Analys av resultat 32

I undersökningen framgick det att merparten av lärarna ansåg sig vara genusmedvetna, men att det var svårt att definiera begreppet genus. Att det fanns ett glapp mellan vad lärarna sa att

de gjorde och hur deras egentliga handlingar var, blev synligt både i intervjuerna och observationerna.

Tallberg Broman (2010) menar att det är svårt att tala om och att beskriva genus, då det är ett ideologiskt begrepp som vi människor har så olika uppfattning om vad det egentligen handlar om. Lagar och styrdokument är tydliga i att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Lgr 11 visas det tydligt att pojkar och flickor ska få möjlighet att vara unika individer som inte hämmas av de traditionella könsroller som råder i vårt samhälle. Lärarnas föreställningar kring genus och genusarbetet gick hand i hand med styrdokumentens formuleringar. Under observationerna och under intervjuernas gång blev det också tydligt att denna ideologi blev svår för lärarna att omsätta i praktik (Hedlin, 2010).

Det vi kunde utläsa från vår intervju-och observationsstudie var att samtliga informanter var överens att ingen såg kön, utan att de såg unika individer och deras olikheter/likheter. Emellertid blev detta motsägelsefullt under intervjuerna och observationerna. Där framgick att de beskrev tydliga skillnader kring pojke och flicka och även dessa skillnader synliggjordes i deras agerade under lektionerna. De talade om hur de placerade eleverna i klassrummen för att få en så lugn arbetsmiljö som möjligt. Flickorna fick agera ”ljuddämpare” åt pojkarna och på så vis skapa rätt ”lugn” under lektionerna. Även de ord de valde att använda när de beskrev deras elever skiljde sig åt mellan pojke och flicka. Söderman & Löf (2008) menar att en sådan kompensatorisk pedagogik inte är att föredra. Att skilja och separera på flickor och pojkar ökar risken att traditionella föreställningar och förhållningssätt kring genus befästs. Hirdman (2001) menar att skilja på könen är något som görs dagligen. Genom att tänka flicka och pojke under undervisningen skapas ett i särhållande av könen. Hon skriver att flicka/ pojke och man/kvinna är något som skapas i vår sociokultur och de tankar vi har kring könen är reproduktioner av samhällets normer och värderingar. Lärarna berättade hur de försökte använda fler ”tjejiga” aktiviteter och hur svårt det är att få pojkar att inte bara vilja spela fotboll. De talade även om de högre förväntningarna som finns på flickor och att flickor oftast är mer väluppfostrade. Butler (2007) menar att dessa föreställningar och de upprepningar som lärarna gör befäster traditionella könsroller. Förhållningsätt som dessa har funnits länge och anses idag vara det ”naturliga/normala”. Detta är något som eleverna möter dagligen i deras kontakt med de vuxna och de vuxna är även elevernas förebilder. I det ögonblick som vi könsbestämmer en person anger våra kulturella och traditionella könsroller vilka ramar som gäller för personens utveckling. Följaktligen kommer pojkar och flickors behov se olika ut och de förväntningarna som läggs på individen (Hirdman, 2007).

Tallberg Broman (2011) menar att flickor och pojkar har stimulerats av skola och lärare till olika beteendemönster. Flickor klarar generellt av skolan bättre än pojkarna, men däremot har skolan varit pojkarnas domän, när det gäller det gemensamma utrymmet. Detta var dock inget informanterna såg i deras klassrum. Informanterna berättade att flickor hördes och syntes mer nu än förr och om blyga pojkar som inte ville delta i gemensamma aktiviteter. Att flickor tog mer plats i det gemensamma talutrymmet var något alla informanterna ansåg och detta menade lärarna var både positivt och negativt. När elever inte följde de normer i

genuskontraktet uppfattas de som avvikande eller annorlunda av lärarna (Hirdman, 2001). När det gällde tiden för enskild reflektion kring frågor rörande genusfrågor så anser de flesta informanterna att det i stort sett är obefintligt. Lärarna har såklart egen planeringstid men det är sällan att det läggs fokus på genusfrågor då. Många av informanterna nämner tidsbrist som en bidragande faktor. Gannerud (2001) skriver att tidsbrist är ett vanligt hinder i lärarens strävan mot olika mål i undervisningen. En lärares arbetsbelastning och förväntningar har ökat markant på senare år (Gannerud, 2001).

En avsaknad av manliga lärarna framkommer i intervjuerna och detta mest för att det skulle gynna elever att det fanns en större variation bland manliga och kvinnliga lärare. Gannerud (2001) skriver att det är många kvinnliga lärare som uttryckt att de anser vara en nackdel för barn att ha en kvinnlig lärare. Detta är dock inget som framförts i vår

undersökning. Däremot tycker ett flertal av de kvinnliga informanterna att manliga lärare särbehandlas av både skolledningen, kolleger och elever. Både Hirdman (2001) och Butler (2007) skriver om synen på mannen som norm och det är från avviklerser från normen som kvinnan skapas. När män och kvinnor ses som olika leder detta till en hierarki av könen och denna tendens går att se i svaren från informanterna som anser att bara genom att vara man får en manlig lärare mer auktoritet och respekt från sin omgivning samt att de kvinnliga lärarna ansågs vara mer omhändertagna. (Hirdman, 2001) Lärarna är inte någon könsneutral individ. De påverkas ibland omedvetet av de mönster som existerar kring deras biologiska och sociala kön

Resultatet visar att de flesta informanterna inte har något minne av att genus förekommit under deras tid på lärarutbildningen. Det har förekommit i andra sammanhang i utbildningen då det vävts ihop i en kurs, men de kunde inte ge några konkreta svar på hur eller vad som sades kring genus. Lärarna berättade att de tagit del av fortbildning kring genus, men de flesta av lärarna var missnöjda med innehållet i fortbildningen. Detta missnöje menar Löf &

Söderman (2008) delas av många lärare. De önskar mer konkreta tips som kan användas i det verkliga arbetet med eleverna. Några informanter ansåg att genus är något som borde ha

behandlats mycket mer både i och efter deras lärarutbildning, då de anser att genus är ett viktigt begrepp.