6 Diskussion och slutsatser
6.5 Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare arbete kan vara att undersöka utblick och bländning på en befintlig byggnad alternativt vara med vid projektering och undersöka det.
Ett förslag är att testa hur mängden dagsljus samt tillgång till direkt solljus blir påverkad av en förändring av fönstrets placering i höjdled. Även olika fönsterformer och fönstertyper kan tas hänsyn till.
En intressant studie hade varit att se hur stor skillnad det är mellan ett kvarter i en tät stadsmiljö och en gles stadsmiljö med tillämpning av den nya dagsljusstandarden SS-
38
Referenser
Acosta, I., Munoz, C., Campano, M. A. & Navarro, J. (2015). Analysis of daylight factors and energy saving allowed by windows under overcast sky conditions.
Renewable Energy, 77, 194-207.
https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S096014811400843X?token=2096AE7FB67F E938C82252DB54755A65265BF0E6C321FF51B1D72DA5299F26369E545F6C60C5 260707D75449AAC38B00
Aries, M., Aarts, M., & van Hoof, J. (2015). Daylight and health: A review of the evidence and consequences for the built environment. Lighting Research and
Technology, 47(1), 6-27. http://dx.doi.org/10.1177/1477153513509258
Alenius, M., Dahlberg, J., Lundgren, M & Cederström, C. (2019). Dagsljus i
Stadsplanering (IEA SHC Task 51 – Solar Energy in Urban Planning). White
arkitekter. https://whitearkitekter.com/se/wp-
content/uploads/sites/3/2019/04/20190408_WRL_Dagsljus-i-Stadsplanering-1.pdf
Autodesk. (2017). Insight Lighting Analysis Help (Insight plugin v3.0.0).
https://forums.autodesk.com/autodesk/attachments/autodesk/19/797/2/insight -lighting-analysis-help.pdf
Boverkets byggregler. (2019). Dagsljus. https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa- och- inomhusmiljo/ljussolljus/dagsljus/
Boyce, P., Hunter, C. & Howlett, O. (2003). The Benefits of Daylight through Windows.
https://www.lrc.rpi.edu/programs/daylighting/pdf/DaylightBenefits.pdf
Circadian House report. (2013). Circadian House - Principle and Guidelines for
Healthy Homes. http://thedaylightsite.com/wp-content/uploads/2017/10/Circadian- House-Principles-and-guidelines-for-healthy-
homes.pdf?fbclid=IwAR1KkeYyhXX_g9yGIIch14LNQvHB1N6CnxkawnghDVL5- 7A1w3DsEkZb8uw
BFS 2014:3. Dagsljus. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om- byggande/boverkets-byggregler/ljus-i-byggnader/dagsljus/
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research
Projects. McGraw-Hill Education
Dubois. M-C, Gentile.N, Laike. T, Bournas.I, Alenius.M. (2019). Daylighting and
lighting: under a nordic sky. Studentlitteratur AB.
Finlay, S., Pereira, I., Fryer-Smith, E., Charlton, A., Roberts-Hughes, R. (2012). The
way we live now: What people need and except from their homes,
(1). https://www.ipsos.com/sites/default/files/publication/1970-01/sri-riba-the-way- we- live-now-may-2012.pdf
Referenser
39
Folkhälsomyndigheten. (2017). Ljus och hälsa – en kunskapssammanställning med
fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö, 2017(03573)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6787e3675a6046ba9d6fc38234c0 16b2/ljus-halsa-03573-2017-webb.pdf
Graitec. (2020) Quantitative Lighting Analysis with Autodesk Insight 360 - Daylighting
Analysis for Revit Plugin. https://www.graitec.co.uk/blog/entry/quantitative-lighting- analysis-with-autodesk-insight-360-daylighting-analysis-for-revit-plugin
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande - Från kunskapsteori till metodteori. (2. uppl.). Studentlitteratur AB.
Löfberg, H.A. (1987). Räkna med dagsljus. Statens institut för byggnadsforskning.
Matusiak, B. (2006). The Impact of Window Form on the Size Impression of the Room-Full-Scale Studies. Architectural Science Review, 49(1), 43–51.
https://doi.org/10.3763/asre.2006.4906
M. J. Bokel, R. (2007). The Effect of Window Position and Window Size on the Energy Demand for Heating, Cooling and Electric Lighting. IBPSA proceedings:
Building Simulation, 2007(1), 117-121.
http://www.ibpsa.org/proceedings/BS2007/p542_final.pdf
Mpdi. (2019). Daylight Provision Requirements According to EN 17037 as a
Restriction for Sustainable Urban Planning of Residential Developments.
Sustainability, 12(1). https://www.mdpi.com/2071-1050/12/1/315/htm#B23- sustainability-12-00315
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB.
Rogers, P., Tillberg, M., Dubois, M., & Österbring, M. (2018). Moderniserad
dagsljusstandard (SBUF-projekt: 13209).
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/11feaadb-3861-40c9-9312- b911e0647f25/FinalReport/SBUF%2013209%20Slutrapport%20Moderniserad%20da gsljusstandard.pdf
Rogers, P., Tillberg, M., Bialecka-Colin, E., Österbring, M., & Mars, P. (2015). En genomgång av svenska dagsljuskrav. (SBUF-projekt 12966).
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/013aca8e-b7ec-4033- b03bdfa227433ccd/FinalReport/SBUF%2012996%20Slutrapport%20F%C3%B6r studie%20Dagsljusstandard.pdf
Sundborg, B. (2010). Ljus i bebyggelsen – Om stadsplanering och arkitektonisk
utformning. Svensk Byggtjänst.
Sweden Green Building Council. (2017). Miljöbyggnad 3.0 - Bedömningskriterier för
nyproduktion. https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Milj%C3%B6byggnad-3.0- Nyproduktion-vers-170915.pdf
40
Swedish Standards Institute. (2018). Dagsljus i byggnader (SS-EN 17037:2018).
https://www.sis.se/produkter/ergonomi-fb23d4ad/ergonomi--ljus-och-belysning/ss-en- 170372018/
Velux. (2019). Dagsljus är en nödvändighet inte en lyx.
https://www.velux.se/inomhusgenerationen/dagsljus-är-en-nödvändighet-inte-en-lyx
Velux. (2014). Daylight, Energy and Indoor Climate Basic Book (Version 3.0).
http://www.velux.com/~/media/com/articles/pdf/deic_basic_book_ver%203- 0.pdf?fbclid=IwAR3tC_OnqDtBwU5N9DyJOOFKqWGgmvg_PAmqWfIKyxWi vFdWSjMRKjVSDY
Vogiatzi, D. (2018). Sensitivity analysis of important parameters affecting
daylighting: Assessment of a typical cellular office in Sweden. [Master´s thesis in
energy-efficient and environmental buildings, Lund Universitet].
http://www.ebd.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/publications/exjobb/18- 3-web.pdf
Bilagor
41
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Intervjuer
Bilaga 3. Resultat från simulering med dagsljuskrav från BBR på plan 1 & 2. Bilaga 4. Resultat från simulering med dagsljuskrav från BBR på plan 4 & 5. Bilaga 5. Resultat av simuleringar vid förstoring av fönster på lägenhet 31, Fasadmaterial: ljust tegel med reflektionsfaktor: 0,5.
Bilaga 6. Resultat av simuleringar vid förstoring av fönster på lägenhet 36, Fasadmaterial: ljust tegel med reflektionsfaktor: 0,5.
Bilaga 7. Resultat av simuleringar vid förstoring av fönster på lägenhet 31, Fasadmaterialet är vit puts med en reflektionsfaktor på 0,7.
Bilaga 8. Resultat av simuleringar vid förstoring av fönster på lägenhet 36, Fasadmaterialet är vit puts med en reflektionsfaktor på 0,7.
Bilaga 9. Resultat av simuleringar vid flyttning av fönster på lägenhet 31, fasadmaterialet är ljust tegel med en reflektionsfaktor på 0,5.
Bilaga 10. Resultat av simuleringar vid flyttning av fönster på lägenhet 36, fasadmaterialet är ljust tegel med en reflektionsfaktor på 0,5.
Bilaga 11. Resultat av simuleringar vid flyttning av fönster på lägenhet 31, fasadmaterialet är vit puts med en reflektionsfaktor på 0,7.
Bilaga 12. Resultat av simuleringar vid flyttning av fönster på lägenhet 36, fasadmaterialet är vit puts med en reflektionsfaktor på 0,7.
42 Bilaga 1. Intervjuguide
Intervjuguide - Arkitekt
Inledning
• Hur skulle du vilja beskriva din roll på din arbetsplats? • Hur länge har du jobbat med det?
• Hur kopplar du ditt arbete till dagsljus? Huvuddelen
• Hur ser arbetsgången ut för att säkerställa att BBR:s dagsljuskrav uppnås i bostäder? • Vad använder ni för några metoder och/eller programvaror?
• I vilket skede behandlas dagsljus?
• 2018 fastställdes en ny dagsljusstandard vid namn: ”Dagsljus i byggnader” 17037:2018, standarden är mer komplex där den har flera aspekter och tar mer hänsyn till dagsljus än tidigare standarden. Har du som arkitekt fått en inblick i den nya dagsljusstandarden?
Om ja:
Hur används det i dagsläget hos er?
Om nej:
Rekommendationerna:
-Bländning: Sannolikheten för bländning får inte överstiga (minimumkrav: 0.45), 5% av den sysselsatta tiden.
-Utblick: Minimum rekommendationen är att vinkeln ska vara minst 14 grader och minst 6 meter till närmast objekt/byggnad med hänsyn till att åtminstone få utblick på himmel, stad eller landskap och mark.
-Mängd dagsljus: Minimum - 300 lux (DF:2,5) över 50% av utrymmet i 50% av tiden då det finns dagsljus.
-Tillgång till direkt solljus: Mellan 1 feb och 23 mars, minst ett beboligt rum ska ha exponering av solljus: Minimum: 1,5 timmar.
• Hur tror du att den nya dagsljusstandarden kommer påverka gestaltningsmöjligheterna i bostäder och arkitekturtrender?
Avslutning
• Tycker du att man borde prioritera den nya dagsljusstandarden och varför/varför inte? • Vad hade du velat ändra på den nya standarden?
Bilagor
43
Intervjuguide - Ljusdesigner
Inledning
• Hur skulle du vilja beskriva din roll på din arbetsplats? • Hur länge har du jobbat med det?
• Hur kopplar du ditt arbete till dagsljus?
• I vilket skede behandlas dagsljus och när anlitas ni? Huvuddelen
• Hur ser arbetsgången ut för att uppnå BBR:s krav för dagsljuset i bostäder? • Använder ni några metoder och/eller programvaror?
• Hur ser samarbetet ut mellan dig som dagsljusexpert och arkitekter?
• Vad ser du för problem med dagsljus i dagens moderniserade byggnationer? • Finns det okunskap om dagsljus i byggbranschen, och varför tror du det?
• 2018 fastställdes en ny dagsljusstandard vid namn: ”Dagsljus i byggnader” 17037:2018, standarden är mer komplex där den har flera aspekter och tar mer hänsyn till dagsljus än tidigare standarden. Har du som dagsljusexpert fått en inblick i den nya dagsljusstandarden?
Om ja:
Hur används det i dagsläget i ditt dagliga arbete?
• Vad tycker du om aspekterna som har tagits fram i standarden “Dagsljus i byggnader” och hur betydelsefullt är det för människan?
• Vad anser du vara fördelar och nackdelar med ambitionsnivåerna i standarden “Dagsljus i byggnader?
• Hur skulle du jämföra den nya dagsljusstandardens rekommendationer och BBRs krav på dagsljus?
• Hur tror du att den nya dagsljusstandarden kommer påverka gestaltningsmöjligheterna i bostäder?
Avslutning
• Tycker du att den nya dagsljusstandarden ska vara ett krav hos BBR och inte bara en rekommendation?
• Tror du att den nya dagsljusstandarden kommer att bli ett krav hos BBR? • Vad anser du som krävs för att öka intresset för den nya dagsljusstandarden?
44
Intervjuguide - Hållbarhets-/dagsljusspecialisten
Inledning
• Hur skulle du vilja beskriva din roll på dina arbetsplatser? • Hur länge har du jobbat med de olika rollerna?
• Hur kopplar du ditt arbete till dagsljus? • I vilket skede arbetar du med dagsljus?
• Är det problematisk att dagsljusfrågan lyfts upp i senare skede? Huvuddelen
• Hur ser arbetsgången ut för att uppnå BBR:s krav för dagsljuset i bostäder? • Vad för metoder och/eller programvaror använder du i dagsljussammanhang? • Hur viktigt är det att jobba med dagsljus i svenska förhållanden i byggbranschen? • Vad ser du för problem med dagsljus i dagens moderniserade byggnationer?
• Vad anser du vara problemet med att dagljuskrav inte uppnås i projekt men godkänds av bygglov?
• För att uppfylla de åtgärder som ställs för energikraven, sker det att man ofrivilligt minskar dagsljusinsläpp?
Om ja:
Varför tror du det?
• Finns det okunskap om dagsljus i byggbranschen, och varför tror du det?
• 2018 fastställdes en ny dagsljusstandard vid namn: ”Dagsljus i byggnader” 17037:2018, standarden är mer komplex där den har flera aspekter och tar mer hänsyn till dagsljus än tidigare standarden. Har du som dagsljusexpert fått en inblick i den nya dagsljusstandarden?
Om ja:
Hur används det i dagsläget i ditt dagliga arbete?
• Vad tycker du om aspekterna som har tagits fram i standarden “Dagsljus i byggnader” och hur betydelsefullt är det för människan?
• Vad anser du vara fördelar och nackdelar med de olika graderingarna i standarden “Dagsljus i byggnader?
• Hur skulle du jämföra den nya dagsljusstandardens rekommendationer och BBRs krav på dagsljus?
• Hur tror du att den nya dagsljusstandarden kommer påverka gestaltningsmöjligheterna i bostäder?
Avslutning
• Tycker du att den nya dagsljusstandarden ska vara ett krav hos BBR och inte bara en rekommendation?
• Tror du att den nya dagsljusstandarden kommer att bli ett krav hos BBR? • Vad anser du som krävs för att öka intresset för den nya dagsljusstandarden?
Bilagor
45 Bilaga 2. Intervjuer
Intervju med arkitekten
Datum: 16/4–2020
Hur skulle du vilja beskriva din roll på din arbetsplats?
A:
- Jag är arkitekt och jobbar med bostadsplanering och stadsbyggnad. Jag är gruppchef också och vi är två gruppchefer som delar på en grupp på ungefär 25 personer. Jag i dagsljussammanhang har jag stött på det ett antal gånger i tidigare och det är en ganska viktig fråga, jag jobbar med det men är inte expert på.
Hur länge har du jobbat med den rollen du har haft på arbetsplatsen?
A:
- Som arkitekt har jag varit det i 15 år och gruppchef ungefär 3 år.
Hur kopplar du ditt arbete till dagsljus?
A:
- Som arkitekt, har det seglat upp som en viktig fråga för att den bedöms i bygglovsammanhang, det är mycket strängare nu eftersom man kan beräkna. För tidigare var det så att man skulle ha direkt ljus i bostaden någon gång på året. Det fanns inte alls lika strikta bestämmelser för hur mycket som ljus som man kunde anta komma in i lägenheten. Och sen jobbar man också mycket mer med certifieringar i Miljöbyggnad, BREAM osv, och dom kräver också det här. Det blir faktiskt en viktig fråga och det är både bra och dåligt kan jag säga. Det ställer till det lite för att den är ofta i den typ av stadsmiljö som man vill skapa, kanske som är attraktiv stadsmiljö eller en tät eller en intensiv stadsmiljö där det finns mycket stadsliv. Och som är miljövänlig på ett sätt och bo tätt och utnyttja de infrastruktur som finns, och att man kan gå till jobbet och att det finns butik där, att man inte använder bil på samma vis. Ibland är det problematisk i dagsljussammanhang kan man säga.
Hur ser arbetsgången ut för att säkerställa att BBR:s dagsljuskrav uppnås i bostäder?
A:
- Tidigare kunde man inte räkna på dagsljuskravet, och då var inte den inte ens så stor fråga alls. Eftersom det inte fanns några beräkningsverktyg och den är ju lite som jag har förstått, nu när vi har jobbar med det här, så vart kommer den siffran ifrån? Men om man ska säga i alla fall vart dagsljuskravet dyker upp, då jobbar vi helt enkelt med stadsbyggnad, då ritar man inte huset till bygglov utan man ritar en struktur hur man beskriver den och bestämmer höjder och hanterar större frågor. Sen går det vidare till en detaljplan och sen är det oftast andra företagare eller intressenter som tar vid, och ibland får man göra någon del utav det. I mer översiktligt, då använder vi oss av Grasshopper plug in och Allplan. Studerar ungefär så att det ska fungera och man ser om man har problem eller inte, det har vi börjat med ganska nyligen för att upptäcka det. Vi kan inte alltid se till att det blir perfekt enligt BBR och så långt har vi inte kommit med vårt arbete ännu och utvärderat. Vi har inte gjort det till tillräckligt
46
många projekt, vi vet inte när resultatet blir när det är byggt heller, för det är så pass nytt. Om man tittar på bostadsproduktion har det här kommit in framför allt när det är i Miljöbyggnad sammanhang och då finns det krav på någon ska räkna på det och säkerställer det noggrannare. Det är inte alla projekt där man faktum 100% säkerställer 1,0 dagsljus. De projekt vi har gjort har vi fått göra avsteg eller beskriva avsteg i bygglovet så kommunen helt enkelt godkänner ett avsteg. För att de har gjort en detaljplan som kanske inte smålägenheterna på bottenvåningen i mörkaste hörnet inte har en chans att klarar av 1,0. Det går inte att uppnås och om det är buller utåt så går det inte heller. Även om man gör en stor lägenhet funkar inte det. Det finns alltid några stadiga varande rum som är för mörka. Vi utreder, men det är inte alltid vi säkerställer, det går inte som det ser ut idag. Men det är för vi precis har börjat inse problematiken med det här och vi måste fundera hur vi hanterar det framöver så kan jag säga.
I vilket skede behandlas dagsljuset i dagsläget?
A:
- Nu har vi startat med det i stadsplaneringssammanhang, annars har det alltid varit att man gör skisskeden och ganska långt kanske in i systemhandling. Och då har det kommit in någon konsult som räknar på det här. Ambitionen är att man kan göra det här i tidigare skisskeden, men det har vi inte gjort riktigt ännu.
I 2018 fastställdes det en ny dagsljusstandard ”Dagsljus i byggnader”, den är lite mer komplex med fler aspekter. Har ni fått en inblick i den på kontoret?
A:
- Jag kan inte säga att jag är helt fullt inläst i den, så jag passar på den frågan.
Intervjuarna:
- I den nya standarden står det att det finns olika aspekter i den nya och det är, bländning, utblick, mängd dagsljus, och tillgång till direkt solljus. Mängd dagsljus det är att man ska ha 300 lux över 50 % av utrymmet i 50 % av tiden då det finns dagsljus. Då ställer det krav på 2,5 % dagsljusfaktor. Dagens läge är det 1,0. Tillgång till direkt solljus mellan 1 februari och 23 mars, ska minst 1 beboligt rum ska ha exponeringen solljus 1,5 h och det är minimum kravet för detta, för det finns olika ambitionsnivåer i den nya standarden, det finns ett minimum, medium och maximum.
Hur ser du på detta, att det är 2,5 % dagsljusfaktor?
A:
- Är det här, vilken standard är det, och var kommer standarden ifrån? Och jag hade inte riktigt koll på det.
Intervjuarna:
- Det är standarden ”Dagsljus i byggnader”, en ny standard som har fastställs 2018, men det är bara en rekommendation.
Bilagor
47 A:
- Den har vi inte alls satt oss in i, ska jag säga. Vi har nosat på att det har kommit en ny standard som är lite mer flexibel på ett sätt, i de sammanhangen. Vi har inte kunnat använda den när de har beskrivit att den här finns och så har vi haft diskussioner med andra konsulter som dagsljus konsulter som säger såhär är det. Vi kan argumentera för att få ett undantag där man inte klarar utifrån det här, för det kanske är vissa rum som är fantastiskt ljusa. Det kanske finns något litet sovrum in mot gården som är lite för mörkt, då kan vi berätta om det här iallafall att det kanske är på gång, men eftersom BBR inte har inte tagit upp det så hårt, de har 1,0 vilket också är problematisk ibland. Jag är inte tillräckligt insatt i det faktiskt, men jag kan inte riktigt säga heller hur mycket 300 lux är och hur stora fönster man behöver ha för att man ska klara det eller inte, svårt att svara på det.
Eftersom den nya standarden använder rekommendationen 2,5 % dagsljusfaktor, hur tror du att den nya dagsljusstandarden kommer påverka gestaltningsmöjligheterna i bostäder och arkitekturtrender?
A:
- Jag skulle säga att 2,5 % är säkert inte något problem men bara man har en möjlighet att gå ner ganska ordentligt på en annan ända för att det är så att alla rum, kan inte ha 2,5 %. Många ligger kanske ganska långt under 1,0 men man får tänka att de rummen där man är i mest kanske bör ha det. Det är väldigt viktigt att det finns en möjlighet till att få utforma det här och argumentera, utifrån våran yrkesgrupp och på ett sätt. Det är ett nollsummespel kan man säga, där alla kan inte få exakt lika bra i alla rum i en byggnad och vissa lägenheter har också ett sämre läge för de ligger på bottenvåningen. Det finns massa med exempel där man har modernistiskt bebyggelse där man har tittat på dagsljus, där alla lägenheter har solidarisk med solljus precis lika mycket och de miljöerna är jättebra på dagsljus när de kanske har andra kvalitéer eller tappar bort andra kvalitéer kan man säga. Det här är viktigt att det finns en möjlighet att argumentera för och det är jättesvårt att förutse det som standarden, jag förstår att det är hälsomässigt så är det viktigt att man har god tillgång till dagsljus. Det ska man verkligen ta på allvar också, men det är spännande. De får gärna höja, det är säkert bra, 1,0 är ju inte jättemycket, men då måste de också sänka någon annanstans. Det kanske är så i den nya standarden att det är vissa rum som kan vara mörkare, är det så?
Intervjuarna:
- Ja, det är 50 % av rummen som man är mer än halva tiden då det finns dagsljus står det. Så det är väl en liten tolkningsfråga.
A:
- Då fanns det inga krav alls på de övriga 50 %?
Intervjuarna:
48 A:
- Det skulle vara lättare kanske att hantera en dagens sätt att räkna på, som är lite väl stolpigt kan man säga. Den kanske också är gjord innan man kunde beräkna den här, nästan känns det som, den där 1,0. Eller har de bara tagit? vart kommer den ifrån? finns det något vetenskapligt bevis för att det är just det är det mest hälsosamma? Man kan jämföra när jag resonerade någon gång, var har man minst sjukfrånvaro? Östermalm är säkert ett bra ställe det är väldigt tätt i gårdshus, det är mörkt som bara den på ganska många ställen, vissa lägenheter har helt fantastiskt stora fönster säkert också så det är frågan om dom ställena, vad är viktigast för folkhälsan. Såna här regler påverkar utformningen extremt mycket och de kan skapa väldigt stora kostnader som gör att det kanske ibland är svårt och göra bostäder som är tillräckligt billiga för alla och återkomliga för alla yrkeskategorier. När man gör en sån här grej så tar det nog säkert några år innan man vet hur denna har slagit på ekonomin för en byggnad. Vi har haft problem generellt i Sverige att vi har en hög ambition för många saker som gör att det är väldigt dyrt att bygga. Det skapar problem på vissa sätt, det är en jättebra ambition men den har också konsekvenser.
Intervjuarna:
- Vi vill också tillägga att i den nya standarden, är det också ett krav på bländning och utblick