Här nedan kommer resultatet att analyseras utifrån Antonovkys teori bakom känsla av sammanhang, kasam. Under följande kapitel analyseras och tolkas resultatet utifrån studiens teoretiska
utgångspunkt närmare. Indelningen i analysen är:
6.1 Elevernas motivation och meningsfullhet. 6.2 Elevernas motivation och begriplighet. 6.3 Elevernas motivation och hanterbarhet.
6.4 Elevernas motivation och känslan av sammanhang.
I studiens resultat uppvisade elevernas utsagor synpunkter som kunde härledas till Antonovskys tankar om om vad som skapar meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Eleverna upplevde till exempel att olika yttre faktorer som till exempel lärarnas beteende eller deras lektionsstruktur på undervisningen påverkade deras upplevelse av meningsfullhet.
6.1 Elevernas motivation och meningsfullhet
När Antonovsky (2005) pratar om meningsfullhet så menar han att meningsfullhet är starkt avhängt på en persons motivation inför en uppgift och när eleverna i denna studie pratar om
motivationsfaktorer så pratar de utifrån vad som gör skolan meningsfull eller inte för dem. Både enligt Antonovsky och eleverna så förefaller det finnas en stark koppling mellan motivation och den upplevda känslan av meningsfullhet. Detta synliggörs även i elevernas utsagor från resultatet om vad som skapar motivation för dem. Det eleverna menar påverkar deras motivation är bland annat lärarnas kompetens. Bra och duktiga lärare var en genomgående orsak som gjorde att eleverna kände sig motiverade till att kämpa och studera på den nivå som krävdes av dem. Eleverna uttryckte även omvänt att om läraren upplevdes som dålig så sjönk elevernas motivation till att prestera mot de krav som ställdes på dem. Om en lärare var bra eller dålig var enligt eleverna mycket beroende på hur eleverna upplevde ledarskapet och pedagogiken hos lärarna. Hur lärarna lägger upp
lektionerna och hur tydliga lärarna var i klassrummet påverkade elevernas känsla av meningsfullhet. En elev uttryckte sig så här:
36
Vår SO lärare är bra, han planerar bra och förklarar bra. Han förklarar på olika sätt om du inte förstår, han kombinerar olika sätt att undervisa.
Eleverna prisade alltså lärare som kunde lära ut på olika sätt eftersom det påverkade alla till att förstå och därmed ökade deras motivation att gå på lektionerna och göra det som krävdes av dem. Med stöd i Antonovskys teorier kan en orsak till elevernas tankar handla om det som han benämner som förutsägbarhet, eller i detta fall som bristen av förutsägbarhet. Antonovsky menar att
människans känsla av meningsfullhet men även begriplighet är avhängt på hur mycket ens
verklighet uppfattas som förutsägbar, det vill säga vad som händer med och runt om kring en är det som förväntas. I ljuset av Antonovskys teori framstår det som om eleverna själva upplever sin situation som fragmentarisk och oplanerad. Eleverna begriper inte sammanhanget de verkar i och då kan de heller inte se en mening med det de gör, därigenom sjunker motivationen att slutföra deras uppgifter.
6.2 Elevernas motivation och begriplighet.
I intervjuerna ger eleverna uttryck för att deras förståelse kring vad som händer med dem och varför det händer är starkt beroende av vad lärarna gör i klassrummet. Elevernas utsagor ger uttryck för att lärarna inte tar in eleverna i vare sig upplägg av lektioner eller att de får vara med och bestämma stoffet eller sättet på hur stoffet skall förmedlas. En elev uttalar detta så här:
De måste fråga oss vad VI vill göra, inte bara köra sina genomgångar. De måste fråga vad VI tycker.
I resultatet redovisades även eleverna egna förslag på vad som skulle kunna öka deras motivation till skolan. Eleverna säger att de ville få vara med att bestämma mer av innehållet på lektionerna och på vilket sätt de skall undervisas på. Eleverna ger uttryck för att de känner till problematiken kring deras faktiska möjlighet till ökad delaktighet när de uttryckte att lärarna har sin planering att följa. De säger att de vill få chansen att påverka sin egen situation i skolan mer. En elev säger så här:
Jag vill bestämma mer själv eftersom det rör mig och mitt liv men det känns som lärarna frågar aldrig eller i alla fall sällan oss vad vi tycker.
37
Eftersom en majoritet av eleverna i studien uttryckt sig på liknande vis var det därför viktigt att försöka svara på frågan, varför det är så här och vad som kan ligga bakom dessa uttalanden? Vad jag kan se av resultatet är att eleverna vill vara mer delaktiga i själva beslutsprocessen kring deras skolgång och eleverna vill vara med och påverka, men de upplever att det inte ges några möjligheter att göra detta. Om man relaterar eleverna beskrivning ovan till Antonovskys teori om begriplighet kan det innebära att elevernas bristande motivation har att göra med att de inte begriper vad som händer med dem. Antonovsky menar att ens känsla av begriplighet är avhängt på om du begriper sammanhanget mellan vilka krav som ställs på dig och dina förmågor att klara av uppgifterna. Under dessa omständigheter eleverna beskriver är det inte så svårt att se att de inte förstår, eller begriper som Antonovsky benämner det, de får inte vara delaktiga i det som är viktigt för dem. Det är inte heller svårt att föreställa sig att eleverna tappar motivationen, att skolan inte känns begriplig för dem eftersom de inte är delaktiga i den process som skall leda dem mot de mål de enligt skolan skall klara av. Konsekvensen av att eleverna inte är delaktiga blir att de inte vet vad eller vilka mål de skall anstränga sig mot. Antonovsky menar att om man får vara delaktig i det som händer runt om kring en i en given kontext så kan man också anpassa sin verklighet efter de resurser man har till hands på ett bättre sätt och därmed upplever man sig själv mer handlingskraftig och situationen blir mer begriplig.
6.3 Elevernas motivation och hanterbarhet.
I studiens resultat berättar eleverna att de upplever att de inte får de resurser som de behöver för att klara skolans krav. Eleverna beskriver en upplevd värld i kaos där lärare är dåliga, ofta slutar och att eleverna på skolan inte har fysiska platser att sitta på när de vill plugga. Detta skapar en
uppgivenhet och minskad motivation hos eleverna. Denna uppgivenhet gör att eleverna under rådande omständigheter inte litar på sin egen förmåga att uppnå förväntade krav. Elevernas inneboende och yttre verktyg för att klara sin situation minskar då de upplever att skolan inte tar hänsyn till dem. Eleverna känner att de är utelämnade till skolans strukturer, miljöer och regler och de önskar att lärarna och skolledningen skall ställa upp för dem och svara an bättre på deras behov. En elev säger:
Lärarna har en plan, läroplanen. Den följer dom och vi följer sen lärarna. Lärarnas arbete är att följa läroplanen, vad som står där är strukturen. Alltså, du skall göra som de säger till dig, inget annat. Du skall göra dina läxor och gå på lektionerna, thats it.
38
För att förstå elevernas upplevelse bättre relaterar vi deras utsagor till Antonovskys teori om hanterbarhet. Antonovsky menar att upplevelsen av hanterbarhet kan definieras som:
Den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av (Antonovsky, 2005, sid 45).
Vid en närmare analys av Antonovskys citat ovan och elevernas utsagor kan man se att eleverna upplever en känsla av låg hanterbarhet genom att de säger att de inte upplever sig har resurser tillräckligt för att klara kraven som ställs på dem. Resurserna som står till ens förfogande menar Antonovsky inte behöver vara något man själv behöver ha inom sig utan resurser kan också vara något utomstående som vänner, familj, religion och pengar. Huvudsaken är att man har någon eller något som man kan lita på kan hjälpa en när man inte av egen kraft kan.
En sak som hjälpte eleverna var just goda relationer i skolan. Dessa relationer kunde hjälpa eleverna att hantera de krav som ställdes på en och de kunde resultera till ökad studielust. Vad eleverna konkret menar med goda relationer är att de som de har till både kompisar och lärare påverkade deras motivation till att studera i skolan. I relationerna med kompisarna jämförde de sig med varandra vilket kunde vara gynnsamt för inlärning, medan relationerna till lärarna kunde påverka deras betyg åt båda hållen. En elev säger så här:
Kompisar kan vara bra till mycket vet du, men en sak som vi inte sagt är att kompisar kan vara bra för att motivera dig till att plugga. Om kompisen pluggar och jobbar i skolan så vill du inte vara sämre än de så då anstränger du dig mer än du skulle gjort annars.
Att eleverna kände sig mer motiverade att studera genom sina kompisrelationer kan vara ett uttryck för att eleverna kände att deras upplevelse av hanterbarhet ökade där igenom, de fick hjälp av kompisarna att hantera sin stress och olika krav. Eleverna använder sina relationer som utomstående hjälpfaktorer och det verkar vara likna det som Antonovsky benämner som generella
motståndsresurser (G.M.R) i sin teori. Antonovsky menar att de generella motståndsresurserna använder vi oss av för att hantera stress och krav som läggs på oss och som vi inte riktigt mäktar med själva. Vad vi väljer som generella motståndsresurser är personligt menar Antonovsky, och kan vara olika saker från person till person. Det mest vanliga är dock kompisar, familj, någon annan vuxen förtroendeperson eller religion. Utifrån elevernas åsikter kring relationernas betydelse i skolan så förefaller de ha hittat sina generella motståndsresurser där.
39
De använde sina kompisar och vissa bra lärarrelationer specifikt till att öka motivationen till att studera och mer generellt för att kunna hantera sin skoldag i högre grad.
6.4 Elevernas motivation och känslan av sammanhang
Något som var förvånande i resultatet, var att hur pessimistiska bilder än eleverna målade upp så verkade eleverna ändå ha en stark vilja att förändra situationen till det bättre, de visste bara inte hur. Enligt Antonovsky (2005) skulle detta kunna benämnas som om de hade en hög inre motivation och att deras skolsituation som helhet var meningsfullhet för dem men att brister i begriplighet och hanterbarhet gjorde dem uppgivna. Antonovsky menar att en person mycket väl kan uppleva en situation så som eleverna beskriver den, eftersom de tre faktorerna i känslan av sammanhang är nära sammanflätade. Det tre faktorerna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet går inte att strikt urskilja som någonting eget, de är beroende av varandra och påverkar således alltid varandra. Enligt Antonovsky så är en person som har en låg begriplighet (förståelse om omvärlden) och en låg hanterbarhet (små resurser) men hög meningsfullhet (motivation) oftast engagerad i sin situation och uppvisar en stor vilja att förstå sin omgivning och söker därmed aktivt efter resurser att klara av densamma. Enligt Antonovskys teori skulle det då vara möjligt för eleverna att kompensera
bristerna i begriplighet och hanterbarhet med en extra hög motivation. Kanske är det just detta som eleverna ger uttryck för i resultatet, men att deras motivation ändå inte räcker ända fram under resterande omständigheter.
Avslutningsvis så kan vi av den situation som eleverna målar upp kring sin skolgång dra slutsatsen att skolan eleverna verkar i inte uppfyller de krav som eleverna behöver för att eleverna skall trivas och uppleva att skolan känns meningsfull. När elevernas synpunkter analyseras genom Antonovskys teori verkar det som om Antonovskys teori kan vara en förklaringsmodell för hur elevernas upplever sin skolsituation och hur den påverkar deras motivation. Det verkar på det hela taget som om
elevernas utsagor och Antonovskys teori om känslan av sammanhang bekräftar varandra. Kontentan av analysen är, om inte de basala resurserna finns tillgängliga för eleverna blir det svårt för dem att hantera och begripa sin vardag, uthålligheten i deras motivation är utsatt för alltför stora
påfrestningar med följden att de ger upp.
Elevernas upplevelser av deras skolgång är negativ och frågan blir då hur man kan ändra detta? Hur kan vi öka elevernas upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet så att deras
motivation att studera ökar igen? Några synpunkter kring detta samt andra författares synpunkter kring motivationsfaktorer kommer att föras fram i den avslutande diskussionen som nu följer.
40