I det här kapitlet kommer jag att analysera mitt resultat utifrån några av de teorier jag tidigare presenterat. Eftersom forumspel härstammar från forumteatern finner jag det intressant att utifrån min problemställning, hur forumspel med övningar kan iscensättas i år två, se på var i min undersökning jag finner spår av Boals forumteater.
Boal delar in forumteatern i fyra etapper. Första etappen: att lära känna sin kropp. Andra etappen: att lära sig uttrycka sig med kroppen. Tredje etappen: då man börjar använda teatern som ett levande och aktuellt språk. Fjärde etappen är en
debatteater eller tidningsteater som betår av olika tekniker för att förvandla tidningarnas nyheter eller annat icke-dramatiserat material till teaterscener (1976 s 17 - 36).
Boals etapp ett, att lära känna sin kropp, använde jag mig inte av då jag
influerades av Byréus presentationsövning och 4-hörnövning. I skulpturövningen och dynamisering av skulpturerna befann vi däremot oss i Boals etapp två då eleverna tränade sig i att uttrycka sig med sina kroppar. I elevernas forumspel ser jag både likheter och olikheter med etapp tre. Vi spelade upp forumspel som var levande och aktuella ur ett elevperspektiv och eleverna spelade upp problem som var svåra att lösa. Den stora skillnaden ligger i att problemet inte var politiskt som det hade varit i Boals forumteater. Eftersom forumspelen var avslutningen på min studie fanns det inga spår av den fjärde etappen.
I Öfverströms dramakommunikation bygger ett av grundelementen på att ge individen egenvärde och självkänsla. Här ser jag likheter med forumspel då det är dessa element som även forumspel bygger på. Öfverström menar vidare att egenvärde och självkänsla innebär förmågan att kunna uppskatta sig själv och att vara beredd att få sitt eget värde respekterat samt förmågan att kunna förnimma och identifiera sina känslor (Öfverström 2006). När man i forumspel interagerar och förändrar går det även här ut på att förnimma, komma i kontakt med och identifiera sina känslor. Öfverström skriver också att vägen till kunskap och färdigheter går genom självkänsla och tillit i
lärandemiljön och att eleven börjar där det befinner sig och där det känner sig tryggt. I forumspel är det väldigt betydelsefullt att eleverna känner sig trygga för att de ska våga interagera och prova olika lösningar på forumspelskonflikterna. Öfverström ställer frågan vad det innebär att vara trygg. Några exempel på hur hon definierar svaret stämmer överens med forumspelets grunder:
• att våga ta ansvar för vad man tycker i grupp • att våga pröva nya saker och lära sig av det
• att visa respekt och förståelse för andra (2006 s 12)
Med min första övning som var en presentationsövning startade min
undersökning, där problemställningen var att undersöka vilka uppfattningar elever i år två har att delta i forumspel med tillhörande övningar, samt hur dessa kan iscensättas. Min första övning var en presentationsövning, som jag startade med för att väcka elevernas intresse och för att de skulle lära känna nya sidor hos varandra. Till en början verkade övningen, vara i svåraste laget. Trots att barnen var vana vid ett öppet och tillåtande klimat i klassrummet, blev vissa av eleverna nervösa inför hur de skulle klara av uppgiften att presentera varandra. Några av barnen trodde inte de skulle komma ihåg vad kompisen sagt. Efterhand som entusiasmen tog över så släppte nervositeten. De tyckte det var spännande att få reda på nya saker om varandra, saker som man inte pratar med kompisarna om dagligen. Jag tolkar det som om eleverna tyckte det var en intressant övning eftersom alla lyssnade uppmärksamt och nyfiket på de olika
presentationerna. Jag är medveten om att barns intresse är svårt att mäta, men i detta fallet var det påtagligt. Syftet med den första övningen, presentationsövningen, menar Byréus är att: ”Barnen lär känna varandra. De lär känna andra sidor av varandra än de vanliga” – ”hon som alltid är bäst i matte”, ”han som alltid glömmer gympakläderna” osv. ”Med större kunskap om varandra ökar också toleransen för det avvikande” (Byréus 2004).
I planeringsfasen av vampyrleken reflekterade jag över varför jag skulle ha med denna lek. Jag funderade även på huruvida barnen skulle vilja agera vampyr; om de skulle tycka det var pinsamt att stå i mitten av ringen och vara vampyren. Mina funderingar kring detta visade sig vara helt fel, eftersom alla ville vara vampyren hela tiden. Jag valde denna lek för att det är en typisk samarbetslek. Gruppkänsla och samarbete är viktigt att främja i arbete med forumspel. Jag lät mig även inspireras av John Dewey som skriver: ”motivet att ge lek och aktivt arbete en bestämd plats i läroplanen är intellektuellt och socialt, och inte grundat på någon tillfällig nyck. Utan inslag av lek och arbete går det inte att skapa förutsättningar för effektivt lärande” (Dewey 1999 s 241).
Vi startade dag tre med gruppintervju ett. Då jag inledningsvis frågade eleverna om de hade spelat teater i skolan förut hade de svårt att komma på något. Efter en
stunds funderande kom Lotta på att de gjort en övning med fågeltema, där de ruvade på ägg och hade på sig olika näbbar. Petronella mindes ett tillfälle, då de fick besök av en ”riktig” häxa (som i och för sig förställde sig). Exemplen som barnen tog upp var egentligen inte några exempel där de hade agerat. Det de mindes var olika tillfällen då de hade gjort något som var så nära teater som möjligt. Det skulle även kunna vara så att det rådde en viss osäkerhet kring vad teater egentligen är och vad som krävs för att något skall få kallas för teater.
Då jag frågade vad de trodde man kunde spela teater om, tänkte en del av barnen på historie-relaterade exempel. Gustav Wasa, Carl von Linnè och att arbeta som fattig förr i tiden. Historieämnet verkar vara frestande att dramatisera för elever i år två.
På sista frågan, om man måste vara erfaren för att spela teater, upplevde jag det nästan som om barnen svarade typiska skolsvar, det som man i skolan lär sig att man ska svara för att vara duktig.
Under 4-hörnövningen upplevde jag det som svårt för eleverna att ta ställning på
egen hand. Ställningstagande i denna ålder överlåts nog ofta till föräldrar, äldre syskon, lärare eller någon ”ledande” elev i gruppen. Öfverström menar att barns
utvecklingsprocess grundläggs i hemmet där de vuxnas relationer till barnet har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling. Barnet skapar sin egen självbild genom att se hur andra människor i deras omgivning reagerar på dem (2006 s 12).Fenomenet blev tydligt, då samtliga pojkar samlades i ett hörn. Alternativt kan man tolka händelsen som att pojkar i denna ålder tycker att detta påstående är viktigast. Påståendet löd: ”Att ha roligt och skratta med sin kompis”. 4-hörnövningen kan möjligen vara lättare när man är lite äldre och det börjar bli mer naturligt att stå för vad man tycker.
Trots att denna klass är en nyfiken och positiv elevgrupp, trodde jag att
skulpturövningen kunde vara svår att genomföra. Jag funderade på om det kunde vara
för komplicerat för barnen att förstå själva övningen. Ytterligare tankar som jag hade var att barnen inte skulle våga interagera och istället stå och fnissa och vrida och vända på sig. Jag var även beredd på att eleverna eventuellt skulle vara likgiltiga inför
övningen och tycka det var tråkigt eftersom de aldrig hade gjort något liknande tidigare. Det visade sig att det nästan inte fanns tillräckligt med uttryck i skulpturerna för eleverna att ändra, eftersom alla elever var så aktiva genom hela övningen. Alla grupper var förväntansfulla inför att få visa upp sina skulpturer. Positivt och intressant var att precis alla elever var aktivt deltagande. Så brukar det inte vara i klassen, då det
Jag upplevde det inte som att någon tyckte det var pinsamt eller kände sig utsatt. I samtalen efter skulpturövningarna fick eleverna sätta ord på sina känslor och alla lyssnade och tog del av varandras tankar. Jag märkte tydligt hur de fick hjälp av
varandra i samtalet, då de kom vidare i diskussionen genom att lyssna på varandra. Här synliggjordes en variation av elevernas tänkande. Dewey menar att i det som han betecknar som informell undervisning kommer lärostoffet direkt från den källa det sociala umgänget utgör (1999 s 227). Man lär sig av varandra i socialt samspel.
I gestaltningsleken, här kommer vi, tänkte jag att skolgården kunde fungera som
en god lärandemiljö, eftersom vi behövde mer utrymme än i de andra övningarna. Då vi inledde leken hade eleverna precis haft rast och var ganska uppspelta och även lite irriterade mot varandra. Jag upplevde det som svårare att få kontakt med barnen än i tidigare övningar. Vid närmare eftertanke kan detta bero på att eleverna tolkade denna uppgift på ett annat sätt. Dels att det var på skolgården, där de normalt leker fritt och att det gav signaler om ett mindre allvar och att rasten flöt ihop med ”lektionstiden” och dels att de kanske inte är vana vid att ha lektioner utanför klassrummet. Antagligen en kombination av båda dessa faktorer och inte minst i kombination att deras ordinarie lärare inte var närvarande.
Det mest intressanta och det starkast framträdande med forumspelen var att två tysta tjejer som ofta inte sade någonting på lektionerna, var de som var väldigt aktiva i forumspelet. De ropade STOPP och gick in och förändrade spelet med en säkerhet som jag aldrig tidigare hade sett hos dessa tjejer. Byréus skriver att: ”detta kan vara en stor händelse för de tysta flickorna som annars brukar försvinna bakom hårmassorna och pipa ”ja, nej, jag vet inte” på alla frågor de får” (2004 s 41).
I gruppintervju två märkte jag en tydlig förändring i elevernas svar mot tidigare. Elevernas reflektioner över att delta i forumspel handlade mycket om att förstå olika känslor –empati. Följande citat visat enligt min tolkning på det: ”det kan vara viktiga, viktiga saker”,”Man ser vad man inte ska göra”, ”att man ska hjälpa varandra”, ”att man inte ska mobba”, ”hur det känns att vara utanför”, ”hur det känns att vara snäll”, ”hur det känns att vara ledsen”, ”hur det känns att vara ensam”.
När jag sedan frågade vad eleverna hade för uppfattning om att man kan lära sig av att delta i forumspel var svaren mer inriktade på vad man inte får göra. Man skall inte göra si eller så. Svaren lät väldigt mycket som upprepningar av värderingar från lärare och föräldrar. Svarade barnen vad de trodde att jag ville höra? Några exempel på vad som nämndes: ”att man inte ska göra sånt som är farligt”, ”att man ska vara snälla”,
” att man måste vara kompisar”, ”att inte vara ovänner”, ”att man inte ska vara elak”, ”att man aldrig ska slåss”, ”att man inte ska ljuga”, o.s.v. Men det är ju också just värderingar och ställningstagande som forumspel med värderingsövningar handlar om, så man kan också tolka elevernas tankar som ett steg mot att stå för sina åsikter och ökad självtillit.
7 Diskussion
Utifrån mitt syfte och problemställning; vilka uppfattningar elever i år två har om att delta i forumspel med tillhörande övningar, har jag erfarit att det blir enklare för
eleverna att förstå ett problem eller stärkas i en situation, genom att själv interagera och förändra. Under arbetets gång har jag tyckt mig se att en del elevers självförtroende har stärkts och tankar har väckts kring empati-relaterade frågor hos eleverna. Eleverna har uttryckt forumspelsarbetet med ord som viktigt, roligt och spännande. De har både agerat känslor och beskrivit känslor som har kommit upp i samband med arbetet med forumspel, till exempel: hur det känns att vara utanför, hur det känns att vara elak, hur det känns att vara ensam och hur det känns att vara snäll. Många viktiga saker har sagts och agerats i elevgruppen i år två. Byrèus beskriver sitt arbete på ett sätt som får mig som pedagog att själv vilja agera:
I mitt arbete inom grundskolan känns det viktigt att ge unga människor redskap att bryta stämningar av apati och håglöshet. Det går att göra uppror, ändra missförhållanden, göra något åt miljöförstöringen osv. Mobbning är ingen naturlag, man behöver inte göra allt som den starkare säger och man får vara sig själv (Byréus 2004 s.15).
I forumspelen med tillhörande övningar upplevde jag det tydligt hos eleverna att det var de själva som valde hur de skulle agera och vad de skulle säga. Eleverna har
huvudrollen i sina liv. Jag upplevde också hur forumspel ger möjligheter till fler uttryck hos eleverna.
Skulle jag arbetat vidare med forumspel i denna klass, hade jag vid nästa tillfälle, genom samtal, låtit barnen komma på egna förslag till skulpturer och forumspel. I denna förhållandevis korta undersökning höll jag mig medvetet inom vissa ramar och följde till stor del Byréus teorier och förslag på forumspel med tillhörande övningar. Även i mitt fortsatta arbete med forumspel i andra klasser kommer jag att låta eleverna
Jag vill också göra en koppling till Rönnerman där hon beskriver hur aktionsforskning dels kan ses i relation till den individuella utvecklingen, dels i relation till utvecklingen av yrkets gemensamma kunskapsbas. Hon skriver vidare om hur det sker ett
yrkesmässigt lärande som kan leda till en medveten förändring av en verksamhet (2004 s. 32). Detta skiljer Rönnermans renodlade aktionsforskning från min forskning, då syftet med denna studie inte har varit att utveckla och förändra verksamheten. I min kommande profession låter dock denna del av aktionsforskning intressant; att genom min övertygelse om forumspel som ett betydande arbetssätt i skolan, vara med och bidra till utveckling av en verksamhet.
Förslag till fortsatt forskning kan vara användandet av forumspel i förskolan. Även nya vinklingar på forumspel med framarbetade övningar. Ytterligare förslag kan vara användandet av forumspel ur ett genusperspektiv.
Referenser
Axelzon, Valentin & Davidsson, 2007: Rollspel i skolan - upplevelsebaserat lärande, Gdansk Polen: Grafix
Boal, Augusto, 1976: De förtrycktas teater, Södertälje: Axlings Tryckeri AB Boal, Augusto, 2002: Games for actors and non-actors, Cornwall England: TJ
International Ltd
Byréus, Katrin, 2004: Du har huvudrollen i ditt liv, Malmö: Erlanders Berlings Dewey, John, 1999: Demokrati och utbildning, Uddevalla: MediaPrint AB
Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka, 1996: Undervisa i pedagogiskt drama, Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006: Examensarbete i lärarutbildningen, Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB
Repstad, Pål, 2006: Närhet och distans Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund: Studentlitteratur
Rönnerman, Karin, 2004: Aktionsforskning i praktiken – erfarenheter och reflektioner, Lund: Studentlitteratur
Skolverket, Lpo 94
Wibeck, Victoria, 2000: Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur
Öfverström, Christel, 2006: Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som aktiv metod i lärandet, Linköping: LiU-Tryck
Bilaga
Presentationsövningens intervjufrågor löd så här:
1. Vad är det bästa du vet och varför? 2. Vilket är ditt drömjobb och varför? 3. Vilken är din drömresa och varför?
Valalternativ i 4-hörnövning:
1. Att alltid få vara med och leka med sin kompis. 2. Att man kan lita på kompisen.
3. Att ha roligt och skratta tillsammans med sin kompis. 4. Öppet
Skulpturövning och dynamisering av skulpturer
Situationerna/känslorna var: 1. Mobbning
2. Att inte få vara med 3. Att vara ensam 4. Att vara ovänner 5. Att vara ledsen
Forumspel
(4 skådespelare) 3 barn leker på rasten.
1 barn kommer bort och frågar om hon/han får vara med.
Alla 3 gör var sin elak sak mot henne/honom som kommer och frågar om att få vara med och leka. Det ensamma barnet går ensamt iväg och gråter.
(4 skådespelare)
Fröken står och skriver på tavlan Under tiden retas 2 barn med ett annat.
Så fort fröken vänder sig mot klassen slutar barnen att retas.
Men direkt när fröken börjar skriva igen, så fortsätter barnen att retas.
(4 skådespelare)
4 barn sitter och spelar dataspel.
När det är det ena barnets tur, säger det ”tuffaste” barnet att det är hennes/hans tur. Hennes/hans kompis håller med. Det fjärde barnet säger att hon/han inte vet. Den som skulle spela egentligen blir arg och ledsen och går iväg.
(3 eller 4 skådespelare)
Två (eller 3) barn leker hemma hos det ena barnet.
Ett annat barn ringer och frågar om det får vara med och leka.
Barnet som svarar i telefonen ljuger och säger att hon/han inte kan leka för att hon/han ska åka bort. Senare möts alla tre av en slump i byn och barnet som ringde förstår då att det andra barnet ljugit. Barnen fortsätter att ljuga och säger också andra elaka saker till det andra barnet. Det ensamma barnet blir argt och ledset och cyklar hem.
(3 eller 4 skådespelare)
När fröken tittar åt ett annat håll retas och bråkar 2 (eller3) barn med varandra. Fröken har inte sett vad som hänt och säger bara till ett av barnen. Barnet som blir orättvist behandlat tänker att fröken alltid är orättvis mot henne/honom. Barnet gråter och går ut ur klassrummet.
Elevernas reflektioner över att delta i forumspel.
Ytterligare exempel på vad flickorna sa: ”känna hur det känns att vara skådespelare”, ”hur det känns att vara den man spelar”, ”hur det känns att vara kär”, ”hur det känns att vara utanför”, ”hur det känns om det är djur med i pjäsen”, ”hur det känns att vara snäll”, ”känna hur det känns att vara en familj”, ”hur det känns att spela teater med en kompis”, ”hur det känns att stå på den stora scenen”, ”hur det känns att vara ledsen”, ”hur det känns att vara skådespelare”.
Ytterligare exempel på vad pojkarna sa: ”hur det känns att vara elak”, ”hur det känns att låtsasdö”, ”hur det känns att vara ensam”, ”hur det känns att slåss”, ”hur det känns att hoppa in i en pansarvagn”.
Elevernas uppfattningar om vad man kan lära sig av att delta i forumspel.
farligt”, att man ska vara snälla”, ”inte lyssna om det är nåt man inte vill göra själv” (inte bli övertalad/påverkad), ”inte riktigt tro på den man inte känner”, ”inte säga till kompisen: du gjorde fel”, ” att man måste vara kompisar”, ”att inte vara ovänner”, ”om någon tappar nåt så måste man fråga om det är någons”, ”om man leker med någon och ser nåt fint, får man inte ta det”, ”om man är tre ska inte två viska”, ”om man leker ska inte några stå och prata med ryggen mot den andre”.
Ytterligare exempel på vad pojkarna sa: ”att man inte ska vara elak”, ”att man aldrig ska slåss”, ”att man inte ska ljuga”, ”inte låta sig luras om någon ger en godis och det är knark”, ”man ska aldrig slå”, ”man ska aldrig ge tillbaka om någon slår”.
Intervjuguide 1
( I denna första intervju är eleverna fortfarande inte helt bekanta med begreppet forumspel, därför använder jag ordet teater istället).
Spelar ni någon gång teater i skolan? I så fall om vad? Vad kan man mer spela teater om?
Elevernas uppfattningar om vad man kan lära sig av att spela teater. Tror ni att man måste vara erfaren för att spela teater?
Elevernas reflektioner över att delta i forumspel.
Intervjuguide 2
Vad kan man spela forumspel om?
Elevernas uppfattningar om vad man kan lära sig av att spela forumspel. Elevernas egna reflektioner över att delta i forumspel.
Hur kändes det att vara den utsatte i forumspelen? Varför tror ni att vi spelade forumspel?