I detta kapitel kommer vi att analysera vårt resultat med hjälp av den tidigare forskningen, de teoretiska perspektiven som vi presenterat tidigare i vår studie. Vi kommer även att göra jämförelser mellan de olika intervjuerna i detta kapitel.
Majoriteten av intervjupersonernas familjers utbildningstraditioner sträcker sig upp till gymnasiekompetens. Resultaten visar även att de flesta av personerna i intervjupersonernas sociala rum studerade på yrkesförberedande gymnasieprogram, endast ett fåtal av personerna i intervjupersonernas sociala rum har vidareutbildat sig. Enligt Broady (1991) betraktas
31
där de sociala strukturerna finns lagrade inom oss. Enligt Bourdieu finns det även
familjemedlemmar som inte vill anpassa sitt liv efter tidigare generationer som står emot familjens kollektiva intressen, t.ex. genom inställningen till olika utbildningsval. Detta leder till att resultaten visar på en snedrekrytering av intervjupersonernas gymnasieval. Vidare visar resultaten att kompletterande studier, t.ex. genom komvux studier och folkhögskolestudier, har skett relativt ofta bland medlemmarna i intervjupersonernas sociala rum. Majoriteten av intervjupersonerna säger sig behöva gå vidareutbildning för att kunna arbeta med det de
strävar mot. EndastAnton känner sig tveksam till om han någonsin kommer att gå vidare-
utbildning i framtiden. Detta kopplar vi till Bourdieu (1999) vilken skriver att inom familjen
sker det tillväxt av olika kapital som överförs mellan generationerna, som inställning till utbildning, t.ex. som i Mats berättelse där även hans pappas dröm var att studera och arbeta som polis.
Vidare i resultaten syns skillnader i intervjupersonernas familjers utbildningsbakgrund. Några av familjemedlemmarna har börjat arbeta direkt efter att de avslutat grundskolan men
majoriteten har genomfört en gymnasieutbildning. Generellt syns det att de kvinnliga familjemedlemmarna sökt sig till kvinnodominerade gymnasieprogram och yrken och att de manliga familjemedlemmarna sökt sig till mansdominerade gymnasieprogram och yrken. Detta kopplar vi också till Broady & Börjessons (2008) sociala karta över gymnasieskolan.
Enligt Bourdieu representerar varje social klass en viss typ av habitus. Habitusi sin tur
producerar sociala beteenden som kommer från sociala villkor som fokuserar på olika kapital, personliga egenskaper, t.ex. kulturellt och ekonomiskt kapital. Majoriteten av samtliga
familjemedlemmar har läst yrkesförberedande gymnasieutbildningar och inte vidareutbildat
sig efter gymnasiet. Utav de familjemedlemmar som läst högskoleutbildningarär majoriteten
kvinnor.
Vårt resultatfår stöd av den offentliga utredningen SOU (2003:96), vilken säger att
verkligheten visar att studenter som kommer ifrån studievana miljöer är överrepresenterade vid högskolor och universitet. Det framkom av resultaten att några av intervjupersonerna valde sitt nuvarande gymnasieprogram efter vilket de upplevde skulle ge mest kompetens till deras framtida fortsatta studier. I berättelserna framkom det att några av dem valde sitt nuvarande gymnasieprogram för att de efterfrågade praktiskt lärande. Ett fåtal av manliga intervjupersonerna kände att de påverkades i sitt gymnasieval av deras manliga
familjemedlemmar. Agnes valde sitt nuvarande gymnasie- program för att hennes
handlingshorisont krympte i och med det icke godkända betyget i engelska. Några av dem förmedlade känslor av, och är övertygade om, att deras nuvarande gymnasieprogram upplevs
32
som det bästa möjliga för dem som individer. Ett fåtal av intervjupersonerna är nöjda med sitt nuvarande gymnasieprogram men skulle vilja ändra på ett par detaljer för att de skulle bli helt nöjda. Angelica förmedlade känslan av att inte vara nöjd med sitt nuvarande
gymnasieprogram då hon känner sig understimulerad och ensam. Detta resultat drar vi paralleller till habitus begreppet (Bourdieu, 1999) som är det kall, den dolda lagen, som styr agenternas riktning mot en viss skola eller studieinriktning. Detta genom att Angelica, genom sitt habitus, blivit präglad av föräldrarna att anstränga sig i sina studier då de ser henne som ett läshuvud och nu befinner sig i en klass där övriga elever inte blivit präglade på samma sätt.
I resultaten framkom även att de flesta av intervjupersonerna upplevde att de fick stöd av familjen i sitt gymnasieval medan Agnes blev avrådd att söka till det önskade gymnasie- programmet. Enligt Broady (1991), vilken har granskat Bourdieus hela teori, skriver om habitus som ett resultat av individernas beteenden, deras vilja samt deras aktiva handlande. Individernas förmåga att leva sitt liv förklaras med hänvisning till deras habitus, vilket i sin tur ger individerna ett visst bestämt handlingsutrymme. Vidare ur berättelserna kan vi urskilja ett mönster där främst Agnes handlingsutrymme krymper i samband med de nya
antagningsreglerna till högskolan. För hon kommer att behöva läsa en del kurser på komvux efter gymnasiestudierna för att på så sätt kunna söka vidare till medicinutbildningen.
Vi ser likheter med vårt resultat och med humankapitalteorin, vilken handlar om när individen har beslutat sig för att börja studera på högskola, dvs. att nyttan blir större än kostnaden i ett långt perspektiv. Detta beslut kan bero på den positiva avkastningen, dvs. att avkastningen är större än kostnaden. Utbildning ses som en investering som är
kunskapshöjande och som leder till ökning av individens inkomst och socialt berikande, dvs. individens humankapital ökar. Majoriteten av intervjupersonerna upplever att deras familjer anser att det är viktigt med utbildning, mycket p.g.a. att jobbmöjligheterna stiger i samband
med utbildning. Endast Anders känner sig tveksam till familjens åsikterangående utbildning,
men han upplever att hans mamma tycker att det är viktigt med utbildning. Ett mönster som kan urskiljas i de samtligas berättelser är att de anser att det är viktigt med utbildning för att sedan kunna erhålla ett bra arbete i framtiden. Detta anseende skiljer sig dock åt angående vilken utsträckning man pratar om, några anser att gymnasieutbildning är viktig medan andra tycker att vidareutbildning är viktig.
Resultaten visar vidare att några av intervjupersonerna erhållit informationen om de nya antagningsreglerna ifrån enskilda samtal, antingen inbokade eller spontana, med
gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare. Anton erhöll informationen om de nya
33
gymnasieklassen och informerade i helklass. Angelica och Agneshar erhållit informationen
genom Internet, Angelica fick även mycket av informationen genom informationsblad som
gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare lagt ut i lokalerna på gymnasieskolan.Detta
kopplar vi till artikel 3 vilken belyser att det nya antagningssystemet är komplicerat och att individen måste kunna inse och förstå den nya informationen. Vilket leder till att det ställs mycket höga krav på den enskilda ungdomens förmåga att själv finna och förstå
informationen.
I Bourdieus (1999) modell av det sociala rummet beskriver han individers relation till varandra, vilken skiftar beroende på hur lika eller olika individerna är. Om två individer har samma livsstil, smak och egenskaper m.m. har de en god relation sinsemellan. Om två individer inte har samma livsstil, smak och egenskaper m.m. uppstår ingen god relation dem emellan. Detta kopplar vi till Agnes, vilken tidigare resonerade att hon inte ville läsa ett år på IV av den anledningen att hon inte ville gå tillsammans med en massa omotiverade elever. Och Angelica upplever sig ensam i sin nuvarande klass av den anledningen att hon är den enda som efterfrågar mer ämnen/kurser m.m.
Slutsatser
1. Hur påverkade familjen intervjupersonernasstudieval?
Samtliga intervjupersoner berättade att de, i gymnasievalet, upplevde att familjen
påverkade deras studievalpå olika sätt. t.ex. Matssom berättade att även hans pappas
dröm var att studera och utbilda sig till polis och även att några i hans övriga släkt
arbetade som polis. De övriga intervjupersonerna berättade ävenatt de upplevde att
deras familjer påverkade dem i gymnasievalet, genom stöttning. Vi drar även slutsatsen att intervjupersonernas habitus har format intervjupersonernas attityd gentemot utbildning och även studiemotivationen då deras familjer anser att det är viktigt med utbildning och därför stöttar sina barn i deras studiegång.
2. Vilka kunskaper har intervjupersonerna om de nya antagningsreglerna till högskola?
Samtliga intervjupersoner upplever att de har, i olika utsträckning, kunskap om meritpoäng och meritkurser. Vidare upplever de att de har kunskaper om
kompletterande studier, fast vissa av dem har kunskaper om de två urvalsgrupperna medan andra har kunskaper om betygskomplettering. Den olika utsträckningen kan bla förklaras med Anton som har känslan av att hans bristande kunskaper, om de nya
34
antagningsreglerna till högskolan, beror på att han själv inte har eftersträvat att få mer kunskaper om dessa.
3. Hur upplever intervjupersonerna de nya antagningsreglerna? I resultat framkom det
att majoriteten av intervjupersonerna har känslan av att de nya antagningsreglerna till högskolan är orättvisa. Och att de upplever att de nya antagningsreglerna inte kan reglera urvalet till högskolan på ett rättvist sätt för hela det svenska folket. Majoriteten av intervjupersonerna har känslan av att vi människor fungerar på olika sätt och att det kan hända saker i ens privatliv som ger en negativ inverkan på ens studiemotivation. Vissa av intervjupersonerna upplever de nya antagningsreglerna till högskolan som rättvisa, då de upplever att de nya antagningsreglerna påverkar individer att
koncentrera sig mer på studierna under sin gymnasietid.
Vi drar även slutsatsen att vi inte kan se många likheter med det Cliffordson skriver i sin första artikel om att eleverna blir alltmer medvetna om vilka strategier de ska använda för att
påverkaett så högt slutbetyg ifrån gymnasiet som möjligt. Dock visar resultatet att några av
intervjupersonerna berättade att dehar, på egen hand, sökt upp studie- och yrkesvägledaren på
skolan för att få information om vilka kurser och ämnen som de behöver få betyg i för att få behörighet till den tilltänkta vidareutbildningen. Denna del av resultatet kan kopplas till Cliffordsons artikel i den mening att det syns en ökad medvetenhet bland eleverna.
Det var intressant att undersöka och försöka få svar på om och hur starkt inflytande människor har som är nära intervjupersonen i deras sociala rum dvs. föräldrarna, familjen som påverkar intervjupersonens livsval och vilket gymnasieprogram och vidareutbildning som de valt. Detta inflytande bygger på föräldrarnas/ familjens egna uppväxtvillkor och inställning till vikten av utbildning. Detta starka inflytande, som både är medvetet och omedvetet, har vi försökt att förklara genom Bourdieus (1999) habitusbegrepp, Beckers humankapitalteori samt den sociala kartan av Broady & Börjesson (2008). Vårt resultat visade att de flesta av våra intervjupersoner går emot släktens utbildningsbakgrund genom sitt mål med att läsa vidare efter gymnasiestudierna. Men resultaten stödjer Bourdieus (1999) habitusbegrepp genom intervjupersonernas berättande om att deras familjer anser att det är viktigt med utbildning. Alltså har intervjupersonerna präglats av föräldrarnas åsikt att det är viktigt med utbildning.
35
Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera de olika delarna av vår studie, här lyfter vi fram våra egna reflektioner, åsikter samt kopplar detta till teorierna. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.
Vi känner oss tillfreds med vårt val av metod, särskilt valet av att ha en låg
standardisering vilket b.la. gav oss möjlighet att genomföra intervjuerna på ställen som varje enskild intervjuperson kände sig trygg i. Vi känner att provintervjun gav avkastning i
slutänden då vi efter den kunde finslipa både frågor och färdigheter inför de riktiga
intervjuerna. Vår valda form av strukturering passade vår studie bra när intervjupersonerna själva fick formulera sina svar. Om tid hade funnits hade vi gärna provat att tillsammans genomföra intervjuerna då varje person uppfattar olika saker i en situation. Vi känner att antalet intervjupersoner var lagom för vår studie och vi tror att vår tanke i metodkapitlet, om att elever i årskurs tre på gymnasiet skulle passa vår studie bäst, stämde. Vi är också
medvetna om att vårt val som endast innefattar sex personer, leder till att vi inte kan göra några generaliseringar.
Vårt antagande bekräftades ang. om att ungdomarna inte hade så mycket kunskaper om
vad de nya antagningsreglerna innebär till högskolasamt om vilka konsekvenser som uppstår
om man kompletterar kurser genom t.ex. komvuxstudier. Vi tror att deras låga kunskaper främst beror på just det faktumet att det är så nya regler, som började gälla först denna höst (2010). Vi tycker det kändes bra att ungdomarna främst valde kurser efter deras intresse och inte om kurserna inbringade meritpoäng eller inte. Vi anser att det är individens intresse som
ska styra vilka ämnesområden han/hon väljer att läsa i de valbarakurserna och inte lockas av
statens/regeringens motiv att välja meritkurser där man som student väljer kurser för att ”jaga meritpoäng” dvs. göra allt för att öka sina chanser att komma in på högskola.
Enligt Bourdieu (1999) som skiver om staten som bl.a. har som uppgift att reglera individerna och som har ett ständigt inflytande genom alla krav som staten påtvingar individerna. Detta leder till att staten har en roll där de visar vilka som är utvalda och vilka som står utanför systemet t.ex. de som inte har behörighet att söka vidareutbildning direkt efter gymnasiet, vilket blir svårare idag om man ångrar sig och på så sätt tvingas komplettera
36
betyg genom komvuxstudier. I dagens samhälle är det svårt att få en tillsvidareanställning, med en bra lön, med endast gymnasieutbildning i ryggsäcken.
Vi anar att i framtiden kommer allt färre personer söka sig till yrkesförberedande gymnasieprogram då man i framtiden kommer att behöva vidareutbilda sig efter gymnasiet, för att på så sätt öka sina chanser att erhålla ett gott arbete. Resultaten i vår studie, vilka grundas på individer som studerar på yrkesförberedande gymnasieprogram, visar stora
förändringar på individernas framtidsplaner. Dessa förändringar syns om man tittarpå
intervjupersonernas familjers utbildningsbakgrund, där majoriteten av familjemedlemmar gått yrkesförberedande gymnasieprogram och därefter arbetat.
I vår kommande yrkesrollsom blivande studie- och yrkesvägledare känner vi oss
pessimistiska till de nya antagnings- reglerna då vi inte upplever att vidareutbildning ska bli en klassfråga utan ska fortsätta vara en intressefråga. Finns intresset för vidareutbildning hos en individ ska individen, genom kompletterande studier, ha lika stor chans att antas till den önskade högskoleutbildningen som vilken annan individ som helst. Vi anser att det inte är logiskt att systemet bygger på tron att det är en självklarhet att en årskurs 9 elev är helt övertygad om vad han/hon vill arbeta med i sitt vuxna liv. Därför tycker inte vi att det är realistiskt att alternativa vägar till vidare- utbildning sakta men säkert håller på att stängas. Genom vår utbildning har vi även fått stor vetskap om att det är ett faktum att inte alla individer är stöpta i samma form, därför är det inte rätt att stänga igen de alternativa vägarna till vidareutbildning. Vidare tycker vi inte att det ska vara en fråga om klasstillhörighet som avgör möjligheten till vidareutbildning.
Det är inte rätt att de elever som påbörjade och/eller genomförde sin
gymnasieutbildning med planer på vidareutbildning helt plötsligt får vetskap om att deras planer kan gå i kras tack vare de nya antagningsreglerna till högskolan/universitetet. Dessa individer hamnar i kläm på grund av att de nya antagningsreglerna trädde i kraft efter att de påbörjat och/eller genomfört sina gymnasieutbildningar. För dessa individer finns ingen återvändo utan de kan bara acceptera sina nya studiesituationer utan att kunna påverka studiesituationen i sig.
Vi inser att vårt resultat, och hela vår studie, är alltför liten för att kunna dra slutsatser som skulle kunna få genomslagskraft. Därför hoppas vi att någon kommer att genomföra en mer omfattande undersökning, med flera intervjupersoner för att kunna dra mer generella
slutsatser, för att på så sätt kunna dra slutsatser som kan få en större genomslagskraft..
37
de nya antagningsreglerna till högskolapåverkar samhället. Vi är övertygade om att varken
samhället eller individerna kommer att acceptera att den svenska vidareutbildningen byggs på klassfrågor eller att dess antagningssystem stänger dörren till kompletterande studier. Vi drar även paralleller från vårt resultat till artikel 2, vilken refererar till en undersökning som visade att ungdomarnas sociala bakgrund spelade relativt stor roll i deras kunskap om de nya
antagningsreglerna till högskolan. Vidare visade undersökningen att ungdomar vars båda föräldrar hade akademisk bakgrund hade större kunskap om de nya antagningsreglerna till högskolan.