Syftet med denna studie har varit att besvara frågeställningarna, finns det
könsrelaterade skillnader i vad civilekonomstudenter förväntar sig i lön efter avslutad examen och finns det könsrelaterade skillnader i förväntningar, personligheter eller preferenser som skulle kunna påverka den förväntade lönen. Resultatet kommer här att analyseras och tolkas vilket tillsammans med tidigare forskning besvarar
frågeställningarna. Då många variabler gett icke signifikanta resultat har analysen begränsats till de variabler som gett resultat som anses vara mer intressanta att studera.
Det kan konstateras att det inte finns några signifikanta skillnader i vad de studerande kvinnorna och männen förväntar sig i ingångslön efter avslutad examen och inte heller fem år efter avslutad examen men resultatet tyder på att det finns könsrelaterade skillnader i vad studenterna som minst kan tänka sig att jobba för. Detta går emot vad teori och tidigare studier kommit fram till där man diskuterar hur kvinnorna värderar sin prestation lägre än vad männen gör och förväntar sig på så vis en lägre lön. I detta fall skulle istället samma teori innebära det motsatta att det är männen som tror sig prestera sämre och tycker att de är mindre värda. Det skulle också tyda på att männen investerar mindre i sitt humankapital än vad kvinnorna gör eller att männen tror sig få lägre avkastning på sitt investerade humankapital. Blau och Ferber (1990) kom fram till liknande resultat i sin studie att det inte finns några skillnader i vad kvinnorna och männen förväntar sig för ingångslön men de kom fram till att skillnaderna istället uppstår senare i karriären där resultatet nu tyder på att det inte heller finns några skillnader.
Öberg (2007) resonerar i sin studie att kvinnorna inte är lika beredda som männen att avvika från den rimliga lönen. Liknande resultat kan ses i undersökningen då ingen signifikant skillnad mellan könen kan ses i den förväntade lönen men istället ser man att männen kan acceptera en lägre minimilön än kvinnorna och på så sätt avviker mer från den förväntade lönen än kvinnorna.
Öberg resonerar att detta tyder på att männen inte alls tar för sig mer än kvinnorna vilket säger emot hennes teorier om att den ”sociala ryggsäcken” skulle göra att männen tar för sig mer än vad kvinnorna gör40. Vidare kan diskuteras att eftersom männen kan acceptera en lägre minimilön men ändå förväntar sig samma lön som kvinnorna skulle detta kunna tyda på att männen tror sig se ett större förhandlingsutrymme eller tror sig kunna förhandla upp lönen mer än vad kvinnorna gör. Barron (2003) resonerar om detta i sin studie där resultaten tyder på att kvinnorna i mindre utsträckning än männen skulle förhandla om lönen41. Även Blau och Ferber (1990) diskuterar att kvinnan inte ser några problem att komma in på arbetsmarknaden men att avancera i karriären och löneförhandla kan ses som svårare42.
I den andra frågeställningen, finns det skillnader i preferenser eller personligheter mellan könen som kan förklara skillnader i den förväntade lönen, har vissa skillnader kunnat urskiljas. Ett intressant resultat är att variabeln förhandla, till hur stor
utsträckning man tror sig förhandla vid första löneförhandlingen, är positiv och signifikant för både förväntad ingångslön och förväntad lön om 5år. För minimilönen däremot är istället variabeln förhandlingsutrymme signifikant och positiv. Om man tror sig förhandla så skulle man då förvänta sig en högre ingångslön och även en högre lön om 5år. Kräver man en högre ingångslön skulle paralleller kunna dras till att man även har högre krav på lönen om 5år. Enligt Konjunkturinstitutet så har första
löneförhandlingen stor betydelse för vad man kommer ha för lön senare i karriären om man stannar inom samma företag43 vilket styrker resultatet att en större grad av
förhandling vid första löneförhandling även skulle kunna ge en högre förväntad lön om 5år. Inga tydliga tecken har setts på att det finns några större skillnader mellan hur mycket kvinnor och män tror sig förhandla vid första löneförhandling som skulle kunna påverka den förväntade lönen. Om individen i själva verket förhandlar i den
utsträckning denne förväntar sig kan vara svårt att avgöra då andra faktorer kan spela in t.ex. arbetsgivarens attityd i löneförhandlingssituationen. Ju mer risktagande
individen anser sig vara visar på en högre förväntad ingångslön. Civilekonomerna
40 Öberg, Anna. Löneskillnader mellan män och kvinnor – En konsekvens av den sociala ryggsäcken?
41 Barron, Lisa. Human relations -‐ Ask and you shall Receive? Gender Differences in Negotiators' Beliefs about
Requests for a Higher Salary.
42 Blau, Francine D och Ferber, Marianne A. Career plans and expectations of young women and men: The
earnings gap and labor force participation.
(2013) kom fram till att det kan ses som en risk att förhandla om lönen eftersom man riskerar att komma dålig överens med chef och ledning på företaget44. Resultatet kan i så fall tyda på att man är beredd att riskera mer i förhandlingen för att kunna höja sin ingångslön.
Även dummyvariabeln befattning är intressant att analysera vidare eftersom de tre befattningarna gentemot VD visar starka tecken på en lägre minimilön och förväntad lön om 5år. Resultatet tyder på att högre karriärsmål skulle leda till att man förväntar sig en högre lön om fem år och att man inte kan tänka sig att jobba till en lika låg lön som de lägre befattningarna. Att man siktar på en VD post kan innebära att man förväntar sig en snabbare karriärsutveckling än de som nöjer sig med att vara anställd, gruppchef eller regionchef och på så sätt även förväntar sig en högre löneutveckling och en högre lön om fem år.
Resultatet tyder på att sannolikheten är större att män nöjer sig med en VD post än att kvinnor gör det. Här kan skillnader i karriärsmål ses mellan kvinnor och män där fler kvinnor nöjer sig med att vara gruppchef och fler män nöjer sig med att vara VD. I dagens samhälle kan vi tydligt se att det finns fler män på de högre befattningarna45 vilket är en förklarande faktor till det lönegap som ses på arbetsmarknaden där det ofta diskuteras om kvinnorna har samma möjligheter som män att få de högre
befattningarna. Kan det vara så att kvinnor inte i samma utsträckning som män vill och tycker att det är viktigt att nå de högsta positionerna så som VD i ett företag och kan detta vara en bidragande faktor till att vi ser färre kvinnor i de höga positionerna. Att man som minst skulle nöja sig med att vara VD innebär att man siktar väldigt högt och troligtvis är villig att göra vad som krävs för att komma dit.
Öberg diskuterar att kvinnor skulle ha mer bråttom in på arbetsmarknaden på grund av den så kallade biologiska klockan. Vilket kan spegla ett beteende där man värderar att bilda familj och ta hand om familjen högre än karriär och på så sätt nöjer sig med en lägre position för att få tid till barn och familj. Detta skulle enligt humankapital teorin
44 Civilekonomerna. Varför tjänar kvinnor mindre än män? – en kvalitativ studie om unga ekonomers
förhållningssätt till lön. S.14-‐15
45 Civilekonomerna. Lön efter utbildning och kompetens – en rapport om löneskillnader mellan kvinnor och
kunna leda till att kvinnorna investerar mindre i sitt humankapital jämfört med männen då de förväntar sig ett längre avbrott i karriären46. Att männen kan tänka sig att jobba till en lägre lön än kvinnorna skulle i detta fall istället tyda på att det är männen som har bråttom in på arbetsmarknaden och att kraven på befattning skulle kunna leda till att de känner press att få ett jobb och avancera tidigt i karriären och på så sätt accepterar en lägre lön. När det gäller förväntad ingångslön är det bara anställd av befattningarna som är signifikant mot VD vilket kan betyda att de studenter som nöjer sig med att vara anställd kanske värderar andra saker högre än karriär och lön till skillnad från de som nöjer sig med att vara VD, gruppchef eller region-‐/enhetschef.
Även de som värderar en hög lön högt förväntar sig en högre lön efter 5år och
accepterar inte en lika låg ingångslön lön som de som värderar den höga lönen lägre. Detta resultat stöds av Blau och Ferber (1990) där man också kom fram till liknande resultat vad gäller värderingen av lönen. Att man inte värderar en hög lön högt vid ett arbete kan innebära att det finns andra saker som värderas högre t.ex. sociala relationer och arbetstider. Då den förväntade lönens effekt inte är signifikant för hur högt man värderar lönen, men att minimilönen är det, kan betyda att de som värderar en hög lön högt inte är lika villiga att avvika från den lön de förväntar sig. Det kan också diskuteras att de som värderar en hög lön högt också förväntar sig en högre löneutveckling då den förväntade lönen om 5år påverkas positivt av en högre värdering. Inte heller här finns några tydliga tecken på att det skulle finnas skillnader i hur kvinnor och män värderar hög lön.
Den förväntade ingångslönen och den förväntade lönen om 5år tycks påverkas starkt av vilken årskurs man går i. En högre årskurs leder till en högre förväntad lön. Detta kan möjligtvis bero på att man känner sig säkrare i sina kunskaper ju längre man kommer i utbildningen men också att man får träffa och skapa kontakter med företag samt även får mer information om lönestatistik och vad man borde få för ingångslön. När det gäller minimilönen är inte årskurs effekt signifikant men då är istället variabeln insatts effekt signifikant vilket innebär att ju högre grad av hur insatt man anser sig vara desto högre minimilön skulle man kräva. Att man är mer insatt kan visa att man läst på mer och
känner sig säkrare på vad man kan kräva för lön och vad som inte är acceptabelt som ingångslön utifrån de kunskaper och färdigheter man har.
Dummyvariablerna för föräldrars utbildning påverkar varken den förväntade
ingångslönen, minimilönen, eller förväntade lönen om 5år. Även variabeln inv. hemort verkar inte ha någon påverkan. Detta tyder på att studenterna inte påverkas i så stor utsträckning av vart de kommer ifrån. Att variabeln inv. förväntad hemort är signifikant för förväntad lön om 5år tyder på att studenterna som planerar att bosätta sig i en större stad efter avslutad examen också förväntar sig en snabbare löneutveckling då variabeln inte är signifikant för förväntad ingångslön.
Sammanfattningsvis kan konstateras att även om inga större könsrelaterade skillnader kan urskiljas av den förväntade ingångslönen eller den förväntade lönen om 5år bland civilekonomer kan konstateras att det finns tydliga skillnader i vilken befattning de som lägst kan nöja sig med där männen har högre krav på vilken befattning de vill ha jämfört med kvinnorna. Det kan alltså konstateras att det finns skillnader i preferenser mellan kvinnor och män som kan bidra till att männen hamnar på de högre positioner i
framtiden och kvinnorna på de lägre vilket också skulle medföra att kvinnorna skulle ha en lägre lön. Några andra tydliga skillnader i personligheter mellan kvinnor och män som skulle påverka vad de förväntar sig för lön kan inte ses.