Analys av synen på svenskämnet

Utifrån ovanstående del kan jag se olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet i mina informanters undervisning.

Alla informanter talar om någon form av tidbrist, trots det verkar det se väldigt olika ut hur mycket de faktiskt hinner med gällande jämställdhet i sin undervisning. För två av mina informanter verkar det som att jämställdhetsuppdraget vägs mot kunskapsuppdraget. Molloy diskuterar det dubbla uppdraget som skolan ska utföra och tar då upp att det finns en stor risk att kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget konkurrerar med varandra på grund av bristande tid (2007). Mer tid och mer pengar tolkar jag som de faktorer som två av mina informanter åberopar i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Även min tredje informant berättar att det finns för lite tid och resurser för att genomföra jämställdhetsarbetet på hennes skola, trots det utförs det i

36

stor utsträckning. Alltså går det inte bara att analysera jämställdhetsarbetet enbart i förhållande till tid. Jag tolkar det som att det finns fler och kanske andra mer avgörande faktorer till huruvida jämställdhetsarbete prioriteras.

En sådan faktor är utbildning,där jag ser en tydlig röd tråd i hur mina informanter ser på jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Två av informanterna har inte fått några kunskaper om jämställdhet i sin utbildning, däremot genom fortbildning. Dessa två informanter har av eget intresse valt att arbeta med skolans likabehandlingsplan, något jag ser som en del av ett sekundärpreventivt arbete. Eftersomlikabehandlingsplaner handlar mer om hur skolan ska se till att elever inte kränks och hur arbetsgången ska se ut om en elev väl kränks, anser jag att det är sekundärprevention (Grände, 2009). Likabehandlingsplaner handlar inte om hur jämställdhet mellan könen ska uppnås, utan enbart att motverka följderna av ojämlikheten (Skolverket, 2012).

Gemensamt för alla informanter är att de har införskaffat sig kunskaperna om mäns våld mot kvinnor på sin fritid. Informant 1 säger att hon har ett privat intresse och därför läser artiklar och litteratur om ämnet. Informant 3 har varit engagerad i en kvinnojour och har därigenom fått sina kunskaper. Informant 2 har lärt dig en del via sina vänner men inte engagerat sig vidare. Att känna till och därmed kunna arbeta i sin undervisning med förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor beror alltså till stor del på privat engagemang i frågan. Dessa kunskaper om mäns våld mot kvinnor som mina informanter besitter är inte nödvändigtvis grundade i forskning. En tolkning jag gör utifrån detta är att det finns en risk att undervisningen således blir godtycklig och grundad på fördomar. Lärare är professionella i sitt yrke och borde därmed ha kunskaper baserade på forskning.

En annan avgörande faktor som jag kan se gäller ämneskonception. Mina informanter har olika syn på svenskämnet. Informant 1 beskriver ämnet, enligt min tolkning,som mestadels erfarenhetspedagogiskt. Enligt Malmgrens (1996) uppdelningar av synen på svenskämnet tolkar jag detta som att hon ser specifika färdigheter som eleverna måste klara av, men att hon använder elevernas erfarenheter i val av texter. Informant 2 säger att svenskämnet är en blandning av alla ämneskonceptioner men lägger vikten vid färdighetsträning och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Informant 3’s syn på svenskämnet kan beskrivas som Molloys (2007) erfarenhetspedagogiska demokratiämne. Enligt Hansson (2011) syftar den erfarenhetspedagogiska ämnessynen till att skapa en samhällsförändring, vilket även svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne gör (Molloy, 2007). Informant 1

37

och 3 bör följaktligen se på svenskämnet som samhällsförändrande. Jag ser en skillnad mellan hur dessa och Informant 2 i praktiken arbetar med jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Informant 1 och 3 arbetar mer grundligt med jämställdhetsfrågor än vad informant 2 gör. När Informant 2 berör jämställdhet och mäns våld mot kvinnor gör han det på ett provokativt sätt för att chocka eleverna, som sedan inte får utrymme att diskutera frågorna annat än i helklass. Att Informant 2 gör på ett visst sätt till skillnad från de andra lärarna skulle kunna tänkas bero på att han arbetat så kort tid som lärare och därmed inte hunnit lära sig bra arbetsmetoder än. Samtidigt så trycker han hårt på att det är färdigheter som eleverna måste lära sig, alltså inte att utvecklas som demokratiska medborgare.

I svenskämnets ämnesplan står det inte explicit att jämställdhet är något som ska arbetas med. Därför finns utrymme för den enskilda läraren att själv tolka ämnesbeskrivningen. I ämnesbeskrivningen står det att:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. (Skolverket 1)

Som ämnesplanen uttryckligen säger ska läraren utmana eleverna till nya tankesätt och de ska förstå andras erfarenheter. Utifrån dessa meningar finns det helt klart en grund för att arbeta med jämställdhet, men om läraren väljer att lägga mest vikt vid lärandemålen så finns inget av detta kvar i formuleringarna. Svenskämnets ämnesbeskrivning öppnar upp för samhällsförändrande undervisning, medan lärandemålen fokuserar mer på specifika färdigheter och kunskaper som eleverna ska uppnå där fokus mer ligger på det rent språkliga. Det är även viktigt i sammanhanget att påpeka skillnaden mellan den nya ämnesplanen i Gy11 jämfört med kursplanen i svenska före höstterminen 2011. I den tidigare kursplanen stod det i mål att sträva mot att eleverna ska ”genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot” (Skolverket 3). Tidigare uttrycktes läroplanens värdegrund som ett mål eleverna ska uppnå, vilket nu alltså har tagits bort. I den förra kursplanen stod det även i mål att sträva mot att eleverna ”i dialog med andra uttrycker tankar, känslor och åsikter och reflekterar över existentiella och etiska frågor och fördjupar sin förståelse för människor med andra levnadsförhållanden och från andra kulturer”

38

(Skolverket 3). De mål som tidigare berörde livsfrågor har nu lyfts bort från svenskämnets lärandemål.

För att vi ska kunna bekämpa ojämställdhet och mäns våld mot kvinnor måste en samhällsförändring ske. Det är därför inte konstigt att personer som på eget initiativ varit aktiva i en kvinnojour och som läst mycket litteratur och artiklar om mäns våld mot kvinnor även har en syn på svenskämnet som samhällsförändrande, dessa lärare bör inte heller ha några problem med att förankra sin undervisning i ämnesplanen för svenska.

39

5. Slutsats och diskussion

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i sin undervisning. Jag har dragit slutsatsen att det främst är genom olika texttyper, så som skönlitteratur och film, som jämställdhet och mäns våld mot kvinnor berörs. I svenskämnet finns stora möjligheter för läraren att själv påverka vilket material som ska användas för att eleverna ska uppnå de olika kunskapsmålen, därför ser jag som en viktig slutsats att svenskämnet lämpar sig mycket bra för arbete med jämställdhet. Att många ungdomsböcker och övriga texter berör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor visar att dessa ämnen kommer in i svenskämnet oavsett om läraren vill eller inte.

Min andra forskningsfråga handlar om vilka faktorer som är avgörande för att en svensklärare ska arbeta med jämställdhetsarbete och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i sin undervisning. Jag kan konstatera att ingen av lärarna har fått utbildning om mäns våld mot kvinnor, men att de av eget intresse valt att arbeta med dessa frågor ändå. För att arbetet med mäns våld mot kvinnor ska bli så effektivt som möjligt och därmed bidra till en förändring i samhället anser jag det viktigt att lärare har forskningsbaserad kunskap om ämnet. Om det är upp till varje enskild lärare att införskaffa sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och hur man sedan på ett bra sätt kan arbeta med primärprevention, ser jag stora risker med att det kommer ta oerhört lång tid att stoppa mäns våld mot kvinnor. Om regeringen vill satsa på ett

primärpreventivt arbete mot mäns våld mot kvinnor i skolan så bör de, enligt mig, se till

att lärarutbildningen håller kurser om mäns våld mot kvinnor utifrån den forskning som finns och se till att ämnesplanen i svenska berör jämställdhet explicit.

40

Att jämställdhet och mäns våld mot kvinnor kommer in i svenskundervisningen på ett självklart sätt genom skönlitteraturen har jag konstaterat i min undersökning. Därför borde svenskämnet fungera utmärkt för just arbete med värdegrundsfrågor. Som jag skrev i analysen om synen på svenskämnet så har den nya läroplanen medfört att svenskämnet tagit ett steg bort från arbete med värdegrundsfrågorna. Jag skulle snarare vilja se en utveckling av svenskämnet där det uttryckligen blir ett mål att arbeta med jämställdhet mellan könen.

När elever själva väljer skönlitteratur har jag fått intrycket av mina informanter att de gärna väljer böcker som berör många olika svåra och känsliga ämnen. Om vi ser svenskan som Molloys demokratiämne är det en självklarhet att dessa svåra ämnen ska behandlas i undervisningen. Eleverna kan på så vis utvecklas till reflekterande och aktiva samhällsmedborgare. Känsliga ämnen som kan komma upp i skolan är till exempel frågor om homo-, bi-, och transpersoner, självmord och alkoholism. Min undersökning har haft fokus på hur svensklärare arbetar med jämställdhet och med förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Frågan är vilken beredskap lärare generellt har för att hantera olika svåra ämnen som ingår i skolans värdegrund. Det voreintressant om framtida forskningbreddar perspektivet och ser om liknande resultat som denna undersökning lyft fram skulle gälla även inom andra centrala värdegrundsfrågor.

41

Källförteckning

Andréasson, Markus (2002). Vexator. Ma film: Stockholm.

Bardenstam, Malin (2012).Att bygga läsning. Om byggelevers förhållningssätt till

läsning i svenskämnet på gymnasiet. Malmö högskola och Lunds universitet.

Holmbergs: Malmö.

Denscombe, Martyn (2009).Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskapen. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.

Deogan, Tommy (2009).Blodsbröder. Bra böcker förlag: Malmö.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur: Lund. Engvall, Caroline (2008).14 år till salu.Kalla kulor förlag: Stockholm.

Grände, Josefin & Lisa Lundberg (2009). I arbete med våldsutsatta kvinnor. Gothia förlag: Stockholm.

Grände, Josefin & Niklas Odén (2007). Var går gränsen?. Brottsförebyggande rådet: Stockholm.

Hansson, Fredrik (2011). På jakt efter språk. Holmbergs: Malmö.

Heberlein, Ann (2010).En liten bok om ondska. Albert Bonniers förlag: Stockholm. Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Liber AB: Stockholm.

Lundgren, Eva (2001). Slagen dam. Brottsoffermyndigheten och Uppsala universitet: Uppsala.

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund.

Marklund, Liza (1995). Gömda. Bonnier Alba: Stockholm.

Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur: Lund.

42

Moodysson, Lukas (2002). Lilja 4-ever. Memfis film: Stockholm.

Repstad, Pål (2007).Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Fjärde upplagan. Studentlitteratur: Lund.

Skolverket (2012).Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling. Skolverket: Stockholm.

Skolverket (2011).Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Skolverket: Stockholm.

43

Elektroniska källor

Brottsförebyggande rådet: 2012-05-14 http://www.bra.se/bra/brott--statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html Brottsoffermyndigheten: 2012-05-17 http://www.brottsoffermyndigheten.se/nyheter/brottsoffermyndigheten-delar-ut-sarskilda-medel

Nationellt centrum för kvinnofrid 1: 2012-05-14

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Mans_vald_mot_kvinnor/FN %3As+arbete+mot+v%C3%A5ld/

Nationellt centrum för kvinnofrid 2: 2012-05-14

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Valdet s_uttryck_och_mekanismer_amnesguide/

Machofabriken: 2012-05-21

http://www.machofabriken.se/

Skolverket 1, Ämnesplan för Svenska: 2012-05-20

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sve

Skolverket 2, Ämnesplan i samhällskunskap: 2012-06-06

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och- laroplaner/sam

Skolverket 3, Kursplan i svenska före ht 2011. 2012-06-07

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore- ht-2011/kursplaner/sok-amnen-och-

kurser?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2503%2Fa%2F13 845%2Ffunc%2Famnesplan%2Fid%2FSV%2FtitleId%2FSvenska

Vetenskapsrådets Forskningsetiska principerfrån 1990: 2012-05-17

44

Bilaga 1

45

Bilaga 2

Intervjuguide

Lärarens bakgrund, ålder, utbildning.

Arbetsplatsen, elever.

Syn på svenskämnet.

Jämställdhet, tolkning, kunskaper.

Hur arbeta med jämställdhet.

Mäns våld mot kvinnor, kunskaper.

Hur arbeta med mäns våld mot kvinnor.

46

Bilaga 3

In document Svensklärares arbete med jämställdhet i praktiken (Page 35-46)