Ninnie Hansson & Veronica Klingvall
Hållbarhetsredovisning
- en process mot hållbar utveckling
Sustainability reporting
- a process towards a sustainable development
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: VT-2015
Handledare: Inger Esperi
2
3 Förord
Först vill vi rikta ett särskilt tack till vår handledare Inger Esperi som har bidragit med mycket stöd och värdefulla kommentarer. Vi tackar också alla respondenter som har ställt
upp med sin tid och som har bidragit till att vi har fått möjlighet att utföra vår studie. Ett stort tack till er som läst vår uppsats och gett konstruktiv kritik. Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och ett väl utfört arbete, vi vill även tacka våra familjer för
all hjälp och stöd vi har fått.
Här med försäkras att Ninnie Hansson och Veronica Klingvall gemensamt har genomfört samtliga delar i denna uppsats.
Karlstad, Vt-2015
Ninnie Hansson Veronica Klingvall
4 Sammanfattning
Vi lever i ett alltmer miljömedvetet samhälle där det har blivit allt viktigare att värna om miljön för att få en hållbar utveckling. Detta har resulterat i att många organisationer arbetar med hållbar utveckling samt att de redovisar arbetet. Att hållbarhetsredovisa innebär att redovisa de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna ur en organisations verksamhet.
Kommuner har en stor påverkan på arbetet med hållbar utveckling genom att vara en stor arbetsgivare, samt genom utbildning och även offentlig upphandling. Därför var syftet med den här studien att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning och teorierna legitimitets-, intressent- och institutionell teori som förklarar varför organisationer väljer att använda sig av en hållbarhetsredovisning. Undersökningsmetoden som har använts är en kvalitativ ansats. För att få så innehållsrika och djupa svar som möjligt av respondenterna har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta olika kommuner. Data har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna.
Slutsatsen visade att användandet av hållbarhetsredovisningen varierade stort mellan de olika kommunerna. Några av kommunerna har antagit hållbarhetsredovisningen som en process mot en hållbar utveckling, andra har inte kommit lika långt i utvecklingen och ser hållbarhetsredovisningen mer som en produkt.
5 Abstract
We live in a society that is increasingly concerned about environmental issues, where it is essential to protect the environment, towards a sustainable development. As a result of that, organizations work with sustainable development and sustainability reporting. Sustainability reporting involves reporting of economic, social and ecological dimensions of the organizations activities. Municipalities have a big impact on the sustainable development since they are a major employer, and also through education and public procurement.
Therefore the purpose of this study is to examine whether the municipalities choose or not choose to report their work with sustainable development. The theoretical framework includes previous research and the theories legitimacy-, stakeholder- and institutional theory that explain the reasons why organizations decide to report their sustainability work. The examination method that has been used has a qualitative approach. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with eight different municipalities to obtain comprehensive and in-depth answers from the respondents. The data was analyzed by the theories. The conclusion is that the application of sustainability reporting varies greatly among the different municipalities. Some of the municipalities have adopted the sustainability reporting as a process, while others view sustainable reporting more as a product.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1. Bakgrund... 8
1.1.1. Hållbar utveckling ... 8
1.1.2. Hållbarhetsredovisning... 9
1.1.3. Regeringen och myndigheterna ... 9
1.1.4. Kommunerna... 10
1.2. Problemfrågeställning ... 11
1.3. Syfte ... 11
1.4. Avgränsning ... 11
2. Teoretisk referensram ... 12
2.1. Tidigare forskning ... 12
2.2. Legitimitetsteori ... 13
2.3. Intressentteori ... 13
2.4. Institutionell teori ... 14
2.4.1. Tvingande institutionell påverkan ... 15
2.4.2. Mimetisk institutionell påverkan ... 15
2.4.3. Normativ institutionell påverkan ... 15
3. Metod ... 16
3.1. Undersökningsmetod ... 16
3.2. Urval ... 16
3.3. Datainsamling ... 17
3.4. Intervjuerna ... 17
3.5. Analysmetod... 17
4. Empiri ... 19
4.1. Kristinehamn kommun ... 19
4.1.1. Fakta om Kristinehamn kommun ... 19
4.1.2. Intervju med Kristinehamn kommun ... 19
4.2. Säffle kommun ... 20
4.2.1. Fakta om Säffle kommun... 20
4.2.2. Intervju med Säffle kommun ... 20
4.3. Kil kommun ... 21
4.3.1. Fakta om Kil kommun ... 21
4.3.2. Intervju med Kil kommun ... 21
4.4. Forshaga kommun ... 22
4.4.1. Fakta om Forshaga kommun ... 22
4.4.2. Intervju med Forshaga kommun ... 22
4.5. Karlstad kommun ... 24
4.5.1. Fakta om Karlstad kommun... 24
4.5.2. Intervju med Karlstad kommun ... 24
4.6. Örebro kommun ... 26
4.6.1. Fakta om Örebro kommun ... 26
4.6.2. Intervju med Örebro kommun ... 26
4.7. Karlskoga kommun ... 28
4.7.1. Fakta om Karlskoga kommun ... 28
4.7.2. Intervju med Karlskoga kommun ... 28
4.8. Arvika kommun ... 29
4.8.1. Fakta om Arvika kommun ... 29
4.8.2. Intervju med Arvika Kommun ... 29
5. Analys och tolkning ... 31
5.1. Hållbarhetsredovisning i kommunerna ... 31
5.2. Skäl till hållbarhetsredovisning i kommunerna ... 31
7
5.3. Kommunernas legitimitet ... 32
5.4. Tvingande institutionell påverkan på kommunerna ... 32
5.5. Mimetisk institutionell påverkan på kommunerna ... 33
5.6. Kommunernas intressenter ... 33
6. Slutsatser ... 35
6.1. Slutsatser och reflektioner ... 35
6.2. Uppsatsens trovärdighet ... 35
6.3. Förslag till framtida fördjupade studier ... 36
7. Referenser ... 37
8. Bilagor ... 41
8.1. Intervjufrågor till kommunerna: ... 41
8.2. Brev ... 42
8
1. Inledning
Inledningsvis ges en bakgrundsbeskrivning av studien där begreppen hållbar utveckling och hållbarhetsredovisning förklaras. Därefter följer en sammanfattning av regeringen och dess samhällsansvar samt en beskrivning av kommunerna och hur de är styrda. Kapitlet avslutas med en problemfrågeställning och syftet med studien.
1.1. Bakgrund
Vi lever i ett alltmer miljömedvetet samhälle där det har blivit allt viktigare att värna om miljön, människorna och ekonomin för att få en hållbar utveckling. Därför arbetar många organisationer med hållbar utveckling, vilket kortfattat innebär att ta ansvar för verksamheten och det samhällsansvar som uppkommer då man driver en organisation (Westermark 2013). För att skapa en hållbar utveckling krävs det att hela världen samarbetar och hushåller med de resurser som vi har tillgängliga (Persson & Persson 2011).
1.1.1.Hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar om att ta ansvar på en global nivå, men det som är hållbar utveckling för en organisation behöver inte vara hållbar utveckling ur ett globalt perspektiv (Westermark 2013). Den mest använda definitionen för en hållbar utveckling lanserades 1987 av Bruntlandkommissionen och är aktuell än idag: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (World Commission on Environment and Development 1988 s. 57). I studien har följande definition använts: Hållbar utveckling innefattar de tre hållbarhetsdimensionerna; ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbarhet (se till exempel KTH 2014).
1. Ekonomisk hållbarhet - Kan ses ur två perspektiv. Ekonomisk utveckling får inte ske på bekostnad av de andra dimensionerna. Eller att ekonomisk hållbarhet är lika med ekonomisk tillväxt.
2. Social hållbarhet – handlar om männskliga rättvisor, rättigheter, välbefinnande och välstånd.
3. Ekologisk hållbarhet – allt som involverar jordens ekosystem (KTH 2014).
Hållbar utveckling är ett allmänt begrepp vilket innebär att det kan vara svårt att förstå innebörden (Westermark 2013). Begreppet lämnar utrymme för egna tolkningar och har olika betydelse för olika individer beroende på personliga preferenser, kulturer och vetenskapliga traditioner. För att kunna styra och vägleda hållbarhetsarbetet så är det viktigt för organisationen att översätta definitionen och skapa en samsyn om vad hållbar utveckling är. Med ett långsiktigt engagemang och viljan att utveckla går det lättare att styra och uppnå
9 organisationens mål. Utan förståelse för vad man vill uppnå är det svårt att nå sina mål (Emilsson & Hjelm 2009).
1.1.2.Hållbarhetsredovisning
Redovisningen av det dagliga arbetets påverkan på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter kallas för hållbarhetsredovisning (Global Reporting Initiative [GRI] 2015a).
Hållbarhetsredovisning innebär: “redovisning av hur en organisations ambition, vision, strategi och/eller aktiviteter relaterar till hållbar utveckling” (Westermark 2013, s. 32).
Hållbarhetsredovisning innefattar också organisationens värderingar och styrmodell, samt hur organisationens strategi bidrar till en global hållbar ekonomi (GRI 2015a). En annan definition av hållbarhetsredovisning: ”Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling” (GRI 2015b s. 3).
För att ge en rättvisande bild av organisationen så ska hållbarhetsredovisningen innehålla både positiva och negativa resultat. Redovisningen sker vanligtvis genom ett externt regelverk såsom Global Reporting Initiative:s (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
Visionen som GRI har är att hållbarhetsredovisningen ska standardiseras så att den blir lika accepterad som den lagstadgade finansiella redovisningen. Det slutliga målet är inte att hållbarhetsredovisa utan redovisningen ska ses som ett verktyg för att starta förändringen mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning ska ses som en process snarare än en produkt och GRI hjälper till att strukturera hållbarhetsredovisningen med ramverk och riktlinjer (Larsson & Ljungdahl 2008).
1.1.3.Regeringen och myndigheterna
I Sverige utgår all offentlig makt ifrån folket, vi har en demokrati och ett parlamentariskt styrsätt där politiken kan påverkas genom rösträtt. Regeringen styr Sverige genom att verkställa riksdagens beslut och därmed påverkar den utvecklingen i vårt samhälle.
Regeringen tar också initiativ till nya lagar och lagändringar. (Regeringen 2015a). Regeringen har ett ansvar att bidra till politikens mål om en rättvis och hållbar utveckling. Några exempel på viktiga frågor som regeringen prioriterar i sitt arbete för hållbar utveckling, nationellt och globalt:
- Hållbar urbanisering - hållbara städer
- Hållbart jordbruk, skog och fiske samt handel - Beslut om att införa globala hållbarhetsmål
- Biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Regeringen 2015b).
För att skapa en långsiktig politik är demokrati, institutionella ramverk, mänskliga rättigheter och jämställdhet en utgångspunkt. Genom att många engagerar sig i arbetet för hållbar utveckling: nationella och lokala beslutsfattare, företagare, forskare, innovatörer, ungdomar och civilsamhällets organisationer kan samhället göra framsteg (Regeringen 2015b). Till sin
10 hjälp med att styra Sverige har regeringen regeringskansliet och ett antal statliga myndigheter.
Myndigheterna ansvarar för den löpande verksamheten. De ska även tillämpa de lagar som riksdag och regering har beslutat om (Regeringen 2015a). Naturvårdsverket är en myndighet under Miljö- och energidepartementet. Naturvårdsverkets uppgifter är att ta fram kunskap som bidrar till att miljöarbetet utvecklas, bidra till att miljöpolitiken utvecklas genom att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål1 (Naturvårdsverket 2015a).
Regionalt och lokalt styrs uppföljningen av miljömålen av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna. Länsstyrelsen är en statlig myndighet och det finns en länsstyrelse i varje län. Deras uppgift är att se till att beslut från riksdag och regering verkställs, de är med andra ord regeringens företrädare i länet. Det främsta uppdraget som länsstyrelsen har är att främja en hållbar utveckling i länet, detta genom att se till ”att de nationella målen får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar” (Länsstyrelsen 2015a). Länsstyrelsen ska även underrätta regeringen om hur arbetet i länet fortlöper (Länsstyrelsen 2015a).
1.1.4.Kommunerna
Det finns 290 kommuner i Sverige där närmare 820 000 personer är anställda. Det är 19 procent av totalt 4,2 miljoner arbetstagare i Sverige (Offentliganställdas förhandlingsråd [OFR] 2014). Kommunerna är styrda av politiker som medborgarna har valt, därav kan medborgarna indirekt påverka arbetet inom kommunen. Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige som är det högsta beslutande organet i kommunen.
Kommunfullmäktige tar beslut om kommunens budget och hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala, de beslutar även vilka nämnder som ska finnas. Kommunfullmäktige väljer en kommunstyrelse som leder och samordnar arbetet inom kommunen och ansvarar för ekonomin. Eftersom kommunerna själva får välja vilka nämnder de ska ha så ser strukturen annorlunda ut i alla kommuner. Nämnderna ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. Kommunerna har självstyre vilket betyder att de kan fatta självständiga beslut.
För medborgarna betyder det att de kan lämna förslag, rösta i folkomröstningar eller överklaga kommunens beslut (Sveriges kommuner och landsting [SKL] 2015a). Självstyrets ansvar omfattar lokala frågor som fysisk planering, kollektivtrafik, bostadsförsörjning, näringslivsutveckling samt välfärdstjänster som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
Genom att ha ett starkt självstyre och genom en lokal och regional demokrati så kan medborgarna känna sig delaktiga och ta ansvar för samhällets utveckling (SKL 2015b).
1Regeringens 16 Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket 2015b).
11 1.2. Problemfrågeställning
Hållbarhetsredovisning är ett aktuellt och intressant ämne som omnämns dagligen (Westermark 2013). I den privata sektorn används alltmer en sådan redovisning och regeringen har lämnat ett lagförslag DS 2014:45, om att det kan komma att bli lagstadgat för större privata företag att hållbarhetsredovisa redan 2016 (Regeringen 2015c). Dessutom är all hållbarhetsredovisning i statliga organisationer lagstadgad (Regeringen 2015d). Sveriges regering har satt ett politiskt mål: att ha en rättvis och hållbar utveckling (Regeringen 2015b).
Det kan därför vara av intresse att studera hur det ser ut inom den offentliga sektorn.
Kommuner har en stor påverkan på samhället i förändringen mot en hållbar utveckling eftersom de är stora arbetsgivare, de kan påverka utbildning i skolorna och de kan göra val baserade på hållbarhet i sin offentliga upphandling. Problemfrågeställningen för studien är att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa?
1.3. Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa.
1.4. Avgränsning
Studien avgränsades på grund av tid och resurser. Därmed valdes åtta kommuner ut som ligger geografiskt nära Karlstad.
12
2. Teoretisk referensram
Teorikapitlet inleds med tidigare forskning inom ämnet hållbarhetsredovisning. Legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori som samtliga kan förklara varför organisationer väljer att hållbarhetsredovisa behandlas.
2.1. Tidigare forskning
Det går att urskilja fyra trender inom hållbarhetsredovisning. Dessa fyra är; eskalering, integrering, standardisering och globalisering. Hållbarhetsredovisning har eskalerat genom kvantitet vilket innebär att fler organisationer hållbarhetsredovisar och att de använder sig av mer information. Hållbarhetsredovisning har även eskalerat på ett kvalitativt sätt genom att vara mer innehållsrik och fokusera på organisationens hållbara aktiviteter. Integreringen består av två dimensioner. Den första handlar om att information som tidigare rapporterats separat nu har börjat rapporteras tillsammans. Den andra dimensionen återspeglar hur hållbarhetsredovisningen har blivit en integrerad del i organisationers beslutsfattande. Den tredje innebär att det utvecklas en standardisering av hållbarhetsredovisningen med hjälp av intressenternas åsikter om vad den ska och bör innehålla. Från “bäst praxis” skapas det riktlinjer och standarder som används i arbetet för att förbättra hållbarhetsredovisningen.
Den fjärde trenden syftar till att hållbarhetsfrågor är globala, trenderna är inte begränsade till organisationer i ett land utan alla ovanstående trender är sammankopplade över nationella gränser (Pounder 2011).
Företagens sociala ansvar omnämns ofta förkortat i engelskan som CSR (corporate social responsibility) (Grafström et al. 2008). CSR har vuxit från att vara en idé till att numera vara en central del av organisationers beslutsfattande. Genom att använda sig av CSR kan organisationer arbeta proaktivt. Med hjälp av att organisationen fattar korrekta beslut kan de undvika oväntade konsekvenser. Sådana konsekvenser kan vara oönskad lagstiftning och föreskrifter som i sin tur leder till försämrad service och missnöjda arbetstagare. Ett annat exempel på en oönskad uppmärksamhet kan vara att media upptäcker olämpliga aktiviteter inom organisationen som kan verka negativt för organisationens rykte (Cochran 2007). För att underlätta för de anställda i sitt beslutsfattande är det viktigt att de anställda vet vilket etiskt regelverk och moraliska principer som finns för organisationen. Det har därför blivit mer vanligt att skapa regler utöver de lagstadgade. Genom att organisationen tillämpar etiken och vet vad som är rätt kan de bygga upp ett förtroende till intressenterna och på så sätt skapa goda resultat (Westermark 2013).
För att kunna förändra och göra skillnad i hållbarhetsfrågorna krävs det att organisationer är engagerade och samarbetar med varandra. Organisationer kan även få ett bättre anseende hos sina anställda, kunder, myndigheter, media med flera om de lyckas med sina strategier att nå goda resultat samtidigt som de lyckas tillfredsställa de sociala behoven. De
13 organisationer som bryr sig om personalen och skapar en attraktiv arbetsplats kan troligtvis hålla nere kostnaderna (Cochran 2007).
2.2. Legitimitetsteori
Ett skäl till att organisationer väljer att hållbarhetsredovisa kan vara att de vill skapa legitimitet. Legitimitet kan erhållas genom att organisationen är transparent, men det innebär inte att de behöver visa full insyn i beslutsfattandet (De Fine Licht et al. 2014). Det kan vara intressant för studien att studera legitimitet eftersom kommuner förväntas visa transparens inför allmänheten då de drivs av skattebetalarnas pengar. Legitimitet kan definieras på följande sätt: “En aktör får legitimitet genom att göra något som är önskvärt och lämpligt utifrån de värderingar och normer som finns för tillfället i den specifika situation som aktören befinner sig i.” (Grafström et al. 2008, s. 71)
Legitimitetsteori handlar om att organisationer har ett ansvar för samhället och att det finns vissa ramar och riktlinjer som organisationer bör hålla sig till. Det är viktigt för organisationer att vara accepterade av samhället, vilket innebär att de är legitima. Därav vill organisationer ständigt försäkra sig om att de håller sig till samhällets ramar och riktlinjer. För att skapa legitimitet är det centralt att organisationer även tar hänsyn till allmänheten och inte bara till investerare (Deegan & Unerman 2011). Ett gott rykte leder till legitimitet, det är inte bara det finansiella goda ryktet utan även hållbarhetsryktet som påverkar organisationens legitimitet (Westermark 2013). Organisationer kan påverka den hållbara utvecklingen genom att strategiskt använda sig av hållbarhetsarbete. Genom samverkan kan organisationerna gemensamt skapa förändring i samhället. Hållbarhetsarbetet är även ett sätt för organisationer och samhället att nå framgång, speciellt ur ett långsiktigt perspektiv. Om organisationen värnar om samhällets bästa så kommer samhället att värna om organisationen (Falck & Heblich 2007).
2.3. Intressentteori
Intressentteorin är relevant för studien då syftet är att undersöka om kommuner väljer att hållbarhetsredovisa. Det kan vara av intresse att se vilka som är kommunernas främsta intressenter och om det finns krav från till exempel kommuninvånarna att använda sig av hållbarhetsredovisning. De som påverkar och påverkas av organisationens handlingar är olika aktörer i organisationernas omgivning. Därför är det centralt att förstå vilka aktörer som påverkar och styr organisationens dagliga arbete (Grafström et al. 2008). För studien är det därför nödvändigt att förklara vad en intressent är och ge exempel på några olika intressenter.
En intressent är en person eller en grupp som kan påverka och påverkas av ett företags verksamhet. Exempel på en intressent är ägare, anställda, kunder, leverantörer, kreditgivare, stat och kommun (Danielsson 2015). Men även lokala intresseorganisationer och media kan vara intressenter som är med och påverkar organisationen. Beroende på situationen i
14 organisationerna så kan intressenterna variera och ändras över tid (Grafström et al. 2008).
Inom intressentteorin används två intressentperspektiv, den ena är ur ett etisk perspektiv och den andra kan ses ur ett lednings perspektiv.
Det etiska perspektivet innebär att alla intressenter har rätt till en rättvis behandling samt att de har vissa rättigheter som inte bör kränkas. Organisationens ansvar till intressenterna bör inte styras av intressenternas ekonomiska ställning utan snarare av organisationens effekt på intressenternas livserfarenhet. Alla intressenterna har rätt att ta del av information om organisationens effekter även om de inte har tänkt att använda den. Enligt det etiska perspektivet finns det därför intressenter som inte har någon påverkan på organisationens fortlevnad (Deegan & Unerman 2011). Dessa intressenter kallas för sekundära intressenter.
De kan vara både positiva och negativa för organisationen, till exempel media som kan skapa både bra och dålig publicitet. Vilket kan påverka organisationens rykte och ge stora konsekvenser (Grafström et al. 2008).
Intressentteorin ur ledningens perspektiv innebär att mest vikt läggs på de intressentgrupper som har störst påverkan på organisationens fortlevnad (Deegan & Unerman 2011). Dessa intressenter kallas primära intressenter och är till exempel kunder och ägare (Grafström et al. 2008). Antalet organisationer som använder sig av hållbarhetsredovisning har ökat stadigt som en effekt av samhällets ökade medvetenhet om miljömässiga och sociala aspekter.
Organisationer använder sig av hållbarhetsredovisning för att tillgodose intressenternas förväntningar samt för att förmedla information (Junior et al. 2014).
2.4. Institutionell teori
En förklaring till att organisationer väljer att ta med frivillig information som hållbarhetsredovisning i sin rapportering är institutionell påverkan (Deegan & Unerman 2011). Institutionell teori förklarar varför organisationer inom samma bransch tenderar att likna varandra. Institutionell teori skiljer mellan tre olika typer av påverkan för att förklara detta fenomen; tvingande, mimetisk och normativ (DiMaggio & Powell 1983). Att undersöka om kommunerna upplever några påtryckningar utifrån är aktuellt för studien eftersom regeringen och myndigheterna har mål för att uppnå en hållbar utveckling (Regeringen 2015b).
Institutionell teori kan ses som ett perspektiv till legitimitetsteorin och intressentteorin.
Omvärlden influeras ständigt av skiftande sociala och institutionella påtryckningar och förväntningar, den institutionella teorin ger en förståelse för hur organisationer som väljer att hållbarhetsredovisa påverkas av dessa. Teorin kan även ge en förklaring till hur en del organisationer försöker att anpassa sig för att erhålla legitimitet (Deegan & Unerman 2011).
Organizations compete not just for resources and customers, but for political power and institutional legitimacy, for social as well as economic fitness. The concept of institutional
15 isomorphism is a useful tool for understanding the politics and ceremony that pervade much modern organizational life. (DiMaggio & Powell 1983, s. 150)
2.4.1.Tvingande institutionell påverkan
Tvingande institutionell påverkan kommer från formella och informella påtryckningar som politiken och samhällskulturen har på organisationen. Organisationens struktur och beteende är till stor del en effekt av de gemensamma lagarna i samhället. Påtryckningarna kan vara lagar, riktlinjer eller praxis (Deegan & Unerman 2011 ; Eriksson-Zetterquist 2009).
2.4.2. Mimetisk institutionell påverkan
Mimetisk institutionell påverkan är när organisationer på grund av osäkerhet väljer att efterlikna varandra. Behovet att efterlikna andra organisationer ökar då man har en stor arbetsstyrka eller en bred kundkrets. Detta på grund av att personal och kunder efterfrågar ett liknande utbud och tjänster som andra organisationer erbjuder. Organisationer väljer även att efterlikna andra liknande organisationer på grund av att de andra uppfattas som mer legitima eller framgångsrika (Deegan & Unerman 2011 ; Eriksson-Zetterquist 2009). För att nå framgång kan organisationerna medvetet och omedvetet imitera andra (Eriksson- Zetterquist 2009).
2.4.3. Normativ institutionell påverkan
Normativ institutionell påverkan handlar om påtryckningar som har sin grund i kulturella förväntningar, till exempel organisationsmedlemmarnas yrkesutbildning (DiMaggio &
Powell 1983). Den normativa institutionella påverkan valdes bort då den inte sågs som relevant för studien.
16 3.
Metod
I metodkapitlet beskrivs och motiveras val av metoder, urval, datainsamling och databearbetning. Kapitlet ger även svar på varför en kvalitativ ansats valdes, vilka kommuner studien behandlar och hur de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna utfördes.
3.1. Undersökningsmetod
Vid val av undersökningsmetod har problemformulering, syfte, frågeställningar och avgränsningar en stor betydelse (Ekengren & Hinnfors 2006 ; Trost 2010). Eftersom syftet med studien är att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa har en kvalitativ ansats valts.
Kvalitativa metoder är data omvandlat till ord. Metoden är öppen för egna åsikter och skapar en helhetsförståelse och närhet som är lämplig att använda sig av vid skapandet av nya teorier och hypoteser. För att få djupare och mer innehållsrika svar än vad till exempel standardiserade enkäter kan ge så är kvalitativa metoder att föredra (Jacobsen 2002). En nackdel med metoden är att den är tids- och resurskrävande då det tar lång tid att behandla långa konversationer. Ett annat problem är att datainsamlingen kan ge för mycket detaljerad information vilket kan leda till att analysdelen aldrig känns klar (Jacobsen 2002). Med en kvalitativ intervju får intervjuaren en viss möjlighet att påverka det material som samlas in.
Tanken är att få så djupa svar som möjligt ifrån respondenterna, men samtidigt är det inte meningen att frågorna ska styra respondentens svar (Ekengren & Hinnfors 2006).
3.2. Urval
Studien genomfördes med hjälp av att åtta stycken kommuner intervjuades; Kristinehamn, Säffle, Kil, Forshaga, Karlstad, Örebro, Karlskoga och Arvika. Eftersom kvalitativ ansats är både tids- och resurskrävande (Jacobsen 2002) begränsades studien till åtta kommuner. Vid obegränsade resurser skulle det varit intressant att studera alla 16 värmländska kommuner.
Kriterium för studiens val av kommuner var bekvämlighetsurvalet. Bekvämlighetsurvalet innebär att intervjuaren väljer de respondenter som ligger närmast och är lättast att ta sig till.
Bekvämlighetsurvalet innebär även att intervjuaren väljer respondenter utifrån vilka som är enklast att få kontakt med (Jacobsen 2002). En annan aspekt att ta hänsyn till vid urvalet är att det är viktigt att få kontakt med respondenter inom samma population, så att mönster och skillnader kan upptäckas (Trost 2010). Till studien valdes därför liknande tjänstemän inom kommunerna som till exempel miljöstrateg och miljöutvecklare. Respondenterna till studien valdes ut med hjälp av informationskriteriet. Informationskriteriet innebär att respondenten som utses tros kunna ge relevant och omfattande information om ämnet (Jacobsen 2002).
Studiens urval påverkades av att några tilltänkta respondenter inte hade tid att ställa upp på en intervju. Urvalet påverkades även av att vissa ansåg att de inte hade någon information
17 att bidra med. Studiens utgångspunkt har varit Karlstad. Därför avgränsades studien till de kommuner som ligger geografiskt nära Karlstad istället för att enbart studera värmländska kommuner som var meningen ifrån början.
3.3. Datainsamling
För att kunna utföra studien så behövdes insamling av både primär- och sekundärdata.
Primärdata är data som samlas in för första gången hos informationskällan genom till exempel intervjuer (Jacobsen 2002). I studien användes semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjuaren har en lista med specifika ämnen som ska behandlas.
Respondenterna får stor frihet att föra öppna diskussioner om ämnet (Bryman & Bell 2013).
Sekundärdata är baserad på information som är insamlad av andra, vilket kan innebära att informationen kan vara insamlad av andra skäl än de författarna tänker använda sig av. Det är därför viktigt att vara källkritisk när det gäller sekundärdata (Jacobsen 2002). I studien har vetenskapliga artiklar, litteratur, internet och rapporter använts för att hitta den informationen som behövdes inför teoridelen och intervjuerna.
3.4. Intervjuerna
Inför intervjuerna kontaktades alla åtta kommuner via telefon för att boka upp möten. För att få fram en så bra intervjuguide som möjligt krävs det att intervjuaren är påläst inom ämnet (Trost 2010). Frågorna i intervjuguiden togs fram utifrån syftet med studien och teorierna.
När intervjuguiden var klar mailades den ut till respondenterna. Allteftersom intervjuerna fortlöpte så upptäcktes det att en del frågor var bristfälliga. Eftersom frågorna gav svar på det som studien syftade till att undersöka så beslutades det att frågorna fick behålla sin utformning under hela studien. Det var även ett beslut för att underlätta analysarbetet.
Eftersom intervjuerna var semistrukturerade blev respondenternas svar varierande i både längd och innehåll. En del respondenter har följt frågorna, men de flesta har fört en öppen diskussion om ämnet. Alla intervjuer förutom en har utförts på kommunerna för att det var enklast för respondenterna. En respondent hade önskemål om att bli kontaktad via Skype och då tillgodosågs det önskemålet.
3.5. Analysmetod
För att bearbeta data från intervjuerna användes en analysprocess i tre steg. I det första steget i analysprocessen samlas data in och beskrivs på ett grundligt och detaljerat sätt (Trost 2010).
För att data ska vara lättare att tolka, förstå och skapa ett helhetsintryck skrivs de inspelade intervjuerna ner (Jacobsen 2002). Intervjuerna i studien spelades in efter godkännande av respondenterna. Detta för att på ett korrekt sätt kunna omvandla data från tal till skrift, samt för att minska risken att det skulle glömmas bort något viktigt som sagts. Med hjälp av en ljudupptagare kan intervjuaren fokusera på frågor och svar under intervjun. En nackdel med att spela in intervjuerna är att det tar tid att lyssna igenom data (Trost 2010). I steg två
18 analyseras data och intervjuaren funderar på om respondenten gav några speciella signaler under intervjun som påverkar svaret (Trost 2010). Data som inte är relevant för undersökningen ska tas bort så endast den viktiga informationen analyseras vidare (Jacobsen 2002). I studien skrevs endast den viktiga empirin ner för att sedan i sista steget analyseras.
I det sista och tredje steget sammankopplas och tolkas data från intervjuerna med teorierna för att upptäcka likheter och skillnader (Jacobsen 2002 ; Trost 2010). I analyskapitlet sammankopplades empirin utifrån teorierna och syftet med studien.
19
4. Empiri
I följande kapitel presenteras en kort faktadel om kommunerna som deltagit i studien. Vidare presenteras resultatet ifrån de åtta intervjuerna med Kristinehamn, Säffle, Kil, Forshaga, Karlstad, Örebro, Karlskoga och Arvika. Kommunerna är sorterade efter ordningen intervjuerna skedde.
4.1. Kristinehamn kommun
4.1.1.Fakta om Kristinehamn kommun
Vid Vänerns nordöstra strand ligger Kristinehamns kommun. Det bor cirka 24 000 invånare i Kristinehamns kommun (Länsstyrelsen 2015b). Kristinehamn kommun är 748 kvadratkilometer stort och har 2 175 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på plats 60 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). Kristinehamn styrs av de rödgröna partierna. Av totalt 41 mandat i kommunfullmäktige har Socialdemokraterna 16 mandat, Vänsterpartiet har 3 mandat och Miljöpartiet har 2 mandat (Kristinehamn kommun 2015).
4.1.2. Intervju med Kristinehamn kommun
I Kristinehamn intervjuades miljösamordnare Stefan Johansson. Han jobbar på kansliavdelningen som stödjer kommunstyrelsen. I Kristinehamn kommun använder de sig av en extern miljöredovisning. Miljösamordnaren menar att de hållbarhetsredovisar, men de kallar det för miljöredovisning. Hållbarhetsredovisning är enligt honom ett modernare namn på miljöredovisning. Kristinehamns kommun känner sig med i utvecklingen. Miljöfrågorna växer jättemycket och har blivit en samhällsfråga, det har blivit naturligt och en del av vardagen säger miljösamordnaren. Miljö finns överallt, de väljer att redovisa en del.
Kristinehamn kommun miljöredovisar på grund av att kommunfullmäktige och kommunstyrelse har beslutat det, samt för att miljöbalken kräver det. Lagstiftningen är jätteviktig och de följer vad som står i den. Miljösamordnaren menar att det delvis handlar om miljömålsarbete (Regeringens 16 kvalitativa miljömål2). Det är lättare att nå målen om man redovisar arbetet. En annan orsak till att de började hållbarhetsredovisa är att Länsstyrelsen gjorde påtryckningar på kommunen som ledde till att de utvecklade arbetet.
När Kristinehamn började med sin miljöredovisning så granskade de andra kommuners redovisningar, men nu använder de sig av en modell på gröna nyckeltal som miljösamordnaren själv har varit med och tagit fram. Det är viktigt att välja en modell som passar den egna kommunen. Miljöredovisningen saknar ekonomiska siffror på hållbarhetsarbetet, vilket till exempel skulle kunna behövas för att minska energiförbrukningen. God ekonomisk hushållning är ju en viktig fråga för kommunerna. Just nu arbetar Kristinehamn med att se över hållbarhetsarbetet och göra en ny planering.
2Se sidan 10 i kapitel 1.1.3
20 Kristinehamns kommun har en plan för långsiktig hållbar utveckling, samt mål som ska uppfyllas och det lyckas de bra med menar miljösamordnaren. De har även en verksamhetsplan som styr vad de anställda ska göra inom kommunen, det är viktigt att de anställda har en delaktighet i hållbarhetsarbetet. Ett exempel på vad Kristinehamn gör i arbetet med hållbar utveckling är att de satsar på källsortering och matavfallsinsamling. För att öka medvetandegraden och delaktigheten hos kommuninvånarna så har de en avfallsstrateg som är ute och informerar hos till exempel bostadsrättsföreningar.
Att det skiljer sig mellan kommunerna beror mest på resursbegränsning och självstyre tror miljösamordnaren i Kristinehamn. Alla kommuner har inte resurser till att lägga på miljöarbete vilket leder till ett ojämnt miljöarbete. För att som liten kommun få hjälp av andra så kan kommunen delta i olika regionala samarbeten och nätverk.
Trots att inte hållbarhetsredovisning är lagstadgad, tror miljösamordnaren att det är väldigt positivt för kommunen att redovisa arbetet med hållbar utveckling. Det är viktigt för medborgarna och organisationerna att kunna ta del av kommunens arbete.
Miljösamordnaren menar att om kommunen driver ett utåtriktat miljöarbete som till exempel inköp av ekologisk mat så kan näringsliv och handel bli inspirerade och ta efter.
4.2. Säffle kommun
4.2.1.Fakta om Säffle kommun
Säffle kommun gränsar till Västra Götalands län och ligger beläget vid Vänerns norra kust.
Det bor cirka 15 600 invånare i Säffles kommun (Länsstyrelsen 2015b). Säffle kommun är 1 221 kvadratkilometer stort och har 1 575 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på plats 188 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). Säffle kommun styrs genom ett valtekniskt samarbete. Av totalt 41 mandat har Centerpartiet 10, Sjukvårdspartiet har 6, Moderaterna har 5, Miljöpartiet har 1, Kristdemokraterna har 1 och Folkpartiet har 1 mandat (Säffle kommun 2015).
4.2.2.Intervju med Säffle kommun
Lars-Anders Sjögren är miljöstrateg på Säffle kommun. Han jobbar som processledare med bland annat biogas, energieffektivisering, framtagning av energi- och klimatplan samt naturvårdsstrategin. Säffle kommun är en ganska liten kommun vilket gör att de anställda får väldigt varierade arbetsuppgifter. Miljöstrategen tror att hållbarhetsredovisningen kan kallas både miljöbokslut och miljöredovisning. Varje årsbokslut lämnar miljöstrategen in en intern miljöredovisning till ekonomichefen som väljer vad som ska redovisas i årsredovisningen utifrån vad som är relevant för ekonomin. Den interna miljöredovisningen är till för kommunstyrelsen och politikerna för att följa upp arbetet inom miljö- och byggnämnden.
Redovisningen innehåller energi-, avfalls-, transport- och naturvårdsfrågor. Kommunen har satt upp mål och redovisningen visar hur de har lyckats uppnå dessa mål. Miljöstrategen tror
21 att det är väldigt ovanligt att kommuner har en extern miljöredovisning kopplat till den finansiella årsredovisningen.
Det kan vara viktigt att redovisa för kommuninvånarna och berätta vad kommunen har arbetat med under året. Det finns informatörer som arbetar med att informera allmänheten vad kommunen arbetar med. Informatörerna samarbetar med media, tv, radio och tidning för att meddela när kommunen arbetar med olika miljöprojekt. Däremot tror inte miljöstrategen i Säffle att det finns något stort intresse hos kommuninvånarna för att läsa en extern hållbarhetsredovisning, det är i så fall om någon vill granska myndigheten.
Kommunens arbete “skapar ringar på vattnet och för över hållbarhetsfrågorna ut i samhället”. Säffle kommun samarbetar med andra kommuner via nätverk för att stötta och lära sig av varandra, de ser även till att kunskapen finns inom kommunen så att deras arbeten utförs på rätt sätt från början.
Miljöstrategen anser att det vore sunt att ha ett krav på en redovisning av det hållbara arbetet med handlingsplaner och uppföljning. Idag finns det inga krav på en hållbarhetsredovisning och kommunen väljer själva vad de vill lyfta fram och redovisa för allmänheten. Kommunen väljer även själva vad de tar med i sin miljöredovisning.
4.3. Kil kommun
4.3.1.Fakta om Kil kommun
Kils kommun är en av de kommuner som ligger centralt i Värmlands län. Det bor cirka 11 800 invånare i Kils kommun (Länsstyrelsen 2015b). Kils kommun är 361 kvadratkilometer stort och har 975 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på plats 78 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). Av totalt 35 mandat i kommunfullmäktige har Socialdemokraterna 14 mandat och Centerpartiet har 6 mandat.
Dessa partier har majoritet (Kil kommun 2015).
4.3.2.Intervju med Kil kommun
Adam Ludvigsson är nyanställd som miljöstrateg och naturvårdshandläggare på Kils kommun. Han arbetar med miljöstrategiskt arbete som resor och fairtrade arbete, utveckling av centrum med mera. Det är breda arbetsuppgifter enligt miljöstrategen. Kil redovisar arbetet med hållbar utveckling integrerat i årsredovisningen, där det finns vissa mål att följa.
Externt gör Kil även frivilliga redovisningar som till exempel olika enkäter och genom sitt fairtrade3 arbete. Miljöstrategen tycker att den minsta delen i miljöarbetet är ekonomisk, fokus ligger inte på ekonomin även om ekonomi är med överallt. Om
3 Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion.
Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier och krav på rättvis handel i offentlig upphandling, att det bedrivs ett aktivt informationsarbete och att det erbjuds ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butiker, på serveringsställen och arbetsplatser (Fairtrade Sverige 2015).
22 hållbarhetsredovisningens utveckling säger miljöstrategen i Kil: “Det blir mer och mer aktuellt över tiden i alla verksamheter, det känns fel om man inte hänger på tåget”.
De flesta invånarna kan ha användning för en hållbarhetsredovisning då de är en kommunal förvaltning. Transparens är viktigt eftersom det är skattebetalarnas pengar som kommunen förvaltar anser miljöstrategen. Det är även bra för intressenterna att få en möjlighet att se om kommunen har gjort ett bra eller dåligt arbete. Enligt miljöstrategen kan hållbarhetsredovisningen även vara bra när kommunen vill jämföra sig med andra kommuner och kunna ta till sig av deras positiva arbete.
Något som är viktigt för Kils kommun är hållbart resande. För att få fler att välja kollektivt resande ska kommunen bygga ut Kils resecentrum. Kollektivtrafiken är viktig enligt miljöstrategen då alla ska få möjlighet att jobba där de vill. Ett annat mål som Kil har är att handla ekologiskt och närproducerat, men det är ett upphandlingsarbete där det finns vissa krav att följa. Globalt kan man göra nytta på lokal nivå.
Miljöstrategen tror att det skulle kunna vara bra med en lagstadgad hållbarhetsredovisning, men det får inte bli övermäktigt. Det är viktigt att redovisningen även leder till nytta för att den ska vara användbar. För att kunna genomföra åtgärder och krav som myndigheter har på kommunen behövs ekonomiska resurser. Miljöstrategen i Kil är därför positiv till självstyre eftersom kommunerna har olika förutsättningar.
4.4. Forshaga kommun
4.4.1.Fakta om Forshaga kommun
Forshaga kommun ligger söder om Munkfors kommun och norr om Karlstads kommun.
Det bor cirka 11 300 invånare i Forshagas kommun (Länsstyrelsen 2015b). Forshaga kommun är 350 kvadratkilometer stort och har 1 375 anställda (Ekonomifakta 2015).
Kommunen ligger på plats 129 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). I Forshaga har de rödgröna partierna majoritet. Av totalt 41 mandat har Socialdemokraterna 19 mandat, Vänsterpartiet har 2 mandat, Miljöpartiet har 2 mandat (Forshaga kommun 2014).
4.4.2. Intervju med Forshaga kommun
Urban Ledin är miljö- och byggchef på Forshaga kommun och han sitter med i ledningsgruppen. Det innebär att han kan påverka både miljöfrågor, samhällsbyggnad och samhällsutveckling. Kommunen har valt att inte ha någon strateg, då de enligt miljö- och byggchefen inte får något mandat eller kraft för att genomföra idéer. Som miljö- och byggchef har han ett bredare perspektiv på hållbar utveckling. Forshaga kommun gör en miljöredovisning varje år som är integrerad i årsredovisningen, men de har ingen specifik hållbarhetsredovisning. Tanken är att hållbarhetsfrågorna ska genomsyra verksamheten. I klimat- och energiplanen som togs fram redan 2009 var visionen att kommunen skulle arbeta
23 med hållbar utveckling. Det beslutades bland annat att alla verksamheter skulle jobba med hållbar utveckling. Miljö- och byggchefen tycker att det är viktigt att jobba med det dagligen i alla verksamheter, vilket kan vara svårt för miljöutvecklare och miljöstrateger att tillämpa.
Kommunen gör årligen en intern uppföljning av hållbarhetsarbetet. Det mesta inom kommunen handlar om ekonomi. Det är viktigt att ha med hållbarhetsredovisningen integrerat i årsredovisningen så att det inte blir för mycket arbete. Den ekonomiska delen tar så mycket tid, så det kan bli svårt att hinna med hållbarhetsredovisningen om den blev extern.
Att hållbarhetsredovisa är ett politiskt ställningstagande och politikerna representerar medborgarna menar miljö- och byggchefen.
Orsaken till att Forshaga arbetar med hållbarhetsredovisning enligt miljö- och byggchefen:
“Det krävs en hållbar utveckling för att vi ska lyckas, för att vi ska vara en attraktiv kommun, för att vi ska kunna finnas kvar långsiktigt.” Det kan vara svårt att tyda vad begreppet hållbar utveckling innebär tror miljö- och byggchefen. För att bli en attraktiv kommun är de sociala aspekterna mycket viktiga, det vill säga hur kommunen hanterar barnen, de äldre och kommuninvånarna. Vården, omsorgen och barnförvaltningarna är en väldigt stor del av kommunen, men många anställda kanske inte förstår att det är hållbarhetsfrågor de jobbar med.
Forshaga kommun har en översiktsplan från 2010 där det finns riktlinjer för hur de tar med hållbar utveckling i övrig planering. Utifrån den tar man fram detaljplaner som till exempel en landskapsplan och ett naturvårdsprogram som Forshaga har. Sedan en lång tid tillbaka är Forshaga en barnkommun, vilket innebär att kommunen tar ett stort hållbarhetsansvar. I kommunens upphandlingspolicy ställs krav på sociala- och miljömässiga aspekter vilket leder till att kommunen har krav på leverantörer och entreprenörer.
Det är viktigt att ha ett hållbarhetstänkande, då det är en aktuell fråga och användandet av fenomenet hållbar utveckling växer. Forshaga kommuns mål är att vara klimatneutrala 2030.
Miljö- och byggchefen nämner att SKL och Swedish Institute Standards (SIS) har tagit fram en standard för hållbar utveckling SS854000:20144 som kommunen tänker använda sig av.
Kommunen vill vara certifieringsbar och få in en revisor som ser över att de håller en bra nivå på hållbarhetsarbetet. I arbetet för en hållbar utveckling har kommunen anställt en kommunekolog som arbetar enbart med naturvårdsfrågor. Forshaga har även en kemikalieplan där de ser över kemikalier i skolor och förskolor. Forshaga kommun är med i Karlstads upphandlingscentral, då kommunen inte har resurser för att ha en egen upphandlare. Det är en politisk fråga vart man lägger pengarna anser miljö- och byggchefen.
4SS854000:2014 är en vägledningsstandard avsedd för kommuner, landsting och regioner. Standarden riktar sig främst till den högsta ledningen och till andra som berörs av och kan påverka hållbarhetsarbetet. Standarden innehåller råd och rekommendationer och innehållet och strukturen syftar till att bidra till en ständig förbättring (planering, genomförande, uppföljning och förbättring). Den omfattar alla tre dimensioner av hållbar utveckling; ekonomisk, ekologisk och social (SIS 2015).
24 Forshaga kommun använder sig av Miljöaktuellts kommunrankning och de har avancerat ifrån plats 251 till 129, men har som mål att komma ännu högre upp. Kommunen jämför sig med bland annat Örebro kommun då de ligger långt fram i arbetet med hållbar utveckling.
Forshaga kommun gör studiebesök hos de kommuner som de ser upp till och kan lära sig av. De samarbetar även med Karlstad kommun i frågan hållbart resande då det gäller till exempel miljöbilar. För att få pengar till att jobba med hållbarhetsarbetet handlar det om planering, för om man planerar så kommer planerna med i budgetarbetet menar miljö- och byggchefen. Utan ekonomiska resurser finns det ändå mycket man kan göra.
Kompetensutveckling och omvärldsbevakning är väldigt viktigt för att få idéer och kopiera så mycket som möjligt. Miljö- och byggchefen tror att kommunerna kan tjäna pengar på att ha ett hållbarhetstänk om de kan hitta möjligheterna. Istället för att använda konsulter som är oerhört dyra så kan man anställa en person till så att man behåller kompetensen inom kommunen. Det har till exempel Forshaga gjort i myggfrågan då de har anställt en kommunekolog för att få bukt med myggproblemen. För att skapa engagemang inom en organisation krävs att de anställda känner sig delaktiga och kan påverka avslutar miljö- och byggchefen.
Miljö- och byggchefen kan kanske tänka sig att redovisa hållbarhet i framtiden och enligt honom vore det inte helt fel att lagstadga om hållbarhetsredovisning. Det är bra med lagstiftning som styr upp för att inte “hamna helt i händerna” på politikerna. Om det inte finns kompetens eller intresse för hållbarhetsfrågorna hos politikerna så tror miljö- och byggchefen att hållbarhetsarbetet kan hamna i skymundan. Han tycker också att kommuninvånare borde ha lite bättre koll på vilka som är de lokala politikerna för att få en insyn i vad de använder skattepengarna till. En viktig aspekt är om kommuninvånare väljer politiker för sin egen del eller för kommunens bästa menar miljö- och byggchefen.
4.5. Karlstad kommun
4.5.1.Fakta om Karlstad kommun
Karlstads kommun ligger norr om Hammarö kommun vid Vänerns norra strand. Det bor cirka 85 000 invånare i Karlstad, vilket innebär att Karlstad är Värmlands största kommun befolkningsmässigt sett (Länsstyrelsen 2015b). Karlstad kommun är 1 165 kvadratkilometer stort och har 7 275 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på plats 12 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). Karlstad kommun styrs av ett valtekniskt samarbete. I Karlstad har majoriteten av totalt 61 mandat fördelats på följande sätt; Moderaterna 14, Centern 3, Folkpartiet 4, Miljöpartiet 6 och Kristdemokraterna 4 (Karlstad kommun 2015).
4.5.2. Intervju med Karlstad kommun
I Karlstad intervjuades Lena Huldén som är enhetschef för verksamhetstyrningsenheten.
Enheten jobbar tillsammans med ekonomiavdelningen för att se till att resurserna används
25 på rätt sätt. Resurserna är skattebetalarnas pengar och på rätt sätt är det sätt som politikerna vill att resurserna används till. Kommuner arbetar inte med hållbarhetsredovisning på samma sätt som företag menar enhetschefen. Kommunens viktigaste uppgift är att kommuninvånarna får så bra service och tjänster som möjligt. Karlstad kommun har en integrerad hållbarhetsredovisning i årsredovisningen. Karlstad kommun var tidiga med att göra miljöredovisning och var med och tog fram den modellen. Miljöredovisningen är numera inbakad i kommunens strategiska plan. Kommuninvånarna får en sammanfattning av årsredovisningen hemskickad varje år för att få en insyn i kommunens åtgärder.
Sammanfattningen innehåller inte måluppfyllelse utan vad kommunen har gjort under året, till exempel hur de arbetar med att vara en attraktiv stad. Karlstad kommun arbetar mycket just nu med att bygga miljövänliga och energisnåla hus.
Karlstad kommun arbetar efter en kvalitets- och styrmodell som alla kommunens verksamheter måste följa. I den modellen återfinns deras vision, värdegrund och strategiska plan som genomsyras av hållbarhet. De externa strategiska målen är; tillväxt, attraktiv stad, utbildning och kunskap, en stad för alla och den goda gröna staden. De interna strategiska målen är; finansiellt perspektiv, vårda tillgångar, kvalitét och arbetsgivarperspektiv. De strategiska målen bryts ner i tre hållbarhetsstrategier; tillväxtstrategi, folkhälsostrategi och miljö- och klimatstrategi. Hållbarhetsperspektivet är ytterst viktigt eftersom kommunen har ett uppdrag att göra bra saker och förvalta resurserna. Enhetschefen anser att det är en naturlig del i hur de jobbar med måluppfyllelse. Kommunen arbetar med indikatorer och mätningar för att följa upp sina mål. Det är viktigt att det finns lagom med indikatorer så att man mäktar med, så att det blir hanterbart. Kommunen följer upp målen en gång per år i årsredovisningen, men de gör också djupanalyser av varje strategi. De tre strategierna följs upp en varje år, så vart tredje år per strategi görs en utvärdering. Enhetschefen menar att det är viktigt med mål, uppföljning och redovisning för att koppla tillbaka till politiken som är kommunens uppdragsgivare. Politikerna har satt målen som ska ha en långsiktighet och vara en politisk enhet och inte ändras efter varje mandatperiod.
Hållbarhetsredovisning fyller ett stort behov och det kan också vara svårt att plocka ut varje del för sig då de går ihop i varandra. Den sociala biten är viktig för att få en bättre ekonomisk tillväxt, som exempel nämner enhetschefen att om en kommun har många arbetslösa så blir det kostnader i form av bidrag och försörjningsstöd. Karlstad står inför utmaningar när det gäller klimatutsläpp och energiförbrukning, kommunen har ett system för att redovisa och övervaka utmaningarna. I sitt hållbarhetsarbete jämför sig Karlstad kommun med åtta jämförelsekommuner för att kunna lära sig av andra och inhämta kunskap och idéer.
Jämförelsekommunerna är; Linköping, Örebro, Jönköping, Gävle, Sundsvall, Växjö, Luleå och Kalmar. Karlstads jämförelsekommuner är inte lika i storlek, det de har gemensamt är att de är befolkningsmässigt den största kommunen i sitt län. Alla utom Sundsvall är högskole- eller universitetsstäder. Samtliga jämförelsekommuner har liknande förutsättningar när det gäller näringslivsstruktur och funktion som tillväxtmotor i det egna
26 länet. De kommuner som lyckas bättre än Karlstad ser kommunen som målkommuner som de vill efterlikna.
Enhetschefen tror att många större kommuner använder sig av en hållbarhetsredovisning på något sätt eftersom det är viktigt att redovisa arbetet med hållbar utveckling. Det finns nog olika benämningar på hållbarhetsredovisning och den finns nog ofta med integrerat i årsredovisningen fast det kanske inte blir så synligt. Små kommuner har det svårare eftersom kommuninvånarna ska kunna kräva samma service och tjänster som av en stor kommun.
Resurserna är också begränsade då det finns mindre skattepengar. I en mindre kommun får de anställda fler arbetsuppgifter, det kan då vara svårt att hitta någon med en så bred kompetens. Det finns inte heller tid att tänka på hur de ska jobba med hållbarhet i en liten kommun antar enhetschefen i Karlstad.
4.6. Örebro kommun
4.6.1.Fakta om Örebro kommun
Örebro kommun ligger i Örebros län, öster om Värmlands län. Det bor cirka 142 618 invånare i Örebro kommun. Örebro kommun är 1 380 kvadratkilometer stort och har 12 475 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på tredje plats på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). Örebro har en gemensam politisk plattform. Av 65 mandat i kommunfullmäktige har Socialdemokraterna 24 mandat , Kristdemokraterna har 4 mandat och Centerpartiet har 6 mandat. Dessa tre partier har majoriteten (Örebro kommun 2015a).
4.6.2. Intervju med Örebro kommun
Intervjun gjordes med en hållbarhetsstrateg på Örebro kommuns enhet för hållbar utveckling. Intervjun fick göras via Skype då respondenten föreslog det, hållbarhetsstrategen har även valt att vara anonym. Enheten för hållbar utveckling ligger inom en avdelning för ekonomi och hållbarhet på kommunledningskontoret och jobbar på uppdrag av kommunstyrelsen. Örebro kommun arbetar utifrån ett politiskt styrdokument som kallas för övergripande strategier och budget. Den innehåller övergripande politiska ambitioner och målsättningar som fastslås år från år. Varje år gör de en hållbarhetsredovisning integrerad i årsredovisningen. Kommunallagen kräver ekonomiska redovisningar med fokus på vad som presterats menar hållbarhetsstrategen. Redovisning görs tre gånger per år; delårsbokslut 1, 2 och årsbokslut. Då går kommunen igenom hur de politiska besluten har förankrats ner i alla nämnder, de ser över hur verksamheterna lyckas uppnå målen som politikerna har beslutat.
I samband med boksluten så gör enheten för hållbar utveckling en hållbarhetsrevision av verksamheterna. Revisionen är inte offentlig, men årsredovisningen finns tillgänglig för intressenterna. Örebro kommun gör även en temarapport för hållbar utveckling. Tidigare gjordes rapporten en gång per år, men då det blev mycket arbete så kommer den troligtvis att göras vart fjärde år i samband med mandatperioden.
27 Miljöarbetet har pågått en längre tid eftersom regeringen redan 1999 tog fram nationella miljö- och kvalitetsmål. Kommunen har ansvar att målen uppfylls lokalt. Enheten för hållbar utveckling har funnits i snart tre år därav har hållbarhetsfrågorna fått en tydligare position.
Funktionerna och uppdragen har varit aktuella en längre tid, men då enheten skapades fördes resurserna samman. Den modell som enheten för hållbar utveckling arbetar utifrån bygger på 4S; styrning, stöd, störning (uppföljning) och strategisk påverkan. Modellen innebär att enheten tar fram styrdokument som politikerna fattar beslut om. Styrdokumentet ska genomsyra de olika verksamheterna och i nästa fas är enheten ett stöd för verksamheterna enligt hållbarhetsstrategen. Det är viktigt att följa upp styrdokumenten så att målen uppfylls, därför arbetar enheten även med uppföljning av verksamheterna. Strategisk påverkan handlar om att de svarar på remisser och motioner samt att komma in med kunskapsunderlag.
Kommuninvånarna har ett visst intresse av en hållbarhetsredovisning eftersom de har valt politikerna, antar respondenten. Vid sidan av politiker och medborgare kan investerare vara en viktig intressentgrupp när det gäller redovisning av arbetet för hållbar utveckling, säger hållbarhetsstrategen. I höstas emitterade Örebro kommun en grön obligation5 för 750 Mkr, där en investerare investerade en större del av summan. I ramverket kring grön obligation ingår att emittenten (Örebro kommun) ska redogöra hur pengarna används. Örebro kommun har en ökande befolkningstillväxt, för att hinna med i utvecklingen så behöver de låna pengar. Med grön obligation så får hela kedjan av investerare, leverantörer, kunder och kommunen en grön stämpel för de utvalda investeringarna. Med obligationen har kommunen skapat gröna placeringsmöjligheter för andra. Respondenten tror att vid en finanskris är det monetärt hållbart att ha finansierat investeringarna genom en grön obligation. Enligt respondentens egna åsikt är det väldigt attraktivt att bo i en kommun som arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor, men alla kanske inte reflekterar över det. Visionen för Örebro kommun är att bli: ”Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad”. Attraktivitet kan däremot betyda olika för olika personer menar hållbarhetsstrategen.
Kommunen jämför sig med andra kommuner genom samverkan i olika nätverk för att utvecklas och ta till sig av deras kunskaper och idéer. En kommun de jämför sig med är Malmö, som ligger tvåa på Miljöaktuellts kommunrankning, och som också är sverigeledande i det systematiska arbetet med social hållbarhet. En kommun som är bra på att jobba systematiskt med en dimension av hållbarhetsarbete är oftast bra på de övriga två dimensionerna menar hållbarhetsstrategen. Örebro är sedan tidigare uppmärksammade för sitt miljöarbete. Under det senaste året har kommunen också fått mycket positiv uppmärksamhet för sitt arbete med den ekonomiska dimensionen av hållbarhetsarbetet.
Kommunen samarbetar även med civilsamhället och näringslivet, men hållbarhetsstrategen
5 Örebro kommun emitterar, som andra kommun i Sverige, en grön obligation för att finansiera klimatsmarta och ekologiskt hållbara investeringar. Örebro kommun kommer att investera för att uppnå målen i sitt miljöprogram med tillhörande klimat–, vatten–, avfalls– och naturplaner samt trafikprogram (Örebro kommun 2015b).
28 anser att det är svårare att påverka konsumenterna då de är självständiga individer.
Konsumtionen i dagens samhälle går i många fall emot en ohållbar riktning tycker respondenten, med hänvisning till Världsnaturfondens studier som visar att om alla levde och konsumerade som vi gör i Sverige skulle mänskligheten behöva resurser motsvarande 3,7 jordklot.
Respondentens egna åsikt är att en lagstadgad hållbarhetsredovisning skulle kunna vara bra på grund av att det är otillräckligt att enbart se på den finansiella delen ur ett hållbarhetsperspektiv. Men det är viktigt att komma ihåg att det är politikerna som beslutar om vad som är tillräckligt.
4.7. Karlskoga kommun
4.7.1.Fakta om Karlskoga kommun
Karlskoga kommun ligger i Örebros län, väster om Örebro kommun och öster om Värmlands län. Det bor cirka 30 054 invånare i Karlskoga kommun. Karlskoga kommun är 471 kvadratkilometer stort och har 2 975 anställda (Ekonomifakta 2015). Kommunen ligger på plats 159 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). I Karlskoga har Socialdemokraterna 20 mandat, Vänsterpartiet har 3 mandat och Folkpartiet har 2 mandat.
Dessa tre partier har majoritet (Karlskoga kommun 2015).
4.7.2. Intervju med Karlskoga kommun
Bosse Björk är tillförordnad utvecklingschef i Karlskoga kommun som är en del av samhällsbyggnadsförvaltningen. Han sitter på kommunledningskontoret och arbetar med strategisk och fysisk planering. Karlskoga har inte någon extern hållbarhetsredovisning, det som finns är integrerat i årsredovisningen. Kommunen märker heller inte av något yttre krav på att de borde hållbarhetsredovisa externt. Internt använder de sig av hållbarhetsredovisning till exempel vid beslutsfattande. Tjänstemännen fyller i en checklista vid beslut för att beskriva hur beslutsfattandet påverkar de tre olika hållbarhetsperspektiven.
Sedan skriver de en tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som sen tar ett beslut.
Utvecklingschefen anser att många verksamheter redan tidigare har arbetat på ett sätt som motsvarar hållbarhetsbegreppet men att det nu fått denna etikett. Det gäller att ta hänsyn till alla tre dimensionerna. Från början var ekonomisk hållbarhet det som diskuterades mest, nu kanske det är miljön som är i fokus. Men om organisationen inte lyckas få med alla tre delar;
ekonomi, miljö och social hållbarhet finns det en risk att redovisningen blir oanvändbar. Ett exempel är att det har blivit för många likhetstecken mellan miljö och hållbarhet och det blir svårt att uppnå miljökraven om inte den ekonomiska och sociala delen uppfylls. Olika verksamheter har olika utgångspunkter, menar utvecklingschefen. Det är lättare att lösa frågor som är nära och kopplade till verksamheten. Hållbarhetsfrågorna har gradvis
29 utvecklats på ledningsnivå och sen applicerats på verksamheterna. I utvecklingen har kommunen kommit fram till att de behöver ha en gemensam syn på hållbarhetsbegreppet.
Karlskoga kommun jämför sig inte med andra kommuner när det gäller hållbarhetsredovisning enligt Utvecklingschefen. Han tror att det beror på att det finns risk för att det blir enkelspårigt och att det bara blir inriktat på till exempel miljöfrågor. Det gäller att hitta ett bredare och mer balanserat sätt att jämföra sig på. Karlskoga kommun samverkar med andra kommuner i vissa frågor. Utvecklingschefen tror att små kommuner behöver samarbeta för att överleva, då de har svårt att få in kompetensen inom kommunen. Det finns till exempel en regional utvecklingsplan och i regionfrågor som kollektivtrafik och infrastruktur kan samverkan vara viktig.
Angående en lagstadgad hållbarhetsredovisning anser utvecklingschefen att det är viktigt att fundera över om den är till för att uppfylla nån funktion eller om det bara är ett administrativt krav.
4.8. Arvika kommun
4.8.1.Fakta om Arvika kommun
Arvika kommun ligger norr om Säffles kommun och väster om både Kils- och Sunnes kommun. Det bor cirka 26 200 invånare i Arvika vilket innebär att Arvika kommun är den näst största kommunen i Värmland befolkningsmässigt sätt (Länsstyrelsen 2015b). Arvika kommun är kvadratkilometer stort och har 2 575 anställda (Ekonomifakta 2015).
Kommunen ligger på plats 219 på Miljöaktuellts kommunranking (Miljöaktuellt 2015a). I Arvika har de rödgröna partierna majoritet. Av totala 49 mandat har Socialdemokraterna 23 mandat, Vänsterpartiet har 4 mandat och Miljöpartiet har 3 mandat (Arvika kommun 2015).
4.8.2. Intervju med Arvika Kommun
Stina Dahlblom arbetar som miljöutvecklare på avdelningen för planering och utveckling.
De arbetar inte med hållbarhetsredovisning ur ett miljöperspektiv enligt miljöutvecklaren.
Varje verksamhet för sig har mål som de följer upp, men det finns inget systematisk system för uppföljning. Det är viktigt att mäta måluppfyllelse för att se vad verksamheten har uppnått. På grund av ett ökat intresse för miljöfrågor håller arbetet på att bli mer strukturerat och systematiserat. Miljöutvecklaren ser inget krav ifrån externa intressenter att hållbarhetsredovisa, utan hon antar att redovisningen är till för de anställda och politikerna.
Tanken är att arbetet med hållbar utveckling ska genomsyra hela verksamheten. I arbetet med hållbar utveckling nämner miljöutvecklaren att Arvika kommun har en ny solcellspark och arbetar med skogbruksplanering. I framtiden vill kommunen även ta hand om matavfallet och producera biogas. Miljöutvecklaren tror att hållbarhetsredovisning och hållbar utveckling kan leda till kvalitet och kvalitet kan kopplas samman med en attraktiv
30 kommun. En del i att vara en attraktiv kommun är också att visa att kommunen tar ansvar anser miljöutvecklaren. Ett exempel på att ta ansvar är att ta hand om matavfallet.
Eftersom Arvika kommun inte tidigare hållbarhetsredovisat så jämför de sig inte med andra kommuner. Det kan bli aktuellt i framtiden när kommunen väljer att börja med hållbarhetsredovisning, tror miljöutvecklaren. Arvika kommun ingår i ett nätverk för miljöutvecklare/miljöstrateger som Länsstyrelsen leder.
Om hållbarhetsredovisningen blir lagstadgad så är miljöutvecklaren i Arvika orolig att det kan bli ett administrativt krav, snarare än att det leder till ett förbättrat arbete för hållbar utveckling. Det är viktigt att kommunen får ut något av en hållbarhetsredovisning. Ett steg framåt i utvecklingen är att kommunledningen har antagit en ny miljöstrategi för kommunen.
