Jag ska nu analysera resultatet och kommer här nedan att behandla alla intervjuer under nedanstående kategorier. Detta för att göra det lättare för er läsare att kunna se det viktigaste med min studie.
6.1 Pedagogiskt drama kombinerat med Montessoripedagogiken
6.2 Personlig utveckling
6.3 Utvecklingen av gruppen
Under studiens gång har jag alltid haft som mål att få en insyn i hur andra pedagoger kombinerar pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. Detta för att jag själv vill utvecklas i min yrkesroll som dramapedagog på min Montessoriskola. Jag ville undersöka om man kunde använda pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken och hur detta i så fall utvecklade Montessoribarnen personligt samt i grupp. Jag kommer att analysera skillnader, likheter, förändringar samt se vilka fördelar det finns genom att integrera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken.
6.1 Pedagogiskt drama kombinerat med Montessoripedagogiken
När jag intervjuade personerna i min studie så hade samtliga pedagogerna varierande syn på innebörden av pedagogiskt drama. Alla berättade under intervjuerna att de hade drama på schemat men att det förekom i olika utsträckningar. Pedagogen Ellen menar att pedagogiskt drama är ett bra komplement till Montessoripedagogiken. Hon påstår att det är positivt att kombinera just för att Montessoribarnen ska kunna samarbeta med alla i gruppen. Visst arbetar barnen på skolan både enskilt och i grupp, säger hon, men det är viktigt att se alla i gruppen. Cecilia som arbetar med de äldsta barnen i min studie tycker att de får ett mycket bättre lärande just för att hon kombinera drama med Montessoripedagogiken. Detta menar hon är när barnen ska arbeta med moral och etik. Under intervjuerna kommer också fram att alla pedagogernas arbetskamrater tycker att det är positivt till att de använder samt integrera drama i barngrupperna.
De tre pedagogerna, Ellen, Vera och Cecilia tycker att det är en fördel att Montessoribarnen har kul på dramatimmarna samt att de lär sig bättre. Alla är också överrens
om att det finns nackdelar med att få tid till att ha drama med orsaker som personalfrånvaro, större barngrupper än16 barn samt att det lätt kan bli stimmigt.
Cecilia har även integrerat drama i kulturämnerna och Vera har färdiga rollspel som barnen får spela upp på engelskan.
Ett svar som gjorde mig lite fundersam var att pedagogen Vera anser att pedagogiskt drama är teater medan Cecilia och Ellen menar motsatsen. Detta var en intressant åsikt att ta upp till analys just för att många pedagoger som jag har mött också tycker att pedagogiskt drama är att spela teater. Jag vill påstå att pedagogiskt drama inte alls handlar om att man ska spela teater inför en stor publik. Fast visst kan jag förstå att man genom olika slags improvisationer kan utveckla arbetet med pedagogiskt drama som kan utmynna i en teaterföreställning. Vissa barn och även många föräldrar upplever att ordet pedagogiskt drama har betydelsen att få spela upp en föreställning inför en publik. Men jag vill bestämt trycka på att det då handlar om ett teaterarbete. Detta kan barn få genom andra sätt som att exempelvis gå med i olika amatörteaterföreningar runt om i Sverige. Enligt min uppfattning är syftet med pedagogiskt drama att utveckla varje person genom att låta dem se sig själva i olika situationer som skulle kunna uppstå i verkligheten. Det är en metod där barnen verkligen lär sig något om t.ex. sig själv, gruppen eller något speciellt ämne. Teaterarbete däremot är att arbeta efter ett manus eller improvisationer och sätta upp en föreställning som visas för en publik.
Maria Montessori hade två huvudsyften med sin pedagogik nämligen ett biologiskt samt ett socialt. Jag anser att man med pedagogiskt drama kan komplettera detta fantastiskt bra. Vi vill ju hjälpa Montessoribarnen vi arbetar med att få en naturlig utveckling och att möta barnet där de befinner sig just nu oberoende av barnets ålder. Det ska inte ses som ett hinder om barnet har intresse och en individuell mognad om att t.ex. lära sig multiplikationstabellen. I stället bör man som lärare se möjligheten att ta tillvara på barnets lust trots att man inte hade tänkt gå igenom detta just i den årskursen. Läraren är ju till för att hjälpa barnet att göra det själv. Det är därför viktigt att se och kunna möta barnet där den befinner sig för att kunna lära sig mer. Genom pedagogiskt drama ser jag att man har många möjligheter till att nå Maria Montessoris andra syfte nämligen det sociala som handlar om att kunna förbereda Montessoribarnet inför det omgivande samhället samt den världen vi lever i nu år 2006. I dagens samhälle anser jag att människor som ”liknar varandra” bor ungefär på samma områden i en stad. Generellt så vill jag påstå att i de flesta fall så bor invandrare på ett ställe, svenskar på ett annat ställe, människor med mycket pengar på ett ställe, fattiga på ett, uteliggare på ett samt studenter på ett annat o.s.v. Med hjälp av pedagogiskt drama så kan
man ge barnen en bild och en egen upplevelse genom att dramatisera och gestalta olika förlopp samt förståelse för hur andra människor har det i världen. Bland annat genom olika forumspel, värderingsövningar samt rollspel kan barnen utveckla förståelse samt ändra attityder som de har eller har fått från sina föräldrar, TV m.m.
Två av pedagogerna berättar under intervjuerna att vissa av Montessoribarnen själva väljer att dramatisera. Detta förekommer bland annat när barnen har olika redovisningar av ett fördjupningsarbete inom kultur eller svenska. Jag kan tycka att detta är ett bra alternativ till den ofta tråkiga redovisningsformen som man själv som barn fick genomgå. Pedagogiskt drama var inget som man hade på schemat när jag började i skolan på slutet av 70-talet. Under mina ca 13 år som jag på olika sätt har arbetat med pedagogiskt drama så har jag många gånger funderat på hur jag själv som skolelev hade kunnat utvecklas genom åren. Jag vill påstå precis som Maria Montessori att barnen blir mer självständiga om vi pedagoger hjälper dem att hjälpa sig själva, vilket leder till självständighet. Vilket i sin tur gör att barnen tar ansvar för sitt eget lärande i skolan. Detta underlättas också enormt om barnen får lära sig på det sättet som just de lär sig bäst på, t.ex. att arbeta med hela kroppen, lyssna eller att läsa sig till kunskapen.
Som pedagogen Cecilia sa så håller jag med henne i att det är viktigt att man inte har för stora grupper när man har pedagogiskt drama just för att alla i gruppen ska få möjlighet att synas.
6.2 Personlig utveckling
Alla tre pedagogerna berättade under intervjuerna att barnen utvecklas personligt med hjälp av att de har pedagogiskt drama som ämne, men också genom att man integrerat det i vissa ämnen.
Vera berättade att hon tycker att barnen vågar mer och att deras personlighet utvecklas med hjälp av pjäser. När jag var på Montessoriskolan som Vera arbeta på så berättade barnen för mig att de tyckte det var roligt att få sätta upp en föreställning. Deras pedagog Vera berättade att nästan alla ville ha huvudrollen.
Ellen anser också att drama kan bidra till barnens personliga utveckling genom att de får arbeta med processen vilket gör att de blir mer kreativa. Hon tror att detta kan stärker individen samt gruppen vilket kan bidrar till att barnen blir mer samarbetsvilliga och gruppinriktade. Barnen får också bättre kroppskännedom enligt Ellen. Cecilia menade att barnen får en viss självkännedom genom olika EQ-övningar i skolan. Cecilia berättade efter
passet att hon tyckte att barnen hade utvecklats som individer genom de olika EQ-lektionerna som de hade haft på skolan. I början så menade hon att alla inte vågade lika mycket som de gör nu, och att det är tack vare de olika övningarna som barnen ha utvecklats som individer. Cecilia säger att hon har lärt känna barnen som hon har på EQ, som också är hennes ansvarsbarn i gruppen, på ett annat sätt genom de olika övningarna.
Under mina observationer så upplevde jag att många av barnen hade ett bra självförtroende i gruppen. Jag upplevde inte att de blev nervösa under mitt besök utan de tränade replikerna utan att visa minsta nervositet.
När barnen i grupp tre tränade emotionell intelligens med Cecilia så observerade jag att alla barnen vågade vara med på de olika övningarna. De hade en härlig kreativitet och fantasi när de t.ex. skulle göra en berättelse tillsammans i gruppen. Alla vågade säga något fast någon tvekade lite först. Vad händer egentligen med de barn som inte får pedagogiskt drama i jämförelser med de barn som arbetar med det på sin skola? Jag tror att man som dramapedagog kan lära känna barnen mer på djupet genom att integrera drama i skolan precis som Cecilia också tyckte. Här ger man dem en stor erfarenhet genom att faktiskt hjälpa dem att se sig själva och andra samt att ge dem ett gott självförtroende. Cecilia kombinerar också det med svenskan, vilket jag upplever vara ett positivt sätt att öka barnens självkänsla. Jag kan se många vinningar med att man använder och integrerar drama i skolorna idag. Idag så har ju forskningen visat att alla elever kan lära sig men att de lär sig på olika sätt. Givetvis så kan ju inte alla barn lära sig på samma sätt och på samma tidpunkt i livet. Jag anser att pedagogiskt drama kan vara en väg för många elever att lättare lära sig ny svår kunskap. Med drama kan jag hjälpa barnen att utvecklas personligen. Bland annat genom olika övningar så att de få självkännedom, självtillit, blir kreativa, vågar bjuda på sig själva, får social kompetens samt att deras inlevelseförmåga utvecklas.
6.3 Utvecklingen av gruppen
Ellen berättade att man kan skapa gruppkänsla genom olika övningar när man har inskolning. Hon ansåg även att man som pedagog kan ha användning för olika lära känna övningar, rörelseövningar, kontaktövningar m.m. för att skapa gruppkänsla.
Vera sa under intervjun att hon under engelsklektionerna jobbar med olika rollspel samt olika gruppövningar. Hon berättar också att det är viktigt att påpeka för barnen under processen att alla är lika viktiga i föreställningen trots stor eller liten roll med eventuellt få repliker. Vera berättade att de ibland har något som de kallar ”Kamrattemadagar”. Under
dessa dagar så finns det en låda som pedagogerna använder sig av. Denna låda har en kollega till Vera gjort på sin Montessoriutbildning. Där finns olika samarbetsövningar, diskussionsfrågor, forumspel, känslobilder samt massagekort i lådan som ska hjälpa till att utveckla gruppen. Syftet med korten är att stärka gruppen genom att visa barnen hur de kan bli en bra kamrat.
Cecilia tycker att hon ser en utveckling i gruppen efter att hon har haft EQ-övningar flera gånger. Under intervjun så nämnde hon också att hon har olika gruppövningar vilket också utvecklar barngruppen på den Montessoriskolan som hon arbetar på. Ellen berättade i studien att hon tycker det är viktigt att barnen får samarbeta samt att de ser hela gruppen. Hon tror också att barnen med hjälp av drama får lättare att se likheter och skillnader på olika sätt.
Jag kan hålla med Ellen att det är ett perfekt tillfälle att få barnen att lära känna varandra på ett spontant sätt genom drama när de kommer till en ny barngrupp. Men det är också en bra metod för barn när de ska lära sig ett nytt språk
När jag observerade Cecilias grupp så fick jag för första gången vara med om en EQ- lektion. Men när jag fick lära mig mer om vad övningarna hade för syfte så förstod jag att detta har ju jag gjort själv när jag har pedagogiskt drama men då kallar jag det för värderingsövningar. EQ är en förkortning som står för emotionell intelligens. Jag tycker att det verkar vara en bra metod att använda sig av när man vill att barnen ska förstå och kunna kontrollera sina impulser i skolan.
När jag observerade Veras barngrupp så tyckte jag verkligen att man kunde utveckla gruppen genom att de fick sätta upp en föreställning tillsammans alla de 54 barnen i denna F- 3 gruppen. Jag tyckte under min observation att gruppen visade stor respekt för varandra och att det var ett tryggt klimat mellan barnen. Det är ofta jag har fått höra att just Montessoribarn har så svårt för att arbeta i grupp. Jag vill ta död på denna myt för jag tror att många barn idag måste träna sig i att samarbeta i grupp samt att kunna arbeta tillsammans två och två. Här tror jag att pedagogiskt drama kan utveckla många barn i sitt tänkande genom att utveckla gruppen de tillhör så att de kan samarbeta samt respektera varandra trots skillnader och likheter.
Genom drama anser jag att man kan utveckla gruppen så att alla känner sig trygga och respekterar varandra. Barnen får lära sig kommunicera och samarbetar. Pedagogiskt drama kan också vara till hjälp då man vill bearbeta barnens attityder och inställningar.