Förutsättningarna för ett programformat på marknaden förändras ständigt, och har förändrats sedan programformateringens början. Det har blivit enklare att skydda sitt format vid lansering tack vare t.ex. FRAPA (Format Recognition and Protection Society), och för köpare av licenser finns ett flertal hjälpmedel i form av bland annat produktionsbibeln. Trots detta är det
fortfarande svårt att skydda formatet, och något hundraprocentigt skydd existerar inte. En viktig aspekt i frågan om ett formats överlevnad på dagens marknad eller inte består därför i en
noggrann dokumentation av de detaljer som gör formatet unikt. Ett slagkraftigt programformat behöver därför innehålla tydliga, återkommande och formaterande moment. Det är dessa
moment som gör att formatet uppnår verkshöjd och därmed är nog utarbetat för att få copyright.
De har även en annan funktion än att skydda formatet; tydliga och genomtänkta moment fungerar som pelare att hänga upp programmet på. Enligt min intervju med Susanna Jacobsson, projektledare på SVT Nöje, är dessa moment en av de avgörande faktorerna till om ett format köps in eller inte. Detta eftersom de skapar en tydlighet och igenkänningsfaktor gentemot tittarna, och de avgör också till stor del om ett format blir framgångsrikt eller inte. För att citera Jacobsson:
”Det finns alltid sådana moment i framgångsrika program.”
Susanna Jacobsson, projektledare SVT Nöje
Exakt hur den svenska marknaden för programformat ser ut i sin helhet är till stor del en
tolkningsfråga. Exempelvis mätningen av tittarsiffror är en metod som inte är konstant. Beroende på vilken tidsperiod under året och vilka kanaler som studeras kan resultatet variera en del. Hur programformaten sorteras in i kategorier, och vilka kriterier som sätts upp för respektive kategori, är självklart också av vikt för resultatet. En genres popularitet kan därför tolkas olika från
undersökning till undersökning i och med att författarna har använt sig av olika metoder och kriterier för att skapa sina kategorier.
Å andra sidan finns det forskare som hävdar att vissa typer av programformat konstant varit mer populära än andra genom åren. Exempelvis Paterson (1995) menar att genrer inom kategorin tävlingsprogram alltid varit populära hos tittarna. Detta stöds även av tittarsiffrorna från SVT1, SVT2 och TV4 i min undersökning; de båda kategorier som innehåller tävlingsprogram i olika
37 varianter har flest tittare under den angivna tidsperioden. Speciellt format där deltagarna tävlar lika mycket för sin egen underhållnings skull som publikens är populära enligt statistiken.
Men det är inte uteslutande tävlingsprogram som är framgångsrika på den svenska marknaden.
Även program där tittarna får lära känna och se nya sidor hos folkkära kändisar blir allt fler i tv-tablåerna. Samtidigt är en trend på väg att vända, enligt intervjun med Jacobsson; flera typer av realityprogram och dokusåpor är inte längre lika populära på marknaden. De känns tomma och meningslösa, och börjar allt mer ersättas av program med uppbyggda spelplatser, stora
scenografier och äventyrligt innehåll. Program som ”Gladiatorerna” och ”Fångarna på fortet” som var populära för flera år sedan har återkommit i TV-rutorna. Samtidigt är det inte alla typer av realityprogram som tappar i popularitet; enligt intervjun med Maria Mowbray, programchef på TV4, så är just tävlingsformen inom reality, dvs., realitytävlingar, fortfarande attraktiva både på den svenska marknaden och internationellt.
I och med en förändring i tankeprocessen kring lanseringen av programformat har fokus även till viss del flyttats från genre till formatet i sig. Dessa två förhållningssätt till TV-program relaterar allt mer till varandra då gränserna mellan dem börjar suddas ut. Detta i och med att programformaten strukturerar och bearbetar programavsnitten inom sina egna ramar samtidigt som de sorteras in i en eller flera genrer. Enligt Mann (2009) är detta en direkt orsak till övergången till att lansera format med rötter på flera olika plattformar samtidigt. De
programformat som dyker upp på marknaden är inget undantag, utan de skapas speciellt för att kunna passa in i en värld fylld av sociala medier. Det har blivit ett självklart krav i dagens samhälle. Och allt eftersom formaten anpassas till interaktiva medier, blir den internationella marknaden allt mer utbredd. Programmen säljs till produktionsbolag och kanaler i olika länder.
Personligen tror jag att formaten kommer att behöva vara flexibla för att överleva på marknaden i framtiden. Eftersom ett formats framgång numera allt mer baseras på att det utmärker sig på en internationell marknad kommer dess anpassningsförmåga att vara avgörande. För att programmet ska få genomslagskraft på olika marknader med olika kulturella förförståelser, måste programmet kunna anpassas individuellt till varje enskild marknad. Det kan innebära att formatet ser olika ut i olika länder, för att bättre kunna möta de lokala marknadernas tittare. Formatet får dock inte bli så olikt originalet att det blir ett fristående tv-program. Det är en fin balansgång, men jag tror att det kommer att göra formaten mer hållbara i längden, eftersom hela den internationella
marknaden kommer att kunna ta del av programmet och känna samhörighet med den miljö som exponeras. Jag tror också att det finns stor relevans i att ta hänsyn till både formatets uppbyggnad och dess genre i inledningsfasen av utvecklandet av ett TV-program. Detta eftersom att
programformatet, trots dagens gränsöverskridande genrer och formatbaserade produktionstänk, oundvikligen kommer att tillhöra en eller flera genrer direkt vid lanseringen. Då gäller det att ta med i beräkningen vilken status dessa genrer för tillfället har på marknaden – annars riskerar formatet att bli förbisett enbart för att kan beskrivas som exempelvis ”dokusåpa”.
I och med den allt mer utbredda internationaliseringen av programformat som har sina rötter spridda över ett flertal sociala medier kommer marknaden och dess utbud att fortsätta att
förändras och utvecklas. Precis som Mowbray och Jacobsson tror jag att intresset för vissa typer av programformat går i cykler, eller pendlar fram och tillbaka över brädet med formatgenrer. Olika
38 till viss del undantas av denna cykel; precis som Paterson (1995) konstaterar så har
tävlingsprogram alltid varit populära. Jag tror att det går att koppla samman med dagens stora fokus på programmets interaktivitet med tittarna. Medan många programformat idag behöver hjälpmedel som chattar och liknande, har tävlingsprogram alltid haft en inbyggd interaktivitet med sina tittare. Detta eftersom tittarna kan mäta sina egna kunskaper gentemot deltagarnas i ett frågesportsprogram, jämföra sin egen sångröst mot deltagarnas i t.ex. ”Idol”, osv. Därför tror jag att tävlingsprogram kommer att fortsätta att ha en central plats på marknaden i framtiden.
Men det räcker naturligtvis inte med att skapa ett tävlingsprogram för att nå framgång med sitt format. Också dessa typer av program måste fortsätta att utvecklas i takt med resterande format på marknaden. Vad gäller mitt format så tror jag att det kan komma att bemötas med intresse på dagens marknad. Detta bland annat eftersom att det är uppbyggt som stor
helgunderhållning, vilket Jacobsson förklarade vara ”ständigt hett för samtliga TV-kanaler”.
Programmet innehåller också en struktur som erbjuder både en enklare, mer dokumentär stil och en storslagen ”galatouch” i en uppbyggd och scenografiskt designad miljö. Båda dessa typer av programformat lyftes fram som populära på marknaden av Jacobsson och Mowbray. Formatet innehåller också ett flertal formatiserande programpunkter, som enligt min mening, både tillför till programmets framtoning samtidigt som de skyddar formatet. Därför tror jag att mitt
programformat har en rätt bra chans på marknaden så länge det tillåts att fortsätta utvecklas och är flexibelt inom sina givna ramar. Då kommer det att kunna sticka ut i mängden, och skapa ett intresse även på en framtida marknad.
6.2 Slutord
Den vaga idé jag hade om hur det eventuellt skulle vara intressant att utforma ett TV-program har utvecklats enormt mycket under arbetet med detta examensarbete. Idén har nu utvecklats till ett näst intill färdigt programformat med paper format, produktionsbibel och en tillhörande informationsfilm. Formatet har också denna rapports undersökningar i ryggen, vilket i allra högsta grad är en fördel inför det fortsatta utvecklingsarbetet.
Det återstår fortfarande en del arbete med formatet innan det kan lanseras, men det är nu inne i nästa utvecklingsfas. Nu väntar lite finputsning av alla formatets delar, innan jag planerar att registrera det hos FRAPA för att sedan kunna skaffa fram en möjligheta att få pitcha
programidén. Om det finns möjlighet skulle jag gärna inleda ett samarbete med något större produktionsbolag för att kunna skapa ett pilotavsnitt. Det skulle underlätta mycket vid en pitch för en TV-kanal, eftersom de då skulle kunna få ta del av både informationsfilmen och ett levande exempel i form av pilotavsnittet.
Men oavsett vilken väg utvecklingsarbetet nu tar så kommer jag att arbeta mig fram för att få pitcha mitt programformat, och därigenom kanske också få se det lanseras på marknaden under mitt namn någon gång i framtiden.
39
Källor
Litteratur:
Allen, R.C. & Hill, Anette. (2004) The Television Studies Reader. 1:a rev uppl. London:
Routledge. ISBN: 0-415-28324-8
Arasaratnam, N., Barber, S. (Red.) 2001, Tv Formats Weak Links, The Communications and Media Law Associations Incorporated, 20 (3) 1-4
Carlén – Wendels, T. (2005). Upphovsrätt i reklam och media. 2 rev uppl. Malmö: Holmbergs i Malmö AB. ISBN 978-91-44-02957-3
Creeber, G. (Red.) (2008.) The Television Genre Book. Glasgow: Thomson Litho.
ISBN 978-1-84457-218-2
Ekström, M, Larsson, L. (Red.) (2000.) Metoder i kommunikationsvetenskap. 1:a rev uppl.
Malmö: Holmbergs i Malmö AB. ISBN 978-91-44-01521-7
Keane, M., Moran, A. 2008, Televisions New Enginges, Television & New Media, 9 (2) 155-169
Mayer, V., Banks, M.J., Caldwell, J.T. (Red.) (2009.) Production Studies: Cultural Studies of Media Industries. 1:a rev uppl. New York: Routledge. ISBN
Moran, A. (Red.) (2009.) Tv Formats Worldwide: Localising Global Programs. 1:a rev uppl.
Bristol: Intellect. ISBN 978-1-84150-306-6
Moran, A., Malbon, J. (2006). Understandning the Global Tv Format. Bristol, GBR: Intellect ltd. ISBN 9781841509310
Patel, R., Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3:e rev uppl. Ungern: Elanders Hungary Kft.
ISBN 978-91-44-02288-8
Rantanen, T. 2007, A transnational cosmopolitan: An interview with Ulf Hannerz, Global Media and Communication, 3 (1) 11-27
40 Smith, A. (Red.) (1995.) Television: An International History. 1:a rev uppl. New York: Oxford University Press Inc. ISBN 0-19-811999-2
Forskningslitteratur ur redigerade verk:
Mann, D. (Ur Production Studies: Cultural Studies of Media Industries av Mayer, V., Banks, M.J., Caldwell, J.T.) (2009.)
Moran, A. (Ur The Television Studies Reader av Allen, R.C. & Hill, Anette.) (2004.)
Neale, S. (Ur The Television Genre Book av Creeber, G.) (2008.)
Paterson, R. (Ur Television: An International History av Smith, A.) (1995.)
Elektroniska dokument:
Gibson, S. 2000, The WorldWideWeb: Protecting Film and Television Formats.
URL: http://www.findlaw.com.au/articles/1605/protecting-film-amp-television-formats.aspx
Kretschmer, M., Singh, S., and Wardle, J. (2009). The WorldWideWeb: The Exploitation of Television Formats, ESRC Digital Resource, Bournemouth University
URL: http://tvformats.bournemouth.ac.uk/
Mediamätning i Skandinavien AB:
URL: http://www.mms.se/
Nationalencyklopedin URL: http://www.ne.se/
Public Service
URL: http://www.publicservice.se/
Radiotjänst
URL: http://www.radiotjanst.se/sv/Avgiften/
41 SVT
URL: http://www.svt.se/
Intervjuer:
Susanna Jacobsson, projektledare SVT Nöje – intervjutillfälle via elektronisk enkät år 2011 Maria Mowbray, biträdande programchef TV4 – intervjutillfälle via elektronisk enkät år 2011