Skolmiljö Tidspress Psykiska symtom Frustration Ilska Deppighet Fysiska symtom Magont Huvudvärk Illamående Copingstrategier Psykosociala faktorer Klasskamrater
Fysiska o psykiska faktorer Bortförklaring – ”stänga av” Positiva faktorer Psykosociala faktorer Kompisar Hemmet Skolmiljö Delmål Avdramatisera skolstämpeln Lunchrast Musik Arbeta systematiskt Byta program
I denna del analyseras resultaten av de sex intervjuerna som utförts på ett teoretiskt och ett praktiskt program på en kommunal gymnasieskola. För att få en tydlig struktur i analysen används samma underrubriker som i resultatet där likheter och skillnader redogörs gällande den skolrelaterade stressen. I analysen av resultaten används tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter som presenterats inledningsvis.
7.1 Vilka upplevelser av stress framträder hos flickorna?
Vad gäller likheter mellan programmen så upplevde samtliga informanter psykiska symtom såsom frustration, ilska och deppighet. I en studie av Rishel (2007) är det uppenbart att en stor andel ungdomar lider av psykisk ohälsa vilket grundar sig delvis på hem- och skolförhållanden. Fysiska symtom på den skolrelaterade stressen som exempelvis huvudvärk och magont var vanligt förekommande i de båda programmen. Ett exempel på sambandet mellan stress och fysiska symtom som magkatarr påtalades av en elev från det teoretiska programmet. Detta uppmärksammas i den norska studien av Murberg och Bru (2004) där de menar att det finns en tydlig anknytning mellan den skolrelaterade stressen och psykosomatiska åkommor. Vilket kan härledas till ett systemteoretiskt perspektiv som påtalas av Währborg (2002) vad gäller stress. Han menar att varje individ är en del av ett system likväl som de fysiska- och psykiska symtomen. Vidare menar han att det finns en stark anknytning mellan dessa och om det skulle uppkomma störningar i ett av systemen så ger detta en påverkan i andra system. Währborg menar då att detta försvårar åtskillnaden mellan psykiska- och fysiska stressymptom. Från det teoretiska programmet framkom det att stressen påverkade inlärningen negativt och gjorde att det var svårt att ta till sig nya kunskaper. Detta resultat stöds av Murberg och Bru (2004) som anser att påfrestningar i form av stress kan leda till inlärningssvårigheter. Gunnarsson (1999) påtalar vikten av skolans roll för ungdomarna gällande att lära ut kunskaper, där skolmiljön måste vara anpassad för att inlärningen ska vara möjlig.
Från det praktiska programmet klargjorde en av flickorna sina upplevelser av stress och dess konsekvenser på inlärning genom bortförklaring, att hon ”stänger av” när det blir för mycket och gör ingenting. Detta påverkade henne negativt genom att hennes skolrelaterade stress ökade och hon jagade upp sig ännu mera.
7.2 Vilka faktorer får flickorna att känna stress?
Båda programmens informanter uppgav att stress var en del av skolvardagen och detpoängterades att tidspressen var en stor påverkan på flickornas stress. Mera ingående förklarade flickorna detta
genom att man hade för mycket att göra på för kort tid. Utifrån KASAM-begreppet begriplighet som bygger på att individer har en förståelse inför olika skeenden kan paralleller dras med våra resultat, detta i enlighet med Antonovsky (2005). En likhet är att samtliga flickor definierade stress som något negativt och att tidsaspekten uppgavs som den främsta orsaken. Detta framhålls även i Währborgs (2002) studie, att stressfaktorer hos individer var tidskonflikter vilket resulterade i olika stressymtom.
Ytterligare likheter som framkom mellan programmen var när eleverna jämförde sina skolarbeten med övriga klasskamrater så kunde detta upplevas som en stressfaktor. Eccles och Midgley i Murberg och Bru (2004) påtalar risker med skolmiljön som karaktäriseras av tävlan och social jämförelse vilket kan bidra till avog inställning för studier. Gunnarsson (1999) förklarar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv skolans påverkan på individen, där han menar att skolan har till uppgift att stödja ungdomarnas utvecklingsprocess.
En skillnad vi märkt i resultatet mellan det teoretiska och praktiska programmet var att samtliga flickor från det teoretiska programmet och en flicka från det praktiska programmet uppgav att stress för dem var när prestationskraven blev för höga. Alla flickor från det teoretiska programmet kände att de tappade kontrollen över skolsituationen när skolarbetena kom för tätt, vilket fick till följd att skolprestationerna försämrades. I en studie av Kaplan, Liu och Kaplan (2005) framkommer det att elever som befinner sig i en stressig skolmiljö och har höga framtida akademiska förväntningar på sig själva, upplever en hög skolrelaterad stress som påverkade deras skolprestationer negativt. En annan skillnad vi sett mellan programmen var studiesituationen där betygens starka påverkan på stress hos eleverna på det teoretiska programmet framkom. En anledning till detta påtalas av Murberg och Bru (2004) att flickor är bekymrade över de negativa konsekvenserna av dåliga betyg eller studiemisslyckanden i skolan. Det framkom även att klassen på det teoretiska programmet var tävlingsriktad och hade ett högt tempo i studierna. Detta menar Murberg och Bru (2004) är en stor riskfaktor för ungdomarnas hälsa och anser därför att insatser bör sättas in i form av preventiva åtgärder genom att sänka pressen och kraven för eleverna.
En intressant och påtaglig skillnad mellan programmens studiesituation var synen på prov och det faktum att ingen från det praktiska programmet uppgav detta som något problem, vilket däremot informanterna från det teoretiska programmet ansåg. Något annat som framlades gällande stress var skillnaden mellan programmen av hemarbeten, där det teoretiska programmet angav den stora mängden hemarbeten vilket inte påtalades från det praktiska programmet. En förklaring till detta kan enligt SOU (2006:77) vara att konkurrensen är hård bland eleverna på ett teoretiskt program av flera anledningar. En av dessa kan vara att det oftare krävs vidare studier på högskola eller
universitet eftersom utbildningen endast är grundläggande och att det därmed krävs att eleverna lägger mycket tid på sina studier. I SOU (2006:77) framhåller man att elever som går ett praktiskt program sällan har läxor och det mesta av skolarbetet utförs på skoltid.
7.3 Vilka faktorer får flickorna att inte känna stress?
En likhet mellan programmen var att flickorna var samstämmiga om skolmiljöns påverkan på stress. En skillnad mellan programmen var att flickorna från det teoretiska programmet uppgav lärarnas betydelse som en psykosocial faktor för att minska stress. Att ha en bra relation till sin lärare ansåg dessa flickor vara viktigt och de poängterade även påverkansmöjligheter såsom delaktighet i skolsituationen och att påverka planeringen av provtillfällena under terminen. Murberg och Bru (2004) och Kaplan, Liu och Kaplan (2005) beskriver vikten av en bra relation mellan elev och lärare för att minimera stress. De menar att elever bör få möjlighet att vara med och påverka sin skolsituation genom delaktighet för att uppnå bra studieresultat. Gunnarsson (1999) talar om sambandet mellan lärande och utveckling och menar att detta kan användas som en förklaringsmodell för ungdomars upplevelse av och synen på sin skolsituation. Vidare beskriver Gunnarsson att eleverna påverkas av det sammanhang de befinner sig i. Vilket i detta fall handlar om skolmiljön eftersom den kan vara en källa till stress. Detta framkom på det praktiska programmet, att man bör avdramatisera skolstämpeln eftersom eleverna tillbringar så stor del av sin vardag i skolan. På det teoretiska programmet uttryckte informanterna avsaknaden av resurser som extrahjälp i sina studier som en del av den skolrelaterade stressen. Dessa informanter var även eniga om vikten av lugn och ro på lektionerna. Detta kan vi relatera till Gunnarsson (1999) som menar att elevens närmiljö i detta fall skolan har en stor påverkan på eleven.
7.4 Om flickorna upplever stress, hur hanterar de den?
En övervägande del av eleverna från båda programmen hade insikt i hanteringen av den skolrelaterade stressen genom copingstrategier. Detta kan vi referera till Antonovsky (2005) som förklarar KASAM-begreppet hanterbarhet, vilket innebär att individen har resurser att bemöta stressfyllda händelser. Antonovsky menar att stressfaktorer kan vara positiva för individen i den bemärkelsen att om de lyckas lösa svårigheterna på ett framgångsrikt sätt så kommer detta att stärka deras självkänsla. Vidare uppgav samtliga flickor från båda programmen klasskamrater som en skyddsfaktor till vilka de kunde delge sina upplevelser gällande stress. Socialt stöd är något som Währborg (2002) anser vara psykosociala skyddsfaktorer mot negativ stress. Han finner stressen som en egenskap hos det sociala systemet än hos individen själv. Enligt Gunnarsson (1999) är mikrosystemet det delsystem som befinner sig närmast den enskilda individen. I detta system är
relationer något som ska upprätthållas och ju bättre dessa är desto större är möjligheterna att hantera olika påfrestningar.
Flickorna från det praktiska programmet angav hemmet som en fristad från skolstressen. Detta överensstämmer med SOU (2006:77), vilken beskriver att elever från de praktiska programmen upplever sig sällan stressade, eftersom det mesta av skolarbetet görs på skoltid och de har därför tid att ägna sig åt fritidsaktiviteter. Detta till skillnad mot informanterna från det teoretiska programmet som upplevde sig stressade hemma på grund av mängden läxor för att inte komma efter i skolarbetet. Windle och Windle (1996) åsyftar till att den skolrelaterade stressen kan handla om individens egna anpassningsförmåga och beteende.
Från det praktiska programmet framkom olika copingstrategier för att minska skolstressen vilka var lunchrastens och musikens avkopplande inverkan. En annan strategi var att arbeta systematiskt för att hantera stress. Murberg och Bru (2004) och Kaplan, Liu och Kaplan (2005) återger i sina studier vikten för eleverna att lära sig copingstrategier för att klara av olika krav som ställs på dem. Vidare påtalar de betydelsen av att konstruera tillvägagångssätt för att bemästra och övervinna svårigheter i inlärningen. En av informanterna från det praktiska programmet förklarade sitt sätt att hantera den skolrelaterade stressen när nivån blev för hög, genom att byta från teoretiskt till praktiskt program. Hennes motivering var att hon inte kunde tillgodogöra sig kunskaper, mot att det nu fanns tid till återhämtning och att hon upplevde sig ha ett större stöd av sina klasskamrater i sina studier. Kaplan, Liu och Kaplan (2005) talar om personlig kontroll i studierna vilket innebär att själv kunna reducera eller få bort de höga kraven individen har på sig själv samt de förväntningar som omgivningen ställer.
7.5 Om flickorna upplever stress, hur hittar de motivation och en
meningsfullhet att studera?
De flesta informanter påstod sig vara studiemotiverade och tyckte att det kändes meningsfullt att gå i skolan. Genom att vara strukturerade och sätta upp delmål och arbeta systematiskt kunde informanter från båda programmen uppleva större motivation i sina studier. Antonovsky (2005) framhåller KASAM-begreppet meningsfullhet som innebär att individen har den inställningen till livet, att det finns saker som är värda att engagera sig i och kämpa för.
Skillnaden mellan programmen var att flickorna från det teoretiska programmet uppgav vidare studier på högre nivå. Enligt SOU (2006:77) krävs det oftast fleråriga studier efter gymnasiet för
dem som gått en teoretisk utbildning för att öka möjligheten att få ett arbete. SOU (2006:77) anser också att de ungdomar som går en praktisk utbildning inte upplever någon större oro inför framtiden, för har man de rätta kontakterna så kommer det att ordna sig med arbete.
Vidare berättade flickorna från det teoretiska programmet att det inte fanns några andra alternativ än att studera och att klassen fungerade som en stark drivkraft för fortsatta studier och upplevelsen av motgångar. I enlighet med Bronfenbrenner i Gunnarsson (1999) är det angeläget för ungdomar att uppleva i relation till sina klasskamrater, att de kan hantera sin skolsituation.
8. Slutdiskussion
Vi anser att med utgångspunkt i intervjuerna och litteraturen är befogat att tro på betydelsen av att identifiera elever som är stressade i skolan. De ska därmed inte behöva utsättas för fler stressfaktorer än nödvändigt.
En likhet som studien påvisade var att samtliga flickor från båda programmen hade en negativ definition på stress och den huvudsakliga anledningen till detta var tidsbrist. Stressen är något som kan hämma läroprocessen och göra det svårt att ta till sig nya kunskaper vilket påtalades av flickorna som gick på det teoretiska programmet. Skolan har en viktig funktion genom att se till att skolmiljön är anpassad för att inlärning ska vara möjlig, vilket flickorna från båda programmen var eniga om. Vi har sett en tydlig skillnad mellan programmen att flickorna som studerade på det teoretiska programmet var mer oroade över sina skolprestationer. Genom intervjuerna med dessa flickor har vi kunnat uttyda att det fanns vissa hinder med att minimera stressen då de hade höga krav på sig själva och att fritiden blev begränsad. För samtliga flickor på det teoretiska programmet bestod fritiden av mycket hemarbete vilket inte påtalades av flickorna på det praktiska programmet, dessa såg hemmet som en fristad. Effekten för de teoretiska flickorna blev att de sällan fick möjlighet till återhämtning för att dämpa upplevelsen av stress. Vi anser att den problemfokuserade copingen som flickorna använde sig av, i tron att minska stressen, inte är en användbar strategi. Detta för att de fortfarande upplevde sig stressade genom att skolan tog vid
även på fritiden. Problemet kvarstår i och med klassens och flickornas inställning till studierna vilket innebär att oavsett flickornas val av tillvägagångssätt så kvarstod stressen. Detta i enlighet med Währborg (2002) som framhåller att individer som använder sig av den externa kontrollen har en benägenhet att oftare känna av stress. Detta grundar sig i individens val av copingstrategi och ungdomar använder sig ofta av negativa strategier som resulterar i svårigheter när de hamnar i en skolmiljö där prestationskraven är höga. För att kunna bemästra sin stress är det viktigt enligt Antonovsky i Werner m.fl. (2003) att själv skapa sammanhang och mening i livet, att förstå och begripa för att kunna hantera sin livssituation och kunna uppleva en inre ”Locus of control”. Detta kan vi se från de båda programmen att informanterna kände sig motiverade och upplevde det meningsfullt att gå i skolan, detta genom att vara strukturerade i sina studier. Två flickor från vardera program använde sig av disciplin och satte upp delmål för att strukturera upp studiesituationen.
I SOU (2006:77) framhålls att elever som går ett praktiskt program sällan har läxor och att det mesta av skolarbetet utförs på skoltid. En av våra informanter från det praktiska programmet ansåg i stället att hon blev stressad över att det ibland var för lugnt i skolan. Detta resulterade i att hon inte kunde tillgodogöra sig de lugna stunderna som behövdes för att lindra stressen. Vi tror att detta kan grunda sig i individens förmåga att hantera stress och avsaknaden av copingstrategier. Vi ser ett stort värde i att ha ett KASAM-tänk eftersom dessa begrepp stärker individen vid svårigheter som exempelvis eleven i en stressad skolsituation.
En likhet var att de flesta flickor upplevde sig ha både fysiska och psykiska symtom vilket grundade sig i stress relaterat till skolan som en känsla av överbelastning. Symtom som huvudvärk, magont, deppighet och frustration var vanligt förekommande. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan stress och fysiska åkommor hos en av flickorna från det teoretiska programmet. Ett annat exempel på sambandet mellan stress och psykiska symtom berättades av en flicka på det praktiska programmet. När hon upplevde sig stressad i skolan och när det blev för mycket ”stängde hon av” och gjorde ingenting. Hon menade att detta påverkade henne negativt genom att hon jagade upp sig ännu mera. En förklaring kan vara att det bottnar i ett förnekande av mängden skolarbete som resulterar i en ökad stress. Individen anser sig bedöma sina möjligheter att möta olika krav som ställs ifrån skolan som otillräckliga. Vi ser en koppling till den känslofokuserad copingen där individen väljer mellan att se problemet eller att undvika det. Strategin för flickan från det praktiska programmet kunde vara att omvärdera sina egna tankar, vilket skedde genom att intala sig själv att det hotade problemet inte var av betydande karaktär. Detta kan leda till en för stunden minimering av stressreaktionen, där den faktiska situationen kvarstår.
Betyg och prov hade en stark påverkan på stressen och visade sig vara en tydlig skillnad mellan de båda programmen. Genomgående i studien har vi sett att flickorna på det teoretiska programmet hade höga krav på sig själva samtidigt som de upplevde att skolan ställde höga krav. Flickorna angav som exempel att klassen var tävlingsinriktad, hade högt tempo på lektionerna och fokuserade på höga betyg. Vår uppfattning är att flickorna förmedlade att deras liv i stort handlar om skolan. Vilket visar sig i att flickorna från det teoretiska programmet var målmedvetna och studiemotiverade på grund av att det krävs fortsatta studier för att få en utbildning som leder till ett eftertraktat arbete. Vi anser att skolan bör tänka preventivt och att de tar ansvar för ungdomars välbefinnande genom att sänka kraven på skolprestationerna, som att exempelvis avpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar.
Vi ser en brist från skolans sida att det inte finns någon form av extrahjälp att tillgå. Vi tror att detta skulle minska bördan av hemarbete för flickorna från det teoretiska programmet och resultera i att de får en möjlighet till återhämtning på fritiden. Flickorna var även eniga om vikten av lugn och ro på lektionerna vilket idag inte efterföljs på lektionerna. En anledning till att det inte finns extrahjälp på skolan och avsaknaden av arbetsro i klassen kan vara en resursfråga. Olika politiska beslut gällande skolverksamheten påverkar elevens skolsituation på olika sätt som exempelvis att det inte finns resurser till stöd och att klassernas storlek ökar i antal. Vilket gör att eleverna kan bli stressade.
Viktiga skyddsfaktorer för stressen som vi har sett är lärarnas betydelse, att känna delaktighet och att kunna påverka sin skolsituation vilket var något som påtalades av flickorna från det teoretiska programmet. Det är viktigt att klargöra för lärarna deras betydelse för eleverna och vikten av att tillsammans planera skolsituationen för att hålla en rimlig nivå på studierna. Att vara lyhörd som lärare inför elevernas hälsotillstånd anser vi vara ett läraransvar som kan hjälpa eleverna att lyckas bättre med sina studier. En ytterliggare skyddsfaktor som vi kunde uttyda var betydelsen av klasskompisar för att hantera stressen, vilket alla informanter från de båda programmen var överens om.
Vi kan tydligt se att flickorna på det teoretiska programmet upplevde fler faktorer som resulterade i en högre stressnivå än flickorna på det praktiska programmet. En skillnad vi sett från våra resultat och SOU (2006:77) var att rapporten visade att de elever som går ett praktiskt program angav att de sällan eller aldrig upplevde stress. Grunden till att flickorna från det teoretiska programmet hade en hög stressnivå var deras egna och skolans höga prestationskrav i studierna. Mängden skolarbete och det höga tempot resulterade i att mycket av studierna hamnar på fritiden, vilket vi anser vara en stor stressfaktor. En likhet var att de flesta av flickorna visade både fysiska och psykiska symtom
på stressen i skolan. Vi anser att skolmiljön som till stor del består av flickornas vardag skapar stress och vi frågar oss i ett framtidsperspektiv vad kontentan av detta blir. Kan WHO:s (SOU 2006:77) beräkningar gällande psykisk ohälsa att vara nummer ett i västvärlden inom de närmaste åren stämma? Vi tycker att skolan ska ha en bättre planering så att eleverna får möjlighet till återhämtning och vila. Ett förslag från oss är att hela skolan ska arbeta mera preventivt, att inför varje termins start ha temadagar för eleverna kring studieteknik, hälsa och ohälsa och dess konsekvenser. En förhoppning med vår studie är att den kan bidra till en bättre förståelse för skolrelaterad stress hos alla som kommer i kontakt med ungdomar och att den genererar i en bättre skolmiljö.
Det skulle vara intressant för vidare forskning att se om skolorna mera aktivt skulle arbeta förebyggande och vad dess påverkan skulle bli på elevernas studiesituation gällande stress. Det