Analys

I undersökningen av källmaterialet existerar det en tydlig olikhet i genusbeskrivningen. Det första som framträder är hur sociala normer i samhället kan påverka ens perspektiv. Det är viktigt att komma ihåg att källmaterialen utgick från 1900-talet fram till 2011. Undersökningen visade också på att författarna till källmaterialen hade beskrivit nykterhetsrörelsen utifrån ett samhällsperspektiv, där författarna presenterade hur nykterhetsrörelsen hade för påverkan på det svenska samhället i källmaterialens innehåll. Hirdman beskriver hur normer och värderingar påverkas av två logiker, där den ena är att könen inte ska blandas ihop och det andra är att det existerar en makthierarki. Detta skapar ett genuskontrakt som existerar mellan könen och påverkar vad som ansågs vara kvinnligt och manligt beteende i källmaterialet.121

Sedan 1900-talet var kvinnor relegerade till en roll som omfattade hemmet medan männen var ute i det offentliga. Detta reflekteras i genusbeskrivningen i källmaterialet då kvinnorna hade konstruerat runt en idealbild som fokuserade på omsorg och hemmet. Detta kombinerades med de biologiska olikheterna mellan könen. Detta kan förklara hur genusperspektivet presenterades i källmaterialet och varför den manliga normens primat blev en norm för nykterhetsrörelsen. Dock kom detta att förändras i källmaterialet mellan 1950 fram till 2011. I stället för att separera kvinnor och män i sina egna kategorier började klasstillhörighet att träda in i källmaterialet. Dessutom hade kvinnor börjat få allt fler roller inom nykterhetsrörelsen. Hade isär-hållningen minskat mellan kvinnor och män då? Svaret på den frågan är nej, för trots att kvinnor hade fått allt mer inflytande inom nykterhetsrörelsen var de fortfarande bundna till en manlig maktstruktur. Maktstrukturen som presenteras inom rörelsen utgick från

120 _{Hirdman, Yvonne, 1988. Sid 51 – 52.} 121 _{Hirdman, Yvonne, 1988. Sid 53 – 58.}

38 argumentbeskrivningen i källmaterialet och hur det hade utgått från att kvinnor alltid hade en jämförelse gentemot männen och var underkuvad. Detta presenterades i hur författarna till källmaterial från 1920 till 1950, hade lyft upp männen men också hur kvinnornas roll var kopplade till männen i deras beskrivning.

Från 1950-talet och framåt hade Sverige genomgått olika förändringar i både samhälle och i sina sociala normer. Kvinnor kom att förflytta sig från hemmet till arbetsmarknaden, vilket författarna till källmaterialen mellan 1950 till 2011 tar allt mer upp om. Detta påverkade vad som förväntades från kvinnor och män mellan 1950 till 2011, när det gällde samhällets normer och värderingar. Isär-hållningen hade minskat men den manliga normens legitimering hade varit konstant trots isär-hållningen mellan kvinnor och män hade minskat i takt med kvinnor fick mer representation i källmaterialet. Skillnaden var att källmaterialet presenterade rörelsens argumentation ur andra orsaker för att visa på olikheterna mellan könen.122

Däremot går det att hävda att relationen mellan kvinnor och män hade förändrats mellan 1900- talet fram till 1950-talet och 1950-talet till 2011 utifrån författarnas beskrivning av källmaterialet. Detta påstående stärks av undersökningen av källmaterialet. Exkluderingen av kvinnor hade utgått från en biologisk norm i källmaterialet men det betydde inte att sociala normer eller värderingar inte existerade. I stället handlar det om hur den biologiska förklaringen kom att förlora sin betydelse och relevans i argumenten. Argumenten bakom maktstrukturen hade skiftat från den biologiska till klasstillhörighet men båda baserade sig på den manliga normens primat. Detta speglades också i vilka källmaterial som undersöktes. Både de vetenskapliga och icke-vetenskapliga källmaterialet hade nämnt den kvinnliga idealbilden. Källmaterialet som hade en vetenskaplig inriktning, hade en större fokus på att argumentera utifrån klasstillhörighet medan de icke-vetenskapliga hade biologiska orsaker som argument. Detta gällde för källmaterialen från början av 1900-talet till 2011.123

En del av källmaterialet har tagit upp organisationen Vita Bandet och hur en kvinnlig organisation arbetade i förhållande till nykterhetsrörelsen. Dock innebär det inte att källmaterialen har presenterat kvinnor i samma grad som männen. I stället hade källmaterialet valt att presentera kvinnorna utifrån en manlig beskrivning. Undersökningen av källmaterialet har därmed visat på att en förändring av genusperspektivet hade skett gällande relationen mellan könen men att denna förändring grundade sig på legitimeringen av den manliga normens primat.

122 _{Hirdman, Yvonne, 1988. Sid 58 – 60.} 123 _{Hirdman, Yvonne, 1988. Sid 54 – 56.}

39 Utifrån Hirdmans teori hade källmaterialet gått från ett stadie av isär-hållning till en annan utan att den manliga normens primat hade förlorat sin legitimering. Den manliga normens primat har fortsatt vara stark när det gällde presentationen av relationen mellan könen.124

Författarna till källmaterialen mellan 1920 till 1950 hade inte tagit upp hur kvinnors alkoholvanor, vilket var en skillnad på det källmaterial som var mellan perioden 1950 till 2011 där författarna valde att belysa mer om hur kvinnors alkoholvanor presenterades inom nykterhetsrörelsen. Samtidigt hade källmaterialet mellan perioden 1920 till 1950 att helt och hållet exkluderats kvinnor i deras innehåll. Ett exempel är Verus som hade valt att kringgå helt och hållet om kvinnor i sitt innehåll och fokuserade bara på männen inom nykterhetsrörelsen. Däremot går det se att det källmaterialen som var mellan 1920 – 1950 och som hade en kvinnlig författare valde att belysa kvinnor i relation till männen i deras innehåll. Ett exempel är Alo- Englund och hennes presentation av nykterhetsrörelsen. Det är värt att nämna att källmaterialet i denna uppsats är bara en liten del av allt material som existerar angående nykterhetsrörelsen. Denna uppsats presenterar fram en bild hur källmaterialet i denna uppsats har för presentation av kön och genusperspektivet i källmaterialet.