Första tråden som analyserades finns på ett forum på engelska som riktar sig mot individer som är intresserade av bilar och motorer och heter Pistonhead.
Denna studie eller tråd kommer hädanefter att refereras till som Pistonhead.
Intressant nog så handlar tråden inte om bilar eller motorer utan om en gammal krigsbunker som ligger nergrävd på en tomt. Individen som startade tråden bor på Jersey, en ö mellan England och Frankrike, där det finns flera bunkrar kvar från andra världskriget. Trådstartaren har valt att utforska området där bunkern sägs ligga och vad som börjar som ett lekfullt dagsprojekt utvecklas till en
dramatisk utforskning och resa in i historieböckerna. Med hjälp av vänner och en nästan ”die hard” grupp av följare på tråden lyckas mannen gräva fram bunkern där de hittar gamla gevär och andra övergivna artefakter. Det bokas grävskopor och stenbrytare; det byggs innovativa lösningar för att bättre bilder ska kunna dokumentera händelserna; rådgivning i form av lagstiftningar och utrustning diskuteras; hjältar föds och massmedia försöker utnyttja den fantastiska berättelsen men blir utbuad och hånad av deltagarna som skapat en stark
gemenskap. Tråden är en unik läsning vilket ni kan ta del av på via följande länk:
http://www.pistonheads.com/gassing/topic.asp?h=0&t=543304&hw=bunker&
nmt=Secret%20Room%202%20...%20%22Nazi%20Bunker%22 6.1 Pistonhead
Kommunikationen på Pistonhead präglas av inlägg som är positiva och eller kommentarer till andra inlägg. Fig. 6.1 visar att inom första kvartalet dominerar antalet positiva kommentarer överlägset med hela 66 %. Dock minskar antalet ganska drastiskt mot slutet av tråden till endast 27 %. Antalet kommentarer har en motsatt utveckling och utgör 30 % av inläggen i början för att sedan mer än dubbla i mitten av tråden. I slutet av tråden är det hela 83 % av inläggen som är direkta kommentarer till andra.
Ytterligare ett intressant resultat är hur få inlägg som kommer från moderatorn eller trådstartaren, framför allt i första kvartalet. I det här fallet är endast 3 % av inläggen från moderatorn i början av tråden (kvartal 1). Endast 3 av 100 innebär att tråden tog fart utan mycket engagemang från moderatorn.
Frågor och svar kan anses som väldigt viktiga delar i en diskurs och ett
samarbete, men i denna tråd håller de en ganska låg och ojämn profil i jämförelse med andra grupperingar. Samtidigt verkar de vara i korrelation till varandra då båda minskar och ökar ungefär lika mycket, vilket känns logiskt. Svar och Råd har grupperats tillsammans vilket kan vara anledningen till att det finns fler procent Svar/Råd än Frågor. Detta stämmer i de första tre kvartalen, bland de sista inläggen verkar inga deltagare vilja svara på en ökad mängd frågor. Det faktum att ingen ger några svar kan orsaka individer att ställa samma fråga flera gånger och därför är det ett större antal Frågor än Svar/Råd i sista kvartalet.
Givande inlägg har också ett stigande värde genom tråden. 10 % av inläggen är givande i början av tråden, men vid slutet är det en tredjedel av alla inlägg som klassas som givande.
Sist är det värt att notera att smileys används nästan i hälften av alla inläggen i kvartal 1. Det höga antalet smileys fortsätter i kvartal 1 och kvartal 2. I kvartal 3 och 4 finns den endast med i 25 % av inläggen.
Fig. 6.1
Fig. 6.2 visar tydligt hur de olika inläggen utvecklar sig från första kvartalet till slutet av tråden. Inlägg som klassas som Negativ, Moderator, Humor, Annan, Svar/Råd, Fråga, Bild och Länk/Multimedia är alla relativt stabila och mellan 0 – 30 % av inläggen. Den stora skillnaden är mellan de andra inläggen vilka alla är bland de vanligaste.
Totalt är det vanligaste grupperingarna som uppstår i Pistonhead Kommentar, Positiv, Smiley och Givande. Det mest sällsynta grupperingarna är Negativ, Moderator, Länk/Multimedia och Annan.
För att ge en tydligare bild av inläggens mönster har grupperingarna
rangordnats från att vara allmänt positiva till projektets utveckling till negativa mot projektets utveckling. I Fig. 6.3 har det positiva och mest givande
variablerna placerats i övre halvan av diagrammet medan mer neutrala och negativa variablerna har placerats i undre halvan. Området som formas visar tydligt att de flesta inläggen är positiva till samarbetet och projektet.
Fig. 6.2
Fig. 6.3
6.2 Flashback
Den andra tråden som analyserades är från ett forum på hemsidan till Flashback, (www.flashback.com) en över 20 år gammal rörelse för yttrandefrihet. Projektet startade 1983 i form av olika alternativa tidningar av då 14‐åriga Jan Axelsson.
Flashback har vuxit fram som en öppen tidning och ett forum där yttrandefrihet står i fokus och allt, absolut ALLT, kan och borde diskuteras enligt utgivare.
Denna studie eller tråd kommer att refereras som Flashback. Flashback är en svensk ”community”, dock finns den även på engelska, och tråden i denna studie tar plats i Södermanland där 13 likkistor hittats i ett litet skjul. Individen är förbluffad över sin upptäckt och vänder sig till Flashback deltagare för hjälp.
Dessa tror till en början inte på moderatorns påstående. Ett stort äventyr börjar där deltagare som befinner sig i närheten erbjuder bilar, utrustning med mera för att moderatorn återigen ska kunna ta sig till platsen och återkomma med bevismaterial i form av bilder. Till slut övertygas deltagarna och nu tar projektet en annan riktning, nämligen vad skall göras med upptäckten? Vad är det för skjul? Vad betyder namnen som står på kistorna? Varför är inte kistorna begravda? Deltagare med juristutbildning ger sina råd angående griftefrid medan andra tar sig till bibliotek och ut på nätet för att leta rätt på information om de döda. Tråden finns på följande länk:
https://www.flashback.info/showthread.php?t=785784. Sidans allmänna forumsida där ni kan ta del av mängder av forum finns på www.flashback.info.
Fig. 6.4 visar att kommunikationen på Flashback präglas av kommentarer och givande inlägg. I första kvartalet är närmare 60 % av alla inlägg kommentarer till andra deltagare. Trenden håller i sig igenom hela tråden och totalt är 61 % av inläggen kommentarer.
Givande inläggen är relativt starka genom hela tråden. I mitten av tråden är hela 55 % av inläggen givande för att slutligen sjunka något och är vid sista kvartalet dryga 35 %. Det är konstant många deltagare som vill vara med och bidra med sin kunskap och erfarenheter.
De positiva inläggen är inte särskilt många men håller däremot en stadig nivå genom hela tråden. I början av tråden är 28 % av inläggen positiva för att vid slutet av tråden ligga på 26 %. Som tidigare nämndes var det många som inte trodde på moderatorns fynd, detta kan ha påverkat antalet positiva inläggen.
Dock var inlägg som klassades som negativa ungefär hälften så många som de positiva inläggen, ca 13 % i början och 12 % i slutet av tråden.
Återigen finns det troligtvis ett samband mellan antal Svar/Råd inlägg och Fråga inlägg. Från första kvartalet till tredje kvartalet sjunker och ökar antalet, om ändå i olika mängder, tillsammans. Sista kvartalet skiljer sig från de tre första precis som i Pistonhead men åt motsatt riktning. Flashback har en ökning och högre antal Svar/Råd jämfört med Frågor.
Precis som i Pistonhead är det ett stort antal inlägg som innehåller smileys.
Förutom en liten minskning i andra kvartalet till 29 % är det ca 40 % inlägg med smileys genom hela tråden.
Det är ett stort antal inlägg av moderatorn i början av tråden. 32 % av inläggen i början är från moderatorn, kanske beror detta återigen på det faktum att ämnets trovärdighet ifrågasattes i början av tråden. I kvartal 2, 3 och 4 har moderatorns inlägg sjunkit avsevärt och liknar mer moderatorn i Pistonhead. Vid den här punkten i tråden kan ämnet ha godtagits av deltagare som trovärdigt och därmed har moderatorns inlägg minskat.
Bildinlägg är helt obefintliga i Flashback medan Pistonhead hade mängder av inlägg med bilder. Detta beror på att bilder inte kan läggas in på Flashbacks forum.
Fig. 6.4
Fig. 6.5 visar utvecklingen av inläggen från första till fjärde kvartalet. Det syns tydligt att Kommentar, Smiley och Givande inlägg är dominerande. Jämfört med Pistonhead är det mycket mer stabila rakt igenom. Endast inläggen från
Moderatorn ändras dramatiskt i antal. Givande inlägg ökar precis som i Pistonhead tidigt i tråden för att sedan minska för varje kvartal.
Övriga inlägg håller en ganska stabil nivå igenom hela tråden men på en lägre nivå. Återigen är det Svar/Råd, Fråga, Länk/Multim., Annan, Humor och Negativ inlägg som finner sig mellan 0 – 30 % men med något större procenttal än Pistonhead. Bild har som sagt lägst antal procent eftersom det inte är möjligt att lägga in bilder.
Precis som med Pistonhead har ett liknande diagram baserat på allmänt positiva och negativa inlägg skapats. Det är återigen ett större område som täcker
positiva inlägg. Fig. 6.6 visar tydligt också den skepsis som fanns bland deltagarna med ett utstickande vilket representerar ett större antal negativa inlägg jämfört med Pistonhead.
Fig. 6.5
Fig. 6.6
Likheterna mellan Pistonhead och Flashbacks area visar sig i Fig. 6.7 där
resultaten från båda trådarna placerats ovanpå varandra. Generellt är de väldigt lika, framför allt den area mellan Kommentar och Smiley. Pistonhead skiljer sig med fler Positiv inlägg medan Flashback har större procent Givande inlägg.
Fig. 6.7
6.3 Analys
Sett till uppsatsens forskningsfrågor – Hur ser kommunikationen och samarbetet ut inom ett öppet projekt utan en ledare? Vad präglar kommunikationen? Kan man inom kommunikationsformerna se någon speciell trend eller tendens? ‐ visar resultaten att kommunikationen och samarbetet är mycket aktivt och engagerat inom öppna projekt som Pistonhead och Flashback. Det är tydligt att individer tar del av samarbeten som de tycker om.
Övervägande inlägg är positiva och/eller med syfte att bidra till trådens ämne.
Kommunikationen präglas av direkt kommunikation eller kommentarer mellan specifika deltagare och individer. Under undersökningen konstaterades det att detta kunde leda fram till sidospår och ämnen som potentiellt kunde växa och nästan ta över huvudämnet. Till exempel blev det ett tag en het diskussion kring spanska sjukan och när den faktiskt var, hur den spred sig och så vidare i
Flashback. Tänk dig att tråden var ett långt bord och flera delar av bordet hade sina egna diskussioner, men alla satt vid bordet av samma anledning. Detta tyder på en kreativ publik precis som Castells pratade om. Deltagarna kodar
informationen på olika sätt och därmed bildas olika diskussioner. Den
diskussionen som kodas på flest olika sätt drar på sig fler deltagare och fler synpunkter. Till slut har det blivit ett sidospår och ny diskurs.
Moderatorns roll i Pistonhead är minimal dock är den väldigt aktiv i början av Flashback vilket kan tyda på flera saker. Engagemanget hos moderatorn kan tyda på en ledaraktig roll där moderatorn svarar snabbt på inlägg för att arbetet ska vara aktiv. Preece och Shneiderman menar att för en reader är det viktigt att diskursen eller samarbetet är aktiv och livlig. Deltagaren kommer inte att spendera sin tid eller engagemang på en diskurs som inte uppdateras ofta; det finns inget för dem att tjäna menar Preece och Shneiderman. Moderatorns inlägg sjunker dramatiskt senare i tråden för olika anledningar. En sådan kan vara att antalet hängivna deltagare har blivit så många att tråden lever och är tillräckligt aktiv av sig själv. Detta skulle tyda på att inläggen är främst från contributors och collaborators och att deras engagemang har ersatt moderatorns ledaraktiga roll.
Att majoriteten av inläggen befinner sig i övre halvan i Fig. 6.7 tyder på att både Pistonhead och Flashback präglas av en utvecklande och positiv kommunikation.
Kommentar inlägg riktar sig mot specifika deltagare och detta överenstämmer med rollen som collaborator. Enligt Preece & Schneiderman är en vanlig egenskap hos collaborators att de redan är mycket aktiva deltagare,
contributors, och kommunicerar mest med andra contributors vilket i sig gör dem till collaborators. Det är troligt att de är mer aktiva i Pistonhead och Flashback eftersom det saknas en ledarroll.
Pistonhead är en väldigt nischat community där deltagare måste registrera sig för att ta del av interaktionen som sker i till exempelvis forum. Användandet av Pistonhead kan gynna deltagare som är contributors. Det är ett säkert forum där deltagarna känner sig trygga och vet att andra deltagarna har samma intresse, det finns en gemenskap. Enligt denna studie är det många inlägg i Pistonhead, framför allt i början, som är Positiva inlägg. Det är även ett högt antal Smiley inlägg och en del Humor/Parodi inlägg. Smileys används oftast för att förmedla en känsla som kanske försvinner i en kortare text – därför kallas smileys även för
“emoticons”, en sammanställning av orden “emotion” och “icon”. Detta kanske pekar på en gemenskap bland deltagarna där de kan och vill visa sina känslor för andra. Ett hyggligt antal Humor/Parodi inlägg stärker denna synpunkt med följande argument: generellt skämtar inte individer med andra som de inte känner och där de saknar gemenskap.
Flashback är inte lika nischat jämfört med Pistonhead, däremot kräver det också att deltagare registrerar sig för att delta. Flashback har en generell ideologi, dock är ämnen som diskuteras på forumet väldigt omfattande. Kanske är det därför Flashback innehåller färre antal Humor/Parodi inlägg. Samtidigt så är det fler Givande inlägg, vilket också tyder på en stor mängd contributors & collaborators.
Antalet Bild och Länk/Multimedia inlägg var förvånansvärt låga. Tyvärr märktes det senare att bilder inte kunde läggas till i ett inlägg på Flashback.
Vad gäller sista forskningsfrågan ‐ Kan man inom kommunikationsformerna se någon speciell trend eller tendens? ‐ är det svårt att se några tydliga trender från undersökningen. Smileys är ett populärt kommunikationssätt bland deltagarna, dock kan inga slutsatser kring varför det är så göras. En möjlighet är att smileys
syns ofta eftersom det är enkla att använda på både Pistonhead och Flashbacks forum. Ett verktyg som listar möljiga smileys på forumet gynnar användning av smileys. Smileys har använts länge och många av deltagarna kanske även vants sig vid att utnyttja smileys i den kortare typen av kommunikation som ofta syns på Internet. I Flashback tyder resultaten på ytterligare en möjlig trend och det är moderatorns aktivitet i samarbetet.
Innan undersökningen var vår hypotes att om det var möjligt att kombinera text meddelande med andra medier eller multikanaler, skulle de flesta utnyttja detta.
Det fanns utrymme för att kommunicera med multikanaler på Pistonhead men de flesta valde att hålla sig till text baserat kommunikation. Det kan
argumenteras att smileys är en annan form av kommunikationskanal än text och därför präglades kommunikationen faktiskt av multikanaler.
Anledningarna till att inte flera deltagare använde sig av multimoduler som Castells hänvisade till kan vara många. Till exempel är det oklart hur enkelt eller svårt det är att praktiskt lägga till en bild eller länk på respektive forum. Det kan vara en kunskapsbarriär som hindrade flera av deltagarna. Samtidigt så är det ett större engagemang att dela med sig bilder eller liknande. Det krävs att
deltagaren tar tid och söker fram en passande bild eller länk för att sedan dela med sig av den. Smileys, till skillnad, finns tillgängliga under en meny eller skrivs in via tangentbordet. Det är mycket enklare och fortare att använda sig av en smiley eller flera i ett forum.
En ”latare” och mindre engagerad publik, som ovanstående stycke menar, skulle även tyda på att de flesta deltagare i Pistonhead, kanske även Flashback, faktiskt är mer likt readers än contributors eller collaborators.41 I så fall kan frågan ställas angående vad deras motivation eller andledning till att delta i forum är?
Kanske endast underhållning.
41 Preece, J. och B. Shneiderman The ReadertoLeader Framework: Motivating Technology
Mediated Social Participation, Transactions on Human‐Computer Interaction, 2009
7.0 Slutdiskussion
Möjligheterna att åstadkomma eller avklara något med hjälp av andra och genom CSCW är stora. Open source rörelsen har bevisat detta i flera år och trådarna i denna uppsats visar på att själva deltagandet är något positivt och attraherande.
En speciellt spännande utveckling är att resultaten visar sig utanför etern. Ett antal internationella NGOs – Non Government Organisation – använder sig av CSCW som en öppen metod för att lösa problem och som ger resultat i verkliga livet. Arkitekter har till exempel tillsammats delat med sig av sina ritning för att utveckla nya sorters tält. Dessa tält ska användas bland annat på flyktingläger och är starkare, mer praktiska och mer miljövänliga. Återigen är det ingen som får betalt i form av pengar, alla som är involverad gör det frivilligt. Pistonhead, Flashback och liknande samarbeten pekar på att individer vill vara med, de vill känna gemenskap och bidra. Precis som Preece & Schneiderman nämnde är det ett nytt sätt att få uppskattning för sina bedrifter. Arkitekterna som deltog i projekt som den ovan kan stolt visa upp sitt arbete inför framtida projekt. De kan även, genom att deltaga i projektet, ha fått kontakt med potentiella arbetsgivare och etablerat nya viktiga kontakter.
Denna studie ger bara en bild av hur kommunikationsprocessen ser ut inom ett CSCW. Det är svårt att dra några slutsatser kring hur deltagarna påverkar olika samarbeten eller vad deras roller är. Studien visar ”bara” på en mycket positiv attityd till samarbete via CSCW även när det inte finns några tydliga mål eller vinst för dig som deltagare. Uppsatsen har endast tittat på två CSCW utan ledare, flera typer av samarbeten måste undersökas för några riktiga slutsatser ska kunna dras. Det är också viktigt att poängtera att denna studie endast tittat på CSCW som använt sig av forum. Det vore därför intressant att jämföra CSCW som använder sig av andra typer av groupware. För att inte nämna kommunikationen från CSCW som faller inom en annan kategori i CSCW Matrixen. Det nämndes tidigare att det kan vara av intresse att göra om studien men med en tidsaspekt för att se hur ofta deltagare bidrar med inlägg i början av tråden jämfört med slutet. Likaså i förhållande till moderatorn, i båda fallen var tråden beroende av information från moderatorn för att projektet skulle föras framåt. I de fall där moderatorn var inaktiv en längre tid och deltagarna väntade på uppdateringar uppstod sidospår och diskussioner om andra ämnen.
Dessa trådar visar att alla kan ta del av samarbetskraften, även för att lösa relativt enkla problem. Mass self‐communication är centralt i denna studie. I Pistonhead delar en man med sig av ett personligt problem/projekt. Han ställer inga krav på att få hjälp från andra eller förväntar sig något större engagemang.
Men han vill dela med sig av sitt projekt och i slutet mottar han massvis med hjälp från en mängd okända individer. Precis som denna person kan vem som helst använda sig av kommunikationen som ett forum för att starta ett
samarbete eller CSCW. Det gäller bara att hitta ett gemensamt intresse för att få individer att delta. Det är troligt att med mer nischade kommunikationshubbar eller hemsidor, som till exempel Pistonhead och Flashback, blir dessa intressen lättare att hitta och ta del av. Det kan även vara i form av väldigt enkla och naturliga intressen, som till exempel bostadsområde. Kommuner och mindre områden kan och kanske även bör använda sig av CSCW för att lösa en mängd problem i verkliga livet. Bostadsföreningar kan förslagsvis ta beslut, upplysa om
problem eller engagera flera genom att använda sig av CSCW. Eller du kanske är
problem eller engagera flera genom att använda sig av CSCW. Eller du kanske är