Analys av resultat

5.2.1 Ämnesområden, arbetssätt och utbildning

Undersökningen visar att biologi anses vara det ämne som dominerar NO- undervisningen i förskola och de tidigaste skolåren. Detta förvånar oss inte. Dels tror vi att många lärare är utbildade under Lgr 80 (Skolöverstyrelsen 1980), vilken betonade biologi som det viktigast NO-ämnet i lågstadiet, dels tror vi att lärarna möjligen anser att biologi är lättare att urskilja än fysik och kemi och att de därför ser biologin som en mer naturlig del i yngre barns vardag. Redan den första läroplanen, Lgr 62 (Skolöverstyrelsen 1962), talade om att undervisningen skulle utgå från barnens vardag. De skulle få möjlighet att iaktta, uppleva och lösa problem. I förskolan arbetas det till stor del tematiskt med varierande inslag av experiment och utebildning. Detta stämmer bra överens med de tankar Harlen (2006) har om att barn i 5-7 års ålder behöver få göra istället för att tänka. Resultatet visar att lärarna anser att de använder en variation av arbetssätt. Med otalig litteratur som talar om att undervisningen måste kännas meningsfull, i åtanke, tror vi att mer drama och studiebesök i undervisningen skulle gagna barnens intresse och förståelse för NO. Barnen bör få en möjlighet att använda

alla sinnen vid inlärning samt att få uppleva det läraren försöker förmedla. Vi tycker ändå att resultatet visar en relativt positiv bild för ämnet biologi.

Andelen teknik och fysik som, enligt lärarna i undersökningen, ingår i undervisningen är över våra förväntningar. Vår erfarenhet, från undervisning på våra partnerskolor, är att biologin står ganska ensam mot ämnen som svenska och matematik.

Vi kan däremot inte säga något om kvaliteten på undervisningen, då denna undersökning endast belyser mängden NO och de arbetssätt som används i undervisningen. Om vi tillåter oss att spekulera, kan vi tänka oss att en kvalitetsundersökning inte skulle se lika positiv ut. Detta vågar vi säga då 50 % av lärare i förskolan och 36 % av lärare i skolan anser att de behöver mer ämneskunskaper. Asoko (2000 s.79) uttrycker våra tankar på ett bra sätt: “The success of primary science depends, ultimately, on the quality of the teaching which children receive”. För att undervisningen skall få sammanhang och bli meningsfull för barnen tror vi att det krävs en djup ämneskunskap. Vas och Watts (1996) anser att lärare som inte har adekvata kunskaper inte heller kan hjälpa barnen att förstå. Dessa lärare tenderar även att ha samma felaktiga förställningar som barnen har. Nilsson (1998) menar att dessa lärare känner sig otillräckliga och ängsliga. Hon anser att det är nödvändigt att prioritera fortbildning för låg- och mellanstadielärare. Nu är dessa lärare på väg in i pensionsålder, men vår undersökning visar trots allt, att det finns många lärare som önskar fortbildning inom de naturvetenskapliga ämnena.

I Skolinspektörernas rapport 2002/03 (Utbildningsförvaltningen), framkommer att NO- ämnena får stå tillbaka till förmån för behörighetsgivande ämnen som svenska, matematik och engelska. Detta tillsammans med Sjöbergs (2000a) tanke om de två kulturerna, kultur och naturvetenskap, gör att vi ifrågasätter samhällets och skolans syn på naturvetenskapens och teknikens värde. Vi är övertygade om att intresserade lärare med adekvat ämneskunskap kan vända den negativa trend som SAS-studien (Sjöberg 2000b) visar. Berättelsen om Valerie från Oregon State University (Dickinson et al 1997) är bevis för att det går att motivera lärare utan NO-utbildning att ändra inställning till NO. Valerie påtalar dock att det är ytterst viktigt att ha skolledning och kommun med sig för att kunna göra några större förändringar i NO-undervisningen. I vår

undersökning ser vi tyvärr att lärare inte känner något påtagligt stöd från dessa instanser.

5.2.2 Syfte med NO-undervisningen

De huvudsyften som framkommer i vår undersökning är ”väcka intresse” och till viss del ”belysa NO i barnens vardag”. Persson (2003) menar att ”väcka intresse” blir ett allt vanligare syfte. Även lärare med minimal NO-kunskap kan göra experiment för att utveckla barnens nyfikenhet och lust. Visst är det bra om vi kan väcka barnens lust att lära naturvetenskap och teknik, men vi håller samtidigt med Bodil Nilsson (1998) när hon säger att kemi- och fysikundervisningen består av punktinsatser i form av magiska trick. Vi anser att det krävs mer än bara experiment för att förstå naturvetenskap och teknik. Det krävs gedigen kunskap om hur olika fenomen fungerar, det krävs kunskap inom naturvetenskaplig/didaktisk forskning och det krävs ett genuint intresse för ämnena för att kunna göra undervisningen meningsfull och intressant. Intresset hos lärare verkar, enligt vår undersökning, finnas både i allmänhet och för NO som skolämne, Men det är också allt. Undersökningen visar att lärarna upplever brister i både ämneskunskaper och kännedom om vad naturvetenskaplig och didaktisk forskning visar. Vi tycker att kommuner och skolledning bör engagera sig mer för att stötta lärare ute på förskolor och skolor. Det finns ett antal NO-utbildade lärare ute på skolorna, men de behöver hjälp för att kunna ge barnen en bra NO-undervisning. Enligt NOT (Myndigheten för skolutveckling), är tid den främsta faktorn till varför NO- undervisningen inte utvecklas på skolorna. Vi ser istället i vår undersökning att ämneskunskaper är det viktigaste för lärare i förskolan och för lärare i skolan är det viktigast att få bättre utrustning samt bättre ämneskunskaper.

5.2.3 Lämplig ålder att börja med NO

Vår undersökning ger en positiv bild av när lärare vill börja med NO. Vi ser dock att lärare i förskolan anser att de kan börja med fler arbetssätt tidigare än lärare i skolan bedömer som rimligt. Detta tycker vi är normalt med tanke på att lärarna oftast har olika utbildning och fokuserar sin undervisning i olika åldrar.

Åtskillig litteratur talar för att vi bör starta NO-undervisningen tidigt. Barns inlärningsförmåga är, enligt professor Levander (Almqvist Gillstedt 1998), som störst i 7-12 års ålder. Lindahl (2003) påpekar att om NO finns med i barnens undervisning

tidigt så får barnen en positivare syn på NO. Lpfö 98 (SKOLFS 1998:16 2006) betonar leken som ingång i lärande. Förskolan skall sträva efter att barnet utvecklar kunskaper om växter och djur samt får ”förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen” (ibid s.9). Lpo 94 (Skolverket 2003a online) säger att fysik och kemi bör starta första skolåret. Trots detta kritiserar eleverna i Lindahls (2003) undersökning undervisningsinnehållet och arbetssätten. De menar att NO blir svårt meddetsamma och efterlyser mer lek i NO-undervisningen. Vår undersökning visar att över 60 % av lärarna i både förskola och skola menar att de arbetar dagligen eller någon gång/vecka med NO. Vi ser även att arbetssätten är varierande. Vänder vi på siffrorna, visar däremot vår undersökning även att nästan 40 % av lärarna i förskola och skola tycker att de har NO någon gång/månad eller inte alls. Av dessa har 13 % ej besvarat frågan. Alarmerande? Det är möjligt. Vi kan i vår undersökning inte se varför dessa lärare inte har NO-undervisning. Kanske undervisar de mer i andra ämnen och överlåter NO-delen till kunnig personal, kanske arbetar vissa lärare mycket tematiskt och kan därför inte ange hur ofta de har NO.

5.2.4 Naturvetenskaplig didaktisk forskning

Vi ser i vår undersökning att intresset för didaktisk forskning är relativt gott, men att undervisningen i skolan inte till någon större del baseras på nya forskningsrön. De flesta lärare tycker att de håller sig ajour med forskning genom tidskrifter och Internet. Anmärkningsvärt är dock att endast fyra av lärarna anser att de har tillgång till någon tidskrift. Vad detta kan bero på visar inte vår undersökning. Möjligen tolkar respondenterna fråga 19 som att tillgång till tidskrift är kopplat till arbetsplatsen. Vi tolkar den höga andel lärare i förskola (52 %) och skola (44 %), som ändå svarat att de håller sig ajour med tidskrifter, som att de har tillgång till dem privat. Vi tror att naturvetenskapen skulle gynnas av fortbildning inom naturvetenskaplig/didaktisk forskning,såväl som av rena ämneskunskaper.

5.2.5 Användning av styrdokument

Vår undersökning visar att många lärare (cirka 90 %) inte anser att styrdokumenten är en inspirationskälla till NO-undervisningen. Vi ser även att få lärare anger styrdokument som huvudsyfte för sin NO-undervisning.

I Skolinspektörernas rapport 2002-03 från Stockholm (Utbildningsförvaltningen) står det att lärarna upplever läroplanerna som överkurs och att dokumentation och revidering av styrdokument ses som något nödvändigt ont.

”En konsekvens av detta blir att undervisningen styrs av erfarenheter, läromedel, tidsuppläggning och tidigare läroplaners uppdelning och inte av de uppdrag som skolan och lärarna har” (ibid. s.13).

Vi tycker att detta är mycket egendomligt att styrdokument upplevs som nödvändigt ont och vill veta hur undervisningen skall kunna förbättras om styrdokument och dokumentation ignoreras.

Slutligen kan vi bara konstatera att det trots allt står i gällande läroplaner och kursplaner vilka mål som skolan ansvarar för att eleven uppnår. Ett uppdrag vi inte får bortse från. Det är rektorns ansvar att se till att personalen har kunskap om styrdokument och uppdrag, så att skolans arbete kan leda mot uppsatta mål (ibid.).