Sammanfattningen består i vår tolkning samt referat utefter intervjusvaren ur barns eget perspektiv kring inflytande i måltidssituationen. Vi applicerar sammanfattningen modellen ”FAMM” måltidens fem aspekter”(Gustafsson 2004).
5.2.1 Rummet
Rummet för måltidsmiljön i förskolan ser barnen positivt på, speciellt när något gott serveras. Barnens måltidsmiljö som en ”lärande-arena” kan fastslås genom att barnens första möte med vissa maträtter sker där, samt att bordsskick till viss del förmedlas barnen, som t ex att föra samtal endast inom det egna bordet. Barnens måltidsmiljö i de två besökta förskolorna kunde vi för övrigt uppfatta som stram. Barnen själva uppfattar vi sakna referenser och jämförandeperspektiv för att kunna betona eller önska alternativ kring måltidsmiljöns utformning. Några barnröster sa: ” Ibland får vi vara med och duka”, ”en gång tände jag ljus på borden”, ”vi får inte ta med leksaker hit.” Barnens inflytande eller påverkansmöjlighet är starkt begränsad då vår tolkning av svaren barnen förmedlar under intervjun, speglar barnens uppfattning om hur det fungerar i rummet där måltiden serveras. Bordens placering och de rutiner som följer
måltidssituationen är fastslagna av personalen där barnens inflytande är begränsat.
5.2.2 Produkten
Produkten, dvs. maten på tallriken var den fråga som verkade mest konkret för barnen att prata kring. Genom tiderna av barn ansedda favoriter som pannkaka, köttbullar, och spaghetti framhålls även av de förskolebarn vi intervjuat som klara favoriter. Soppa står högt i kurs, för då serveras också mjukt bröd. Vad gäller potatis, makaroner och ris så var barnens åsiktsfördelning jämn kring vad de främst fördrog som tillbehör. Mindre populär mat uttrycktes ej spontant, men efter några följdfrågor så nämndes ”hårda grönsaker”, dvs. råkost som exempel. Att som barn vara med och laga maten förekom aldrig enligt dem. Några barnröster sa: ”Jag tycker bäst om fisk”, ” köttfärssås och spaghetti är godast”, ”fil och flingor är gott”, ”jag har aldrig lagat mat här på dagis”, ”vi får inte vara i köket.” Att som barn vara delaktig och ha inflytande innebär enligt vårt sätt att se på fenomenet att barn även skall ha inflytande över produkten dvs. den mat de äter på förskolan. Det ligger i barnens rätt att delta i verksamheten som rör maten då Lpfö 98 (2006) menar att:
Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.( Lpfö 98 2006, s 7).
Maten och miljön är viktiga delar i helheten, därför bör också barnen delta kring de delar i verksamheten som kan ge barnen denna kunskap utifrån de förutsättningar som gäller kring mat och miljö.
5.2.3 Mötet
Ett möte sker mellan barnen och fröken i måltidssituationen, endast med inslag av pedagogiskt
måltidssamtal som vi tolkar det. Prat om dagens mat sker samt att personalen stimulerar barnen till att äta upp. Barns plats rent måltidspedagogiskt tolkar vi som underordnad till både ord och handling. Verbalt skall kommunikation ske endast inom det egna bordet. Förutom att barnen stimuleras till att äta upp, är budskapet att som minst smaka på maten innan tillåtelse ges att slänga den, om de av olika skäl så önskar. Några barnröster sa: ” Fröken sitter med och äter och lyssnar på vad vi säger”, ”vi får inte prata med de andra borden”, ”det är bra om vi smakar på allt”
5.2.4 Stämning
En stämning utav att ”Fröken bestämmer” är ett frekvent svar under barngruppsintervjuerna. Barnens underordning är till stora delar tydlig, då svaret ofta är ”fröken bestämmer”, till exempel när det gäller bordsplacering och med att ge klartecken när dags att lämna bordet. Inflytandet avgränsas till barns möjlighet att bestämma storleken på sin tallriksportion, samt att ibland vara med och sortera disken. Några barnröster sa: ”Fröken säger var jag skall sitta”, ”jo, vi brukar få hämta mer mat, nästan jämt”, ”om vi vill lämna bordet måste alla äta upp.” Att personalen bestämmer det mesta i samband med måltiden är med säkerhet ett sätt att få kontroll över situationen, genom ett sådant förhållningssätt underlätta arbetssituationen. Men det kan få en motsatt effekt till det som läroplanen menar när den förutsätter att:
Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. (Lpfö 98 2006, s 5).
Barnen behöver en vägledning i samband med måltidssituationen, men samtidigt behöver de också ha möjlighet att själva bestämma och påverka sin situation för att utveckla en social och kommunikativ kompetens. Läroplanen menar att det som står skrivet också skall omsättas i det praktiska arbetet på förskolan.
5.2.5 Styrsystem
Vi tolkar förskolebarnen som objekt i den kommunala barnomsorgens styrsystem med litet eller inget inflytande i samband med måltidsituationen. Utefter barnens svar framgår att det hela tiden är någon
annan som bestämmer. I måltidssituationen där barns inflytande avgränsas så kraftigt att endast delaktighet existerar tolkar vi att måltidens utformning styrs med de vuxnas villkor.
Alla barnröster sade: ”Fröken bestämmer”. Läroplanen Lpfö 98 (2006) är i sin skrivning mycket tydlig när det gäller barns möjligheter till inflytande och personalens ansvar att verkställa intentionerna kring demokratifrågor i verksamheten. Inte bara att barnen skall ha möjlighet att delta, utan staten har i skrivningen uttryckligen menat att personalen skall:
ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar” (Lpfö 98 2006, s 8).
Styrsystemen medger att barnen skall ha ett inflytande och delta aktivt i verksamheten och därigenom kunna påverka sin egen situation.
Tolkar vi svaren utifrån förskolebarns eget perspektiv så avgränsas inflytandet i samband med
måltiden(FAMM) till att gälla möjlig delaktighet istället. Någon skillnad i svaren från förskolornas barn emellan fann vi ej, trots att den ena förskolan hade eget kök medan den andra endast värmde maten. Förskolebarns rådande underordning gentemot personalen tolkar vi som ett resultat av att de i mångt och mycket saknar referenser i stort från livet, till vad ett inflytande och därmed medbestämmande skulle kunna innebära kopplat till de fem måltidsaspekterna.