Analys öppet stadsnät

En klar majoritet (89 %) av de respondenter som deltagit i denna enkät har svarat att de driver ett öppet stadsnät. Redan i problemdiskussion i stycke 1.1 belyser vi den öppna stadsnätsmodellens fördelar. Denna modell förordas av regering och riksdag och har både i propositioner, statens offentliga utredningar (stycke 3.1.2) samt i rapporter från PTS (stycke 3.2.2) och SIS (stycke 3.2.1) om den svenska telemarknaden förordats som ett nät som skall vara tillgängligt för alla. Argument som framförs är bland annat öppenhet och konkurrens- neutralitet.

En majoritet av respondenterna nämner slutkundens valfrihet, konkurrensfrihet samt kra- vet från staten på öppenhet för att få ta del av de stödbidrag som uppbringats för detta än- damål. Orava (2003) för ett resonemang i stycke 3.2.3 om öppenhet och neutralitet. Fråga 14 i enkäten berör denna fråga (fri konkurrens och neutralitet) och 81 % av respondenterna svarar ja på denna fråga. De kommentarer som respondenterna angivit tyder på en med- vetenhet om den öppna stadsnätsmodellens syfte.

Sammanställning och analys av webbenkät

Alla anser dock inte att det råder total konkurrensfrihet. En respondent svarar att de inte anser sig ha tillräckligt många leverantörer av de tjänster som erbjuds i nätet, medan en an- nan svarar att de försöker få tjänster till nätet men inte lyckats attrahera externa tjänsteleve- rantörer. Respondenten påtalar själv att om det inte finns några alternativ sätts öppenheten ur spel. Man kan konstatera att neutraliteten inte heller existerar då man inte har någon motpart att jämföra sig med i stadsnätet.

I frågan om samarbetet med tjänsteleverantörer så poängterar respondenterna som svarat ja på denna fråga att om stadsnätet genomför en kampanj ser de till att alla tjänsteleverantörer är med. Detta uppfyller ett av villkoren för neutralitet som Orava (2003) ställt upp (stycke 3.2.3). När det gäller tjänster i stadsnätet erbjuder 51 av 57 stadsnät Internetaccess. Vad som är intressant att analysera är kombinationen av tjänster. Av 51 stadsnät erbjuder 30 stycken Internetaccess och IP-telefoni. Ytterligare 20 stadsnät erbjuder även IP-TV. Kom- binationen Internetaccess, IP-telefoni och IP-TV brukar även kallas Triple-Play. Endast 12 stadsnät kan även erbjuda speltjänster. Endast tre stycken respondenter har angett att de kan erbjuda samtliga tjänster som vi hade med som alternativ i fråga 16.

Om man ser till statistiken (stycke 3.1.3) ligger själva användandet av IP-telefoni inte så högt upp på listan över de mest använda tjänsterna. Att titta på TV eller lyssna på radio via Internet är sammanslaget och placerar sig högre än IP-telefoni. Det blir svårt att göra en jämförelse mellan erbjudna tjänster och faktiskt användande då dessa undersökningar skil- jer sig åt i och med att de behandlar användning av tjänster generellt, inte via stadsnät spe- cifikt. Vi vet inte heller hur frågorna har ställts och hur det har påverkat de svar de fått. Denna statistik är dessutom över ett år gammal och med den utveckling som skett det se- naste året på mer bandbreddskrävande tjänster tror vi att de tjänster som vi har med i vår enkät har ökat i användande. Skulle undersökningen göras enbart på personer som använ- der stadsnät skulle troligtvis siffran bli ännu högre.

Snittpriset på Internetaccess skiljer sig åt mellan öppna och slutna stadsnät. I öppna stads- nät finner vi 17 stycken respondenter som anger att tjänsten 10 Mbit/s kostar mellan 200 och 299 kronor per månad. Endast två stycken respondenter anger ett pris som överstiger 400 kronor. Om man ställer det i jämförelse till ett slutet stadsnät där snittpriset låg på cirka 400 kronor per månad kan man konstatera stora skillnader. I stadsnät där det finns flera ak- törer som verkar pressas priset med i många fall ända upp till 150 kronor per månad för en Internetuppkoppling med en kapacitet på 10 Mbit/s. Viktigt att tänka på i sammanhanget är dock att de tre svar som snittpriset bygger på inte är tillräckliga för att få en korrekt bild av prisnivåerna i slutna stadsnät.

70 % av respondenterna anger uttryckligen att de erbjuder 10 Mbit/s. 60 % av de stadsnät som erbjuder 10 Mbit/s erbjuder även högre hastigheter. Andelen respondenter som ej an- givit de olika alternativ på Internetkapacitet som erbjuds har kommenterat det med att de erbjuder både lägre alternativ i form av ADSL och även högre hastigheter. Helt klart är att fiber-LAN som uppkopplingsteknik (stycke 3.1.4) erbjuder en generellt sett hög kapacitet, men också stor valfrihet vad gäller kapacitetsnivå.

På fråga 18 har som vi tidigare nämnt en tredjedel av respondenterna angett att de själva agerar som tjänsteleverantör i stadsnätet. Om man återkopplar det till vilken affärsmodell de arbetar efter (jmf. stycke 3.2.1) har drygt 90 % svarat att de använder operatörsmodellen (slutkundsmodellen). Detta överensstämmer med de beskrivningar som gjorts angående vilken affärsmodell som stadsnäten arbetar efter.

Den vanligast förekommande tjänsten som stadsnätsägare erbjuder i egenskap av tjänstele- verantörer är Internetaccess. De respondenter som anger att de erbjuder tjänster i egen regi bryter mot ett av kriterierna för neutralitet i stadsnät. Som orsak anger flertalet responden- ter att de måste säkerställa att det finns ett minimiutbud av tjänster i stadsnätet, alternativt att de fyller upp de luckor där det inte finns några andra tjänsteleverantörer. En annan re- spondent angav som orsak att de var tvungna att erbjuda tjänster själva till en början för att det inte fanns någon kommersiell tjänsteleverantör som var intresserad att erbjuda tjänster i nätet. Även intäktskällan anges som en orsak till att man själva erbjuder tjänster i stadsnä- tet.

I en nyutgiven rapport (se stycke 3.2.4) om osund konkurrens uppmärksammas situationen i de svenska stadsnäten. Det konstateras att konkurrensen snedvrids, att de kommunala energibolagen utnyttjar sin ställning på marknaden genom att kombinera flera erbjudanden. 77 % av de respondenter som säger att de erbjuder tjänster i egen regi är även elbolag och erbjuder därmed även andra produkter. Av de stadsnät som erbjuder tjänster i egen regi an- ser samtliga att det råder fri konkurrens och neutralitet i stadsnätet. De anser alltså att de i sin roll som nätägare och tjänsteleverantör kan hålla sig neutrala och samtidigt inta en pas- siv konkurrensroll i erbjudanden riktade mot slutkund. Drygt 40 % av respondenterna sva- rar dock att de inte samarbetar med tjänsteleverantörerna i marknadsföringsinsatser eller liknande.

Flertalet stadsnätsägare påtalar dock att problematiken med att attrahera externa tjänstele- verantörer till stadsnäten är ett återkommande problem och det är en förklaring till att många tagit steget till att själva leverera tjänster. När sedan kundunderlaget har blivit större kan de inte bara avveckla denna typ av verksamhet då den visat sig vara viktig intäktskälla för stadsnätsägaren. Som vi nämnt i stycket ovan så är det just dessa bitar som Svenskt Näringsliv ställer sig kritiska mot. Man kan tycka att uppföljningen från staten av hur de stödpengar stadsnäten erhållit borde ha resulterat i någon slags rekommendation om vilken väg som är bäst att gå.

Sammanställning av analys öppet stadsnät:

- 89 % av respondenterna anser sig driva ett öppet stadsnät. - Två grupper av öppna stadsnät har identifierats:

Stadsnät med en mångfald av tjänsteleverantörer och tjänster.

Stadsnät som ej lyckats attrahera externa tjänsteleverantörer men jobbar ak- tivt för att knyta externa tjänsteleverantörer till stadsnätet.

- Bristen på tjänsteleverantörer i många stadsnät gör att de kriterier Orava (2003) ställer upp för fri konkurrens och neutralitet inte kan uppfyllas.

- Medvetenheten bland respondenterna är ändå stor för själva ändamålet med stads- nät.

- 81 % av respondenterna anser att det råder konkurrens och neutralitet i stadsnätet. - 13 stycken stadsnät anser att det råder fri konkurrens och neutralitet i stadsnät trots

att de själva agerar i rollen som tjänsteleverantör. Fem stycken av respondenterna anger att det inte sker något samarbete med anslutna tjänsteleverantörer i stadsnä- tet.

Sammanställning och analys av webbenkät

- Över 70 % av respondenterna erbjuder en Internetaccess på 10 Mbit/s.

- Vanligast förekommande tjänster som stadsnätsägare förmedlar själva är Internet- access.

- 58 % erbjuder IP-telefoni.

- 31 % av stadsnäten som anser sig vara öppna kan erbjuda Triple-Play.