5.1
Analys
5.1.1 Fallstudie
Som empirin i fallstudie visar är att alla lägenheter inte nådde BBR:s krav på mängd dagsljus (BFS 2014:3), speciellt inte lägenheterna som är avlånga och djupa. Lägenheterna som är placerade långt ned har svårare att nå kravet på mängd dagsljus än de högre upp.
Som Vogiatzi (2018) skriver spelar fönsterplaceringen roll för hur mycket dagsljus som kommer in i byggnaden, även detta visade sig i simuleringarnas resultat (se tabell 6, 7 och 8). Vilken placering som ger högst dagsljusmängd i byggnaden kan även bero på hur byggnaden är placerad i förhållande till omgivningen samt rummets utformning. Velux (2014) menar att i utformningen av en byggnad behöver det tas hänsyn till delar som fönsterstorlek, -form och -position för att skapa en god mängd dagsljus. Det gör också att fönstrets placering påverkar dagsljusmängdens fördelning i rummet.
Det som tydligast visades var att lägenheterna som är placerade mot norr inte får samma tillgång till direkt solljus som i övriga väderstreck. Enligt Velux (2014) påstås det att fönsterplacering i olika väderstreck kan ge skillnader i mängd dagsljus och tillgång till direkt solljus som når rummen beroende på hur byggnaden är placerad.
Som Dubois et al. (2019) beskriver är det stor variation i tillgängligheten av dagsljus från sommar till vinter i de nordiska länderna. I standarden ”Dagsljus i byggnader” förklaras det att på grund av Sveriges geografiska läge behövs det en högre dagsljusfaktor för att uppnå samma mängd dagsljus som i södra Europa. Inte minst därför är det viktigt hur vi bygger här i Norden.
I dagens förtätning har det reflekterade ljuset en stor betydelse från mark och
omgivande fasader. Materialval på exteriören påverkar den mängd dagsljus som tar sig in i rummet. I de lägenheter som ligger på en lägre bostadsnivå har en tendens att ha för hög himmelsvinkel, vilket gör att omkringliggande byggnader med ljusa fasader, t.ex. vit puts blir betydande för ljuset i byggnaderna (Alenius et al., 2019). Som tabell 12 visar är även fasadmaterialet på analysobjektet avgörande för vilken mängd dagsljus som kommer in i byggnaden.
Analys och resultat
33
Tabell 12. Resultaten av hur stor procentandel av rummen som har en DF på 2,5%. Simuleringar för olika reflektionsfaktorer på analysobjektet, oberoende av fönsterstorlek och placering.
Fönsterstorlek: Dagslägets storlek Fönsterplacering: Dagslägets placering Rumsnummer: Reflektionsfaktorer 0.3 (Mörkt tegel) [%] 0.5 (Ljust tegel) [%] 0.7 (Vit puts) [%] 31-2 4 4 8 31-3 40 41 43 31-4 23 23 23 36-2 4 10 11 36-3 27 31 34 36-4 16 17 17
En sammanställning av simuleringarna visar att de bästa resultaten för DF blev när fasaden var i vit puts och fönstret var förstorat med 60%, se tabell 5.
5.1.2 Intervjuer
Dagens moderniserade byggnation i stadsmiljö växer. Genom intervjuer med respondenterna lyfts det fram att förtätning är en av de faktorer som försämrar dagsljustillgången i byggnader. Enligt AHD påverkar förtätningen människans livskvalitet negativt till exempel beträffande odling i staden och elförsörjning med solceller. Andra faktorer som kan försvåra dagsljustillgången är enligt LD djupa huskroppar och AHD påpekar att det byggs höga höjder samt för mycket.
I byggnadsprojekt uppfylls inte alltid BBR:s dagsljuskrav och kommunen godkänner bygglov med avsteg enligt A. Detta kanske är okunskap hos myndigheter men det kan också vara en ekonomisk fråga menar LD. Den nya dagsljusstandarden kan generellt påverka de ekonomiska frågorna som finns i dagens Sverige där ambitionen är hög vilket gör att det blir dyrt att bygga enligt A. LD anser att det blir mindre ekonomiskt försvarbart att hänvisa till standarden.
Respondenterna uttrycker att standarden är mer komplex än dagens standarder och byggregler. Det kan påverka bebyggelsen negativt enligt respondenterna, men LD tycker även att det kan vara en fördel för en ny bebyggelse på ett spännande sätt. För att kunna använda sig utav standarden ”Dagsljus i byggnader” behöver den testas mer för att se vad för konsekvenser det ger enligt A.
LD anser att det krävs specialistkunskaper för användning av standarden samt att det resulterar i ett ökat välbefinnande för människan. Enligt AHD och LD har den komplexa arbetsmetoder, och LD tror även att standardens arbetsmetoder kommer vara svåra att uppnå i dagens utformning.
34
LD anser att BBR ska applicera standarden för att den ska användas men AHD anser att den inte ska vara ett krav hos BBR, eftersom dagsljusfaktorn är dubbelt så hög samt att det redan är svårt att uppnå dagens BBR-krav.
Det krävs speciella och mindre projekt som ligger i princip på landet eller i en stadsdel som har ett litet bebyggt område för att kunna tillämpa den nya dagsljusstandarden enligt AHD. Enligt A kommer stadsmiljön behöva ha längre avstånd till närmaste byggnad och onödiga ytor som tar mycket plats vilket gör att standarden inte kommer vara till en stor hjälp för stadsmiljöer.
Sammanfattningsvis visar resultatet från intervjustudien att synpunkterna även har tagits upp i tidigare rapport En genomgång av svenska dagsljuskrav (Rogers et al., 2015).
5.1 Frågeställning 1
• Hur kan en byggnads utformning påverkas av tillämpning av den svenska
standarden SS-EN 17037:2018 “Dagsljus i byggnader”?
Standard “Dagsljus i byggnader” har fler aspekter än tidigare standard och högre krav på dagsljusfaktor (DF) än BBR:s krav (BFS 2014:3), därför är det mer som krävs i utformningen av en byggnad för att uppfylla alla rekommendationer.
Vid simuleringar av mängd dagsljus med BBR:s krav klarar samtliga rum i lägenhet 31 och 36 kraven medan endast två av rummen uppfyller rekommendationen i dagsljusstandarden.
Byggnadernas planlösningar kräver en utformning där ljuset ska nå in minst 50% i rummen och därför bör inte rummen och bostäderna vara för djupa. Utformningen av byggnaderna bör även göras så att det möjligt att lägenheter kan ha fasader åt flera väderstreck så att solen når in i lägenheterna, vilket visade sig i simulering av tillgång till direkt solljus.
5.2 Frågeställning 2
• Hur kan fönsterstorleken, -placeringen och reflektionsfaktorn påverka
tillgång till direkt solljus samt mängd dagsljus utifrån rekommendationer i SS-EN 17037:2018 “Dagsljus i byggnader”?
Mängd dagsljus
Resultat från fallstudien visade att det blev stora skillnader i mängd dagsljus om fönstren förstorades och det har även visats i Vogiatzis studie där olika fönsterstorlekar testades och mängden dagsljus blev som störst då fönstret förstorades med en WWR (Window-Wall-Ratio) på 60% (Vogiatzi, 2018).
När simuleringar gjordes genom att förstora fönstren med 30% och 60% blev det en stor skillnad i mängd dagsljus och några rum klarade nu rekommendationen med en DF på 2,5% (se tabell 3–5).
Som tabellerna 6–8 visar blev det skillnad på mängd dagsljus i byggnaden när fönstren flyttades åt sidan från deras startplacering, men resultaten beror främst på hur byggnaden är placerad till omkringliggande byggnader. Detta visades även i Vogiatzis studie där mängd dagsljus analyserades för olika fönsterplaceringar och resultatet blev att de
Analys och resultat
35
centrerade fönstren fick mest mängd dagsljus. Slutsatsen drogs att för de fönster som flyttades åt sidan berodde resultatet främst på hur arbetsplatsen var placerad (Vogiatzi, 2018).
Med hänsyn till olika reflektionsfaktorer på byggnadens fasader visarresultaten att i de flesta rummen blev mängden dagsljus högre vid en ljusare fasad och en högre reflektionsfaktor.
Tillgång till direkt solljus
Vid förstoring och förflyttning av fönster märktes ingen skillnad i antal timmar med tillgång till direkt solljus i de olika rummen. Lägenhet 31 klarar både gamla och nya rekommendationerna men lägenhet 36 klarar endast rekommendationen för minimum i dagsljusstandarden medan lägenhet 31 når ambitionsnivån ”hög”. Lägenheterna blev alltså inte påverkade av fönstrets placering, fönstrets storlek eller reflektionsfaktorerna utan det som avgjorde ifall lägenheterna uppfyllde standardens rekommendation var åt vilket väderstreck fasaderna var placerade samt omkringliggande byggnader.
5.3 Frågeställning 3
• Utifrån arkitektens och dagsljusexpertens perspektiv, hur kan
gestaltningsmöjligheterna i bostäder påverkas av tillämpning av SS-EN 17037:2018 “Dagsljus i byggnader”?
I de moderniserade stadsmiljöerna kan olika aspekter som förtätning, djupa huskroppar samt höga byggnader påverka dagsljustillgången i bostäder. Detta leder till att tillämpning av den nya dagsljusstandarden kan försvåra gestaltningsmöjligheterna. Enligt A och AHD kommer projekten behöva vara mindre samt i glest bebyggda områden och onödiga ytor kommer ta plats, utifrån hur dagens moderniserade stadsmiljö ser ut. Från LDs perspektiv finns det potential till större utrymme för gestaltning och att byggnader kan utformas på ett mer spännande sätt än idag.
5.4 Koppling till målet
Målet med studien är att undersöka hur ett flerbostadshus utformning kan påverkas av tillämpning av rekommendationerna i den nya dagsljusstandarden. Målsättningen är också att se hur fönsterstorlekar, placering av fönster och reflektionsfaktorer påverkar dagsljusförhållanden i bostäder i en tät stadsmiljö.
Genom dagsljussimuleringar fastställdes resultat på hur en byggnads utformning blir påverkad av att tillämpa dagsljusstandaren. I simuleringarna visades även resultat på hur de olika fönsterstorlekarna påverkar mängden dagsljus och tillgång till direkt solljus. Desto större fönster och högre reflektionsfaktor ju mer dagsljus. Lägenheterna bör inte vara för djupa då en förstoring av fönstren inte kommer att räcka för att de ska kunna uppnå rekommendationerna. Förtätning, djupa huskroppar och höga byggnader har en inverkan på dagsljussinsläpp i dagens moderniserade byggnation. Enligt A och AHD kommer standarden att påverka dagens byggnation negativt då den är för krävande. Enligt LD ger standarden möjligheter för en ny start av bebyggelse.
36