7.1 Kännetecken på psykisk ohälsa hos föräldern
Förskolepedagogernas svar
I resultatet av intervjuerna med förskolepedagogerna kan jag se att alla har uppmärksammat psykisk ohälsa hos föräldern. Gemensamt för alla är beskrivningen av att de ser att mamman mår dåligt. Tydligt i svaren är också att alla upplever det som svårt att hantera och känner sig osäkra och villrådiga Pedagogerna blir känslomässigt berörda och flera av de intervjuade uppger att de tänker mycket på hur barnen har det hemma. Likheter i svaren är att pedagogerna, inte vet riktigt vad de skall göra, osäkerheten och i vissa fall även känslan av obehag hos pedagogerna inför mötet med föräldern tycks vara det som upptar mycket av tankarna. Resultatet visar att de flesta av förskolepedagogerna har fokus på förälderns ohälsa, detta resultat förvånar mig inte, med min egen förförståelse, menar jag att resultatet visar att där den egna kompetensen inte räcker till skapas osäkerheten.
Specialpedagogernas svar
Specialpedagogerna beskriver flera orsaker till att förskolepersonalen kontaktat dem när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Resultatet visar av naturliga skäl likheter i svaren, eftersom specialpedagogen i dessa fall är den som förskolepedagogerna kontaktat för att få råd och stöd. Pedagogerna kontaktar specialpedagogen när de har uppmärksammat psykisk ohälsa hos föräldern och behöver någon att ”bolla med”, det är vanligt att pedagogerna känner osäkerhet och undrar ”gör jag rätt eller gör jag fel”. Respondenterna beskriver exempel som att pedagogerna behövde stöd i att hantera svåra situationer, kunna avgränsa sitt uppdrag och att de har svårt att avsluta samtal. Vidare beskriver respondenterna att det många gånger handlar om pedagogernas oro och frustration, de tänker mycket på hur barnen har det hemma. De uppger också att pedagogerna många gånger upplever obehag i mötet med föräldern, föräldrar som är krävande, tar mycket tid från pedagogerna och visar stort missnöje mot pedagogerna och förskolan.
7.2 Kännetecken hos barnet
Förskolepedagogernas svar
Pedagogernas beskrivningar på reaktionerna hos barnen ser olika ut, två uppfattar barnen som välfungerande, pigga, glada och sociala. Två av respondenterna har sett tecken på att barnen
mår dåligt, ett av barnen drar sig undan, leker inte och har stort behov av vuxenkontakt. Andra exempel är att barnet fungerar bra under dagen på förskolan men visar starka reaktioner mot mamman, skriker och bråkar. Pedagogernas svar tolkar jag som att det finns kompetens för att uppmärksamma och förstå barnens reaktioner i de flesta fall. Den uttalade oron för hur barnen har det hemma tolkar jag som att pedagogerna uppfattar det som att barnen har det bra på förskolan, men att det kan finnas behov av råd och stöd för att de på bästa sätt skall tillgodose barnets behov.
Specialpedagogernas svar
Specialpedagogerna säger att det oftast finns svårigheter kring barnet på förskolan, dock inte alltid. Att barnen framkallar känslor och reaktioner hos pedagogerna som kan vara svåra för dem att hantera. Respondenterna ger exempel på barns reaktioner, barn som har svårt att visa känslor, är tysta och inåtvända och som inte själv söker kontakt med andra barn och vuxna. Vidare beskriver de att det kan vara barn med avvikande beteende, ojämn i sitt humör och känslor, barn som inte klarar av när det ”för bra” utan att visa negativt beteende som att förstöra, slåss och bråka.
7.3 Samverkansgruppens betydelse
Förskolepedagogernas svar
Pedagogernas osäkerhet hur de skall förhålla sig när det gäller föräldrar med psykisk ohälsa är avgörande för att kontakt tas med samverkansgruppen. Detta visar en medvetenhet hos pedagogen att få råd och stöd för att kunna hantera situationen på bästa sätt.
Att det är viktigt att få möjlighet att diskutera situationen med de olika verksamheterna, framkommer tydligt. Det har stor betydelse för flera av förskolepedagogerna att vuxenpsykiatrin förklarade sjukdomsbilden och genom detta ökades förståelsen. Alla pedagogerna säger att de ändrade något i sitt förhållningssätt efter mötet med samverkansgruppen. Att få information om hur en anmälan hanteras och att få namn och ansikte på någon från socialtjänsten underlättar för förskolepedagogerna att ”våga” göra en anmälan eller att vid behov ta kontakt med socialtjänsten.
Specialpedagogernas svar
Det framkommer i intervjuerna både likheter och skillnader angående samverkansgruppens betydelse. Likheter som att både specialpedagoger och förskolepedagoger behöver samverkansgruppens olika kompetenser för att få råd och stöd för att hantera situationen på
bästa sätt är exempel på detta. En annan likhet är att alla respondenter säger att det är av betydelse för fortsatta kontakter att ha ett namn och ansikte på personal från socialtjänsten. Vidare beskrivs rutinerna kring en anmälan som ett ämne som både specialpedagoger och förskolepedagoger tar upp och att processen vid en anmälan oftast skyndas på efter mötet med samverkansgruppen. Specialpedagogerna beskriver samverkansgruppens betydelse ur ett specialpedagogiskt perspektiv och då ser jag en del skillnader. Specialpedagogerna talar om helhetsperspektivet, att fungera som ”spindeln i nätet”, att ha en gemensam ”kunskapsplattform”. Orsaken till detta är naturligtvis dess olika kompetenser. Specialpedagogerna beskriver att det ofta blir bekräftelse på hur de tänker och att få diskutera olika strategier med de olika yrkesgrupperna är en vinst för det fortsatta arbetet med familjen. Att alla som är med i samverkansgruppen har en erfarenhet utifrån sin kompetens, både praktiskt och teoretisk och att detta tillsammans ger helhetsperspektivet.
7.4 Specialpedagogisk kompetens
Förskolepedagogernas svar
De flesta av pedagogerna beskriver behovet av specialpedagogens kompetens utifrån en vision, eftersom flera av respondenterna för tillfället, saknar tillgång till en specialpedagog. Resultatet visar att det finns behov av stöd i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Svaren visar att alla har behov av handledning, att få råd och stöd samt diskutera olika arbetssätt för att utveckla arbetet när det gäller barnen. Det framkommer också att det är önskvärt att specialpedagogen arbetar ”nära”, detta uttrycktes av de flesta som en faktor för att kunna använda specialpedagogen i sammanhanget kring föräldrasamarbetet.
Endast en av pedagogerna har regelbunden specialpedagogisk handledning och är mycket nöjd med rutinerna kring detta. Något som förvånar mig i resultatet är att specialpedagogens kompetens inte används i svårigheterna när det gäller psykisk ohälsa hos föräldern, varken i förskolan eller i samverkansgruppen. Orsaken till detta kan jag tolka som att när det finns fungerande rutiner, diskuteras inte förändringsarbete eller är frågan kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa inte uppmärksammad ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Specialpedagogernas svar
Resultatet av intervjuerna med specialpedagogerna visar många likheter med vad förskolepedagogerna anser om specialpedagogiskt stöd.
Specialpedagogerna betonar vikten av stöd till pedagogerna när det gäller psykisk ohälsa hos föräldern, de menar att pedagogerna lägger mycket kraft och energi på att hantera svåra situationer i mötet med föräldern, istället för att fokusera på barnet.
Specialpedagogerna anser att pedagogerna behöver någon som lyssnar, ger tid för bearbetning av upplevelser och bekräftelse. Det framkommer tydligt att det finns ett stort behov av handledning i arbetslagen på förskolorna. Respondenterna säger också att förutsättningar för ett bra samarbete beror på hur arbetet organiseras, att arbeta nära förskolorna är en aspekt som anses som viktig för att skapa relationer med pedagoger, barn och föräldrar. Att en trygg relation underlättar kontakten när det finns behov av specialpedagogiskt stöd. Vidare beskriver specialpedagogerna hur de på olika sätt arbetar med barnet utifrån behov, både enskilt och i grupp och med handledning till pedagogerna. Specialpedagogerna är också med vid föräldrasamtal vid behov. Specialpedagogerna fungerar också som samordnare, ”spindeln i nätet” för insatserna där det finns flera verksamheter som medverkar i arbetet kring barnen.