I denna del analyseras den data som har framkommit från sökningarna gällande innovation i företagens årsredovisning och företagens hemsidor.
5.1 Information gällande företagens innovation
Generellt går det att se att information gällande företagens innovation är väldigt svår att återfinna bland sökträffarna. Trots att sökningar på hemsidorna kunde ge många sökträffar kunde endast ett fåtal av dessa kunna anses som relevant innovation för bankerna. Och av dessa få sökträffar kunde endast några av dessa räknas som relevanta utifrån urvalskriteriet. I undersökningen har endast tio stycken relevanta sökresultat hittats i årsredovisningarna och 38 på företagens hemsidor. Det som kan anses som ännu mer otroligt är att sökresultaten på bankernas hemsidor är de mest relevanta sökresultaten på bankernas hemsidor. Jag skulle vilja ifrågasätta företagens redovisning av innovation genom dessa kanaler. Utifrån resultaten har ingen av bankerna någon satsning på innovation eller i alla fall ingen genomlysbarhet gällande innovation. Då jag tidigare har nämnt att företagen antagligen optimerar sökningarna på sin hemsida måste jag anta att dessa resultat är de resultat som företaget valt. Detta leder till att jag utifrån mitt perspektiv om innovation menar att företagen fokuserar på fel information.
Utifrån de teorierna gällande fördelarna med en hög genomlysbarhet, ex Levitt’s teorier (Levitt 1998), borde även finansiella institutioner öka sin fokusering på detta. Att arbeta för att investerare lättare ska kunna hitta information gällande företagens arbete med innovation inför framtiden. Då det finns flera visade effekter med hög genomlysbarhet (Barth & Schipper 2008) bör även finansiella institutioner arbeta med att ge en hög genomlysbarhet. Detta måste självklart sättas emot de risker som företag utsätter sig för då de redovisar den innovation som de arbetar med.
De få sökträffarna som återfanns i stor utsträckning saknar några kvantitativa mått på möjligheterna för bankerna. Endast i ett fåtal redovisas exempel på hur mycket det skulle kosta för företagen att satsa på en ny tjänst eller service. Detta trots att satsningar som
33
företagen har gjort med största sannolikhet har en budget att följa samt att de har analyserats innan företaget har gått vidare med sin satsning. Inga redovisade resultat på fördelarna med innovation kunde finnas i resultaten.
Någonting som var anmärkningsvärt var att nästan alla banker på något sätt underströk hur viktigt det var med utveckling av nya tjänster och innovation, men inte kunde redovisa dessa på ett tillfredsställande vis. Ett exempel på detta är hämtat ur JPMorgan Chases årsredovisning:
“We focused on technology to improve customer service, sales, marketing and innovation”(JPMorgans årsredovisning 2007:s.7)
Om företaget självt menar att innovation är någonting de fokuserar på är detta inget som återspeglas i årsredovisningen eller på dess hemsida. Detta leder till en låg trovärdighet för intresset från företagens sida om arbetet med innovation. Konsekvensen av dessa tandlösa uttalanden kan leda till att även övriga kommentarer i årsredovisningarna skulle kunna ifrågasättas. Om innovation är så viktigt för företaget men inte förklaras, hur är det då med arbetet med t.ex. företagets hållbara utveckling eller jämställdhet. Då kommentarerna har så låg trovärdighet kan det anses att även kommentarerna om dessa ämnen vara tomma löften från företagen.
Utifrån den frågeställning som jag satte upp i början av uppsatsen har data studerats:
Förmedlar finansiella institutioner sin innovation på ett öppet och lättillgängligt sätt i sin årsredovisning och hemsida?
Går det att utifrån den information som förmedlas från företagen se möjliga framtida inkomster för företaget.
Redovisar företagen sin teori om innovationer?
Resultaten visar otvivelaktigt att svaret på dessa tre frågor blir ett bestämt nej.
Den enda sökträffen som jag anser sticker ut är HSBCs satsning på ett centrum för klimatforskning. Detta är det enda exemplet på där ett av företagen beskriver sin satsning på forskning gällande klimatförändring samt att redovisa att detta även kan ge upphov till nya
34
affärsmöjligheter för banken. Problemet med även denna beskrivning är avsaknaden på kvantitativa mått gällande satsningen.
Att information gällande företagens innovation inte har återfunnits kan visa på rädslan från företagen att redovisa detta på grund av rädslan för att konkurrenter skall använda denna information mot företaget. Detta är svårt att kunna se som en anledning då detta inte nämns i någon av materialet som har studerats men kan vara någonting som företagen ändå valt att undanhålla.
Det intressanta med denna rädsla är att då jag endast har ansett att en enda satsning på innovation tydligt kunde hittas, HSBCs klimatsatsning, medför att bilden av de andra företagen blir klart negativ. Det verkar som om endast ett av företagen satsar på innovation för att utveckla möjligheter inför framtiden. Att endast en bank ser nya möjligheter för framtida inkomster.
Detta skulle lätt kunna tolkas som om endast HSBC ser någon utveckling för sin verksamhet vilken i sin tur skulle leda till att investerare endast skulle se utvecklingsmöjligheter och avkastning i HSBC.
Ett problem då HSBC redovisar sin satsning på klimatforskning är att det är svårt att identifiera företagets åsikt gällande möjligheter och risker med denna satsning. Inga djupare förklaringar gällande arbetet eller vilka möjligheter banken ser i denna satsning framkommer. Detta kan leda till större förvirring för investerare då den informationen som återfinns skulle kunna leda till att förväntningarna på företaget inte stämmer överens med företagets förväntningar.
Dessa resultat visar på motsatsen mot vad teorierna gällande genomlysbarhet menar. Teorierna visar på de strategiska fördelarna och de ekonomiska fördelarna med genomlysbarhet från företag. Detta borde leda till att företagen borde satsa mer på detta genom att tydligt beskriva sitt arbete med, i detta fall, innovation. Det är intressant att se det finns både teorier och praktiska exempel på hur finansiella institutioner tidigare har arbetat med innovation. Detta visar på de verktyg som företagen har till sitt förfogande för att utveckla denna information. Ett intressant exempel är Bank of Americas arbete med
35
innovation under 2000 som kan ses som ett stort risktagande men där banken i slutändan kunde se positiva resultat.
Skulle man följa de teoretiska tankegångarna skulle detta innebära i slutändan betyda att företagen inte ser någon framtid i den egna verksamheten. Detta skulle leda till att inga investerare skulle vilja investera i företagen.
Möjligen kan man se att för att relationen mellan investerare och företag ska kunna fungera måste incitamenten för företagens öppenhet stärkas.
5.2 Analys av vilken information som förmedlas
Om den första delen av analysen visar på bristen av information om innovation, syftar denna del att visa vilken information som företagen då redovisar. I avsnitt 4.3 har jag redovisat vad som återfanns i företagens årsredovisningar och hemsidor.
De första intressanta resultaten visar på hur företagen förmedlar olika information i de olika källorna.
Den första intressanta iakttagelsen är att i årsredovisningarna återfinns sökresultaten i 78 % som allmänna kommentarer gällande framtiden för företagen. Ett exempel på de sökträffar som återfanns redovisas här:
“HSBC has chosen four non-financial KPIs which are important to the future success of the Group in delivering its strategic objectives. (HSBCs årsredovisning 2007: s.13)”
Detta anser jag vara ett bra exempel på de sökträffar som återfunnits. Dessa sökträffar visar inte på några konkreta exempel på företagens framtid. De bör snarare anses som vaga antydningar på att företaget ser dessa möjligheter som någonting positivt för företaget. Företagen i studien är väldigt försiktiga med sina spådomar om framtider och förklarar flera gånger att dessa endast är ledningens åsikter och bör inte tas bokstavligt. Den stora avsaknaden av kvantitativa mått är någonting som borde höja varningsklockor för investerare. Även i en enklare budget måste det finnas beräkningar på vilka satsningar som företaget kommer att arbeta med inför nästa år. Detta borde medföra att en redovisning av detta borde finnas i efterkommande års redovisning.
36
Till skillnad från årsredovisningarna visar resultaten från företagens hemsidor att dessa används som en viktig kanal för marknadsföring. 32 % av sökträffarna ansåg jag vara direkt marknadsförande. Det tydliga med dessa sökträffar var att de innehöll en kort beskrivning på en viss tjänst från banken samt en direkt kontakt för denna tjänst. Denna kontakt kunde vara till exempel ett telefonnummer till en specialist på området. Ett exempel på denna typ av sökträff kan ses i appendix 2.
Denna andra del av analysen är väldigt intressant utifrån de skillnader som återfanns. Det visar på fördelarna med att studera flera olika källor av information. En källa kan ha en helt annan fokusering på informationen än en annan. En potentiell kunds första kontakt kan vara att gå in på företagets hemsida för att återfinna information om en möjlig tjänst.
Detta ger då stora möjligheter för företagen att ge enkel åtkomst av information om redan existerande tjänster. Med olika typer av sökoptimeringar kan då företaget enkelt styra vilken information som återfinns.
37