Vi har efter genomgång av vårt material från enkätstudien riktad till personalen vid de fem förskolorna och intervjustudien riktad till barnen och deras upplevelser av måltidssituationen på förskolan.
I analysarbetet väljer vi att utgå från modellen ”FAMM” måltidens fem aspekter (Gustavsson 2004) där vi redovisar de olika aspekterna genom att benämna dem som rummet, produkten, mötet, stämningen och styrsystemet.
Med utgångspunkt i enkätstudien där rummet utgör den måltidsmiljö som barn och vuxna vistas i under måltiden, så är det en överväldigande majoritet av enkätsvaren som ger en bild av att det fungerar bra. Måltidsmiljö i förskolan uppfyller de krav som kan ställas, utifrån de erhållna enkätsvaren som vi tagit del av. När vi bearbetat svaren och tittat på dem utifrån respektive kategori av förskolor så framkommer att det finns en differentiering i svaren. Denna differentiering uttrycks genom att de förskolor som lagar sin egen mat också är mer nöjda med sin måltidsmiljö, än den personal som arbetar inom förskolor med maten erhållen från centralkök. Kan maten i sig ha betydelse för hur miljön upplevs? En vägledning kan vara en kommentar från en förskolepersonal som ger sin syn på saken: ”vi har en jättebra matsituation med lugn och ro, god hemlagad mat” Barnen å sin sida har svårt att definiera vad som är en bra
måltidsmiljö eller om den kunde vara bättre än den är här och nu. I intervjuerna med barnen uppfattade vi att de saknar referenser och jämförandeperspektiv för att kunna ta ställning till själva rummet eller
måltidsmiljöns utformning. Barnen ser ändå rummet för måltidsmiljön som positivt. Speciellt de dagar då de kan referera till ett positivt matminne kopplad till någon serverad favoriträtt.
Att med barns ord beskriva vad de får vara med och göra i och kring rummet (måltidsmiljön), kan ibland bli svårt, men med utgångspunkt från vad några barn sade vid intervjun kan vi göra oss en bild av deras upplevda verklighet. En verklighet vilken med våra ögon sett ter sig ganska spartansk och ibland även väldigt snäv och otillåtande när det gäller barns inflytande. Barnen gav uttryck för att ibland får vi vara med och duka, en gång fick jag tända ljus på borden. Barnens eget inflytande över rummet kan kortfattat sägas vara ganska begränsat.
Produkten dvs. det som barnen finner på tallriken i förskolan är också en viktig aspekt då vi diskuterar huruvida barn upplever att de kan påverka maten i förskolan. Där är kvalitén på maten en del i det hela, enkäten ger sammantaget ett intryck av att kvaliteten är ganska bra totalt sett. Men vid en närmare analys så finner vi en klar skillnad mellan den upplevda kvaliteten på centralkökets levererade cook and chill mat med den mat som tillagas lokalt ute på förskolorna. Vid jämförelsen av svaren så framkommer det att kvalitén på maten upplevs som mycket bra eller ganska bra vad gäller den mat som tillagas ute på
förskolorna, medan upplevelsen av cook and chill maten varierar från ganska bra, ganska dålig till mycket dålig. Majoriteten, 66,7% av de svarande som har mat från centralkök upplevde den som dålig i någon form. Det antagandet grundar vi på de diagram som behandlar kvaliteten på maten i
enkätsammanfattningen. I enkäten tas också ett antal frågor upp kring hur personalen uppfattar barnens inställning till olika maträtter och tillbehör och genomgående visar resultatet på att de förskolor som tillagar maten själva upplever personalen att barnen har en positivare inställning till alla maträtter än personalen vid de förskolor som får maten tillagad i centralkök. En intressant observation är att
personalens uppfattning om barns inställning till olika maträtter inte alltid är den riktiga. I enkäten anser personalen att soppor av olika slag inte tilltalar barnen i någon större utsträckning, men vid intervjuerna med barnen framkommer att soppa står högt i kurs för då serveras också mjukt bröd. Det som slår oss är att barns perspektiv inte alltid är detsamma som barnperspektiv vilket är när vuxna skall återge barns verklighet men utgår ifrån vuxna värderingar. Kring frågorna om mat och vad barn tycker om för mat kunde barnen lättare referera till vad de upplevde som god mat eller vilka favoriter de hade bland olika rätter som förekom till lunch på förskolan. Det var lättare att få barnen att relatera till vad de tycker är gott medan de maträtter som inte uppskattas eller som barnen tycker mindre om inte kommer fram vi direkta frågor till barnen. Vid intervjuer med barn finns ju alltid möjligheten att omformulera frågan eller ställ
följdfrågor vilket i det här fallet ledde till att barnen kunde nämna att hårda grönsaker med vilket barnen refererade till råa grönsaker inte tillhörde favoriterna bland maten som serverades.
Vid måltiderna så sker ett möte mellan barn och den personal som i tillfället befinner sig i
måltidssituationen, där mötet utgörs av ett pedagogiskt måltidssamtal, vilket är den bild vi har fått genom intervjuerna med förskolebarnen. I själva samtalet finns det inte något som pekar på att barnen har inflytande över eller i samband med själva måltiden. Utifrån intervjuerna tolkar vi barnets plats i mötet eller det pedagogiska samtalet som underordnad både i ord och handling. Barnen styr inte över samtalet utan är hänvisade till att samtala med de som sitter vid samma bord och att som ett barn uttryckte det: fröken sitter med och äter och lyssnar på vad vi säger. På frågan om barnen ges möjlighet till delaktighet i beslut kring den mat som serveras menar ungefär 50 % av personalen att barn inte har någon form av inflytande kring den mat som erbjuds på förskolan. Barn har enligt vår tolkning av enkätsvaren mycket små chanser att ha någon form av direkt inflytande kring de beslut som handlar om förskolans mat. Mötet kring mat och måltiden sker inte enbart mellan barn och personal utan även mellan personal och
förskolans ledning. Möjligheterna till samtal mellan personal och ledning är en viktig del i hur en dialog skall kunna genomföras kring måltidsfrågor. Genom enkäten framkommer att personalen upplever sig kunna kommunicera dessa frågor med förskolans ledning i viss utsträckning men kanske inte fullt ut. Då vi ställde frågan om personalen har god möjlighet att kommunicera med förskolans ledning kring mat och måltidsfrågor? Svaren tyder på att personalen kan föra dialog men inte kring alla frågor som rör måltiden. En del i samtalet är barns möjlighet till inflytande i samband med måltiden i förskolan. På frågan om barn ges möjlighet till delaktighet i beslut kring den mat som serveras svarade 51,4% av de tillfrågade att så inte är fallet, barn har i de här fallen inget inflytande kring måltiden. De övriga 48,6% fördelade sig mellan att de har inflytande till att de har någon form av inflytande. En del av resultatet som förvånar oss är att där möjligheten till störst inflytande kring maten och måltiden uppenbarligen bör finnas är där maten tillagas från råvara till färdig måltid, nämligen förskolorna med egen kökspersonal. Det som överraskar oss är att personalen vid dessa förskolor är de som i störst utsträckning säger att barnen inte ges möjlighet till inflytande i beslut som rör den mat som serveras. Trots att det är där som möjligheterna enligt vår bedömning borde finnas till att låta barnen vara med i större utsträckning än vid de förskolorna som får sin mat prefabricerad i centralkök.
Stämningen kan sammanfattas med en kort fras som barnen samstämmigt uttalade vid intervjuerna nämligen: ”fröken bestämmer.” Barnens underordning var något som framkom vi intervjuerna på ett tydligt och påtagligt sätt, vid de olika aktiviteterna som förekom i samband med måltiden så som
exempelvis bordsplacering eller när barnen fick lämna bordet. Stämningen knyter ihop de tre föregående aspekterna på måltiden genom att Rummet (måtidsmiljön), Produkten (maten) och Mötet (samtalet) påverkas av hur maktrelationen, barns underordning och inflytande, måltidmiljön där barnen vistas och
slutligen barns plats i det pedagogiska samtalet fungerar. Möjligheterna till inflytande kring måltiden i förskolan utgår från att barn skall vara med i processen, utifrån analys av undersökningsmaterialet kan vi se att barnens möjligheter är starkt begränsade. Personalen bestämmer hur barnen skall sitta genom placering i förhållande till andra barn, intentionen från personalen är i första hand att genom sitt agerande uppnå lugn och ro i samband med måltiden. Men därmed bortser man från det enskilda barnets
möjligheter till att själv få möjlighet att bestämma. Personalen menar att: ”sammansättningen på barnen avgör hur lugn måltiden blir”(C) personalen är också med vid matbordet för att styra upp där personalen ger barnen hjälp vid måltiden. Men även att personalen tycker att det är viktigt att barnen lär sig hur de skall fungera tillsammans med andra barn och vad som är tillåtet sett med vuxna ögon. De vuxnas agerande kan i mångt och mycket knytas an till Arnér och Tellgren (2006) när de säger att vuxna ibland medvetet eller omedvetet formar och styr barnen utifrån vad vuxna anser är bäst för barnen. Barns möjlighet till inflytande är starkt begränsad genom att det mesta redan är färdig planerad verksamhet i förskolan. Eriksson (2007) menar att: ”om planeringen är lagd så är barns inflytande och möjlighet till påverkan av denna inte stor”. Att föräldrar överlämnar för barns mat- och ätbeteende till förskolorna kan även ses i resultatet. Då föräldrarnas intresse för vad som sker i samband med måltiderna och den mat som serveras inte är något som visar sig i högre grad. Därför missar även barnen sin möjlighet till ett yttre stöd för indirekt inflytande över måltiden i förskolan. Detta styrks av Sepp (2002) i hennes avhandling ”Pre-school children´s Food Habits and Meal situation”.
Förskoleverksamheten bestämmer inte själva vilka regler den ska efterleva utan det finns styrsystem som staten tagit fram och ett av dessa är Lpfö 98, som reglerar vad förskoleverksamheten ska tillhandahålla och genomföra. Regelverket kan också fungera som en hämmande faktor när barn ska försöka få
inflytande i samband med måltidssituationen. Genom att personalen följer regelverket och gör det till ett arbetssätt, kan möjligheter till barns inflytande bli lidande. Och barn får inte möjligheten till det
inflytande som teoretiskt sett borde förunnas dem. Ett exempel på detta är det styrsystem som råder i kommunen där politiker och tjänstemän beslutar att maten skall tillagas centralt för vissa förskolor, vilket därmed utgör ett hinder för förskolebarnen att få något inflytande över maten som tillagas. Att
styrsystemen utgör det yttersta ramverket för hur verksamheten vid förskolorna planeras och genomförs, där personalen har till uppgift att tolka regelverken och styrdokumenten och omsätta teorin i praktiken. Grundläggande i ett sådant förfaringssätt är att även personalen kan känna sig styrd och utan möjlighet att påverka det slutliga resultatet. Slutsatsen blir därför att även om intentionerna finns att försöka ge barn möjligheten till inflytande kring måltidssituationen i förskolan så blir resultatet den motsatta, och därmed begränsas barnens möjligheter till att få inflytande radikalt.
7. DISKUSSION
När förskolebarnens måltidsituation medvetandegörs bör deras möjligheter till inflytande diskuteras utifrån den strukturellt omgivande kontexten. Där kontexten utgörs av förskolans styrdokument. Genomförd enkätstudie riktad till pedagogerna visas två sidor av barns möjligheter till inflytande. Pedagogerna hävdar i undersökningen att allas synpunkter har samma värde och att man tar hänsyn till barnens behov och önskemål. Samtidigt när vi frågar om barnen ges möjlighet till delaktighet i beslut kring den mat som serveras så säger drygt 50 % av personalen att några sådana möjligheter inte existerar. Intentionerna som vi kan utläsa utifrån enkätmaterialet talar för att personalen har en positiv inställning till att se barnens behov och synpunkter som viktiga. Därmed borde också barnen utgöra en målgrupp med klara möjligheter till inflytande kring måltidssituationen anser vi. Men vi upplever samtidigt att personalen ger dubbla budskap. För i och med att en så stor del av denna grupp i enkäten uttalar sig och ger en negativ bild av att barns möjligheter att påverka, så är också inflytandet starkt reducerat.
Våra funderingar mynnar ut i att det i förskolans verksamhet kan finnas en skiljelinje mellan teori och praktik, läroplanen å ena sidan, vardaglig praktik å den andra!
Att läroplanen Lpfö 98 (2006) i sin skrivning där staten framhåller vikten av den enskilda individens möjligheter till att ha inflytande över sin egen situation, inte alltid har tagit med i beräkningen att den praktiska vardagen för förskolepersonalen, inte alltid överensstämmer med just styrdokumentens kriterier. Vi menar att barnens möjligheter till inflytande i samband med förskolevistelsen och specifikt i samband med måltidssituationen behöver förbättras. Med tanke på att sinnets upplevda måltid tenderar bli minnets behållna måltid. Positiva måltidsminnen likväl som negativa måltidsminnen tenderar fastna hos barnen, som i förskolan gör många av sina första bekantskaper med måltiden, med olika innebörd längre fram i livet. Sinnen ger minnen säger Jönsson(2007), till både skräck och förtjusning menar vi, när vi studerar förskolebarnens möjligheter till inflytande i samband med måltiden, där pedagogerna trots allt styr. Den tolkning vi gör utifrån det samlade materialet är att personalen är medveten om vikten av barns inflytande, möjlighet till att fritt för fram sina åsikter.
Dessutom ger personalen uttryck för att man tar hänsyn till barns individuella behov och önskemål i ganska stor utsträckning på alla förskolor i kommunen. Men samtidigt ges inte utrymme för att barn skall kunna vara delaktiga kring de frågor som rör mat och måltidssituationen på förskolan i någon större utsträckning.
Efter att vi gått igenom det insamlade materialet och gjort klart sammanställningen av både intervju- och enkätundersökningen kunnat konstatera att det råder en maktobalans där personal är de som sätter dagordningen. Barnen är i sammanhanget i en underordnad position där delaktighet och inflytande är något som finns nedskrivet i läroplanen, vi anser att inflytande är något som i praktiken bör prioriteras
högre i förskoleverksamheten. Barn och vuxna har olika syn på måltidssituation där både barn och vuxna gemensamt deltar. Det som vi uppmärksammade är att läroplanens teoretiska intentioner inte alltid kan omsättas i praktiken. Barnens möjlighet till inflytande blir då begränsat i samband med måltidssituationen i förskolans verksamhet. Måltidssituationen är enligt vår tolkning inte ett forum där barn har inflytande i den form som staten har skrivit in i läroplanen Lpfö 98 (2006). Verksamheten medger att de lyssnar och har intentionerna att uppfylla barns behov och önskemål, men därifrån till ett reellt inflytande för barn i samband med måltidssituationen är steget långt.
Det skulle vara intressant att göra en uppföljande studie efter några år och se om situationen är den samma i de förskolor som ingått i vår undersökning 2007, eller om barns möjligheter till inflytande har förändrats.
REFERENSER
Böcker:
Andersson, Inger (2007): Bra mat i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket.
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006): Barns syn på vuxna - att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlittearur.
Boyd, Denise & Bee, Helen (2006): Lifespan Development. USA: 4th ed. Pearson Education Inc.
Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Marianne (1990): Kost, klass och kön. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Gustafsson, Inga-Britt (2004): Forskarrapport, ur Food Service Technology (2004), volym I. Örebro: Institutionen för Restaurang- och Måltidskunskap, Örebro universitet.
Jönsson, Bodil (2007): Tio tankar om mat. Stockholm: Bromberg bokförlag.
Lpfö 98 (2006): Läroplan för förskolan, Lpfö 98. AB Ödeshög: Skolverket och Danagårds grafiska.
Näsman, Elisabet (1995): Vuxnas intressen att se med barns ögon. I Lars Dahlgren och Kenneth Hultqvist red: Seendet och seendets vilkor – en bok om barns och ungas välfärd. HLS Förlag.
Qvarsell, Birgitta & Balldin, Jutta (2004): Antologi. Barns villkor och rättigheter. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Intellecta Docusys.
Säljö, Roger (2005): Lärande & kulturella redskap. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Wennerholm Juslin, Pia & Bremberg, Sven (2004): När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan. Statens folkhälsoinstitut.
Avhandlingar:
Arnér, Elisabeth (2006): Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.
Eriksson, Anette (2007): Barns delaktighet i förskolan – på de vuxnas villkor förskollärarens uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag. Inst. För samhälls- beteendevetenskap, Mälardalens högskola.
von Haartman, Filippa (2003): Rutiner och förhållningssätt kring mat och rörelse inom förskolan. Stockholm: rapport, Centrum för Tillämpad Näringslära, Samhällsmedicin.
Sepp, Hanna (2002): Pre- school Children´s Food Habits and Meal Situation. Uppsala universitet.
Stjerna, Marie-Louise (2007): Föreställningar om mat och ätande. Stockholms universitet.
Internetkällor:
Regeringens skrivelse 2003/04:47: Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. (http:// www.sweden.gov.se/ content/1/c4/14/87/a589764b.pdf). [2007-12-15 kl. 12.00]
Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4, Elanders Gotab, 1990. http://www.codex.vr.se/oversikter/humsam/humsam.html [2007-12-15 kl. 12.00]
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Utvecklingscentrum/dokument/fokusgrupper_memeologen.doc [2007-12-15 kl. 10.15]
Jan-Öjwind Swahn: måltiden. ur Nationalencyklopedins nätupplaga.
http://www.ne.se/jsp/search/article/jsp?i_art _id=261501&i_word=m%e5ltid [2007-12-15 kl. 12.00] Bilagor Enkätunderlag. Intervjumanual. Följebrev målsmän. Följebrev personal.