Analys av resultat

Vi anser att det är viktigt att betona att nästan alla arbetsgivare var positiva till att ta emot praktikant och arbetsgivarna ser det som betydelsefullt att kunna ”hjälpa till” som en samhällsinsats.

Vad vi strävade efter i vårt arbete var att få intervjuer med arbetsgivare i olika branscher, för att se om det fanns likheter och/eller olikheter, vi undrade även om antalet anställda skulle påverka vårt resultat. Det visade sig att branschtillhörighet hade betydelse men också att antalet anställda hade betydelse. I alla intervjuer utom en framkom det att språket egentligen inte hade så stor betydelse som vi hade trott.

Några av de arbetsgivare vi intervjuade poängterade vikten av goda språkkunskaper medan andra ansåg det mindre relevant med goda språkkunskaper för att få praktik. Alla arbetsgivare var dock överens om att de måste kunna kommunicera med praktikanten på ett eller annat sätt. Engelska visade sig vara ett lika viktigt språk att kunna behärska som det

svenska språket, detta eftersom det var arbetsgivare som samarbetade med andra internationella företag, som intervjuades. Vi finner det anmärkningsvärt att det bara var ett företag som krävde mycket goda kunskaper i det svenska språket. Detta tolkar vi som att individer med mindre goda kunskaper i svenska språket ändå kan få praktik och att språkkunskaper inte är det avgörande för att ta emot en praktikant.

Vad som visade sig vara viktigare än språkkunskaper var praktikantens sociala kompetens. Alla arbetsgivare poängterade att praktikanten skulle vara intresserad och motiverad av företagens arbetsuppgifter och branschtillhörighet. Kom praktikanten själv till företaget och frågade om praktik visade praktikanten ett genuint intresse för att göra praktik hos företaget och detta var något som alla de intervjuade arbetsgivarna uppskattade.

De äldre arbetsgivare som vi intervjuade ansåg att det inte var något problem att ta emot äldre praktikanter, medan de yngre intervjuade föredrog att ta emot praktikanter som tillhörde samma åldergrupp dem själva. Arbetsgivarna ansåg att de har mer gemensamt med en person som är i samma ålder, vilket gör att praktikant har lättare för att komma in i gemenskapen på arbetsplatsen och det blir trevligare och lättare att ha en praktikant på arbetsplatsen.

Något som alla arbetsgivare ansåg viktigt var att praktikanten skulle ha meningsfulla arbetsuppgifter och känna sig behövd. Det var även viktigt att personalen hade tid och möjlighet att handleda praktikanten, om de inte hade tid var risken stor att praktikanten inte kände sig nöjd med sin praktik. Arbetsgivaren vill kanske heller inte belasta sin personal med en praktikant eftersom praktikanten eventuellt uppehåller den anställde under arbetstid. Det var bara ett företag i den mindre staden som ansåg sig ha tid och möjlighet att ta emot praktikant. Detta tror vi bl.a beror på att stora företag vanligtvis har väl utbyggda och certifierade handlingsplaner när det gäller personal. Välutbyggda och certifierade handlingsplaner innebär att företag har mer och bättre resurser att ta emot praktikant.

Något som framkom när vi intervjuade arbetsgivarna var att inget av företagen hade en mångfaldsplan. Däremot hade ett företag i den mindre staden en jämställdhetsplan. Trots att fem arbetsgivare inte hade någon mångfaldsplan så hade de en stor variation bland sina anställda när det gäller etnicitet, kön och religion.

När det gäller de övriga syftena för att ta emot praktikant ansåg alla arbetsgivarna att de gjorde en insats, men arbetsgivare var noga med att poängtera att även praktikanten tillförde många nya tankar och synsätt till deras verksamhet. Detta tolkar vi som att arbetsgivarna är mottagliga och flexibla för ny inspiration från praktikanter. Det var bara ett företag i den mindre staden som ansåg att där inte fanns något syfte för att ta emot praktikant om de inte

skulle anställa. Förmodligen beror detta på att företaget inte är stort och att många av deras arbetsuppgifter hade rationaliserats bort.

Det framkom att beroende på vilken bransch arbetsgivaren representerade hade de olika krav och syften för att ta emot praktikant. Speciellt inom vissa branscher var det tydligt. I speditionsbranschen visade det sig att mycket goda språkkunskaper var viktigt. I klädbranschen visade sig ett krav vara att praktikant var mode- och muskintresserad. Där spelade image och ålder en stor roll. Ingen av de andra branscherna hade så pass tydliga krav som inom modebranschen. Annars hade arbetsgivarna inom de olika företagen inte särskilt olika krav och syften med att ta emot praktikant.

Antalet anställda hade en stor betydelse för om företagen tog emot praktikant. De stora företagen var generellt mer generösa med att ta emot praktikant medan småföretagarna inte var lika intresserade. Detta tolkar vi som att det är en del extraarbete med att ta emot praktikant i början och att det i ett litet företag kan bli svårt om inte praktikanten passar in. I ett stort företag finns då större möjligheter för praktikanten att arbeta i t.ex. ett annat arbetslag.

6. Diskussion

Syftet med vårt arbete var att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos arbetsgivare när det gäller praktik i arbetslivet för praktikant med utländsk bakgrund och språksvårigheter. Vi använde oss utav kvalitativ metod då vi ville beskriva tankar och funderingar hos arbetsgivare. Vi gjorde sex intervjuer, tre stycken var. Vi är väl medvetna om att det begränsade intervjuunderlaget har gjort det mindre möjligt för oss att få en klar och sann bild av verkligheten. Att vi utförde intervjuerna var för sig anser vi inte påverkade vårt resultat, detta eftersom vi samlat in vårt material på samma sätt. Vi anser att intervjufrågorna var relevanta och täckte viktiga aspekter. Vi kunde haft med frågor som rörde företagens mångfaldsplaner och även frågat om arbetsgivarna kände till Regeringens ”prova på plats”. Om vi hade valt att intervjua arbetsgivare inom samma bransch hade vårt resultat blivit mer relevant för intervjuer i två olika städer. Då hade vi kanske kunnat upptäcka tydligare mönster än vad vi nu fick fram. Genom att vi intervjuade olika branscher hade alla arbetsgivare olika specifika krav, t. ex. klädbranschen, där man förväntade sig en mode- och musikintresserad praktikant. Vi anser att vi delvis har uppnått att synliggöra vilka tankar och funderingar som arbetsgivarna har när det gäller att ta emot praktikant. De arbetsgivare som vi intervjuade såg alla att det mest betydelsefulla var att praktikanten passade in i arbetslaget och blev en i gänget. Detta överenstämmer med Franzén & Johanssons intervjuer med arbetsgivare, de ansåg också att det var av stor vikt att praktikanten kom in i gemenskapen på arbetsplatsen.

Vi anser att vår hypotes; att företagare i den större staden är mer villiga att ta emot praktikant med utländsk bakgrund och språksvårighet än företagare i den mindre staden inte besannades. Det visade sig att arbetsgivarna både i den större och mindre staden var villiga att emot praktikant. Vi finner detta positivt. Om företagare inte är negativt inställda till att ta emot praktikant kan personer med utländsk bakgrund lättare komma ut i praktik, oavsett var de bor, och på så sätt också integreras i det svenska samhället mer effektivt. Det vi funnit mest slående är att det svenska språket inte ges så stor betydelse i våra intervjuer med arbetsgivare. Detta motsäger i viss mån Broomé och Bäcklunds resultat från 1998 där man skriver att arbetsgivare kräver goda kunskaper i det svenska språket. Vi har ingen given förklaring till detta. En möjlighet kan vara att det vi undersökte är tankar och funderingar om praktikplats och att arbetsgivarna värderar denna och därmed praktikanter på ett annat sätt än om det skulle gälla en anställning. Vi har inte heller funnit att arbetsgivarna i intervjuerna

generellt tryckt på att praktiken skall ge upphov till praktisk kunskap, även om vi kan se att arbetsgivare vill ge vettiga arbetsuppgifter.

Att den invandrade personen läser sfi och under tiden gör praktik någon dag i veckan borde enligt oss vara optimalt. Om en invandrad person får möjlighet att praktisera samtidigt som hon/han läser sfi borde personen lära sig nya ord och begrepp och ett mer mångsidigt språk. Praktik kan vara en hjälp och en del i att integreras i samhället, anser vi. Genom praktik får individen språkträning, social övning, nya kontakter, arbetslivserfarenhet och förhoppningsvis motivation. Det är under primärintegrationen som många nyanlända kommer ut på olika praktikplatser, ofta till okvalificerade praktikarbeten. Vi har reflekterat hur lång tid som avses då Diaz talar om primärintegration och om det är så att ett visst antal personer med utländsk bakgrund ”fastnar” i detta stadium och därmed kanske också fastnar i en evig rundgång mellan olika praktikplatser med inslag av okvalificerade uppgifter. Här kan kanske arbetsledare som representerar olika företag blir de som i vissa fall på ett avgörande sätt kan bidra till att bryta denna rundgång. Vi anser att företag har en betydelsefull uppgift för att underlätta för invandrade personers primärintegration i det svenska samhället. Genom en bra, och för praktikanten, intressant praktikplats med handledning, adekvata arbetsuppgifter, och sociala kontakter borde praktik vara det ultimata som en del i en lyckad primärintegration. Här skapas nya viktiga kontakter, och i samhället är numera kontakter viktigt både för t. ex. få arbete och bostad. Praktikanten kan också få en mer fullständig och mer realistisk bild av sig själv och sina förmågor, arbetslivet och då också av samhället. Det är dock viktigt att det är seriösa företag som inte utnyttjar praktikanten. De företag vi intervjuade var som tidigare nämnts positiva till att ta emot praktikanter.

Vi har reflekterat om arbetsgivare uppfyller de mål som står skrivna i Sveriges grundlag, d.v.s. samma rättighet- och skyldighet när det gäller samverkan, valfrihet och jämlikhet. De arbetsgivare som vi intervjuade har inte någon mångfaldsplan. Trots avsaknaden av mångfaldsplan hade arbetsgivarna bred variation av anställda med olika etnicitet, ur den synvinkeln uppfyller delvis arbetsgivare de kriterier som framgår i kulturell pluralism. Idag uppnår inte alla invånare de mål som finns i grundlagen. Människor med utländsk bakgrund har inte samma möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden. Så länge invandrade personer stängs ute från arbetsmarknaden kommer det att vara svårt för svenska företag att uppfylla de mål som grundlagen föreskriver. I vårt framtida arbetsliv hoppas vi kunna få hjälpa personer med invandrarbakgrund ut i arbetsplatsförlagd praktik samt vara en värdefull länk mellan arbetsgivare och praktikant.

6.1 Slutsatser

De slutsatser som har kommit fram när vi gjorde vår undersökning är att arbetsgivare är positiva till att ta emot praktikant. De såg inte språksvårigheter som något större hinder utan arbetsgivarna menade att det väsentliga var att praktikanten kunde kommunicera på något sätt. Att praktikanten kom in i arbetslaget och blev en i gänget visade sig vara mer betydelsefullt än goda kunskaper i det svenska språket.

En annan slutsats som vi ser i intervjuerna är att arbetsgivarna poängterade att praktikanten skulle ha vettiga arbetsuppgifter och god handledning. Om praktikanten inte fick detta såg arbetsgivarna en risk i att praktikperioden inte blev meningsfull för praktikanten.

6.2 Förslag på ny forskning

Det vore intressant att se vad som hos arbetsgivaren avgör om en praktikant med utländsk bakgrund och språksvårigheter bedöms som intressant att anställa. Vi skulle också gärna vilja undersöka hur arbetsgivare ser på kontakt och stöd från olika praktikanordnare.

Källförteckning

Ams, Arbetsförmedlingen, http://www.ams.se/rdfs.asp?A=59529&L=96, hämtad 2006-04-24 Bonniers Svenska Ordbok, (1997), Bonnier Fakta Bokförlag, Stockholm.

Broomé, Per, & Bäcklund, Ann-Katrin, (1998) S-Märkt Företagets etniska vägval, SNS Förlag, Stockholm.

Bengtsson/Sandberg, Karin & Chaib, Mohamed (2002), Vi föds inte vid gränsen, Högskolan i Jönköping

Equalnews, 2006, http://www.equalnews.com/swe/index.html, hämtad 2006-05-05

Franzén, Elsie C & Johansson, Lennart, (2004). Föreställningar om praktik som åtgärd för invandrares integration och socialisation i arbetslivet.: IFAU-institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Stockholm.

Giddens, Anthony, (2003), Sociologi, Studentlitteratur, Lund.

Hedblom, Agneta, (2003). Janusansiktet i aktiveringspolitiken. Rahms i Lund, Lund. Integrationsverket, http://www.integrationsverket.se/templates/ivNormal____4125.aspx,

hämtad 2006-04-17

Jansson, Lars, (2002), Mångkultur eller välfärd?, Bokförlaget Vitsippan, Göteborg. Johansson, Bo & Svedner, Per Olav. (2001). Examensarbete i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget, Uppsala.

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund. Lorentz, Hans, (2001). Forskning om mångkulturalism i Sverige utifrån ett pedagogiskt

perspektiv: en överblick och historisk tillbakablick 1950-2000. Pedagogiska instutitonen, Lunds Universitet, Lund.

Lönnaeus, Olle, (2006-04-20). Oväntat många får jobb i Sverige. Sydsvenska Dagbladet, Malmö.

Magnusson, Susanne & Arfwedson, Jenny (2003), Projekt:Region Mångfald. Kompetens är Sveriges kaptial – varför tillvaratar vi inte den invandrade kompetensen. Lunds Idéforum, Nordvästskåne

Nationalencyklopedin multimedia, (2000), Nationalencyklopedin, Malmö

Patel, Runa & Davidsson, Bo, (2003), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund

Poopola, Margareta, (2002), Integration, en samtidsspegling, Svenska Kommunförbundet, Stockholm.

Regeringen, 2006, http://www.regeringen.se/sb/d/2279, hämtad 2006-05-15

Regeringen, 2004, http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/26214, hämtad 2006-04-17 Repstad, Pål. (2003), Närhet och distans. Studentlitteratur, Lund.

SOU 2003:77, Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv

Sverige mot rasism, 2006,http://www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal____2536.asp, hämtad 2006-04-26

Trost, Jan (2002). Att vara opponent. Studentlitteratur, Lund.

Westin, Charles, (2001), Mångfald som vision och praktik: utvärdering av sex företag och organisationer, Integrationsverkets Rapportserie, 2001:05, Integrationsverket, Norrköping

Bilaga 1

Intervjufrågor Kön Man Kvinna Ålder Utbildning Antal år i företaget Befattning Antal anställda

Syftet med vårt arbete är alltså att undersöka och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund.

• Vilka krav ställs för att ta emot en praktikant med utländsk bakgrund?

Yrkeskompetens Erfarenhet Rekommendationer Körkort

Språkkunskaper Handledning Ålder Kön

Hälsa Hinder

• Vilket syfte kan finnas för att ta emot en praktikant med utländsk bakgrund?

Mångfald Samhällsinsats Tillför

Extra resurs Socialt

In document Arbetsgivares syn på utländsk praktikant med språksvårigheter (Page 30-38)