En övergripande strategi för hur dessa individer undviker ett återfall i kriminalitet var även det en faktor svår att konkretisera. För att ta fasta på vilka strategierna var ställde jag frågan; Vad har du i ditt liv som du anser vara viktigt för att du inte ska falla tillbaka i kriminella banor? (Se Bilaga 1) Trots vidare följdfrågor; Vad tar du till med när du
känner att du är påväg mot kriminaliteten igen? Eller Vad tänker du när du känner dig frestad till att göra något du tidigare höll på med? Likasom vid frågan om den slutgiltiga
brytpunkten fann vissa av dem det svårt att konkretisera det fenomen vilket jag ville kalla strategi. Ett vanligt svar som gavs (men som i min mening inte helt var kopplat till frågeställingen) var att de idag har sitt barn att tänka på och vilka konsekvenser ett eventuellt handlande skulle ha för barnet. Även tanken om att förlora allt de nu byggt upp var en faktor som de såg som en viktig punkt. Vad som jag dock såg som anmärkningsvärt i syftet för denna studie var att samtidigt som dessa faktorer sågs som
faktorer som de kopplade till frågan om riskfaktorer. Finns det något i ditt liv som skulle riskera ett återfall? (Se Bilaga 1) Svaret som gavs på denna fråga var exempelvis om det skulle hända något med barnet eller familjen. Av detta att döma blir det svårt att fastställa strategin som säker, eller om de faktiskt kan ses som en fungerande strategi överhuvudtaget. Att djupgående fundera på hur de faktiskt gör i situationer där de riskerar återfall i kriminaliteten tror jag att mina respondenter inte gjort tidigare. Av denna blir det på så sätt svårt för dem att ge ett svar i den sekund som frågan ställs, detta resulterar dock i att jag inte presentera något djupare resultat utifrån studiens andra frågeställning.
Vad som ändå kan ses som representativt är att jag genom analys vill finna att strategin är kopplad både till situationen där de först tog avstånd från kriminaliteten som till bakgrunden och framtiden. Av mitt empri att döma finner jag starka samband kring dessa tre skeden och hur de undviker ett återfall. Jag vill säga att det handlar om påminnelser i de själva, påminnelser som jag tror är viktiga för den som vill hjälpa att vara medveten om.
6 DISKUSSION
Jag kommer under denna rubrik föra en sammanfattning av studien i sin helhet. Med detta utgår jag ifrån studiens syfte och frågeställningar samt det resultat som redan framgått. Jag kommer således att svara till varför vissa individer slutar begå brott samt vilken strategi de använder för att undvika återfall i brott.
Genomgripande för samtliga respondenter har varit att de haft en bakgrund där föräldrarna varit mer eller mindre frånvarande. Denna ensamhet tror jag, utifrån mina studier, är den främsta anledningen till att många hamnar i ett liv i utanförskap. Bristande föräldratillsyn är en av de större riskfaktorerna till varför vissa individer faller i kriminalitet (Martens, 1995). Samtliga respondenter klargör att de idag har en bättre kontakt till sina föräldrar. Syskon och fäder som tidigare, även dem haft en kontakt till antingen kriminalitet och narkotika är idag ”rena”. Den första av de fyra dimensionerna, anknytningen har således kanske inte främst förstärkts, men gått från negativ till en istället positiv påverkan på individen.
Alla fyra dimensioner i teorin om sociala band teorin har i större eller mindre utsträckning förstärkts vid avståndstagande från kriminaliteten. Förutom en starkare och mer positiv anknytningsbild har de idag alla åtagit sig ett arbete och finner en vilja i att behålla samt utvecklas inom sitt yrke. Synen på om ett arbete ger positiva effekter är dock delad. De flesta studier påvisar positiva samband mellan att ha ett arbete och att lyckas undgå återfall i brott, vissa studier påvisar dock inget samband. Beroende på förutsättningarna, yrkeskategori och utvecklingsmöjligheter följer positiva eller negativa effekter (Wahlin, 2002). Samtliga av mina informanter finner idag en delaktighet i ett hederligt sammanhang, detta bland annat genom ett yrke. De förhåller sig även till samhällets lagar vilket de inte gjort tidigare vilket är ett tecken på en förstärkt övertygelse om det konventionella samhället.
Wahlin (2002) säger att ett avslutande från en brottslig bana ter sig i flera faser vilka löper under längre tid. Då jag tidigare i denna essä, förde en diskussion kring de faktorer som skulle omfattas av begreppet strategi, vill jag genom Wahlins förklaring om brytpunkter i kriminalitet, vidareförklara de subjektiva och objektiva perspektiven ur mitt begrepp. Wahlin delar upp brytningsprocessen i två dimensioner varav en inre (emotionell och kognitiv) och en yttre som speglar händelser och utomstående faktorer. Den inre dimensionen handlar om den kriminella individens inställning till den egna verkligheten och sin roll inom denna. Hon menar att när den kriminella funnit sig i kriminaliteten en längre tid så tröttnar dem. Vidare finner en mer realistisk syn på kriminaliteten och dess konsekvenser. Den yttre dimensionen handlar om konkreta händelser vilka leder till att man beslutar att ta avstånd från brottslighet. Detta kan i vissa fall handla om en rädsla för nya straff (Wahlin, 2002). Båda dessa dimensioner fann jag hos mina informanter. Samtliga antydde att brytpunkten var, då de kom till ett beslutsfattande. Beslutet var antingen grundat i en trötthet (inre) över det gamla, eller som i tre utav fallen, barnafödsel (yttre). När jag går på djupet i frågan om det grundläggande för beslutet, sade samtliga informanter att det var viljan att sluta som var avgörande för den faktiska brytpunkten.
Av det som framkommits ur mina studier är att när beslutet fattades fanns ett reflekterande och konsekvensövervägande med i bilden. Dessa tankegångar speglar även de värderingar dessa individer har på samhället och verkligheten de lever i. Att se till hederliga konsekvenser och även en meningsfullhet i dessa, har tidigare inte varit vardag för några utav informanterna. I sin tur framkom detta reflekterande i samband med främst fängelsestraff och/eller i kombination med barnafödsel. Dock har flera av dem suttit i fängelse flertalet gånger tidigare vilket måste innebära att medlen för att frambringa ett kriminellfritt liv fanns inom dem redan från början.
Att sociala band har betydelse för när en kriminell bana startar likaväl som när den avslutas var från början för mig inte helt självklart. Efter avslutande studier anser jag mig dock hålla med om påståendet. Förstärkningar av de fyra dimensionerna har klarligen åstadkommits. Men förutom att alla dimensionerna i kombination ligger till största vikt, tror jag att det även är viktigt att skapa en övertygelse om det ”normala samhällets” meningsfullhet. Hur man undviker ett återfall i brott sker då genom att den kriminelle ska finna en mening i det hederliga livet. Att få denne att tänka konsekvensaktigt och på så sätt få honom att successivt omforma individens värderingar leder till en minimera av skadliga handlingar. Att viljan till en förändring likaväl kan förklaras genom förändrade värderingar baserade på nya övertygelser, som utifrån ett existentialistiskt perspektiv där styrkan ligger inom individen, är möjligt. De båda faktorerna påverkar varandra.
Strategin för att undvika ett återfall i brott, är utifrån mitt resultat inte annorlunda mot varför man slutar begå brott. Strategin blir på så sätt upprepande från den gången man första gången valde att bryta från kriminaliteten. Varje gång ett återfall närmar sig tänker de tillbaka på den tiden de befann sig i kriminalitet, väger för och nackdelar, vad de
trygghet, är ett genomgripande svar på varför man helst undviker ett återfall. Detta i kombination med den nya förmågan att se ur flera perspektiv, till exempel vetskapen om att flera människor påverkas av det egna beteendet är ett övergripande svar som gav till min frågeställning.
VIDARE FORSKNING
Som redan nämnt tror jag ytterligare forskning inom vilka karaktärsdrag som ökar benägenheten till brott hade varit intressant att sätta sig in i. Ett upprepande begrepp som framkommit i mina intervjuer har varit driftigheten. Samtliga informanter presenterar sig som driftiga individer. När de jämför sitt tidigare liv med det nya, är driften en sammankopplande faktor. Att hela tiden ha affärer igång som ska avklaras, på samma sätt vill de klättra i sitt arbete och nå högre positioner. Även i det lilla, tar de varje arbetsmoment på största allvar eftersom det ligger i deras karaktär. De har alla starka visioner om hur de klättrar i den ”hederliga yrkeskarriären” och samtidigt uppnår ”Svensson”. Samtliga informanter berättar att en av strategierna till att undvika ett återfall i brott är att hela tiden blicka framåt och att ha något att sträva efter.
REFERENSER
Andersson, F. & Mellgren, C. (2006) Brottsutvecklingen i Skåne: en introduktion: en
nationell och regional jämförande kartläggning av mängdbrotten, samt en kartläggning av gärningsmanna- och brottsofferstruktur avseende misshandel och personrån. Malmö: Holmbergs
Andersson, F. & Mellgren, C. (2008) Processutvärdering av ”Trygga Gatan” Malmö: Holmbergs
Andershed, H. & Andershed, A-K (2005) Normbrytande beteende i barndomen. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB
Berman, A H & Farbring, C Å (2010) Inledning. I: Berman, A H & Farbrin, C Å (Red)
Kriminalvård i praktiken – strategier för att minska återfall i brott och missbruk. s 17-23 Lund: Studentlitteratur
Bremberg, S. (2006) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till
åtgärder. SOU 2006:77 Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet.
Dalen, M. (2008) Intervju som metod. Dalby: PrePress Litho Montage AB
Estrada, F. & Granath, S. (2008) Ungdomsbrottslighet. I: Ekström, L (Red)
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. BRÅ 2008:23, s 350-369
Västerås: Edita Nordsteds
Farbring, C Å (2010) Minska antalet återfall i brott. I: Berman, A H & Farbrin, C Å (Red) Kriminalvård i praktiken – strategier för att minska återfall i brott
och missbruk. s 27-45 Lund: Studentlitteratur
Giddens, A. (2007) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Helmen Borge, A-I. (2005) Resiliens – risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur
Holmqvist, R. Hill, T & Lang, A. (2005) Ger Art bättre behandlingseffekter? –
Utvärdering av metoder på tre ungdomshem. SiS 2005:1. Stockholm:
Statens Institutionsstyrelse
Johansson, T. (2007) Anthony Giddens och det senmoderna. I: Månsson, P (Red)
Moderna samhällsteorier: Traditioner riktningar teoretiker (sjunde
upplagan). Finland: Norstedts Akademiska Förlag, s 415-446
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Martens L, P. (1992) Familj, uppväxt och Brott – Stockholmsprojektet. BRÅ 1992:1. Sockholm: Gotab
Karlsson, K. (1997) Psykosociala faktorer och hälsa. Lund: Berlings Grafiska AB
Nygaard, T. (2003) Sociologisk handlingsteori. Lund: Studentlitteratur
Nyström, S. Jess, K & Soydan, H. (2002) Med arbete som insats - Klienteffekter och
samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete. Stockholm: Modin-Tryck
Robson, C. (2002) Real world research. Second edition. Oxford: Blackwell publishing
Trots, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Turesson Björkhagen, A. (2009). MOR I FÄNGELSE – mödrar och barn berättar. Göteborg: Intellecta Docusys AB
Wahlin, L. (2000) Från anstalt till livet i frihet – inför muck. Delrapport 1: Inför muck.
BRÅ-rapport 2000:20. Tierp: Tierps tryckeri
Internetkällor
Apropå (2000) Vad betyder sociala band för ungdomars brott? Apropå, 1/2000 >(http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=565&module_instan ce=12< 2010-11-02
Bremberg, S. (2009) Risk- och skyddsfaktorer - förebyggande och hälsofrämjande > http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Risk--och- skyddsfaktorer-/< 2010-12-15
A
Brottsförebyggande rådet/ Brottslighet/ Frågor och svar/ Allmänt om brott/ Återfall i brott / Fråga
>www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=54&module_instance=15< 2010-11-19
B
Brottsförebyggande rådet/ Statistik/ Statistikens innehåll och uppbyggnad/ Återfall i brott
>http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=30&module_instance =4< 2010-11-19
Eriksson, S. (2009) Politiska beslut krävs för minskad fångpopulation, Apropå,
3/2009.>www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=995&module_instan
Holmberg, S. (2002) Goda Nyheter – Det går att förhindra återfall, Apropå,
2/2002.>http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=12&action=pod_sh
ow&id=216> 2010-11-19
Wahlin, L. (2002) Att sluta med brott, Apropå, 1/2002.
>www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=246&module_instance=12< 2010-12-15
Sandström, P (1999) En kriminell är i alla fall Någon, MfÅA, 6/1999.
>http://web.abo.fi/meddelanden/forskning/1999_06_svensson.sht< 2010-12-27
Lagar och förordningar
Brottsbalken 1962:700
Förordning (2007:1170) med instruktion för Brottsförebyggande rådet
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
BILAGOR
Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE 1
(Bakgrund) Ålder
(Bakgrund) Boende, familj, uppväxt och utbildning
(Bakgrund) Vill du berätta hur din kriminella bana började?
(Bakgrund) Utförde du dina kriminella gärningar ensam eller var det något du gjorde tillsammans med ett gäng?
(bakgrund) Kände du någon gång skuld eller skam över dina handlingar?
(Bakgrund) Antal år i kriminalitet
(Bakgrund) Har du försökt att bryta från den kriminella livsbanan tidigare?
(Brytpunkt) Vad var den sista vändpunkten?
(Strategi – skyddsfaktor) Vad har du i ditt liv som du anser vara viktigt för att du inte ska falla tillbaka i kriminella banor?
(Riskfaktorer) Finns det något i ditt liv som skulle riskera ett återfall?
(Skyddsfaktorer) Känner du att det finns något du saknar eller skulle behövt ha mer av för att lyckas?
Bilaga 2