I analyskapitlet sammankopplas data från intervjuerna med studiens teorier; legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori. Analysen ligger sedan till grund för studiens slutsatser och reflektioner.
5.1. Hållbarhetsredovisning i kommunerna
“Det blir mer och mer aktuellt över tiden i alla verksamheter, det känns fel om man inte hänger på tåget.” - säger miljöstrategen i Kil angående hållbarhetsredovisning.
För att kunna analysera om kommuner hållbarhetsredovisar så repeteras en definiton av hållbarhetsredovisning som tidigare nämnts i studien: ”hållbarhetsredovisning innebär redovisning av hur en organisations ambition, vision, strategi och/eller aktiviteter relaterar till hållbar utveckling” (Westermark 2013, s. 32). Studien visar på att några kommuner hållbarhetsredovisar och andra kommuner påstår att de inte gör det. I några av kommunerna genomsyras hela den kommunala verksamheten av hållbarhetsarbetets tre perspektiv och det blir då tydligare att de hållbarhetsredovisar. I andra kommuner är det svårt att veta om de egentligen hållbarhetsredovisar eftersom respondenterna kände sig osäkra på vad begreppet innebar. Orsaker till detta kan vara att begreppet hållbar utveckling är allmänt (Westermark 2013) och att organisationen inte har lyckats skapa en samsyn av vad hållbar utveckling är (Emilsson & Hjelm 2009). Det kan även bero på att hållbarhetsredovisningen i vissa kommuner inte ses som en process, utan att de har fastnat i att se på den som en produkt (Larsson & Ljungdahl 2008). Eftersom hållbarhetsredovisning inte är lagstadgad i offentlig sektor och kommuner har ett självstyre så blir det stora skillnader i hur kommunerna redovisar sitt hållbarhetsarbete.
5.2. Skäl till hållbarhetsredovisning i kommunerna
“Det krävs en hållbar utveckling för att vi ska lyckas, för att vi ska vara en attraktiv kommun, för att vi ska kunna finnas kvar långsiktigt.” - orsaken till att Forshaga arbetar med hållbarhetsredovisning enligt miljö- och byggchefen
“Det är viktigt med mål, uppföljning och redovisning för att koppla tillbaka till politiken som är kommunens uppdragsgivare.” - enhetschef, Karlstad
Det finns många olika skäl till att kommuner väljer att hållbarhetsredovisa.
Hållbarhetsredovisning ska ses som ett verktyg för att starta förändringen mot en hållbar utveckling (Larsson & Ljungdahl 2008). Samhället kan göra framsteg och skapa en långsiktig politik genom att många engagerar sig i arbetet för hållbar utveckling till exempel nationella och lokala beslutsfattare (Regeringen 2015b). Respondenterna nämner att det är kommunfullmäktige och kommunstyrelsen som beslutar om kommunen ska hållbarhetsredovisa. Alla kommuner är eniga om att det är politikerna som fattar besluten eftersom de är kommunens uppdragsgivare. I stort sett alla kommuner nämner att de har
32 mål och strategier för sitt arbete med hållbar utveckling och då blir redovisningen en naturlig del av måluppfyllelsen. Det finns även fyra olika trender med att hållbarhetsredovisa;
eskalering, integrering, standardisering och globalisering (Pounder 2011). I de flesta kommuner nämns det att hållbarhetsredovisning över tid har ökat. I några kommuner går det även att urskilja hur hållbarhetsredovisningen har integrerats och blivit en del av beslutsfattandet. För att standardisera hållbarhetsredovisningen i kommunal verksamhet har det framtagits en vägledningsstandard för kommuner, landsting och regioner.
Vägledningstandarden är dock endast rådgivande och ställer inga krav på kommunerna, någon kommun nämner att de använder sig av standarden. Att hållbarhetsfrågorna är globala upptäcktes under intervjuerna eftersom alla kommuner på något sätt arbetar för en hållbar utveckling.
5.3. Kommunernas legitimitet
“Hållbarhetsredovisning och hållbar utveckling kan leda till kvalitet och kvalitet kan kopplas samman med en attraktiv kommun. En del i att vara en attraktiv kommun är också att visa att kommunen tar ansvar.” - miljöutvecklare, Arvika
Kommunernas arbete med hållbar utveckling är en del av att de vill vara legitima, de vill vara accepterade av samhället. Legitimitetsteori6 handlar om att organisationer har ett ansvar för samhället och att det finns vissa ramar och riktlinjer som organisationer bör hålla sig till (Deegan & Unerman 2011). För kommunerna är det väsentligt att hålla sig till de ramar och riktlinjer som finns eftersom de är en politisk organisation. För att erhålla legitimitet är det också centralt att kommunerna är transparenta (De Fine Licht et al. 2014). Någon kommun förklarar att transparens är betydelsefullt i kommunen eftersom det är skattebetalarnas pengar som kommunen förvaltar. En annan kommun menar att social hållbarhet är väsentlig för att kunna bli en attraktiv kommun, det vill säga hur de hanterar barnen, de äldre och övriga kommuninvånare. hållbarhetsredovisningen kan komma att bli lagstadgad. Sedan 2007 finns en lagstadgad hållbarhetsredovisning för statlig sektor och från och med år 2016 kan det komma att bli ett lagkrav för större organisationer att hållbarhetsredovisa (Regeringen 2015c). När kommunerna tillfrågades hur de ställer sig till att hållbarhetsredovisningen kan komma att
6 Legitimitetsteori se sidan 13 i kapitel 2.2
7 Institutionell teori se sidan 14 i kapitel 2.4
33 bli lagstadgad i framtiden så nämnde flera av respondenterna att det skulle kunna vara positivt. Det är viktigt för intressenterna att kunna ta del av kommunens arbete menar miljöstrategen i Kristinehamn. Men flera av kommunerna var även oroliga för att en lagstadgad hållbarhetsredovisning endast skulle bli en ytterligare administrativ uppgift som riskerar att bli för övermäktig. “Det är viktigt att den även leder till nytta för att den ska vara användbar” tror miljöstrategen i Kil. Vilket kan sammankopplas med att hållbarhetsredovisningen i sig inte är vad som eftersöks, utan det viktiga är att starta en process som leder till förändring i arbetet mot en hållbar utveckling (Larsson & Ljungdahl 2008).
5.5. Mimetisk institutionell påverkan på kommunerna
“I sitt hållbarhetsarbete jämför sig Karlstad kommun med åtta jämförelsekommuner för att kunna lära sig av andra och inhämta kunskap och idéer [...] de kommuner som lyckas bättre än Karlstad ser kommunen som målkommuner som de vill efterlikna.” - enhetschef, Karlstad.
Ett sätt för kommunerna att förändra sitt arbete med hållbarhetsredovisning och hållbar utveckling är att imitera andra. När det finns en osäkerhet i organisationer kan de välja att studera andra kommuner för att få vägledning och finna idéer om vad de kan göra för att förbättra verksamheten (Deegan & Unerman 2011 ; Eriksson-Zetterquist 2009). Alla kommuner arbetar aktivt i nätverk och i samverkan med andra kommuner för att förbättra sitt arbete med hållbar utveckling. De kommuner som arbetar med hållbarhetsredovisning jämför sig med andra för att kunna utvecklas och ta till sig av andras kunskaper. Karlstad har som nämnts ovan till exempel valt att jämföra sig med kommuner som har liknande förutsättningar och de som är bättre än den egna kommunen ser de som målkommuner.
Miljöstrategen i Kristinehamn menar att små kommuner behöver samarbeta med andra kommuner för att få hjälp i arbetet med hållbar utveckling. En viktig del i att få hållbarhetsredovisning att bli en process mot hållbar utveckling är att organisationer engagerar sig och samarbetar med varandra (Cochran 2007).
5.6. Kommunernas intressenter
“Att hållbarhetsredovisa är ett politiskt ställningstagande och politikerna representerar medborgarna.” - miljö- och byggchef, Forshaga
Alla intressenter har rätt att ta del av information om organisationens effekter även om de inte har tänkt att använda den (Deegan & Unerman 2011). Exempel på en intressent är ägare, kunder, anställda, leverantörer, kreditgivare, stat och kommun (Danielsson 2015).
Kommuninvånarna skulle kunna tillhöra flera intressentgrupper. De är kunder som konsumerar kommunens tjänster och service, de är investerare då kommunen drivs av kommuninvånarnas skattemedel och de är även anställda då flertalet kommuninvånare arbetar inom kommunen. Eftersom det är skattepengar som kommunen förvaltar borde
34 kommuninvånarna ha ett intresse av att ta del av en hållbarhetsredovisning. De flesta kommunerna i studien anser däremot att den viktigaste intressentgruppen förmodligen är politikerna. De tror inte heller att kommuninvånarna skulle ha användning för en hållbarhetsredovisning. Däremot som Forshaga nämner ovan så är politikerna folkvalda och kommuninvånarna en bakomliggande faktor till att kommuner väljer att hållbarhetsredovisa.
35