag bedömer både behandlingsprocessen och resultatet positivt och relevant. Familjerna bedömer överlag att bemötande från Familjeteamet har varit mycket bra.
Bemötande har en avgörande betydelse för effekter av behandlingsarbete.
22
Av utvärderingen framkommer att Familjeteamets arbetssätt med 10-veckors-behandling ifrågasätts. 10-veckors-regeln är problematisk både utifrån familjernas behov, uppdragens karaktär och verksamhetens syfte.
Frågan om detta arbetssätt behöver diskuteras ytterligare med styrgruppen.
Utvärderingen har gett Familjeteamet insikten om vikten av att ha ett levande barnperspektiv, att alltid ha barns bästa i fokus i arbetet.
Familjeteamet bedömer att det finns mer att göra för att alltid få barnen med och engagerade i familjearbetet.
En återkommande svårighet för Familjeteamet, i samarbetet med socialtjänsten och familjerna, handlar om att formulera tydliga uppdrag.
Teamet uppfattar detta som centralt för att kunna göra ett bra jobb. En utveckling har varit att familjer lämnas allt oftare till Familjeteamet i situationer där uppdraget är oklart formulerat eller där socialtjänstens
utredning ännu inte är färdig. En svårighet är också de uppdrag där det finns
”dolda” mål, där familjerna känner sig pressade till kontakten med Familjeteamet.
Familjeteamet tar upp frågan om Familjeteamet i relation till kommunernas övriga öppenvårdsinsatser. Hur diskuterar socialsekreterare och styrgrupp när uppdragen fördelas till Familjeteamet? Är det projektets syfte som är vägledande i dessa diskussioner eller är det verksamhetens metoder?
En diskussion behöver föras om det syfte som formulerats för Familjeteamet kopplat till de arbetsmetoder och de resurser som finns. Är syftet att undvika placering i familjehem eller på institution alternativt att verka för att avsluta sådana placeringar ett rimligt och relevant syfte? Av utvärderingen framgår att flera familjer kommit till Familjeteamet utan att något uppdrag
formulerats från socialtjänsten som handlar om att undvika eller avsluta placering. Detta speglar sannolikt behoven hos de familjer som blir aktuella hos socialtjänsten och en realistisk bedömning om vad Familjeteamet kan åstadkomma utifrån givna resurser och metoder. En trolig förklaring är att socialkontoren bedömer familjernas behov mer förebyggande och på längre sikt.
Styrgruppens diskussion om utvärderingens resultat är viktig. För att kunna bedöma frågan om Familjeteamets verksamhet uppfyller sitt syfte är det nödvändigt att sätta resultatet av utvärderingen i ett större sammanhang. Hur har verksamheten på socialtjänsten i deltagande kommuner utvecklats under projekttiden? Hur har nyanmälningarna sett ut till socialtjänsten och hur har antalet placeringar i vård utom hemmet utvecklats?
Frågan om Familjeteamets verksamhet har förhindrat placeringar utom hemmet måste sättas i sitt sammanhang och även innefatta ett förebyggande perspektiv. En utvärdering av Familjeteamets verksamhet måste grundas på en professionell bedömning av vad ett öppet familjevårdsteam kan uträtta
23
och på en realistisk bild av vad som är möjligt att åstadkomma i öppenvård.
En diskussion är önskvärd där ett mer realistiskt syfte och konkreta mål för Familjeteamet formuleras. Syfte och mål bör formuleras utifrån de behov som föreligger för de familjer som socialtjänsten utreder och utifrån de resurser och de metoder som Familjeteamet har till sitt förfogande.
Familjeteamets utvärdering kommer att redovisas för politiker, chefer och socialsekreterare i aktuella kommuner.
24
Bilaga 1
Intervjuguide för familjen
1. Vad var det som gjorde att du kom till oss?
2. Kunde du själv påverka valet av oss som behandlingsinsats?
3. Vad hade du för känsla när du träffade oss första gången?
4. Vilka förväntningar /farhågor hade du då?
5. Kunde du själv påverka innehållet och val av samtalsämne i våra träffar?
6. Kunde du prata om det som var viktigt för dig?
7. Tycker du att du blev lyssnad på? Förstådd?
8. Tycker du att alla i familjen blev respektfullt bemötta?
9. Hur var det att prata utan barnen närvarande? När familjen var samlad?
10. Hur var det att ha träffarna i ditt hem?
11. Vad tänker du om ramarna för vårt arbete, dvs antal träffar, intensiteten, uppföljningsträff med socialsekreterare, vårt 10 veckors upplägg.
12. Fick du några nya tankar under våra träffar?
13. Var det något av det vi gjorde som var särskilt bra?
14. Var det något av det vi gjorde som du inte förstod eller tycker var dåligt?
15. Vad kunde vi gjort bättre?
16. Saknade du något eller hade önskemål om något annat som vi inte tillförde?
17. Hur tycker du ”behandlingen” blev, så här efteråt?
18. Tror du att ”behandlingen” medfört någon skillnad i ditt liv?
19. Vad tror du hade hänt om vi inte gjort det här jobbet tillsammans?
20. Är det något mer du vill berätta?
21. Hur har du upplevt den här intervjun?
25
26
Bilaga 2