Analys 37

Brunnberg beskriver i sin bok (2011:23) att barn och unga lär sig och utvecklas mest genom att samspela med omgivningen. Vidare beskriver författaren att sociala normer är viktiga för att samspelet med övriga i samhället ska fungera (ibid.).

Med hjälp av KASAM teorin kan man förklara att informanterna inte hade förståelse för hur det svenska samhället fungerar, därför blev de osäkra på hur de skulle bete sig i olika sammanhang. Antonovsky (1991:37ff) hävdar att för att en människa ska kunna fungera i samhället så behöver individen kunna förebygga och hantera vad som kan hända i olika situationer (ibid.). Kanske hade Amina kunnat hantera situationen med mannen i affären på ett annat sätt om hon vetat mer om de sociala normerna i Sverige. Detta kunde kanske ha hjälpt henne att inte ta avstånd från alla svenskar.

Genom att ha förståelse av situationen kan människor hantera olika svåra situationer bättre (Antonovsky, 1991:40), därför kan det vara utvecklande för ungdomarna om det finns möjlighet att erbjuda dem insatser i syfte att träna sig i detta. Informanterna efterfrågar att mer omfattande insatser på området skulle ha genomförts av HVB-hemmets personal. Sådana insatser skulle till exempel kunna omfatta att rutinmässigt informera om konkreta exempel där normerna i Sverige avviker från normerna i de länder som ungdomarna kommer från.

5.5 Tema 4: Kön

Detta tema kopplas till en av studiens frågeställningar som fokuserar på om upplevelserna mellan pojkar och flickor skiljer sig åt. Det som kom fram under intervjuerna var att Amina och Aisha var nöjda med likabehandling av flickor och pojkar men det var däremot inte Hassan.

Nöjd med lika behandling

Ett mönster som kom fram under intervjuerna var att ungdomarna upplevde att flickor och pojkar blev behandlade likadant av HVB-hemmets personal. Ungdomarna upplevde att det var annorlunda jämfört med vad de var vana med i hemlandet, Amina och Aisha upplevde av att det var bra med likabehandling. Ett exempel från Amina:

Jag tycker personalen på HVB-hemmet behandlar killar och tjejer lika och det är bra tycker jag. I mitt land det gör man inte så var jag inte van med detta men jag gillade det… att känna sig likvärdig ger mig positiva känslor att killar och tjejer har lika värde…

Jag tycker att lika behandling är bra man ska inte behandlas olika på grund av könet… mitt land pojkar har mera värde än tjejer och jag tycker att det är fel…

Det är fel med likabehandling

Ett annat mönster som kom fram under intervjuerna var att en av informanterna upplevde att HVB-hemmets personal behandlade flickor och pojkar likadant, men att det inte var bra med likabehandling av flickor och pojkar. Informanten i fråga upplevde att flickor är svaga och därför behöver mer stöd från HVB-hemmets personal. Hassan berättar:

Jag tycker att det är fel att personal behandlar tjejer och killar lika… tjejer behöver mer hjälp till exempel om de ska handla… tjejer är inte lika starka som killar att bära eller om de ska till träning på kvällar så personal måste följa med dem om någon vill skada de kan inte försvara sig för att de är inte starka… de är tjejer alltså.

När Hassan blev tillfrågad om anledningen att han inte är nöjd med likabehandling svarade han så här:

… min pappa följde med min mamma när hon ska handla om pappa inte hemma en av oss killarna skulle följa med mamma… mamma och min syster fick aldrig gå ensam till centrum… pappa sa till oss man ska aldrig lämna sin kvinna, mamma eller syster ensamma ute för att de inte kan skydda sig… när pappa inte var hemma jag bestämde hemma eftersom jag var den äldsta killen hemma… kvinnor behöver män för att skydda sig om någon vill skada dem… jag håller med pappa kvinnor kan inte skydda sig… kvinnor behöver hjälp av män för att skydda sig av fara…

5.5.1 Analys

En tolkning utifrån Empowerment-perspektivet kan göras för flickornas, Amina och Aishas upplevelser att de är lika mycket värda som pojkar och detta gör att de får makten över sina egna beslut, utan att vara beroende av män. Payne (2010: 416) beskriver att grundtanken med Empowerment-perspektivet är att fokusera på att hjälpa människor att få makt över sina egna

beslut och ge dem utrymme för sina handlingar (ibid.). Aisha berättar att likabehandling ger henne positiva känslor och att det ger henne en känsla av att leva ett oberoende liv. Payne (ibid:430) menar att förmågan att kunna leva oberoende ökar självkänslan och en ökad självkänsla underlättar att kunna leva ett självständigt liv. När individer får hjälp som får dem att utöka sin förmåga och sitt självförtroende så kommer de att ta mer ansvar för sina beslut, och på detta sätt kan dessa individer känna sig mer värda och så småningom kommer det att bidra till att dessa individer klarar sig själva i livet (ibid.).

För Hassans upplevelse innebär synsättet med Empowerment en motsatt effekt, det vill säga han var van från sitt hemland att ha makt över kvinnors beslut. Utifrån ett synsätt med Empowerment tas makten ifrån honom genom att HVB-hemmet ger lika utrymme för besluten för ungdomarna på HVB-hemmet oavsett om de är flickor eller pojkar. Det kan vara en förklaring till att han upplever att det var fel att HVB-hemmets personal behandlade flickor och pojkar på samma sätt.

5.6 Sammanfattning

I de presenterade temana och analyserna ovan har det kommit fram att flera faktorer har betydelse för ensamkommande barns liv och påverkar deras förutsättningar för att bli självständiga. Det som kom fram i studien är att informanterna påverkas av olika faktorer såsom samspelet med majoritetsgruppen, kontakten med det svenska samhället samt kontakten med landsmän. Informanterna har olika upplevelser av hur HVB-hemmets stöd har bidragit till att förbereda dem för att leva ett självständigt liv.

En av de faktorer som påverkar ungdomarna att leva självständigt var hur kontakten med HVB-hemmets personal fungerade för dessa ungdomar när de bodde på HVB-hemmet. De flesta ensamkommande barn har upplevt svåra situationer och därför har de ett stort behov av trygghet och stöd (Ahmadi, 2013:20). För att dessa barn ska känna sig trygga verkar det vara viktigt att HVB-hemmets personal visar barnen intresse och lyssnar på dem för att de ska uppleva att personalen bryr sig om dem. Det som jag uppfattar som viktigt utifrån vad informanterna berättar är att HVB-hemmets personal visar intresse, lyssnar på dem och visar att personalen bryr sig om dessa barn. Ett bra bemötande kan i sin tur bidra till en god relation mellan personalen och de ensamkommande barnen. En god relation mellan personalen och de ensamkommande barnen tycks vara viktigt för att barnet ska uppleva det tryggt att bo på

HVB-hemmet. Det som Hassan berättade är ett exempel på detta, att första tiden på HVB- hemmet inte var särskilt roligt och att han hade svårt att lita på personalen eftersom han inte kände dem, men att när relationen mellan personalen och Hassan utvecklades och fördjupades så upplevde Hassan att allt gick bättre.

Utifrån ett KASAM synsätt behöver ensamkommande barn tydlig information om hur HVB- hemmets personal jobbar och vad som är deras uppdrag, hur det svenska samhället fungerar, vad man får göra och inte får göra, och hur man ska bete sig i olika situationer. Utan tydliga instruktioner blir det inte lätt att förstå och kunna hantera erfarenheter där människor beter sig på ett sätt som upplevs oväntat. För att kunna hantera olika situationer behöver individen först och främst en förståelse av helheten, sedan blir det lättare att hantera svåra situationer. Utifrån KASAM-perspektivet är det också viktigt att lyfta fram vad som är individens starka sidor. Till exempel, svåra situationer som vi människor kommer i kontakt med under livsloppet behöver inte vara ett resultat av orättvis behandling av ensamkommande barn. Alla människor kan råka ut för olyckliga händelser och utmaningar och det är ingens fel, det viktigaste med KASAM begreppet är ett fokus på att stödja individer att inte ge upp utan istället försöka hantera svåra påfrestningar så bra som möjligt (Antonovsky, 1991: 37-41).

I samband med intervjuerna kom det fram att ungdomarna upplever att det kan finnas en konflikt mellan att anpassa sig till det svenska samhället och att vara accepterad av människor från det egna landet/kulturen. HVB-hemmet informerar till exempel dessa ungdomar om att de får leva som de vill, att de får klä sig som de vill, att de får gifta sig med vem de vill etc. Landsmän säger däremot ibland något annat till dessa ungdomar, att de ska behålla sin kultur även om de bor i Sverige. Ungdomarna beskriver att de kan riskera att bli uteslutna av sina egna grupper av landsmän om ungdomarna inte gör som de säger.

Kontakter med andra människor har en betydande roll för hälsan, och detta kan vara ännu viktigare när individen är utsatt för svåra situationer, exempelvis under och efter att ha flytt från sitt hemland (Wimelius, 2012:24). Om det finns någon typ av kontakt med andra människor som är bäst för ensamkommande barn som innebär en hälsofrämjande effekt är dock inte entydigt (ibid.). Tidigare studier visar på skilda resultat vad gäller betydelsen av kontakten med landsmän och andra immigranter respektive med majoritetsgruppen. I Rostilas (2008) studie beskriver författaren att det innebär en negativ effekt på hälsan när ensamkommande barn bara har kontakt med bara andra immigranter eller landsmän, i jämförelse med ensamkommande barn som har kontakt både med svenskfödda vänner och med vänner som kommer från andra länder. Däremot beskriver författarna i Lorant, Van Oen

& Thomas (2008) studie att de ungdomar som bara har kontakt med andra immigranter eller individer som kommer från samma land har bättre hälsa och är mera skyddade mot diskriminering än ungdomar som har kontakt både med andra immigranter och infödda belgiska personer. Resultaten från intervjuerna i den här studien ger inte något entydigt stöd för något av dessa resultat. Däremot har jag funnit att sociala kontakter med jämnåriga verkar vara viktiga för mina informanter.

6 Diskussion

Syftet med denna studie var att ta reda på hur ensamkommande barn upplever det stöd som erbjudits dem i HVB-hemmet för ensamkommande barn, med särskilt fokus på hur HVB- hemmet förbereder ensamkommande barn för ett självständigt liv. Utifrån studiens frågeställningar som redogörs nedan, diskuteras några av de mera centrala resultaten.

6.1 Resultatdiskussion

6.1.1 Hur upplever ensamkommande barn stödet som erbjöds i HVB-hemmet för att