Analys

Nedan kommer vi att analysera de olika argumenten framtagna med pro- och contra metoden kopplade till våra frågeställningar. I ett varsitt avsnitt kommer vi att diskutera vilka argument som används vid avyttringen av allmännyttan samt införandet av inkomstkravet och hur vi resonerat om dessa argument koppla till socialdemokrati och nyliberalismen. Tabell 6 nedan är en sammanställning på hur argumenten har kategoriserats i de utmärkande dragen som utgör tolkningen av ideologierna kopplat till tabell 5 som går att återfinna i metodavsnittet.

Tabell 6. Argument strukturerade utifrån ideologisk anknytning

Avyttring av

allmännyttan Införande av inkomstkrav

So ci a lde mo krati Kollektivets bästa (P1), (P3), (P5), (P5P1), (P8P1), (P9). (C1), (C5), (C10). (P1), (P3). (C1), (C1P1), (C3), (C4), (C6). Solidaritet (P3), (P5), (P5P1), (P6). (C2), (C3P1), (C6), (C7), (C7P1), (C8C1), (C9), (C11), (C12). (P1), (P2), (P3), (P4). (C1), (C2), (C3P1), (C4). Välfärd (P1), (P2), (P7), (P8), (P8P1). (C5), (C10), (C11). (P1). (C2). N y li b er a li sm Begränsad statlig kontroll (P9C1). (C5), (C11C1). (C4). Fri marknad (P4), (P9C1), (C11C1). (C3), (C3P1), (C4), (C8), (C11C1). (P4). (C3), (C5). Privatiseringar (P9C1). (C3), (C4), (C6), (C8), (C9), (C11), (C11C1). (C5).

En sammanställning av pro- och contra-argumenten visar att majoriteten av argumenten går att koppla till den socialdemokratiska ideologin med fokus på solidaritet. Politikerna trycker på att besluten genomförs för kollektivets bästa och solidariskt utifrån den tolkning som går att göra i tabell 6, men där contra-argumenten tvivlar på det solidariska handlandet för invånarnas bästa.

5.5.1

Analys av argumenten kopplade till allmännyttan

Utifrån tesen (T1) om att “avyttra delar av allmännyttan för att finansiera välfärden och stärka bostadsbyggandet”, går det att finna att tesen talar för att beslutet vilar på en socialdemokratisk grund utifrån de kärnbegrepp som är framtagna i tabell 5. Majoriteten av pro-argumenten i detta beslut är för kollektivets bästa, solidaritet och välfärden som kännetecknas av ideologin socialdemokrati.

Argumenten kopplade till begreppet kollektivets bästa handlar om att undersöka om Eskilstuna kommun har agerat för kollektivets bästa, detta utifrån pro-argument och contra- argument som berör framtida konsekvenser för berörda boende i allmännyttan samt

nya bostäderna ska inneha rimliga hyror och den ekonomiska vinsten kommer att finansiera kollektivets intressen och skapa en trygghet. Majoriteten av contra-argumenten för kollektivets bästa kommer från Vänsterpartiet som ställer sig kritiskt i frågan om avyttringen skulle göra gott för kommunen när bostadsbristen är ett faktum trots valet av att avyttra som i sin tur kommer att leda till att bostadskön kommer att bli längre.

“(C5) Med en hög bostadskris och en bostadskö som kan förväntas bli längre, görs dessa försäljningar av ideologiska skäl (V)”

Allmänheten ställer sig frågandes till om den utlovade ekonomiska vinsten från avvecklingen verkligen kommer att gå tillbaka och gynna kollektivet. Kommer de nybyggda fastigheterna som lovats att bygga varje år att ske och kommer dessa att inneha en rimlig hyra som kollektivet har råd med? Bakgrunden till beslutet talar för ett socialdemokratiskt handlade, detta eftersom kollektivet lovas fler bostäder och vinsten ska komma att återinvesteras och gynna kollektivet. Framtiden för beslutet är ännu osagt vad gäller kollektivet, detta med utgångspunkt ur den nya eran där den nyliberala politiken är på intåg och vad avyttringen får för konsekvenser. Med detta kan kollektivet stå inför en osäkerhet när bostadsbeståndet går från kommunalägt till privatägt.

Vad gäller nästa kärnbegrepp i socialdemokratin angående hur solidariskt Eskilstuna kommun har agerat utifrån avyttringen av allmännyttan, lyfter pro-argumenten fram att fokuset för avyttringen är att detta kommer finansiera allmännyttans nybyggnationer samt renoveringar i det kvarvarande beståndet. Både de nybyggda fastigheterna samt de renoverade kommer att ha tack vare avyttringen en rimlig hyra. Med rimliga hyror gynnar detta ur ett solidariskt perspektiv de invånare som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, då detta bidrar till att alla har en bättre möjlighet att bo i en ny eller renoverad lägenhet som inte tvingas ta till marknadshyror för att finansiera den förlust som byggnationer annars innebär. Vänsterpartiet är återigen kritiska mot avyttringen då de menar att det finns en bostadsbrist och argumenterar för att detta beslut försvårar bostadsbristen.

“(C2) Bostadssituationen är redan svår och förvärras med detta beslut i och med den Coronapandemin som vi befinner oss i samt människors upplevda trygghet (V)

(C3) De hyresrätter som säljs ut har en rimlig hyra dock står de inför behov av renoveringar, exempelvis stambyten. Vilket skapar en osäkerhet för hyreskostnadens framtid (V)”

Med utgångspunkt i Vänsterpartiets contra-argument talar detta för en saknad i det solidariska perspektivet eftersom de som blir berörda av avyttringen, låginkomsttagare kan tvingas bort på grund av en ekonomi som inte räcker till. Vilket gör det osolidariskt i det avseende att det redan finns en bostadsbrist och att man då tvingas äntra marknaden på nytt. Vidare är ordet

konsekvenser av avyttringen där en solidaritet saknas för vad som kommer att hända i framtiden för dessa grupper (Larsson & Skärlund, 2019).

Det sista kärnbegreppet i socialdemokratin, välfärden är menat att undersöka om det är i välfärdens intresse att genomföra detta beslut. Där pro-argumenten menar att så är fallet, avyttringen av allmännyttan kommer att stärka kommunens ekonomi och satsningar på att öka välfärden kommer att prioriteras. Både för- och motargumenten hänger ihop, där motargumenten vill bekräfta att det som pro-argumenten lovar hålls.

“(P7) Försäljningen kommer bidra till en stabil och hållbar ekonomi (M) (P8) Majoriteten kommer att investeras i välfärden (M)

(P8P1) Satsa på trygghet, skola och idrott i kommunen (S)”

Vänsterpartiet argumenterar mot avyttringen då de menar att besluten är av ideologiska skäl. Detta med tanke på om Socialdemokraterna hade varit ensam styrande majoritet, hade det då varit i välfärdens intresse att avyttra allmännyttan. Eller är det på grund av det blocköverskridande majoritetsstyre ihop med Moderaterna som trycker på om en avyttring av bostadsbeståndet.

Det går att finna att det är en majoritet av contra-argument som talar för att beslutet om avyttringen egentligen är mer nyliberalt. Beslutets genomförande går att kritisera genom kärnbegreppen begränsad statlig kontroll, fria marknaden och privatiseringar. Pro- argumenten som tagits fram här är kopplade till den mer nyliberala synen, där tanken är att producera fler nybyggnationer i allmännyttans regi, för att i framtiden avyttra även dem. Det ska i sin tur finansiera att modernisera redan befintligt bostadsbestånd. Kritiken mot detta i contra-argumenten är många. Det handlar om hur det avyttrade beståndet kommer att fortsätta ha en rimlig hyra. Att Kfast skulle lida av en ekonomisk kris och därför rättfärdigar avyttringen, vilket inte stämmer enligt Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna menar att det inte är nödvändigt att vinstmaximera avyttringen, de föredrar en avyttring i mindre skala.

“(C8) Det finns en oro för hyreshöjningar eftersom Viptorp i detta fall befinner sig i ett renoveringsbehov (Jonsson, 2019).

(C8C1) Detta bryr sig inte Kfast om, de anser att den inte är deras problem (Jonsson, 2019).”

Argumenten ovan visar på ett allt mer nyliberalt tänkande och hur avyttringen skulle vara baserad på ett nyliberalt handlande detta genom att beslutet innebär ett allt mindre statligt ansvar och kontroll. Privatiseringar som kommer ha konsekvenser för de boende som berörs och öppningen för en fri marknad där kommunen inte äger en majoritet, där det fria valet blir

5.5.2

Analys av argumenten kopplade till inkomstkravet

Utifrån tesen (T2) om att “införa inkomstkrav för att minska arbetslöshet och segregation i vissa utsatta områden”, går det att finna att tesen talar för att beslutet vilar på en socialdemokratisk grund utifrån de kärnbegrepp som är framtagna i tabell 5. Majoriteten av pro-argumenten i detta beslut är för kollektivets bästa, solidaritet och välfärden som kännetecknas av ideologin socialdemokrati.

Argumenten kopplade till kollektivets bästa handlar om en diskussion huruvida införandet av inkomstkravet är för kollektivets bästa eller inte. Genom de framtagna pro-argumenten kan vi här se att införandet av inkomstkravet motiveras genom att uppmuntra människor som kan och vill arbeta att göra det. Detta kan i sin tur leda till en starkare välfärd och minskade sociala problem.

“(P3) I utsatta områden finns det en stor risk för att parallella samhällen växer fram. Vissa unga män i dessa områden befinner sig i en rastlöshet och söker efter status och pengar i en kriminell livsstil. Där tenderar arbetslöshet, trångboddhet, ojämlikhet och hopplöshet att bli en norm. Man vill tränga undan personer som skapar otrygghet och håller på med narkotikaförsäljning för att på så sätt kunna ta tillbaka stadsdelarna till de som bor där i.”

Med inkomstkravet kan segregerade områden luckras upp då en ny typ av hyresgäst flyttar in. Tanken är att området som tidigare utsatt för stök och kriminalitet ska med inkomstkravet bidra till det tidigare lugn som området haft och få tillbaka detta för kollektivets bästa. Kritiken mot inkomstkravet är att det skapar ett vi och dem tänkande. Det kommer i förlängning bidra till ett ökat utanförskap i kommunen och mer otrygghet som söker sig till andra områden.

“(C6) Kfast menar på att det har blivit lugnare i områdena, mindre bråk och stök i vad som går att se i nuläget. Men det finns inget som talar för att det är effekter av inkomstkravet som gör att områdena har blivit lugnare. Olika insatser kan ha en påverkan, människors beteende kan ha förändrats eller den rådande pandemins effekter.”

Det är i kollektivets bästa att i områden där inkomstkravet implementerats har det blivit lugnare, dock är det svårt att argumentera för att det är utifrån effekterna med inkomstkravet som skapat detta lugn och inte andra insatser både från kommun och invånare eller pandemin. Argumenten kopplade till kärnbegrepp solidaritet syftar på om det är solidarisk att bestämma vart folk får eller inte får bo, ska inte allmännyttan ge en socialtrygghet som ska verka för alla oberoende vilken social ställning man har. Alla de pro-argument som identifierats i vårt resultat talar för att kommunen handlat solidariskt gällande beslutet om att införa inkomstkravet på vissa utsatta områden. Införandet är tänkt att skapa en trygghet i områden där den är bristfällig och då bidra med att ta tillbaka områden för att arbeta mot de sociala

inkomstkravet kommer göra situationen tuffare för de kommuninvånare som redan är utsatta och kommer bidra till mer utanförskap och otrygghet i kommunen.

“(C3P1) Kommunen ska följa och tillhandahålla likställighetsprincipen i kommunallagen som talar om att “kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika”. Något som går att ifrågasättas om alla inte ges samma möjlighet att söka en bostad hos fastighetsbolaget.”

Med inkomstkravet begränsas delar av befolkningen sin rätt till social trygghet och behandlas inte utifrån likställighetsprincipen när valmöjligheten till att bosätta sig var man önskar försvinner på grund av de krav som ställs. Agendan bakom införandet av inkomstkravet går att diskutera huruvida det gäller att förhindra nyanlända att flytta in i kommunen eller om det solidariskt ska verka för att minska segregationen i dessa områden.

Utifrån kärnbegreppet välfärd så menar man att inkomstkravet ska bidra med positiva effekter. Med inkomstkrav menar pro-argument i att det bidrar till en befolkning som inte lider av sociala problem, med inkomstkravet så inbringar det medborgare med egen försörjning. Vidare görs det satsningar på den befolkning som står utan egen försörjning, där det ges stöd för en framtida egen försörjning. Kritisk kan införandet av inkomstkravet ifrågasätta utifrån contra-argument som talar för att införandet skulle försvåra situationen för de kommuninvånare som redan är mest utsatta, detta skulle inte vara gynnsamt mot välfärden utifrån tanken av att dessa personer skulle kunna riskera att bli hemlösa. Allmännyttans primära syfte är att inte göra skillnad på hyresgäster, de ska verka för allas rätt till social trygghet, med inkomstkravet inkräktar de på de syfte som ett kommunalt bostadsbolag står för.

Det går att finna att det är en majoritet av contra-argument som talar för att beslutet om införandet av inkomstkravet egentligen är mer nyliberalt. Beslutets genomförande går att kritisera genom kärnbegreppen begränsad statlig kontroll, fria marknaden och

privatiseringar. Trots att införandet försvaras med att det fortfarande finns en möjlighet att

söka en bostad, men inte i de områden där inkomstkravet införts så talar ändå contra- argumenten för en nyliberal syn på införandet.

“(C5) Att införa inkomstkrav bidrar till riskfaktorer som kan tvinga in hyresgäster på den “svarta marknaden”, där köp av folkbokföringsadresser och trångboddhet kommer att öka.”

Ur den nyliberala synen är det önskvärt att den statliga kontrollen minskar, något som sker successivt i ett område som infört inkomstkrav. Detta för att man antar att med en inkomst kan man betala hyran. Inkomstkravet stryper den fria marknaden för invånaren som saknar en inkomst men öppnar upp marknaden för den invånare som innehar en inkomst. Slutligen kan inkomstkravet leda till en “svart marknad”, där den vanliga bostadsmarknaden kan ses som privatiserad där möjligheten att äntra blir allt svårare.

6

SLUTSATSER

Studiens slutsats kommer nedan att presenteras utifrån de två frågeställningarna som tagits fram:

• Vilka argument använder sig politikerna av för att sälja ut allmännyttan och införa ett inkomstkrav i Eskilstuna kommun?

• Vad kan beslutet om inkomstkrav leda till för de invånare som har det sämst ställt? Vi har kommit fram till att tillvägagångssättet för besluten skiljer sig åt utifrån vår första frågeställning, i hur politikerna gått tillväga i deras argumentation kring att avyttra allmännyttan och införa inkomstkrav i vissa områden i Eskilstuna. Den politiska majoritetens tillvägagångssätt gällande avyttringen är att föra en mer nyliberal bostadspolitik, detta genom att fatta beslutet att avyttra delar av allmännyttan som är tänkt att verka som en trygghet för kommuninvånare. Trots ett nyliberalt handlande går beslutet att motiveras med en socialdemokratisk politik där avyttringen av allmännyttan i sin tur ska leda till en ökad tillväxt och utveckling av Eskilstuna kommun. Med argument från den socialdemokratiska politiken kommer avyttringen att generera i att stärka kommunens ekonomi, bidra till satsningar i välfärden och att nya bostäder kommer att byggas som ersättning för de som avyttras samt renovera delar av det kvarvarande bostadsbeståndet, för att på så vis upprätthålla tillgången på bostäder som innehar en hög standard och bidrar till hyresgästens trygghet. Dock är det värt att notera att beslutet kring avyttringen för att finansiera nybyggnationer kommer leda till en ny avyttring av det nybyggda beståndet med syfte att återigen kunna finansiera satsningar i expansionen av Eskilstuna i kommunal regi. Även om man kan se en socialdemokratisk påverkan i beslutet och beslutets utfall gynnar välfärden och kollektivet i det avseende att fler bostäder är planerade att byggas, ser man ett starkt inslag av hur den nyliberala bostadspolitiken får allt mer plats. Detta kan bero på det blocköverskridande majoritetsstyre som råder i Eskilstuna, där Socialdemokraterna ihop med Moderaterna och Centerpartiet styr. Vilket leder till att besluten fattas genom en kompromiss mellan de olika blocken för att behålla den stora majoriteten.

Angående införandet av inkomstkrav i delar av allmännyttan i Eskilstuna kan man se att kommunens tillvägagångssätt inte är lika tydligt ur ett ideologiskt perspektiv som avyttringen av allmännyttan. Argumenten för beslutet lutar mer åt det socialdemokratiska hållet men med nyliberala inslag. Man försöker framställa beslutet som något gynnsamt för alla samtidigt initierar att det är något annat problem som man behöver ta itu med egentligen. Tänker man på att en hög andel av hyresgästerna består av arbetslösa hade en rimligare åtgärd varit att främja de som redan bor i området genom att ge extra stöd i att äntra arbetsmarknaden. Som det ser ut nu så bistår kommunen med stöd i arbetssökandet, men det största ansvaret ligger på den enskilda individen. Har man varit arbetslös tillräckligt länge skulle det vara rimligare att få stöd i att komma ut i arbetslivet än att det införs inkomstkrav, för att statistiskt jämna ut medelinkomsten i området. Den politiska majoriteten använder sig av argument som lutar mycket åt att vilja arbeta mot att minska de sociala problem som finns i området, med

för att kunna ta tillbaka dessa områden till de som bor där och därigenom skapa ett lugn, med en arbetslöshet och segregation som minskar.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kritiserar beslutet om att avyttra förstora delar av allmännyttan, den politiska majoriteten väljer ändå att rättfärdiga besluten genom att de inte ska verka för att stänga folk ute. Tanken är att utveckla, se över och underhålla Eskilstuna kommuns egna bostadsbestånd och miljöerna runt omkring. Båda de beslut som kommunen fattat är ett sätt att bidra till socialblandning. Besluten rättfärdigas genom att långsiktigt arbeta mot att minska en kraftig segregation i kommunen. Just nu använder sig kommunen av en nyliberal bostadspolitik som innebär utförsäljningar och inkomstkrav för att få in pengar till kommunen. Detta kommer i sin tur leda till att kunna uppfylla avyttringens syfte med att bygga fler bostäder till rimliga hyror som inte skapar skillnader i vem som har råd att hyra dessa lägenheter. Inkomstkravet är ett verktyg för att skapa den sociala blandningen främst i tre specifika områden, den ska verka för individens bästa och rättfärdigas med att du som invånare kan välja att bosätta dig i något annat område om du saknar inkomst. Dock är det en risk att samma problem uppstår med hög arbetslöshet i ytterligare områden om man “flyttar problemet till andra områden”. Det går att anta att Eskilstuna kommun behöver en nyliberal bostadspolitik för att kunna arbeta mot det uttalade problemet med segregerade områden. Frågan är dock om det är rätt väg att gå i en socialdemokratisk arbetarkommun som Eskilstuna. Kommer väljarstödet finnas kvar till nästa mandatperiod?

Vår sista frågeställning som handlar om vilka konsekvenser inkomstkravet kan få för invånare som har det sämst ställt är en komplex fråga. Utifrån de teorier som vi tidigare diskutera kan man se att risken finns att dessa personer trycks undan ännu mer och blir exkluderade från marknaden. När helt funktionsdugliga lägenheter blir tvungna till nödvändiga renoveringar, som stambyten, görs det ytterligare renoveringar så att standarden blir lyxig. Detta leder till ett hyrespåslag som är ofrånkomligt där lyxrenoveringar bidrar till en oproportionerlig hyressättning för den hyresgäst som redan lider av ekonomiska svårigheter. I takt med dessa renoveringar minskar möjligheten för invånare att upprätthålla sin rätt till social trygghet. Det är en del av allmännyttans uppdrag att tillgodose sina invånare med en trygg bostad. Lyxrenoveringarna kan skapa “osynliga murar” där invånare som inte har de ekonomiska förutsättningar hålls utanför, vilket tvingar invånare att bo i områden som de kanske inte vill bo i. Detta kan leda till att invånare känner ett hat mot samhället då de känner sig begränsade i vart de får leva och bo, segregationen blir allt tydligare och en ohälsa bland invånarna ökar. Avslutningsvis går det att säga att inkomstkravet för de sämst ställda i samhället inte kommer att gynnas av införandet då de negativa faktorerna är så många.