Från folkhem till nyliberal bostadspolitik : En kandidatuppsats om politikernas avyttring och införande av inkomstkrav på allmännyttan i Eskilstuna kommun.

FRÅN FOLKHEM TILL

NYLIBERAL BOSTADSPOLITIK

En kandidatuppsats om politikernas avyttring och införande

av inkomstkrav på allmännyttan i Eskilstuna kommun.

DENISE KARLSSON

EMILIE LOBLOM

Kurs: Kandidatuppsats i statsvetenskap, SKA207 Högskolepoäng: 15 hp

FÖRORD

Vi vill med detta förord först tacka vår handledare Terence Fell, vars handledning varit utav toppklass. Handledningens upplägg har bidragit till ett lugn under skrivandet och med bra input. Vidare vill vi tacka de lärare på Mälardalens högskola som gjort det möjligt för oss att komma dit vi är idag. Deras inspirerande föreläsningar har bidragit till ny kunskap och vägledning. Vi vill tacka Jessika Carlsson, som tog sig an en korrekturläsning, det är ovärderligt. Vi vill även tacka familj och vänner som varit förstående denna period av mycket skrivande. Avslutningsvis vill vi tacka oss själva och varandra för ett exceptionellt samarbete!

SAMMANFATTNING

Bostadsbristen är ett ökande problem. I Eskilstuna kommun väljer den blocköverskridande politiska majoriteten (S, M och C) att avyttra delar av allmännyttan samt införa inkomstkrav på delar av sitt bostadsbestånd. Tidigare forskning visar att bostadspolitiken har blivit allt mer nyliberal. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur den politiska majoriteten med Socialdemokraterna i sin spetts rättfärdigar avyttringen och införandet av inkomstkravet på delar av allmännyttan. För att undersöka hur politikerna har rättfärdigat dessa två beslut har en argumentationsanalys använts. Tillsammans med de politiska dokument som ligger till grund för beslutsfattandet ihop med artiklar ur den lokala dagstidningen, inslag från SVT samt genom andra medier som berör ämnet har en pro- och lista tagits fram. Pro- och contra-listan ligger till grund för en idékritisk analys som kopplar ihop de argument som tagits fram tillsammans med en ideologisk koppling mellan socialdemokrati och nyliberalism. Argumentationsanalysen visar att de argument som Eskilstuna kommun använder sig av i avyttringen av allmännyttan är att de stärker kommunens ekonomi, välfärd, nybyggnation samt renovering. De argument som kommunen använder sig av i införandet av inkomstkrav är att det ska ses som ett verktyg för den satsningen som görs för att vända den trend med hög arbetslöshet och segregation i dessa områden. Uppsatsens slutsats är att argumenten kring de två olika besluten skiljer sig åt. Den politiska majoriteten för en allt mer nyliberal politik, där besluten kan leda till framtida ökade problem i Eskilstuna kommun med en socialblandning som kan få motsatt effekt.

Nyckelord: Allmännytta, avyttring, bostadspolitik, Eskilstuna, inkomstkrav, nyliberalism, segregation, socialblandning, socialdemokrati

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ...9

1.1 Syfte och frågeställning ...10

1.2 Avgränsning ...10

1.3 Disposition ...10

2 BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 11

3 TEORI ... 13

3.1 Socialdemokrati ...13

3.2 Nyliberalism ...14

3.3 Framväxten av den nyliberala bostadspolitiken ...15

3.4 Socialblandning ...17

4 METOD OCH MATERIAL ... 19

4.1 Argumentationsanalys ...19

4.2 Idékritisk analys ...20

4.3 Validitet och reliabilitet ...21

4.4 Kritisk granskning ...21

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 23

5.1 Prioriterade områden ...23

5.2 Försäljning av allmännyttan ...24

5.3 Införandet av inkomstkrav ...28

5.4 Effekter av inkomstkravet – Triage? ...31

5.4.1 Förändringar i inkomstkravet ...31

5.4.2 Triage effekten ...32

6 SLUTSATSER ... 38

7 DISKUSSION... 40

7.1 Resultatdiskussion ...40

7.2 Diskussion om inkomstkravets efterföljder ...41

7.3 Vidare forskning ...43

7.4 Slutdiskussion ...43

7.5 Slutord ...44

REFERENSER ... 45

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 1. Socialdemokratins skiftande fokus över tid ... 13

Tabell 2. Argument för- och emot den nyliberala bostadspolitiken baserad på den framtagna teorin om den nyliberala bostadspolitiken ...16

Tabell 3. Argument för- och emot socialblandning baserad på den framtagna teorin om socialblandning ... 18

Tabell 4. Sökord för att finna Pro- och Contra argument till argumentationsanalys ...19

Tabell 5. Operationaliseringen av kärnbegrepp i socialdemokrati och nyliberalism utifrån teoriavsnitt ... 20

Figur 1. Karta över polisens kartläggning över utsatta områden i Eskilstuna, rödmarkerade (Eskilstuna kommun, 2021) ... 24

Figur 2. Karta över de områden med inkomstkrav i Eskilstuna, rödmarkerade (Eskilstuna kommun, 2021) ... 28

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

C Centerpartiet.

KTH Kungliga tekniska högskolan.

M Moderaterna. S Socialdemokraterna. SCB Statistiska centralbyrån. SD Sverigedemokraterna. V Vänsterpartiet.

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Inkomstkrav Krav på inkomst för att få hyra en hyresrätt (Kfast, u.å.a.)

Gentrifiering Ett område uppgraderas socialt vilket får effekten av att arbetarklassen trycks bort och söker sig till andra områden (NE, u.å.a.)

Nyliberalism Tron på den fria marknaden och fördelning av resurser med ett mindre statligt ansvar. Omvandling från statligt ägda bolag till privata (Murray & Overton, 2011)

Nyliberal

bostadspolitik En privatisering av bostadsmarknaden, där mindre antal hyresrätter produceras och hyran på dessa ökar kraftigt (Grundström och Molina, 2014)

Socialblandning Avser att blanda samhällsklasser i ett område (Lees, 2008)

Socialdemokrati Utgångspunkt i att minska klasskillnader i samhället och föra en välfärdspolitik som tar hand om kollektivet på ett solidariskt sätt (NE, u.å.b.; Baggesen Klitgaard, 2007)

Triage En medicinsk term som syftar på att prioritera den person som är i störst behov av vård (NE, u.å.c.). I det här arbetet involverar triage den politiska prioriterade ordningen för åtgärder i utsatta

1

INLEDNING

Bostadsbristen i Sverige har länge varit ett växande problem och bidragit till en het debatt. Bostadsforskaren Anna Granath Hansson på KTH uttalar sig i en intervju om att “bostadsbristen i Sverige har drabbat unga, nyanlända och låginkomsttagare hårdast. Och

nu riskerar även medelinkomsttagare att bli bostadslösa” (Ahlfort, 2019). Genom att sälja av

allmännyttan får det en negativ inverkan på denna problematik, då nybyggnationer resulterar i en högre hyra. Att gå från folkhem till en marknadsbaserad filosofi där efterfrågan möts med utbud, resulterar i en orättvisa bland medborgarna då rätten till en social trygghet suddas ut. Per Albin Hansson och socialdemokratin skapade folkhemmets ursprung samt la grunden för dess innebörd för svensk politik. Begreppet folkhemmet syftar till social utjämning, och till det arbete mot avlägsnandet av klasskillnader, utveckling av den sociala omsorgen och ekonomisk utjämning (Lönnaeus, 2009). Grundström och Molina (2016) lyfter fram den nyliberala politiska förändringen som skett under de senaste decennierna, med fokus på bostadsmarknaden och hur den rör sig allt mer mot avregleringar och privatiseringar. Detta bidrar i sin tur till en stor bostadssegregation.

I regeringsformen talar man om “Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad

och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa” (Regeringsformen, 1974, kap 1, § 2). Ansvaret för att upprätthålla rätten till en trygg

bostad har getts till Sveriges kommunala bostadsbolag som ska bedriva sin verksamhet i syfte gentemot allmänheten, så kallad allmännytta. Det handlar om att bostäder skall hyras ut till hyresgäster utan krav på inkomst, etnicitet eller andra bakgrunder (Sveriges allmännytta u.å.a). Det ska bidra till en social trygghet som är en mänsklig rättighet (Regeringen, 2018). En kommun, Eskilstuna, har inkräktat på denna tanke om allmännytta, då de har valt att införa inkomstkrav för att hyra en bostad i Eskilstuna kommun samt avyttringar av delar av bostadsbeståndet. Eskilstunas allmännytta bedrivs av det kommunala bostadsbolaget Kfast. De har nyligen infört ett inkomstkrav i vissa bostadsområden för att få hyra deras lägenheter (K-fast, u.å.a.). Syftet med inkomstkravet är att i de utvalda områdena - Brunnsbacken, Lagersberg och Fröslunda, vända på den trend som råder med hög arbetslöshet och segregation samt bidra till en ökad service i området.

I en intervju med Jimmy Jansson (S) i SVT så menar de att inkomstkravet ges för att motverka segregationen i områdena där det införts. I samma intervju motsätter sig Maria Chergui (V) detta och menar på att införandet av inkomstkrav kommer att drabba redan utsatta grupper i samhället (SVT, 2021b). Bertil Andersson (M) har vid en första utvärdering efter införandet av inkomstkravet kunnat se att området Fröslunda har blivit lugnare (SVT, 2021a), tre intervjuade Fröslundabor instämmer med Andersson om att området har blivit lugnare (SVT, 2021c). Frågan är huruvida politikernas beslut om införandet av inkomstkrav har bidragit till minskad segregation och att området upplevs lugnare? Eller om inkomstkravet är ett sätt att

1.1

Syfte och frågeställning

Övergången från folkhemmet till den nyliberala bostadspolitiken gör det intressant att undersöka hur kommuner tillgodoser ett tryggt boende för alla sina invånare. Framförallt, när bostadsbristen är ett återkommande problem. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur en medelstor svensk kommun som är präglad av socialdemokrati, Eskilstuna arbetarkommun, rättfärdigar avyttringen av allmännyttan samt införandet av ett inkomstkrav för hyresgäster på deras kommunala hyresrätter. Empiriskt undersöks detta genom att analysera politiska handlingar som behandlar denna problematik under perioden 2019–2021 för att kunna besvara dessa forskningsfrågor;

• Vilka argument använder sig politikerna av för att sälja ut allmännyttan och införa ett inkomstkrav i Eskilstuna kommun?

• Vad kan beslutet om inkomstkrav leda till för de invånare som har det sämst ställt?

Den första frågeställningen syftar till att undersöka de argument som politikerna använder sig av för att sälja ut allmännyttan och införa ett inkomstkrav i Eskilstuna kommun. Dessa argument kommer sedan att analyseras utifrån vilken ideologisk grund de lutar på, om de är utifrån ett socialdemokratiskt- eller nyliberalistiskt perspektiv. Den andra frågeställningen syftar till att undersöka effekter som inkomstkravet kan leda till utifrån en tolkning av de framtagna teorierna samt andra effekter som presenteras i resultat delen.

1.2

Avgränsning

Uppsatsen kommer att utgå från att titta på hur Eskilstuna som är en medelstor kommun påbörjat avyttringen av allmännyttan samt infört inkomstkrav i vissa utvalda områden – Brunnsbacken, Lagersberg och Fröslunda. Vårt forskningsproblem är aktuellt och gör det intressant då det pågår en stor mediedebatt i Eskilstuna angående just förändringar i allmännyttan. Vi kommer att utgå från de syften som presenteras på Kfast hemsida angående avyttringen av allmännyttan samt införandet av inkomstkravet. Fortsättningsvis använder vi oss dels av nyheter som publicerats på Kfast hemsida som stärker tillvägagångssättet eller själva processen samt olika politiska handlingar som redovisas av kommunen för att hitta politiska argument från S, M, V och SD för de syften som presenteras.

1.3

Disposition

Uppsatsen kommer att disponeras i sju kapitel. I första och andra kapitlet introduceras läsaren för det forskningsproblem som ligger till grund och som ska undersökas. En kort introduktion om centrala begrepp som folkhemmet och allmännyttan presenteras. Tidigare forskning redogörs som visar på en nyliberal bostadspolitik. Fallet Eskilstuna kommer att undersökas närmare. I kapitel tre redovisas de aktuella teorier som ska användas för att förklara resultatet. I kapitel fyra redogörs för den valda metoden och dess material som ligger till grund för uppsatsen. Kapitel fem presenteras det empiriska resultatet i en argumentationsanalys som sedan analyseras vidare med en idékritisk analys. I kapitel sex dras slutsatser. I kapitel sju diskuteras resultatet och slutsatserna. Uppsatsen avslutas med en källförteckning.

2

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

Det är viktigt att komma ihåg att rätten till en trygg bostad inte enbart går att finna i regeringsformen utan även ses som en mänsklig rättighet i FN stadgan. I FN stadgan artikel 25, människors rätt till social trygghet:

“Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll”.

(Regeringskansliet, 2011, s.6) I Sverige ges människor en social trygghet i dess boende, detta genom de kommunala fastighetsbolagen, som benämns som allmännyttan. Det finns drygt 4,8 miljoner hushåll i Sverige ca 28,4% av dessa hushåll bor i hyresrätter vilket motsvarar ca 1,4 miljoner invånare (SCB, 2021). I Eskilstuna kommun finns det 19 780 hyresrättslägenheter (SCB, 2019) var av 7614 är allmännyttiga (Sveriges allmännytta, u.å.b).

Historiskt går det att se tre ideologiska förändringar i den svenska bostadspolitiken sedan början på 1900-talet. Grundström och Molina (2016) redogör för den första förändringen som tagit plats mellan 1930 och 1974 där en reglering av “folkhemmet” bostäder ägt rum. Folkhemsmodellen för bostadsförsörjning utvecklades och infördes med en ökning av byggnationer av bostäder med hög kvalité. Under denna tidsperiod kunde bostadsbristen elimineras och bostadsproduktionen var på topp, det fanns ett överskott av bostäder och avregleringar började ske. Den andra förändringen tog plats mellan 1974 och 2006 genom en avreglering av folkhemsmodellen. Antalet nybyggnationer minskade och bostadspolitiken skiftade liberalt med utgångspunkt i utbud och efterfråga. Priserna för hyresrätter steg, nybyggen genomfördes inom samarbetsprojekt och låginkomsttagare tvingades flytta till stigmatiserade stadsområden. Den sista förändringen Grundström och Molina (2016) talar om har ägt rum från år 2006 och framåt, som präglats av avskaffandet av statliga subventioner för bostadsproduktionen. En nyliberal bostadspolitik har tagit allt mer plats. Nya lagstiftningar har gjort det svårare för kommunägda bostadsbolag att garantera bostäder för utsatta grupper i samhället. Den socioekonomiska segregationen har ökat runt om i Sverige och de nyproducerade bostäder som byggs produceras i syfte att inrikta sig till de invånare som är mer välbärgade i samhället. (Grundström & Molina, 2016). Grundström och Molina visar på att den nyliberala bostadspolitiken som är på frammarsch leder till att de välbärgade invånarna står som vinnare med en baksida av allt större socioekonomisk segregation som ökar.

Utifrån den andra politiska förändringen redogör även Turner och Whitehead (2002) för de förändringar som bostadsmarknaden, på slutet av 90-talet och början på 2000-talet, stod inför när priserna på bostadsmarknaden ökade och de överkomliga priserna blev ett centralt problem. Detta resulterade i att få medelklasshushåll eller låginkomsttagare hade råd att köpa sig in på bostadsmarknaden där nyproduktioner riktar sig mot hushåll med höginkomsttagare.

mer på marknadsvillkor när de tidigare haft en roll att verka för socialt marginaliserade hushåll och de hushåll som består av låginkomsttagare samt medelklass. Bostadsmarknaden stod därför inför tre val; (1) att sälja ut en del av beståndet, (2) införa marknadshyror eller (3) acceptera tydligare segregation. Genom att avyttra en del av beståndet kunde riskerna vara höga för de kommunala bostadsföretagen att fortsatt ansvara över de hyresrätter som var belägna i mindre attraktiva områden, vilket då skulle innebära en fortsatt förlust för bostadsföretagen. Marknadshyror introduceras som en andra lösning för bostadsmarknaden med ett huvudsakligt tillvägagångssätt att höja hyrorna i de mer attraktiva områdena för att på så sätt kunna fortsätta hålla ner priserna i mindre attraktiva områden. Om ett införande av marknadshyror skulle äga rum menar Turner och Whitehead (2002) att detta skulle leda till allt mer sociala konsekvenser. Låginkomsttagare skulle ha allt svårare att ta sig in i attraktiva områden om bostadsbolagen hamnar i ett pressat ekonomiskt läge, vilket kommer leda till allt mer segregation (Turner & Whitehead, 2002). Turner och Whitehead (2002) tydliggör för den nya politiska förändringen som vi gått in i genom att lyfta fram de olika tre valen som är möjliga för de kommunala bostadsföretagen som en typ av nyliberal bostadspolitik.

Tidigare forskning och politiska debatter visar allt mer på att vi gått in i en nyliberal bostadspolitik. Från en folkhemsmodell vars fokus låg på social utjämning till en modell som utgår från utbud och efterfråga. Amineh Kakabaveh har till regeringen lämnat en interpellation som ifrågasätter det nya förslaget gällande införandet av marknadshyror. Kakabaveh (2021) menar att den sociala bostadspolitiken är ett minne blott där de allmännyttiga hyresrätterna omvandlats till marknadsstyrda bostadsrätter och att det nya systemet med marknadshyror enkelt kan identifiera vilka som är vinnare och förlorare med fria hyressättningar. Vid införandet av en ny bostadspolitik är det en hög risk att de personer som redan är lågavlönade och utsatta i samhället allt mer påverkas och hamnar utanför bostadsmarknaden (Kakabaveh, 2021).

Att det råder stor bostadsbrist i flertalet städer i Sverige är det inget tvivel om (Boverket, 2020), några bidragande faktorer är urbanisering och ett ökat invånarantal. Det går att se att de som drabbas hårdast av bostadsbristen är låginkomsttagare, invandrare och unga. När allmännyttan sviker dessa grupper genom att sälja ut bostäder till privata aktörer samt att de inför vissa krav på hyresgästerna, bidrar även detta till ökad orättvisa. Hur rättfärdigar de svenska politiska partierna avyttringen av allmännyttan och vilka medel använder de sig av? Vi kommer att titta närmare på fallet Eskilstuna och hur det kommunala bostadsbolaget har bidragit till denna utveckling. Dels genom att sälja av allmännyttan men även att de har infört inkomstkrav i vissa områden. Kan införandet av inkomstkrav i Eskilstuna ändå leda till liknande effekter som Kakabaveh (2021) menar att marknadshyror får, där personer som redan är utsatta blir mer utsatta och hamnar utanför bostadsmarknaden?

3

TEORI

Denna uppsats handlar om att undersöka och analysera den pågående försäljning som sker av allmännyttan samt införandet av inkomstkrav, vi kommer att titta närmare på Eskilstuna kommun där debatten är pågående i skrivande stund. Detta kapitel kommer att ge en förståelse för den nyliberala politiken som ligger till grund för en nyliberal bostadspolitik som förs i kommunen samt en redogörelse för teorin om socialblandning som kan anses vara ett verktyg för att motverka segregation i ett område. Syftet med de framtagna teorierna är att finna vilken ideologisk koppling de framtagna för- och emot argumenten kan ha. Vidare kan teorierna ge en inblick på möjliga kopplingar på för- och nackdelar till besluten.

3.1

Socialdemokrati

Socialdemokratin har sitt ursprung ur socialismen som ideologi. Socialismens ideal är att handla för kollektivets bästa med staten som trygghet att lösa politiska och ekonomiska problem, där folket ses som jämlika (NE, u.å.b). Innan socialdemokratin bildades präglades samhället av allmänna val som inte alla fick delta i samt ett klassamhälle med barnarbete och orättvisor (Socialdemokraterna, u.å.) Under en riksdagsdebatt 1928 talade Per Albin Hansson om vad socialdemokratin eftersträvade i samhället, att klassamhället skulle utplånas:

”Nedbrytande av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skiljer medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttna och utarmade, plundrade och utplundrare”.

(NE, u.å.b) Efter andra världskriget började idéen om kampen för att motverka klassamhället svalna, då socialdemokraterna skiftade sitt fokus till att driva politiken för att utveckla välfärden (NE, u.å.b). Den socialdemokratiska välfärdsstaten fick ett starkt engagemang att täcka alla medborgare, verka jämlikhetssträvande och med en hög grad av att förstatliga samhället. En generös socialpolitik som ska verka för att minimera medborgarnas marknadsberoende och öka tillhandahållande av välfärdstjänster (Baggesen Klitgaard, 2007). Baggesen Klitgaards (2007) lyfter fram hur 90-talet förändrade den svenska välfärdspolitiken genom omstruktureringen av den offentliga sektorn med fokus på decentralisering och en modernisering av välfärdsstaten, detta tog form främst i det fria skolvalet. I och med de förändringar som tog sig in i socialdemokratins politik på 90-talet går det att se att välfärden blivit allt mer liberal genom att minska statens makt. Individen utsätts för mer risker då skyddsnätet minskar samt mer marknadslösningar för medborgarnas välfärd.

Tabell 1. Socialdemokratins skiftande fokus över tid

Socialdemokratin har en historia av solidariskt handlande för kollektivet, om detta handlande minskar kommer det leda till en välfärdspolitik som luckras upp genom filosofin av individen i centrum där liberalismen är den nya kärnan.

3.2

Nyliberalism

De senaste decennierna har den politiska sfären förändrats och utvecklats. Nya och klassiska ideologier har tillkommit och fått ett nytt fokus. Nyliberalism som är en ny tappning av liberalismen har växt fram och fått en allt större spridning inom den politiska sfären (Montin, 2018). Den har inspirerat till att skifta fokuset från välfärdspolitik till en marknadsorienterad politik, där den ekonomiska tillväxten är prioriterad. En grundsten för nyliberalismen är tron på den fria marknaden och fördelning av resurser med ett mindre statligt ansvar (Murray & Overton, 2011). Connell och Dados (2014) talar om en ny politisk agenda som nyliberalismen bidrar med och som har fått stort inflytande sedan 1970-talet men en drivande politik som fokuserar på:

“Policy agendas that combine tax cuts, deregulation, privatization, trade liberalization, insecure labor, and the squeezing of welfare, education, and health spending”.

(Connell & Dados, 2014, s.117) Nyliberalismen har inspirerat till att verka politiskt i olika former för olika grupper, där historiska förändringar påverkat den nyliberala politiken och hur den genomförts snarare än att den som politik följer en och samma doktrin. Det materiella intresset har ökat och med fokus på kapitalismen med de mest inflytelserika och välbärgade i samhället i åtanke, har en drivkraft för nyliberalismen hjälpt till att utveckla ett nytt kapitalistiskt system (Connell & Dados, 2014). Den nyliberalistiska ideologin har lagt fokus på att omvandla statligt ägda bolag till privatägda genom en balanserad budget och en liberal penningmarknad som vill skatta på konsumtion istället för inkomst (Murray & Overton, 2011). Detta kapitalistiska system gynnar oftast de rika på bekostnad av de fattiga på flera sätt. I fokus här är att det bidrar till att fördjupa bostadsbristen i stadsdelar med nästan uteslutande låginkomsttagare. Dessa områden har varit fästen för Socialdemokratiska väljare, arbetarklassen. Nu med den liberalistiska bostadspolitiken så riskerar dessa områden att få en ökad segregation som bostadspolitiken vill råda bot på genom olika insatser som exempelvis gentrifiering.

Kritik mot nyliberalismen som ideologi riktas i form av vem som drar nytta från den och hur. Connell och Dados (2014) lyfter att länder som genomgått en radikal reform av nyliberalism ofta visar ökade och större skillnader i ojämlikheter. Ojämlikheten kan även förklaras med den ökade arbetslösheten som uppstår när den offentliga sektorn minskar och arbeten inom den försvinner. Detta kan tyckas förvärras av att dessa områden nu privatiseras via utförsäljning och med införandet av inkomstkrav. Däremot om området har varit otryggt och om en socialblandning kan öka tryggheten kan det finnas argument för inkomstkravet. Denna uppsats ämnar behandla konsekvenserna av det nyliberala inkomstkravet.

3.3

Framväxten av den nyliberala bostadspolitiken

Den svenska välfärdsmodellen bygger på konstruktionen av vad som kännetecknas som

folkhemmet. Detta handlar om att varje medborgare ska ha rätt till en trygg bostad med hög

standard. Under efterkrigstiden blev frågan om bostadsbrist central och efter ett socialdemokratiskt beslut slogs det fast att det i Sverige skulle byggas en miljon nya bostäder under en tioårs period oavsett upplåtelseform, i folkmun känns detta igen som

miljonprogrammet (Boverket, 2020). År 1974 vid miljonprogrammets avslut blev det ett

startskott för den nyliberala processen av den svenska bostadspolitiken. En massiv produktion av bostäder upphörde och nya regleringar av hyran började ta plats. Den nya politiken la grund för acceptansen för försäljningar av bostadsbeståndet vilket satte grund för en radikal förändring som tog plats på 1990-talet. Multipla hyresrätter såldes till ett ofta förmånligt pris och omvandlades till bostadsrätter vilket innebar ett stort minskat antal hyresrätter som fanns tillgängliga på bostadsmarknaden. Inga nybyggnationer av hyresrätter gjordes då det tidigare subventionerna avskaffades och det blev mindre lönsamt att bygga nya hyresrätter. Den nya eran togs utifrån EU:s visioner och ideologier och gjorde bostadsmarknaden mer marknadsorienterad (Grundström & Molina, 2014). Andersson och Magnusson Turner (2014) menar på att det har uppmanats till ett ägandeskap av bostäder med en retorik som rättfärdigat detta politiska beslut genom att säga att genomförandet av en liberal bostadspolitik innebär att man arbetar mot social exkludering. Det nya idealet blev en privatiserad bostadsmarknad, med ett ökat antal bostadsrätter som riktades sig mot den övre medelklassen där den vanliga arbetarklassen inte hade en möjlighet att ta sig in på denna marknad (Grundström och Molina, 2014). Privatiseringen leder till bostadsbrist för de som söker sig till billiga hyresrätter, då allmännyttan har avyttrats till privata hyresbolag som ofta tillsätter en högre hyra på sina bostäder. Vilket gör det svårt för hyrestagare att få kontrakt på en billig hyresrätt, speciellt om det införs inkomstkrav på den återstående allmännyttan.

Vid 2006 skedde det ett politiskt skifte inom den svenska politiken med ett byte från en Socialdemokratisk regering till en Moderat och liberal regering (Moderaterna, u.å.). Detta innebar nya reformer för bostadsmarknaden. Den svenska bostadsmarknaden blev allt mer marknadsorienterad med fokus om att minska huslån och öka det individuella ansvaret för den egna bostaden. Under 2008 avskaffades fastighetsskatten som istället ersattes med en lägre kommunal avgift, detta gjorde att det blev billigare för privatpersoner att äga en bostad vilket gjorde att ägandeskapet blev mer attraktivt i Sverige. Den icke-vinstdrivande offentliga bostadsmarknaden har stött på kritik som inneburit en lagändring som tvingar statliga bostadsbolag att driva sina verksamheter mer ur ett företagsperspektiv. Hyresmarknaden har blivit utkonkurrerad med nybyggnationer av bostadsrätter där privata aktörer anser att det är mer lönsamt att bygga nya bostadsrätter än att satsa på hyresrätter då hyran på hyresrätter inte blir marknadsbaserad vilket gör det ohållbart att satsa på ur ett vinstperspektiv. Detta har resulterat i att bostadspriserna på bostadsrätter i metropoler har ökat markant eftersom bristen på hyresrätter även ökat (Holmqvist & Turner, 2014). Är det förenligt med den svenska välfärden att avyttra allmännyttan när bristen på hyresrätter stiger, att bostadsmarknaden blir mer svårtillgänglig och klassklyftorna ökar.

Inom Stockholms innerstad har kommunala hyresrätter minskat från 19% till 7% som en effekt av en ideologisk driven idé om att göra om hyresrätter till bostadsrätter. Genom att göra om redan byggda hyresrätter till kooperativ lyfter Andersson och Magnusson Turner (2014) ett påstående om att Sverige har en av de mest liberala bostads regimerna i världen med en stat som inte lägger sig i allt för mycket. Den ideologiska idéen innebar att avyttringen av allmännyttan skulle göra det möjligt för hyrestagare att köpa loss sin hyresrätt till ett mycket förmånligt pris när det gjordes om till ett kooperativ. Köparen kunde då förvänta sig ett snabbt ökat kapital på sin bostadsrätt. Det politiska argumentet av dessa avyttringar var att pengarna kan användas för att bygga nya hyresrätter och att det nybildade kooperativet där bostadsägare köpt sig rätten till att bo i en av dessa lägenheter. Kooperativet bildar en förening där ägarna kan väljas in i styrelsen, en månadsbaserad hyra betalas, medlemmarna i kooperativet äger huset tillsammans och ansvarar för att sköta om det samt att budgetera för bostadsrättens ekonomi och ordna med underhåll av fastigheten som kan behövas göra (Andersson och Magnusson Turner, 2014).

Tabell 2. Argument för- och emot den nyliberala bostadspolitiken baserad på den framtagna teorin

om den nyliberala bostadspolitiken

Nyliberal bostadspolitisk Fördel - Uppmuntrar eget ägande

- Marknadsorienterad

Nackdel - Ökar skillnader i jämlikhet

- Mindre lönsamt att bygga nya hyresrätter

- Marknaden riktar sig till medelklassen → gentrifiering kan uppstå

Den nya liberala bostadspolitiken har inneburit en ändrad inställning till utformandet av boendet, bostadsrätter utformas i en känsla av en hotellanda där olika tjänster finns tillhanda för de boende. Marknaden riktar sig till medelklassen och den övre medelklassen som har möjligheten att köpa in sig på denna sortens marknad som anses ge en vardaglig lyx men som även innebär att dessa områden är privata och ska hålla icke boende utanför (Grundström & Molina, 2014). Detta har utvecklat begreppet gentrifiering som innebär att områden socialt uppgraderas med hjälp av boende som har en hög inkomst och är högutbildade mot den ursprungliga befolkningen i området som är låginkomsttagare och lågutbildade. Detta i sin tur kan leda till att området tillslut endast består av en överklass, då låginkomsttagare inte kan konkurrera med överklassen på bostadsmarknaden och därför trängs undan från området (Andersson & Magnusson Turner, 2014; NE, u.å.a). Den nyliberala bostadspolitiken innebär för den svenska bostadsmarknaden, att privatiseringar av allmännyttan blir allt vanligare, då privata bostadsbolag inte anser att det är lika lönsamt att bygga hyresrätter. Detta innebär större klassklyftor i samhället där medelklassen tar över områden och förskjuter arbetarklassen längre från städernas metropol.

3.4

Socialblandning

En annan dimension av den nya, mer liberala, bostadspolitiken är socialblandning och inom den nya bostadspolitiken som växt fram i Sverige kan socialblandning ses som ett verktyg för att motverka den segregation som kan uppstå i områden. Konceptet socialblandning handlar om att boende i ett område blandas utifrån inkomst så att området både innehåller hög- och låginkomsttagare (Lees, 2008). Idéen bygger på att man ska blanda olika boendeformer - hyresrätter och bostadsrätter, för att det i sin tur ska leda till en socialblandning som ska skapa bättre sociala möjligheter för individerna i området (Musterd & Andersson, 2005). Med den sociala blandningen kommer låginkomsttagare att få fördelar när de bor i områden med hushåll som har blandade inkomster, där en förväntan ligger på en starkare socialblandning. Blandningen ska leda till bättre skolutbildning och tjänster i området (Huning & Schuster, 2015). Lees (2008) lyfter tre aspekter som används som argument för att genomföra den sociala blandningen;

“First, the ‘defending the neighbourhood’ argument claims that since middle-class people are stronger advocates for public resources, socially mixed neighbourhoods will fare better than those without middle-class households. Secondly, the ‘money-go-round’ argument claims that tenurially and socioeconomically mixed neighbourhoods are able to support a stronger local economy than areas of concentrated poverty. Finally, the ‘networks and contacts’ argument draws on Putnam’s (1995) influential account of bridging and bonding social capital to promote social mixing as the way to generate social cohesion and economic opportunity.”

(Lees, 2008, s.2451) Politiskt förespråkas socialblandning som en åtgärd att minska den sociala exkluderingen i ett område eller en stad. Politiskt är intentionen att få tillbaka starka områden där social utsatthet ska motverkas. Men vad är viktigast trygghet eller rätt till en bostad? Policydokument förespråkar den sociala blandningen men har svårt att definiera vad som är en bra och god socialblandning i ett område för att uppnå en bra balans (Lees, 2008). Kritik går därför att rikta och har riktats mot införande av socialblandning. Enligt Huning och Schuster (2015) visar forskning att vid införande av enklare socialblandning av grupper med olika sociala egenskaper leder detta inte automatiskt till att socialt blandade möten tar plats, mer kommunikation sker eller att ett nytt socialt kapital för alla i området. Lees (2008) menar på att det inte är helt realistiskt att anta att människor från olika sociala klassbakgrunder eller med olika inkomster kommer att interagera tillsammans bara för att de bor sida vid sida. Hon lyfter även att det finns forskning som säger att ökad socialblandning inom nedåtgående områden kan göra livskvalitén för de som redan bor där värre.

Tabell 3. Argument för- och emot socialblandning baserad på den framtagna teorin om

socialblandning

Socialblandning Fördel - Områdets ekonomi stärks.

- Ska verka för att minska den sociala exkluderingen. - Bättre sociala möjligheter uppstår.

Nackdel - Finns ingen forskning som säger att den blir bättre. - Svårt att definiera vad som är en bra blandning. - Kan leda till gentrifiering av ett område.

Den sociala blandningen kan möjliggöra för att gentrifiering uppstår i ett område, detta när höginkomsttagare flyttar in i områden som tidigare varit dominerade av arbetarklassen och bostäder som håller en lägre standard. När medelklassen flyttar in till dessa områden höjs standarden och områdena blir mer attraktiva (NE, u.å.a). I teorin framstår socialblandning som ett bra verktyg för att motverka segregation i området, men i praktiken har den sina tvivel då risken för gentrifiering är ett starkt hot mot intervention.

4

METOD OCH MATERIAL

Uppsatsens utgångspunkt är att utifrån ett deduktivt förhållningssätt genomföra en kvalitativ textanalys, som fokuserar på att titta närmare på de bakomliggande faktorerna med hjälp av frågor som - vad, vilka, hur och vilken sort eller typ av argument Eskilstuna kommun framfört i politiska dokument (Esaiasson et al, 2017). För att besvara dessa frågor kommer en argumentationsanalys användas. Detta för att söka svar på de argument som ligger till grund för Eskilstuna kommuns beslut att avyttra en del av allmännyttan samt införandet av inkomstkrav i vissa områden, där båda besluten ska verka för att stärka välfärden. Med utgångspunkt i argumentationsanalysen kommer en idékritisk analys användas för att koppla ihop argumenten som den styrande politiska majoriteten framför, detta för att testa om besluten är förenliga med den ideologiska grund som partierna förespråkar samt hur teorin om socialblandning kan användas som ett verktyg för att motverka segregation.

4.1

Argumentationsanalys

Denna uppsats bedriver en deskriptiv argumentationsanalys med syfte att hitta och rekonstruera argument i de material som ligger till grund i studien. Argumenten sammanställs utifrån en Pro- och Contra lista, där för- och emot argument radas upp och lyfts fram ur texten. I den inledande processen tas en tes (T) fram för att redogöra vilka argument som blir pro ”för” (P) och contra ”emot” (C) argumenten (Boréus, 2018). Tesen tas fram utifrån det syfte som Eskilstunas kommunfastigheter presenterar på sin hemsida angående de uppdrag som givits av kommunfullmäktige, med utgångspunkt i varför man avyttrat delar av allmännyttan samt infört inkomstkrav i vissa utvalda områden. För att följa beslutet om avyttringen samt införandet av inkomstkrav tittar vi närmare på det första beslut som tagits i kommunfullmäktige innan det sedan hamnade hos kommunfastigheter som verkställde beslutet. Pro-argumenten (för) tas fram utifrån de argument som ligger till grund för beslutsfattandet ur dokument i kommunfullmäktige - ägardirektiv, årsplaner samt protokoll. Contra-argumenten (emot) tas fram utifrån dokument i kommunfullmäktige som motsätter sig besluten och rapporteringen från media samt hyresrättsföreningen. I det framtagna materialet kommer vi utifrån tesen identifiera argument som ligger till grund för denna studie, argumenten tas fram utifrån sökord listade i tabell 4 och utifrån de två olika ämnen som besluteten fattats efter. De struktureras sedan upp på ett sådant sätt så att de listas upp som

pro- eller contra-argument kopplat till tesen i vårt resultatavsnitt. Där respektive argument

betecknas med en stigande numrering (P1, P2, P3… C1, C2, C3…) (Boréus, 2018). Tabell 4. Sökord för att finna Pro- och Contra argument till argumentationsanalys

Avyttring av allmännyttan: Införandet av inkomstkrav: Välfärd. Nya bostäder. Modernisering. Arbetslöshet. Segregation. Service. Trygghet. Effekter.

4.2

Idékritisk analys

Utifrån resultaten i argumentationsanalysen tar vi ställning till de idéer som presenteras i teoriavsnittet genom att precisera vilka kärnbegrepp som socialdemokratin respektive nyliberalismen står för. Med dessa kärnbegrepp kommer en idékritisk analys formas, där kommunfullmäktiges beslutsfattande ställs mot idéen om den nyliberala bostadspolitiken i förhållande till ideologierna (Bergström & Svärd, 2018).

Tabell 5. Operationaliseringen av kärnbegrepp i socialdemokrati och nyliberalism utifrån

teoriavsnitt

Avyttring av allmännyttan Införande av inkomstkrav

Soc iald em o kr at i Kollektivets bästa

Har kommunen agerat för kollektivets bästa, vad gäller avyttring av allmännyttan? Med utgångspunkt i en ovisshet av framtida konsekvenser för de berörda boenden eller vad den stora bostadsbristen kan komma att innebära?

Är det i kollektivets intresse att införa ett inkomstkrav i vissa utsatta områden? Kan det ses som kollektivets bästa utifrån de effekter som inkomstkravet kan medföra? Blir kollektivet en majoritet eller minoritet?

Solidaritet

Är det solidariskt att avyttra en del av allmännyttan som kan innebära ökade svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden samt kommunens frånsägande av ansvaret för bostäder vissa områden?

Är det solidariskt att “bestämma” vart folk får bo eller inte bo? Ska inte allmännyttan verka för alla på samma och rättvisa grunder?

Välfärd

Är det i välfärdens intresse att avyttra en del av allmännyttan? Vad kan beslutet få för

konsekvenser för välfärdens framtid?

Tanken bakom inkomstkravet är att det ska bidra med positiva effekter på välfärden, vilka är dessa och vilka konsekvenser kan det få för välfärden och

samhället? Ny li be ra li sm Begränsad statlig kontroll

Vad innebär det för en framtida boende som söker sig till hyreslägenheter när allmännyttan successivt

försvinner? Är det försvarbart att avyttra allmännyttan?

Kan detta anses som en viss statlig kontroll eller går det att argumentera för att man med hjälp av inkomstkravet vill börja frånsäga sig en viss kontroll - bidragstagare och de med socialt kontrakt?

Fri marknad

Vilka för- och nackdelar finns det med en fri marknad med flera hyresvärdar att välja mellan och en önskan om att allmännyttan ska privatiseras?

Är det en fri marknad om alla inte har tillgång till den kravlöst? Eller krävs det krav för att det ska bli en fri marknad?

Privatiseringar

Hur kontrollerar man att en privatisering av allmännyttan blir lönsam för både hyresvärden och hyresgästen?

Kan detta ses som ett första sätt att privatisera de utsatta områdena genom att införa inkomstkrav så alla inte kan ta

Den idékritiska analysen kommer i diskussionsavsnittet användas för att kritiskt diskutera ett allmänt antagande om att “människan har en verklighetsbild av att Moderaterna utgår från en nyliberal politik och att Socialdemokraterna utgår från värnandet av välfärden”. Vidare kommer detta kritiskt diskuterats mot fallet Eskilstuna, vad gäller partiernas ställningstagande i beslutet i relation till den allt mer nyliberala bostadspolitiken. I tabell 5 presenterar vi ett analysverktyg kopplat till socialdemokratin och nyliberalismen där de framtagna pro- och contra-argumenten kommer sättas in. Analysverktyget är tänkt att verka som en hjälp till hur argumenten kan tolkas i relation till de framtagna kärnbegreppen. Baserat på teorin om socialblandning tittar vi närmare på vilka hypotetiska faktorer som invånare i dessa områden kan ställas inför då inkomstkravet kommer att inbringa ett nytt klientel till området. Idékritiskt frågar vi oss om den sociala blandningen kan ses som ett positivt verktyg för att motverka segregation.

4.3

Validitet och reliabilitet

För att säkerställa att validiteten samt reliabiliteten i studien bär stor trovärdighet, analyseras hela beslutskedjan som avyttringen samt inkomstkravet vilar på. Utifrån dokument från kommunfullmäktige kan vi se när beslutet togs samt hur oppositionen inkommit med särskilt yttrande och reservation angående besluten. För en bredare uppfattning kring folkets upplevelser kommer vi dels ta del av artiklar från den lokala dagstidningen Eskilstuna kuriren men också information som hyresgästföreningen givit ut på deras hemsida i ämnet. För att få en högre validitet kring folkets upplevelser skulle möjligen intervjuer med boende i dessa områden vara önskvärt. Men i rådande pandemi väljer vi att inte söka upp personer för deltagande. Att genomföra en enkätundersökning i dessa områden skulle även det vara ett alternativ, men risken för ett lågt deltagande och ytliga svar där möjligheten till att ställa följdfrågor uteblir anser vi att det inte bidrar till djupare analys utifrån vår frågeställning. Studien får en hög intersubjektivitet utifrån ett väl motiverat analysverktyg med en pro- och contra-metod som tydligt strukturerar upp de argument som vi finner i materialet. Genom en idékritisk analys testas argumenten framtagna ur vårt resultat ihop med teoriavsnittet. Utifrån vårt metodval kan det uppstå validitetsproblem, detta för att det är vår egen tolkning av materialet som argumenten grundar sig på. Genom att hålla sig så objektiv som möjligt till texterna och motivera hur argumenten kommer tas fram ur materialet minskar vi på så vis möjliga validitetsproblem (Bergström & Boréus, 2018; Esaiasson et al, 2017).

4.4

Kritisk granskning

Valet att ta sig an fallet Eskilstuna kommun för denna uppsats föll på den debatt som just nu är återkommande i media. Regeringen har nyligen gått ut med att genomföra en av de punkter som skrevs under för januariavtalet, vilket innebär att införa frimarknadssättning på nyproducerade hyresrätter (Regeringen, 2020). Detta är relevant eftersom Eskilstuna under 2019 bestämde att avyttra en del av allmännyttan och året därpå införa inkomstkrav i vissa utsatta områden. Det syfte som denna uppsats ämnar besvara har genom vårt val av metod, att utifrån en textanalys finna svar på vilka argument som kommunen leder sina beslut på vid avyttringen och inkomstkraven. Genom en argumentationsanalys lyfter denna uppsats fram

visst fenomen, både genom en ideologisk förändring men också verktyg för att skapa förändring i samhället. Vid framtagandet av material till de teorier som används har vår utgångspunkt varit att söka efter vetenskapliga artiklar kopplat till de rubriker (socialdemokrati, nyliberalism, nyliberal bostadspolitik och socialblandning) som vi har som utgångspunkt. I sökandet letar vi efter artiklar som lyfter upp forskning som gjorts på Sverige och den svenska marknaden men även sådant som lyfter “gentrifiering och “folkhemmet”. För att få fram det material som ligger till grund för vårt resultat använder vi oss av sökord som “avyttring av allmännyttan”, “utförsäljning av allmännyttan” och “inkomstkrav” tillsammans med “i Eskilstuna kommun”. Detta möjliggör för ett urval av relevant information som både bidrar till en bakgrund för besluten men även till pro- och contra argumenten angående genomförandet av respektive beslut.

Utifrån sökorden har följande källor tagits fram - politiska dokument hämtat från Eskilstuna kommuns hemsida. Där dokumenten består av två ägardirektiv från åren 2019–2020, två årsplaner från åren 2019–2020 och tre beslutsdokument från kommunfullmäktige från åren 2018–2020. Genom det kommunala fastighetsbolaget Kfast hemsida används information som går att finna angående införandet av inkomstkravet och avyttringen av allmännyttan. För att få en bredare förståelse kring upplevelsen angående inkomstkravet och avyttringen kommer vi vända oss till olika medieplattformar, genom att titta efter artiklar publicerade under denna period. Medieplattformarna består av den lokala dagstidningen Eskilstuna kuriren, SVT, Hem & Hyra samt Fastighetsägarna. För att skapa en förståelse för hur den politiska majoriteten i Eskilstuna ställer sig i dessa frågor används information från Socialdemokraterna och Moderaterna i Eskilstuna, Centerpartiet uteblir då dem inte delger någon information gällande dessa två beslut. För att förklara en del begrepp använder vi oss av databasen Nationalencyklopedin.

5

RESULTAT OCH ANALYS

Eskilstuna kommun ligger intill Mälaren i Södermanland. Som stad är Eskilstuna Sveriges 15:e största utifrån folkmängden som motsvarar 106 975 invånare (SCB, 2021). Det är en präglad industristad med kända företag som gamla Munktell/Bolinder till dagens Volvo Equipment. Kommunfullmäktige består av 65 ledamöter som styrs med ett blocköverskridande majoritetsstyre bestående av - S, C och M, som tillsammans erhåller 39 mandat (Eskilstuna kommun, 2021).

Under de senaste åren har befolkningsmängden ökat och en bostadsbrist blivit allt mer påtaglig. Eskilstuna har de senaste åren toppat listan för arbetslösa i länet. Andelen arbetslösa som är inskrivna hos arbetsförmedlingen steg i mars 2020 från 7052 till 7239 samma period i år (Arbetsförmedlingen, u.å.). Detta motsvarar en arbetslöshet på 14% för år 2021 I Eskilstuna kontra 8,8% som är det genomsnittliga i Sverige. Eskilstuna kommun har även en lägre medelinkomst som år 2019 var på 25 983 kr kontra 28 117 kr som var medelinkomsten i Sverige (Hur vi bor, 2021). K-fast som är det kommunala bostadsbolaget i Eskilstuna äger ca 7600 bostäder samt kommunala verksamhetslokaler som de förvaltar (Kfast, u.å.b.). Utöver detta finns det 21 stycken privata fastighetsbolag som förvaltar hyresrätter (Eskilstuna kommun, 2021). De beslut som K-fast fattat angående inkomstkrav och försäljning av allmännyttan kommer från politiska beslut som fattats i form av direktiv (KSKF/2020:260; KSKF/2019:97; KSKF/2018:88). Besluten grundar sig i den utveckling som kommunen vill uppnå för sina invånare där K-fast är en del i den eftersträvade politiska visionen. Det som är gemensamt för dessa beslut är att de oftast riktar sig mot vad den politiska majoriteten i Eskilstuna betecknar som prioriterade områden.

5.1

Prioriterade områden

Denna uppsats rör de områden som Eskilstuna kommun väljer att benämna som prioriterade områden. Det är områden som tyckes vara extra utsatta och lider av högre form av segregering och arbetslöshet. Brunnsbacken, Lagersberg och Fröslunda är några av dessa prioriterade områden. I dessa områden har man även infört inkomstkrav för att få hyra en lägenhet.

Den 3 juni 2019 gav Polisen ut en ny lista över utsatta områden över hela landet. Totalt är det 60 områden på denna lista varav i Eskilstuna är det områdena - Fröslunda, Lagersberg och Skiftinge som klassas som utsatta. Enligt Polisen är ett utsatt område präglat av en låg socioekonomisk status, med kriminella som har en inverkan på lokalsamhället. Dessa områden kan påverkas av direkta påtryckningar i form av hot och utpressningar eller indirekta där en tredje part riskerar att skadas, man bedriver en narkotikahandel öppen eller visar ett utåtagerande missnöje mot samhället (Lindstam, 2019). P4 Sörmland (2016) menar på att det som utmärker dessa utsatta områden är att de ofta är en del av miljonprogrammet och är hyreshusområden.

Figur 1. Karta över polisens kartläggning över utsatta områden i Eskilstuna, rödmarkerade

(Eskilstuna kommun, 2021)

Som ett sätt att råda bot på utsattheten i dessa områden (förutom införandet av inkomstkrav)

har Kfast som en del av Eskilstuna kommun gjort satsningar på att rusta upp och arbeta mot

fortsatt segregation. Kfast redogör på sin hemsida att man i Fröslunda kommer att göra stora

satsningar i att rusta upp området. “Fröslunda centrum kommer att utvecklas för att bli en mer

trygg, trivsam och levande stadsdel” (Kfast, 2020). I årsplanen för 2019 lyfts det fram att många

invånare upplever att belysningen är dålig på många ställen runt om i Eskilstuna och att det

skapar en otrygghet (Eskilstuna kommun, 2018). Detta åtgärdas sedan med att man i slutet av

2019 bygger ett nytt

belysningsstråk i Fröslunda (Kfast, 2019). I Fröslunda finns det en

mötesplats - Mötesplatsen Fröslunda Fröet, som boende i alla åldrar i Fröslunda, Lagersberg

och Brunnsbacken kan besöka. Där kan man delta i olika aktiviteter, bibliotek och café

(Eskilstuna kommun, 2021). I en vidareutveckling av mötesplatsen kommer det under år 2021

att öppna ett jobbcentrum, familjecentral och Internationella Engelska skolan kommer att

byggas ut (Eskilstuna kommun, u.å.). Det har även i början av 2021 påbörjats renoveringar av

56 lägenheter i Brunnsbacken. Stambyten ska genomföras samtidigt som man kommer att

renovera kök och badrum, omdragning av el, ny värmekälla och fönsterbyten (Kfast, 2021).

Detta kommer bidra till den satsning för att öka tryggheten och minska segregationen ihop med införandet av inkomstkravet.

5.2

Försäljning av allmännyttan

I kommunfullmäktige godkändes beslutet om att avyttra en del av allmännyttan i juni 2020 (Protokollsutdrag, KSKF/2020:260). Det kommunala bostadsbolaget Kfast fick i uppdrag att verkställa detta beslut. Kfast presenterar syftet med försäljningen på deras hemsida enligt följande;

“Det var i oktober 2019 som Kfasts styrelse beslutade att sälja 577 lägenheter och Odlarskolan, i enlighet med Kommunfullmäktiges ägardirektiv för 2020. Syftet med försäljningen är att bidra till kommunens investeringar i välfärden samt att stärka Kfasts möjligheter att bygga nya bostäder och modernisera våra befintliga fastigheter.”

(Kfast, 2020)

Beslutet om att avyttra 577 lägenheter och Odlarskolan grundar sig i att kommunen behöver stärka sin ekonomi för att kunna bidra till utvecklingen av välfärden samt öka det kommunala bostadsbeståndet med nybyggnationer.

(T1) Avyttra delar av allmännyttan för att finansiera välfärden och stärka bostadsbyggandet.

Bakgrunden till beslutet om försäljning av allmännyttan kommer från en utredning som gjorts angående “ekonomisk strategi 2020–2023”, där kommunfullmäktige fattat beslut om att delar av fastighetsbeståndet i Eskilstuna ska säljas. Detta är sammansatt 2019 i - ägardirektivet för år 2020, där framgår det att kommunen kommer att få en engångsutbetalning på en summa mellan 200–400 miljoner kronor för de fastighetsförsäljningar man ska genomföra (Ägardirektiv, [KSKF/2018:88]). I godkännandet av försäljningen (KSKF/2020:260) framgår det inte vad den ekonomiska vinningen skulle bidra med i kommunen. Kfast som verkställer beslutet har på deras hemsida redogjort för vad försäljningen ska bidra med till kommunen, nedan har vi lyft fram dessa pro-argument som beslutet är menat att leda till:

(P1) Stärker kommunens ekonomi (P2) Bidrar till investeringar i välfärden

(P3) Ökar möjligheter till att bygga nya bostäder (P4) Moderniserar befintliga lägenheter

(Kfast, 2020) Beslutet om försäljningen har drivits av en SMC-majoritet, där socialdemokraterna och moderaterna varit mest drivande i frågan till varför försäljningen ska ta plats. Nedan presenteras de pro-argument som socialdemokraterna respektive moderaterna i Eskilstuna lyfter fram genom deras partihemsida:

(P5) Bygga nya bostäder med rimliga hyror (S) (P5P1) Fler bostäder kommer att byggas (M)

(P6) Försäljningen kommer att bidra till att renoveringar kan genomföras utan orimliga hyreshöjningar (S)

(P8P1) Satsa på trygghet, skola och idrott i kommunen (S) (P9) Krav att 300 nya lägenheter ska byggas varje år (S&M)

(Socialdemokraterna i Eskilstuna, 2019; Moderaterna i Eskilstuna, 2019) (P9C1) I ägardirektivet för 2020 framgår det att 50% av det som byggs ska avyttras över tid för att nå rimliga hyresnivåer samt stärka kommunens ekonomi

(Ägardirektiv, KSKF/2019:97) Vidare har oppositionen motsatt sig försäljningen som drivits av SMC-majoriteten där Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har delgivit sina reservationer mot beslutet. Nedan presenteras dessa i contra-argument:

(C1) Det anses vara omdömeslöst och oansvarigt att genomföra denna utförsäljning då det finns en stor bostadsbrist i Eskilstuna (V)

(C2) Bostadssituationen är redan svår och förvärras med detta beslut i och med den Coronapandemin som vi befinner oss i samt människors upplevda trygghet (V)

(C3) De hyresrätter som säljs ut har en rimlig hyra dock står de inför behov av renoveringar, exempelvis stambyten. Vilket skapar en osäkerhet för hyreskostnadens framtid (V)

(C3P1) Försäljningen kan leda till lyxrenoveringar med höga hyror (V)

(C4) Kfast har en bra ekonomi där de klara av att bygga nya bostäder utan att sälja ut en del av sitt bestånd. Att påstå att utförsäljningen sker på grund av en dålig ekonomi är inte försvarbart (V)

(C5) Med en hög bostadskris och en bostadskö som kan förväntas bli längre, görs dessa försäljningar av ideologiska skäl (V)

(C6) Ställer sig emot en storskalig försäljning och vill inte vinstmaximera, lämpligare skulle vara att avyttra en tredjedel av de tänkta bostäderna (SD)

(Protokollsutdrag, KSKF/2020:260) I den lokala dagstidningen Eskilstuna Kuriren har det rapporterats om kommunens avyttring av allmännyttan med 577 lägenheter fördelat på 3 områden. Det handlar om hela bostadsbeståndet i Viptorp, delar i Skogsängen och Torshälla. Utifrån kommunfullmäktiges delgivning angående att avyttra delar av fastighetsbeståndet i oktober 2019, har

sina insändare publicerade i tidningen. Utifrån detta har contra-argument tagits fram tillsammans med andra mediekällor enligt följande;

(C7) Jimmy Jansson (S) är medveten om att det kan skapa oro bland hyresgäster.

(Larsson & Skärlund, 2019) (C7P1) Tomas Bergh, hyresrättsföreningen bekräftar att det skapar oro.

(Frödén, 2019) (C8) Det finns en oro för hyreshöjningar eftersom Viptorp i detta fall

befinner sig i ett renoveringsbehov.

(C8C1) Detta bryr sig inte Kfast om, de anser att den inte är deras problem. (Jonsson, 2019) (C9) Skapar otrygghet för familjer som redan lider ekonomiskt.

(Larsson, 2019) (C10) Ifrågasätter de löfte som lovats angående byggandet av nya bostäder samt löftet om fördelningen av pengarna vid försäljningen kommer att hållas.

(C11) En stark oro för vad som kommer att hända för de äldre och utlandsfödda i områden där försäljningen tar plats.

(C11C1) Kfast menar på att det kan vara bra för mångfalden att få in fler

fastighetsägare i området, försäljning av allmännyttan måste inte vara det enda sättet att främja mångfalden på.

(Fhyresgäst, 2020) (C12) De som är bosatta i de områden där utförsäljningen tar plats drabbas hårdare rent ekonomiskt och får sin trygghet äventyrad. Detta går att ifrågasätta ur ett solidariskt, rättvist och jämlikt perspektiv utifrån socialdemokraternas handlande.

(Jonsson, 2020) Utifrån de framtagna argumenten angående avyttringen går det att se att vi funnit fler contra-argument än pro-contra-argument. Detta går att tolka som att det är en livlig debatt mellan politiker och uttalanden i media. De flesta argumenten som ställer sig emot avyttringen handlar om att det kan skapa en större oro för de berörda invånarna i dessa områden.

5.3

Införandet av inkomstkrav

I det ägardirektiv som kommunfullmäktige lägger fram för år 2019 presenteras det direktiv där bolagskoncernen “ska arbeta för att minska segregation och arbetslöshet” med fokus på prioriterade stadsdelar (Ägardirektiv, KSKF/2018:88). Året därpå utvecklades ägardirektivet där det kommunala fastighetsbolaget Kfast fick ett tydligare direktiv för hur de kan arbeta med att minska segregation och arbetslöshet, “i stadsdelar med hög arbetslöshet kan bolaget införa högre krav på inkomstnivå” (Ägardirektiv, KSKF/2019:97). Kfast valde utifrån direktivet att införa inkomstkrav i vissa prioriterade områden utifrån kommunens bedömning, detta implementerades 2020 och på Kfast hemsida presenteras detta syfte;

“I Brunnsbacken, Fröslunda och Lagersberg är arbetslösheten betydligt högre än genomsnittet i Eskilstuna. Det innebär problem med segregation och påverkar allt ifrån skola till utbudet av service i områdena. De nya reglerna är nödvändiga för att vända utvecklingen. Vi arbetar för levande stadsdelar med affärer, restauranger och annan service för de boende.”

(Kfast, u.å.a)

Det är i Brunnsbacken, Fröslunda och Lagersberg som införandet av inkomstkravet kommer att implementeras. Detta på grund av att kommunen kartlagt att arbetslösheten är vanligare i dessa områden och bidrar till en högre segregation, något som inte gynnar områdena.

(T2) Införa inkomstkrav för att minska arbetslöshet och segregation i vissa utsatta områden.

Figur 2. Karta över de områden med inkomstkrav i Eskilstuna, rödmarkerade (Eskilstuna kommun,

Inkomstkravet innebär i dessa områden att man behöver ha en inkomst från arbete, studiemedel eller pension (Kfast, u.å.a.) och i uthyrningspolicyn som går att finna på hemsidan framkommer det att man måste ha haft och fortsättningsvis ha en anställning på 6 månader för att få hyra en lägenhet i dessa områden (Kfast, 2021). Inkomstkravet ska användas i syfte för att öka dessa områdens integration (Kfast, u.å.a.).

Det går inte att finna tydliga argument från politikernas sida till varför inkomstkravet specifikt ska införas mer än i ägardirektiv, i årsplanerna går det att finna argument till varför inkomstkravet kan vara ett verktyg för att uppnå det ovan nämnda syftet. I de årsplaner som kommunfullmäktige presenterar för år 2019–2020 redogörs för de planer hur kommunen ska arbeta för att minska segregationen och arbetslösheten i Eskilstuna. Nedan lyfter vi fram pro-argument inom dessa två faktorer som går att finna i årsplanerna:

(P1) Genom att få fler boende i Eskilstuna i arbete skulle detta innebära en minskad kostnad för bidrag, mer intäkter som går till välfärden och mindre sociala problem i områden. En uppmuntran om att de som kan och vill arbeta ska få möjligheten till detta i form av olika stöd.

(P2) Otrygghet är något som upplevs i staden vilket ofta bottnar i sociala problem, arbetslöshet samt bristande integration vilket är kopplat till vissa segregerade stadsdelar. Detta resulterar i att de personer som drabbas hårdast är de som är boende i dessa områden.

(P3) I utsatta områden finns det en stor risk för att parallella samhällen växer fram. Vissa unga män i dessa områden befinner sig i en rastlöshet och söker efter status och pengar i en kriminell livsstil. Där tenderar arbetslöshet, trångboddhet, ojämlikhet och hopplöshet att bli en norm. Man vill tränga undan personer som skapar otrygghet och håller på med narkotikaförsäljning för att på så sätt kunna ta tillbaka stadsdelarna till de som bor där i.

(Eskilstuna kommun, 2018; Eskilstuna kommun, 2019) Införandet av inkomstkravet är för tillfället begränsat till tre prioriterade områden i Eskilstuna, med en ändring i uthyrespolicyn och nya krav. Detta är de pro-argument som Kfast lyfter i samband med införandet av inkomstkravet och som ett rättfärdigande:

(P4) Personer som lever på en annan typ av försörjning kan fortfarande få söka lägenheter hos bolaget men i andra områden. Bor du redan i området där inkomstkravet införts får du bo kvar utan vidare krav.

(Kfast, u.å.a) Mediebevakningen kring införandet av inkomstkrav i Eskilstuna har uppmärksammats både i den lokala dagstidningen Eskilstuna kuriren och genom lokala nyhetssändningar i SVT. Tillsammans med andra nyhetsinslag inom “hyresrätter med inkomstkrav” har vi tagit fram

(C1) Att införa inkomstkrav anses vara fel väg att gå, detta eftersom situationen blir allt tuffare för de kommuninvånare som redan är mest utsatta.

(C1P1) Det påstås finnas ett vi och dem-tänkande inom kommunen idag, vilket skapar en oro för de som inte fått en lägenhet tidigare eftersom de kommer ha ännu svårare nu med införandet av inkomstkravet.

(Aghamn, 2019) (C2) Tanken bakom inkomstkravet är att använda det som ett verktyg för att motverka segregation i dessa områden. Men den egentliga agendan ifrågasätt, om det är så att man kanske hellre vill förhindra nyanlända att flytta in i Eskilstuna.

(C3) Eskilstuna kommun bryter mot idéen om att driva ett allmännyttigt bostadsbolag som är tänkt att verka och vara tillgänglig för alla människor oavsett ekonomiska förutsättningar.

(C3P1) Kommunen ska följa och tillhandahålla likställighetsprincipen i kommunallagen som talar om att “kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika”. Något som går att ifrågasättas om alla inte ges samma möjlighet att då söka en bostad hos fastighetsbolaget.

(Olsson, 2021; Määttä et al, 2019) (C4) Det finns en risk att den riktning som Eskilstuna går emot och de åtgärder som de utför kommer att bidra till mer utanförskap och otrygghet i kommunen.

(Socialsekreterare, 2019) (C5) Att införa inkomstkrav bidrar till riskfaktorer som kan tvinga in hyresgäster på den “svarta marknaden”, där köp av folkbokföringsadresser och trångboddhet kommer att öka.

(Määttä et al, 2019) (C6) Kfast menar på att det har blivit lugnare i områdena, mindre bråk och stök i vad som går att se i nuläget. Men det finns inget som talar för att det är effekter av inkomstkravet som gör att områdena har blivit lugnare. Olika insatser kan ha en påverkan, människors beteende kan ha förändrats eller den rådande pandemins effekter.

(Olsson, 2021) Det går att finna att det är fler contra-argument än pro-argument kring införandet av inkomstkravet. Även detta tyder på att det är en livlig debatt mellan politiker och uttalanden i media. Där contra-argumenten mestadels handlar om att införandet av inkomstkrav är ett oetiskt beslut för politikerna att fatta. Eftersom allmännyttan är till för alla oavsett ekonomiska förutsättningar.

5.4

Effekter av inkomstkravet – Triage?

Inkomstkravet som införts av det kommunala bostadsbolaget i Eskilstuna innebär att du som vill hyra en bostad måste inneha en inkomst från arbete, studiemedel eller pension (Kfast, u.å.a.). Detta kan ses som ett verktyg för att motverka den segregation som uppstått i delar av Eskilstuna genom att arbeta mot att minska den höga arbetslösheten som finns i staden. Inkomstkravet har därför införts till vissa begränsade områden som lider av extra hög arbetslöshet.

Tanken med att införa inkomstkrav i vissa områden i Eskilstuna kommun handlar om att minska den höga arbetslöshet som råder i dessa områden samt arbeta mot den segregation som uppstått (Ägardirektiv, KSKF/2019:97). Införandet av inkomstkravet bidrar till att en ny typ av hyresgäst flyttar in i området och en socialblandning uppstår. I området sker en positiv förändring där den ekonomiska statusen höjs, utbildningsnivån förändras och flera sociala tjänster blir tillgängliga (Lees, 2008). Politikernas vision i Eskilstuna är att uppnå ett lugn i dessa områden och motverka den höga arbetslöshet och segregation som dominerat dessa områden. Jimmy Jansson (S) menar att dessa områden har en stegrande segregation som följs av en form av “dominoeffekt” i flera led, där införandet av inkomstkravet ska bromsa utvecklingen i områdena (Johansson, 2021). En risk med införandet av inkomstkrav är att den sociala blandningen över tid kan leda till ett större skifte bland hyresgäster i område, vilket kan medföra att gentrifiering uppstår. När dessa områden har blivit mer attraktiva kan det i slutändan betyda att låginkomsttagare som tidigare varit dominerande i området skjuts undan och medelklassen tar över (Andersson & Magnusson Turner, 2014). Detta bekräftas av tjänstemän som säger att det kan resultera i ännu mer utanförskap och otrygghet i Kommunen (Socialsekreterare, 2019).

I Sörmland är det vanligt förekommande att man har genomfört konceptrenoveringar av lägenheter. Lägenheter lyxrenoveras till den grad att hyran blir så hög att många inte har råd att bo där, hyrorna tenderar att hamna i samma nivå som för en nybyggd lägenhet. Vid lyxrenoveringar kan det bli problematiskt för hyresgästen som inte kan påverka hur omfattande renoveringen blir, där hyran lätt skenar iväg. Vid dessa renoveringar är det ofta lägenheterna som är det enda som rustats upp, detta eftersom man inte kan öka hyran för lägenheter på grund av ett renoverat trapphus eller fasadbyte (Persson, 2020). Persson (2020) lyfter fram den problematik som Sara Westin forskare vid Uppsala universitet kopplar till konceptrenoveringar. (1) Dels kan renoveringsvräkningar uppstå där människor tvingas flytta från lägenheten när den ska renoveras och sedan inte ha råd att flytta tillbaka eller (2) att gentrifiering uppstår i ett område. Som tidigare nämnts och som Westin påpekar kan detta innebära att det nu krävs två inkomster för att bo i ett område eller att den arbetarklass som varit dominerande i området inte längre känner sig välkomnad (Persson, 2020).

5.4.1

Förändringar i inkomstkravet