Ett genusperspektiv på
nykterhetsrörelsen
En undersökning av nykterhetsrörelsens beskrivning om kvinnligt
och manligt från 1920 till 2011
Kurs: Historia för ämneslärare, 91 – 120 HP
Program: Ämneslärarprogrammet med inriktning historia Författare: Kristoffer Alexander Manzo Menares Examinator: Anders Dybelius
Termin: VT21
A gender perspective on the
sobriety movement
A survey of the sobriety movement´s description of women and
men from 1920 to 2011
JÖNKÖPING UNIVERSITY History for subject teacher 91-120 15hp School of Education and Communication Subject teacher within Hi/Re
VT 2020
Abstract
___________________________________________________________________________
Kristoffer Manzo Menares
A gender perspective on the temperance movement
Number of pages: 46
___________________________________________________________________________
The purpose of this study was to analyze how different authors from 1920 to 2011 described the Swedish temperance movement. The study wanted to highlight a gender perspective through a description of women´s and men´s relationship to alcohol habits and their different positions, assignments, and influences in the Swedish temperance movement. To further aid in the research of this study, it was decided to use the gender system that Yvonne Hirdman had presented in her work. The study showed that there existed a difference in the description between women’s and men’s alcohol habits and position of influence. Women were bound to have an idealized image of sobriety and their biological reproductive nature as women. Men had more liberty and freedom compared to women. However, this affected the middle-class and not the working class. The study showed that social standing influenced what type of position and influence both women and men had in the temperance movement. It also showed a separation between female and male in the description and that the authors were following a male norm in their description.
Keywords: Temperance movement, Gender studies, History, Social history, Alcohol habits, Women and Men
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.1.1 Frågeställningar ... 2
1.2 Material, urval och avgränsningar ... 2
1.3 Metod ... 5
1.4 Tidigare forskning ... 6
1.5 Teori ... 11
1.6 Bakgrund ... 13
2. Undersökning ... 14
2.1 Hur har forsknings- och andra arbeten presenterat relationen mellan kvinnor och män när det gäller deras positioner, uppgifter och inflytande inom nykterhetsrörelsen? ... 15
2.1.1 Delanalys av relationen mellan kvinnor och män inom nykterhetsrörelsen ... 23
2.2 Hur har män och kvinnors olika alkoholvanor/missbruk beskrivits utifrån likheter eller skillnader? ... 24
2.2.1 Delanalys av alkoholvanors likheter eller skillnader mellan kvinnor och män?... 36
3 Analys och diskussion ... 37
3.1. Analys ... 37
3.2 Diskussion ... 39
3.3 Didaktisk tillämpning ... 41
3.4 Förslag till vidare forskning ... 43
Käll- och litteraturförteckning ... 44
Källförteckning ... 44
Litteraturförteckning ... 44
1
1. Inledning
Nykterhetsrörelsen var runt 1900 – talet en av de stora folkrörelserna i Sverige. Folkrörelserna hade påverkat det svenska samhället genom olika föreningar och sociala aktiviteter. Det har publicerats flera olika forskningsarbeten och böcker om nykterhetsrörelsen och dess påverkan inom svensk historia.1 Min mamma var förr medlem i nykterhetsrörelsen, vilket skapade ett intresse hos mig att undersöka nykterhetsrörelsen.
Forskningsarbeten om nykterhetsrörelsen har visat intresse för genusperspektivet. Forskningen har också behandlat diskussionen om alkoholvanor/missbruk inom nykterhetsrörelsen samt vilka roller som kvinnor och män hade inom nykterhetsrörelsen. Forskning har visat att beskrivningen av könens alkoholvanor hade en form av genusbeskrivning. Det innebar att genusbeskrivningen var nära kopplat till en manlig norm och att kvinnliga beskrivningar inte var lika relevanta som männens. Detta presenterades i formen som forskningsarbeten använde sig av i deras skildring mellan könen. Dessutom kom kvinnor att få en stigmatisering gällande alkoholvanor jämfört med männen.2
Därmed uppstod det ett intresse att undersöka den historiska beskrivningen av nykterhetsrörelsen och hur kvinnliga samt manliga roller har presenterats över en längre period. Samtidigt fanns det ett vetenskapligt intresse då det fanns olika vetenskapliga arbeten som tar upp detta men fokuserar inte specifikt om genusperspektivet angående nykterhetsrörelsen. Motivationen till uppsatsen kom efter att ha läst om nykterhetsrörelsen och hur det har presenterats inom forskningsvärlden. Forskningsarbeten om nykterhetsrörelsen har behandlat delar av synen på alkoholvanor/missbruk hos kvinnor och män men det har inte undersökts över en längre period. Oftast var det under en begränsad tidsperiod som det togs upp, exempelvis i början av 1900-talet eller under 60- till 80-talet. Det material som forskningsarbeten har använt, har främst baserats på intervjustudier eller protokoll från nykterhetsrörelsen.
1 Exempel på denna forskning är Samuel Edquist forskningsbok Nyktra Svenskar – Godtemplarrörelsen och den
nationella identiteten 1879-1918 som undersöker vilken effekt nykterhetsrörelsen haft på den nationalistiska
mentaliteten som höll på spridas runt Sverige under början av 1900-talet.
2 Bernhardsson, Josefin, 2014 http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:735604/FULLTEXT01.pdf (hämtad den
2
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är en forskningsöversikt mellan perioden 1920 – 2011 över hur kvinnor och män har presenteras utifrån alkoholkonsumtion och hur deras praktiska roller inom nykterhetsrörelsen har presenterats utifrån olika dessa forskningsarbeten.
1.1.1 Frågeställningar
Hur har forsknings- och andra arbeten presenterat relationen mellan kvinnor och män när det gäller deras positioner, uppgifter och inflytande inom nykterhetsrörelsen?
Hur har män och kvinnors olika alkoholvanor/missbruk beskrivits utifrån likheter och skillnader?
Hur har framställningen av kvinnor och mäns alkoholvanor och roller inom nykterhetsrörelsen förändrats över tid?
1.2 Material, urval och avgränsningar
Källmaterialen utgick från olika forskningsarbeten från perioden 1920 till 2011. Uppsatsen utgick efter de källmaterial som använde sig av en empirisk metodologi för att undersöka nykterhetsrörelsen. Det källmaterial som hade nykterhetsrörelsen som fokus eller fokuserade på nykterhetsrörelsen, kom att väljas in till denna uppsats. Författarna till källmaterialet hade olika bakgrunder och anknytningar till nykterhetsrörelsen. Eftersom en del av författarna hade en nära anknytning till nykterhetsrörelsen eller var medlemmar, uppstod det en problematik gällande hur objektiva de var i sin beskrivning. Det är i princip omöjligt att ha en objektiv beskrivning när en individ har en nära anknytning till en organisation. Samtidigt kunde de författarna som inte hade någon alls form av anknytning till nykterhetsrörelsen påvisa en tendentiös beskrivning av rörelsen.
Detta kan ske trots att det inte är författarens avsikt samt att författaren aktivt försöker undvika det. Samtidigt som det kan vara en risk, kan det också vara en fördel för uppsatsens syfte. Källmaterialet kan ge en större inblick i författarnas perspektiv av nykterhetsrörelsen. Författarna skrev under en period där de var influerade av de normer och värderingar som existerade under de olika nedslagen. En avgränsning som bör noteras är att en del av materialet som innehöll intressant information eller hade relevans till arbetet, var problematiskt att få tag på.
3 Källmaterialet som används i denna uppsats hade hela nykterhetsrörelsen som fokus och deras beskrivning av rörelsens perspektiv över svenska folkets alkoholvanor/ missbruk. Därmed har källmaterialen i uppsatsen en likhet när det gäller att visa på en bild vad svenska kvinnor och män hade för relation till nykterhetsrörelsen, både som medlemmar och som icke-medlemmar. Allt dessa källmaterial delar på begrepp och teman som involverar kvinnor och män, när det gäller alkoholkonsumtion, nykterhetsrörelsen och vilket inflytande kvinnor och män hade i rörelsen. Källmaterialen som har använts är följande:
Förbudsrörelsen och partipolitiken i Sverige under 1900-talet och publicerades 1920. Författaren hade i denna bok använt sig av en pseudonym,3 vilket gör det svårt att klargöra om författaren hade någon form av akademisk bakgrund. Det är troligen att författaren hade en akademisk bakgrund då detta arbete baserade sig på en vetenskaplig metodologi och undersökning om nykterhetsrörelsen och svensk politik. Däremot finns det ingen förklaring till varför författaren använder sig av en pseudonym i sitt arbete. Denna vetenskapliga studie behandlar vad nykterhetsrörelsen haft för påverkan inom svensk politik, från början av 1900-talet fram till valet 1919. Syftet med arbetet var att diskutera om hur nykterhetsrörelsen och dess engagemang angående nykterhetsfrågan stod i förhållande till de politiska partierna i Sverige.4
En kvinnas gärning: Föredrag av Vira Eklund och publicerades 1926 av Vira Eklund. Eklund var en författare, förskollärare och politiker inom Folkpartiet mellan 1934 och 1938. Hon var medlem och ordförande i IOGT-logen Vita Bandet mellan perioden 1925 och 1955. Arbetet är ett föredrag om hur det svenska folkets alkoholvanor såg ut. Hon beskriver även hur kvinnor och män inom nykterhetsrörelsen såg på alkoholkonsumtionen.5
Nykterhetsrörelsen som kulturfaktor: Föredrag hållet vid Vita bandets riksmöte och publicerades 1945 av fil.mag. Alli Alo-Englund. Hon var medlem i IOGT-loge Vita bandet, författare och akademiker inom samhällshistoria. Hon diskuterar vad nykterhetsrörelsen har för påverkan på den svenska kulturen men tar också upp kvinnligt respektive manligt beteende i samband med alkoholvanor. Hon har valt att lyfta upp den
3 Pseudonym innebär att författaren har använt sig av ett falskt namn eller alias, i stället för att använda sitt
riktiga namn.
4 Verus, Förbudsrörelsen och partipolitiken i Sverige under 1900-talet: en historisk studie, Nymans eftr.,
Stockholm, 1920.
5 Eklund, Vira, En kvinnornas gärning: föredrag av Vira Eklund, Förbudsvännernas landsförbund, Stockholm,
4 effekt som de svenska alkoholvanorna hade i samhället och mellan könen. Hon ville skapa en debatt och diskussion om alkoholvanorna i Sverige.6
Democracy in development: How the IOGT works in Sweden och publicerades 1947 av Ruben Wagnsson. Wagnsson var en svensk ämbetsman, medlem i socialdemokratiska partiet, fackföreningsman och nykterhetsivrare. Han har gjort en historisk studie på engelska över nykterhetsrörelsen IOGT i Sverige och dess påverkan i den demokratiska utvecklingen i Sverige. Syftet var att belysa och presentera vilka effekter nykterhetsrörelsen hade i Sverige. En viktig aspekt som är värd att belysa är Wagnssons nära anknytning till nykterhetsrörelsen. Wagnsson uppmärksammade nykterhetsrörelsens olika uppgifter och positioner mellan kvinnor och män.7
Rättvik – folkligt kulturliv organisationer och publicerades 1959 av (Red.) Gunnar Ekström. Boken Rättvik är en historisk studie över Rättviks socken. Uppsatsen kommer utgå från kapitel 12 i boken, som tillsynsläraren Selim A. Åberg och professor Georg Landberg har skrivit om folkrörelserna i Rättviks socken. Arbetet behandlar bland annat nykterhetsrörelsens historiska bakgrund och dess utveckling i Rättviks socken.8
Före folkrörelserna och publicerades 1987 av folkhögskolemannen Björn Höjer. Han har skrivit en historisk studie över folkrörelsens utveckling i USA men även en studie om dess spridning i Sverige. Syftet bakom boken var att ge en historisk översikt av nykterhetsrörelsens utveckling i Sverige och hur deras nykterhetskamp presenterades.9 Nykterhetsrörelsen, Nazismen och demokratin – Nykterhetsrörelsen och kampen för
demokratin 1930–1945 och publicerades 1999 av Staffan Hübinette. Han är lärare på
folkhögskolan i Tollare inom socialpedagogik. Syftet med arbetet uppkom i samband med hur nazistiska tendenser hade börjat återigen blossa upp i svensk politik under slutet av 90-talet och Hübinette ville se hur nykterhetsrörelsen förhöll sig till nazismen under 1930-talet.10
6 Aro-Englund, Alli, Nykterhetsrörelsen som kulturfaktor: Föredrag hållet vid Vita bandets riksmöte i Uppsala
1945, Wilhelmsson, Stockholm, 1946.
7 Wagnsson, Ruben, Democracy in development: How the IOGT works in Sweden: a survey, O. Eklund,
Stockholm, 1947.
8 A. Åberg, Selim, Landberg, Georg, Folkrörelser. Ideella och ekonomiska föreningar. I Rättvik. 3, Folkligt
kulturliv. Organisationer, Ekström, Gunnar (red.), 303 – 315, Rättviks socken, Rättvik, 1959.
9 Höjer, Björn, Före folkrörelserna: Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det 1837 stiftade
Svenska nykterhetssällskapet, 150 år, Sober i samarbete med Svenska sällsk. för nykterhet och folkuppfostran,
Stockholm, 1987.
10 Hübinette, Staffan, Nykterhetsrörelsen, nazismen och demokratin: nykterhetsrörelsen och kampen för
5 Rörelsen i tiden – En bok om kampen för ett nyktrare Sverige och publicerades 2001 av pol.mag. Åke Lindgren vid Uppsala universitet. Sedan han var ung har Lindgren arbetat aktivt i nykterhets- och frikyrkorörelserna. Lindgrens motivation bakom arbetet handlade om att ge en generell bild om det svenska folkets alkoholkonsumtion under en längre period. Det inkluderade vilka alkoholvanor som existerade och vilken påverkan som nykterhetsrörelsen hade på dessa alkoholvanor. Boken är ett vetenskapligt arbete som har tre olika delar. Det första kapitlet tar upp nykterhetsrörelsen, det andra försäkringsfrågan för helnyktra och det sista kapitlet tar upp analyser och framtidsbild över alkoholkonsumtionen i Sverige. Lindgren beskriver både män och kvinnors alkoholkonsumtion samt hur det har utvecklats under en längre period.11
Nyktra kvinnor – folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita bandet 1900–1930 och publicerades 2011 av historikern Åsa Bengtsson vid Lund Universitet. Syftet med denna avhandling är att göra en genusstudie över kvinnors inflytande hos nykterhetsrörelsen Vita bandet och hur de kvinnor som har varit involverade i rörelsen har porträtterats jämfört med män under period 1900- till 1930-talet. Hon undersöker kvinnligt kontra manligt beteende och dess effekter i det svenska samhället. Dessutom undersöker Bengtsson grundligt hur relationen mellan kvinnor och män presenterades utifrån de samhällsklasserna som existerade i Sverige under början av 1900-talet.12
1.3 Metod
Uppsatsen är en historiografisk undersökning, vilket innebär att det är en studie av hur forskningsarbeten har undersökt ett visst tema. En historiografisk undersökning kan visa vad människor har haft för perspektiv på en händelse, organisation eller område under en längre period. En historiografisk metod kan involvera både kvalitativa och kvantitativa metoder. I detta fall kommer uppsatsen att fokusera på en kvalitativ textanalys i analysen. Textanalys innebär att undersöka hur författare till en text har valt att presentera en beskrivning eller bildanvändning. I detta fall kommer jag tolka innehållet i källmaterialet utifrån ett genusperspektiv. Kvalitativ textanalys innebär att ta specifika delar ur innehållet av en bok eller text, för att sedan analysera det. Det involverar också att presentera och motivera källmaterialet
11 Lindgren, Åke, Rörelse i tiden: en bok om kampen för ett nyktrare Sverige, Sober, Stockholm, 2001. 12 Bengtsson, Åsa, Nyktra kvinnor: folkbildare, företagare och politiska aktörer: Vita bandet 1900–1930,
6 i sin kontext och hur det förhåller sig till syftet i uppsatsen. Dessa sammanfattningar samlas sedan ihop för att presentera analysen i sin helhet.13
Analysen av källmaterialen utgick från det genusteori som denna uppsats använde sig av, för att analysera hur kvinnor och män hade för beskrivning inom nykterhetsrörelsen. Därmed utgick metoden från vilka beskrivningar och ordanvändning som presenterades av författarna mellan könen i källmaterialen. Det handlar om beskrivningar som syftar på att visa vad respektive kön hade för ansvar inom nykterhetsrörelsen. Samtidigt kom användningen av genusteorin i uppsatsen att användas i metoden för att visa på ifall det har skett en förändring och i sin tur ordanvändningen eller begreppsanvändningen mellan könen inom nykterhetsrörelsen. Detta kommer att presenteras i både delanalysen och slutanalysen i uppsatsen.
1.4 Tidigare forskning
Innan forskningen blev radikal: en historiografisk studie av arbetarhistoria och kvinnohistoria
är en doktorsavhandling av Daniel Nyström. I doktorsavhandlingen diskuterar och undersöker Nyström hur historieskrivningen av arbetar- och kvinnohistoria hade formats efter andra världskriget. Nyström ville undersöka hur denna historieskrivning presenterade sig i vetenskapliga litterära verk, forskningsarbeten och vetenskapliga debatter samt ifall det utmanade normen inom historieskrivningen. Hans avhandling visade att under 70-talet började arbetar- och kvinnohistoria att träda fram i historieskrivningen. Främst skrev Nyström om hur maktstrukturen var relaterad till de kön eller klasstruktur som människor tillhörde.14
Nyström hävdar att det existerar en skillnad mellan forskning från 70-talet och framåt. Skillnaden var hur forskare såg på arbetar- och kvinnohistoria samt beskrivningen av dem då forskningen hade tidigare varit dominerat av en politisk historiebeskrivning. Nyström menar att relationen mellan kvinnor och män i samhället hade förändrats efter andra världskriget då kvinnor kom att ta an roller som tidigare var dominerad av män. Förändringen ledde till att forskare började ifrågasätta hur historiebeskrivningen innan 70-talet hade framställt kvinnor. Hans resultat visade att det existerade en större medvetenhet om manlig maktstruktur inom
13 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012. Sid 26 – 30.
14 Nyström, Daniel, 2015. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:867980/FULLTEXT01.pdf [hämtad den 5
7 kvinnohistoria än vad det gjorde i arbetarhistoria. Forskningen efter 1950- och 60-talet, visade ett större engagemang gällande debatten om arbetar- och kvinnohistoria.15
Arbetarhistorian visade mer fokus på manligt avkodade arbeten och manliga arbetare men efter 1980 började kvinnligt avkodade arbeten alltmer träda fram i forskningen. Begreppet kvinnor delades upp efter klass, yrkeskategorier och mellan landsbygden och städerna. Nyström menar att det härstammade från socialhistoriska forskningens generella fokus på struktur och klassificering. Nyström avslutar sin avhandling med att diskutera 70-talets påverkan som startpunkten för arbetar- och kvinnohistorisk forskning. Det hade redan existerat en diskussion om maktstrukturen inom forskningsvärlden mellan kön och klasstillhörighet innan 70-talet men det belystes mer efter 70-talet. Denna beskrivning av maktstrukturen hade fokuserat på hur män från olika sociala positioner i samhället hade för interaktioner med varandra men efter 70-talet hade kvinnor börjat inkluderats allt mer i denna beskrivning. Nyström menar att det är viktigt att inte bara fokusera på förändring och framsteg vid undersökning av äldre verk utan också ta hänsyn till den mentalitet som existerade innan 70-talet. Bara då kan nya vetenskapliga aspekter inom historia produceras fram.16
I nykterhetens tjänst – en fallstudie av IOGT-logen 36 Heimdals första verksamhetsår i Jönköping är skriven av Josefin Olsson. Hon har skrivit en C-uppsats om Heimdals-loge i
Jönköping och dess medlemstillväxt samt praktiska utveckling under de första 50 åren. Olsson fokuserade på kvinnornas roll och plats i Heimdals-loge samt om det fanns kvinnliga individer som hade framträdande positioner. Hon valde sedan att jämföra de siffror och resultat hon fick från sin studie med offentliga uppgifter om kvinnor inom IOGT-logen i Sverige under samma tidsperiod. Tanken bakom det var för att se ifall det fanns en likhet eller skillnad mellan Heimdals-loge och andra loger runt om i Sverige.17
Studien visade på att nykterhetsrörelsen var den största folkrörelsen i Jönköping under 1900-talet. Prioriteringen inom Heimdals-loge handlade främst om nykterhetspolitiken. Studien visade att kvinnor hade samma rättigheter som männen men att de tog en jämförelsevis liten plats i själva rörelsen. Det var en likhet som Heimdals-loge delade med de andra IOGT-logen
15 Nyström, Daniel, 2015. Sid 246 – 247. 16 Nyström, Daniel, 2015. Sid 247 – 250.
17 Olsson, Josefin, 2015 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:903599/FULLTEXT01.pdf [hämtad den 24
8 runt om i Sverige. Medlemsantalet fluktuerande då det fanns medlemmar som hoppade av då de misslyckades att uppehålla nykterhetslöften.18
Hennes undersökningsresultat jämfördes med andra IOGT-loge för att se vilket perspektiv nykterhetsrörelsen hade när det gäller genus, kvinnor och mäns presentation inom Heimdals-loge och hos andra IOGT-Heimdals-loge. Detta inkluderade vilka likheter eller skillnader kvinnor och män hade gällande inflytande, positioner och arbeten inom nykterhetsrörelsen. Resultaten från uppsatsen visade på att Heimsdals-loge hade likheter med andra IOGT-logen men att deras medlemsantal hade dalat i slutet av 1800 – talet då de hade brutit mot deras löften. Samtidigt hade kvinnornas prestation och roll inte presenterat i lika stora drag som männens i nykterhetsrörelsens protokoll.
Normalitetens gränser: En fokusgruppstudie om alkoholkultur(er), genus- och ålderskapande
av Josefin Bernhardsson. Hon har skrivit en avhandling om alkoholvanor i Sverige och hur det har presenterats utifrån olika epoker samt åldersgrupper. Bernhardsson har inkluderat kön och genus och vilken påverkan det har haft gällande alkoholvanor. I avhandlingen har hon undersökt alkoholens sociala och symboliska betydelse i Sverige och vad för perspektiv som nykterhetsrörelsen hade på alkoholvanorna hos kvinnor och män.19
Hon beskriver hur alkoholvanorna mellan kvinnor och män inte hade någon större skillnad i ett förindustriellt samhälle. Under 1900-talet kom nykterhetsrörelsen att skapa en kvinnlig idealbild av nykterhet medan alkoholdrickandet sågs som maskulint, exempelvis skulle män kunna dricka sig redlösa. Bernhardsson diskuterar hur detta hämtade stöd från den sociala strukturen och mentaliteten bakom kvinnors moderliga ansvar. Kvinnor har fått symbolisera hela samhällets moraliska ordning, vilket har lett till att kvinnors alkoholmissbruk har dömts hårdare än männens. Kvinnor som drack eller missbrukade alkohol, ansågs som promiskuösa och avvek från en normativ femininitet. Motreaktionen till idealbilden av den nyktra kvinnan, kom från kvinnor som ville dricka alkohol och de införde något som Bernhardsson kallar för ”kontrollerad kontrollförlust”. Begreppet kan tolkas som en balans mellan kontroll och drickande, där risker och möjligheter med kvinnors berusning vägdes mot varandra.20
Historiskt har alkoholvanor hos män förknippats med fritid, lek och den offentliga sfären som pubar eller restauranger. Män förväntades att kunna kontrollera sitt drickande men samtidigt
18 Olsson, Josefin, 2015. Sid 32 – 33. 19 Bernhardsson, Josefin, 2014. Sid 35 – 36. 20 Bernhardsson, Josefin, 2014. Sid 38.
9 kunna dricka stora mängder alkohol. Heterosexuell gemenskap främjades i samband med alkoholdrickandet medan homosexuella tendenser hämmades, då homosexualitet ansågs innehålla feminina aspekter.21
Resultaten från Bernhardssons avhandling, visade på att det existerade en skillnad mellan kvinnors och mäns alkoholvanor. Det gällde främst vilken epok som diskuterades, men perspektivet angående kön och genus kom att influera alkoholdrickandet. Kvinnors alkoholvanor förknippades med kontroll, ansvar och omhändertagandet av moderskap. Manliga alkoholvanor förknippades med socialt umgänge, broderskap och frihet. Därmed kom män och kvinnor att stå i kontrast med varandra gällande alkoholvanor. Könen spelade en stor faktor i vad för risker och skillnader som existerade. Dessa skillnader/likheter påverkade beskrivningarna om könets olika alkoholvanor samt hur alkoholvanor bedömdes, enligt Bernhardsson.22
Om patriarkat: En kritisk granskning av Christina Carlsson, Joke Esseveld, Sara Goodman och
Karin Widerberg. Författarna har undersökt begreppet patriarkat23 och hur det påverkade kvinnornas underordning och förtryck, utifrån vetenskapliga artiklar under 70-talet. De undersökte vad kvinnornas särställning i samhället berodde på och vad för orsaker samt motiv som låg bakom kvinnoförtryck utifrån fyra artiklar som grundade sig på marxism respektive feminism. En av huvudfrågorna i deras undersökning var om det var möjligt att förena både marxism och feminism angående begreppet patriarkat. Författarna menar att det fanns tre linjer som dök upp i deras forskning: en marxistisk, en feministisk och en tredje som försökte förena marxistiskt och feministiskt perspektiv.24
Marxism antydde att den biologiska aspekten inte var relevant när det gällde kvinnoförtryck, utan syftade på att det var klasstillhörighet som var orsaken till förtrycket mellan könen och hur det resulterade till ett kvinnoförtryck. Medan det feministiska syftade på de biologiska olikheterna och hur kvinnoförtryck manifesteras från dessa biologiska olikheter.25 Författarna beskriver hur dessa två perspektiv delade på tvåsystem-teorin och det formade hur begreppet
21 Bernhardsson, Josefin, 2014. Sid 39 – 41. 22 Bernhardsson, Josefin, 2014. Sid 234 – 242.
23 Begreppet patriarkat används för att visa på ett system av manlig dominans och kvinnoförtryck i samhället,
där män dominerade kvinnor och äldre män dominerade yngre män och kvinnornas förtryck utgick från deras biologiska reproduktion och mannens strävan att kontrollera kvinnans sexualitet.
24 Ericsson, Christina (red.), Genus i historisk forskning, Studentlitteratur, Lund, 1993. Sid 132.
25 Författarna menar hur män och kvinnor är konstruerad utifrån deras biologiska reproduktionssystem och att
detta formade hur män och kvinnor kom att jämföras och behandlas utifrån samhällets norm. Den feministiska grenen syftade på att denna olikhet ledde till att kvinnor kom att förtryckas då deras biologiska roll kom att appliceras i hemmet, vilket var en skillnad från männens roll.
10 patriarkat såg ut. Författarna lägger fram att det fanns under mitten av 1900-talet två oberoende men integrerande system, ett som rör klassrelationerna och ett som rör könsrelationerna. Det första systemet såg patriarkatet som en del av den biologiska reproduktionen hos människor och hur det separerar kvinnor och män. Författarna hänvisar till klassystemet under 1900-talet då kvinnor och män i olika klasstillhörigheter behandlades på olika sätt men som kom att ändras under 1900-talet. Genom separationen av könen kom det att lägga grunden för hur kvinnor och män kom att framställas i samhället enligt författarna. Det kom också att påverka vad som förväntades från kvinnor och män. Det andra systemet såg patriarkatet som en ideologisk eller psykologisk struktur och hur det separerade kvinnor och män på grund av dessa faktorer.26 Författarnas slutsats visade på att det existerar olika tolkningar av begreppet patriarkat och vilken påverkan det hade på kvinnoförtryck. En gemensam faktor som de alla delade på var att det handlade om männens behov att kontrollera kvinnan, oavsett om det gällde biologiska, materiella eller psykologiska orsaker. Författarna noterade en återkommande problematik i deras undersökning, vilket var hur abstrakt begreppsanvändningen patriarkat blev i deras förklaring. Dessutom har den abstrakta begreppsanvändningen en påverkan på tvåsystem-teorin, där begreppet patriarkat kompletteras med ytterligare utomstående faktorer som exempelvis hur förändringar i samhället kan påverka patriarkatets konstruktion. Författarna avslutar med att visa på de positiva aspekterna27 som begreppet patriarkat associeras med och hur patriarkat kan visa på hur kvinnoförtrycket har presenterats utifrån olika områden och aspekter i ett samhälle. Begreppet patriarkat ger en klarare bild av olika system och strukturer och trots risken med dess abstrakta innebörd, kan begreppet ge en förklaring samt orsaker till kvinnoförtryck i samhället.28
Så skriver vi historia – den svenska kvinnorörelsen ur ett historiografiskt perspektiv av
idéhistoriken Ulla Manns. Hon har skrivit en vetenskaplig artikel om hur historieskrivningen från början av 1900 – talet, har presenteras kvinnor utifrån tre olika författare och aktivister: Alexandra Gripenberg, Lydia Wahlström och Gurli Linder. Syftet med hennes vetenskapliga artikel var att ta reda på hur historieskrivningen om kvinnor hade presenterats inom olika svenska folkrörelser och vad för likheter eller olikheter som skildrades mellan de olika författarnas beskrivning. Materialet som Manns använde sig av är olika arbeten som var skrivna
26 Ericsson, Christina, 1993. Sid 133.
27 Med de positiva begreppen hänvisar författarna på hur patriarkat kan användas för att förklara och visa på
hur utvecklingen har sett ut mellan kvinnor och män. Dessutom hänvisar de på hur kvinnornas självständighetskamp för ett mer jämlikare samhälle har presenterats ur ett patriarkatiskt perspektiv.
11 av dessa tre författare i början av 1900 – talet. Manns hade analyserat hur kvinnor hade presenterats i relation till männen och hur deras roller inom folkrörelsen hade för beskrivning. Manns undersökte författarnas ordanvändning samt synvinkel på detta men också vilka argument de använde sig för att skildra kvinnor i relation till män.29
Resultaten från Manns artikel visar på en trend med den kvinnliga historieskrivningen och att det var homogent när det gällde beskrivningen av kvinnor. Mann beskriver hur olika konflikter hade tonats ner mellan kvinnor och att historieskrivningen om kvinnornas kamp hade presenterats i ett bättre ljus. Männens roll i de olika folkrörelserna hade tonats ner jämfört med kvinnornas och olika kända kvinnliga pionjärer som Fredrika Bremer kom att lyftas upp när det gällde kvinnornas kamp för rättigheter. Detta var något som Manns uppmärksammade i hennes undersökning då alla tre författare, förankrade deras argumentation utifrån Fredrika Bremer när det gällde att belysa den kvinnliga historieskrivningen.30
Däremot upptäckte Manns att det fanns olikheter i det narrativa berättande mellan de tre olika författarna, speciellt när det gällde beskrivningen av männens roll i folkrörelsen. En av författarna, Lydia Wahlström visade på en öppen fientlighet i hennes beskrivning av män inom folkrörelsen medan de två övriga författarna inte hade samma fientlighet mot män i deras beskrivning. Mann skriver hur den kvinnliga historiebeskrivningen och feminismen som dessa tre författare presenterades i deras arbeten, var en metod att försöka visa på en kvinnlig tradition inom historieskrivningen och belysa kvinnornas prestation inom de olika folkrörelsen.31
1.5 Teori
Utgångspunkten i den här uppsatsen är att använda sig av Yvonne Hirdmans genussystem som teori. Yvonne Hirdman är professor emeritus inom historia vid Stockholms universitet och har publicerat olika artiklar samt teorier om hur maktstruktur fungerar som ett osynligt kontrakt mellan män och kvinnor. Genussystem används som ett analytiskt verktyg, för att undersöka relationen mellan kvinnor och män i förhållande till en maktstruktur. I detta genussystem finns det två antaganden som presenteras. Det första antagandet är att det existerar en isär-hållning mellan de två könen, att det manliga inte ska beblanda sig med det kvinnliga och vice versa. Det andra antagandet är den manliga normens primat och att det är män som utgör samhället samt vad som anses vara det allmängiltiga. Detta påverkar hur vi ser på kön men också hur kön
29 Manns, Ulla, 2000 https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/article/view/2220/1976 [hämtad den 10 juni 2021]. Sid
1 – 3
30 Manns, Ulla. 2000. Sid 20 – 21 31 Manns, Ulla. 2000. Sid 23
12 kan representeras i olika medier som filmer och texter men också i olika beteenden som förväntas från respektive kön.32
Hirdman menar att begreppet isär-hållning är en förutsättning eller mening bakom könens olikheter, vilket påverkar hur vi ser på kvinnor och män. Det påverkar hur vi till exempel ser på arbetsfördelning mellan kvinnor och män. Det skapar i sin tur en maktstruktur eller ett maktskapande, där de biologiska olikheterna exploateras. Ett exempel på denna biologiska exploatering är hur kvinnor historiskt förväntades sysselsätta sig med arbeten som var kopplade till hemmet eller det privata medan män kopplades med det offentliga. Ur det här uppstår en mentalitet, som indikerar att männen är det positiva medan kvinnor är det negativa. Mannen agerade som normen för det svenska samhället medan kvinnan representerade motsatsen till denna norm. Dessa förutsättningar är inte något som män eller kvinnor föds till, utan de kom att skapas till det.33
Isär-hållningen leder till ett genus som existerar i det svenska samhället. Genuskontrakten är uppdelad utifrån tre olika delkontrakt:
Kulturell överlagring mellan kvinnor och män, där det existerar olika föreställningar om hur relationen mellan dessa kön skall se ut. Det framställer hur idealrelationen ska se ut i samhället och vad för normer och värden som ärvs från kvinna till kvinna och man till man.
Den sociala integrationsnivån, vilket innebär att kvinnor och män förväntades att förhålla sig till varandra utifrån olika aspekter och vilka yrken som ansågs vara av kvinnlig och manlig natur.
Socialisering, där äktenskapskontrakten mellan kvinnan och mannen existerade och vad en kvinna respektive man skall ha för relation till varandra på individnivå.
Dessa delkontrakt påverkar hur män och kvinnor agerar mot varandra, hur de samtalar eller vilka kläder som är tillåtna, vilka redskap som tillhör vem etcetera. Isär-hållningen ger upphov till vad Hirdman betecknar som den manliga normens primat. Det innebär att genuskontrakten hjälper att förstå hur den manliga normens primat har framträtt i historien. Den manliga normens primat innebär att män och kvinnor är i en paradoxal frihet men har också ett behov att kontrollera varandra. Kvinnor är bundna till manliga figurer eller företeelser, där kvinnor är
32 Hirdman, Yvonne, 1988 http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303 [hämtad
den 8 april 2020]. Sid 49 – 51.
13 tvungna att agera genom indirekta strategier men som styrs genom män. Mannen är tvungen att upprätthålla en idealbild, för att försvara sin maktposition.34
Den manliga normens primat blir mindre ifrågasatt ju starkare isär-hållningen är. Det fungerar också omvänt, där en svagare isär-hållning leder till ett större ifrågasättande av den manliga normens primat. När kvinnor får lov eller tillåts göra vad män gör och vice versa, blir den manliga normens primat illegitim. Isär-hållning och den manliga normens primat skiljer sig åt beroende på historisk kontext. Det finns en skillnad på isär-hållning och hur förtrycket såg ut i början av 1900-talet, jämfört med det moderna informationssamhället. Genom att förstå hur isär-hållning påverkar den manliga normens primat, går det att dissekera eller skala av de lager som finns runt genussystemet.35
Hirdmans genussystem kommer att användas för att analysera hur kvinnligt och manligt beskrivs i källmaterialet och hur olikheter mellan könen har påverkat beskrivningen under en längre period. Genom att använda Hirdmans genussystem är det möjligt att se hur könens alkoholvanor, positioner, uppgifter och inflytande har betraktats utifrån ett genusperspektiv inom nykterhetsrörelsen.
1.6 Bakgrund
Under 1800-talet genomgick Sverige en tillväxt på cirka 44 procent av den svenska befolkningen. I enbart Jönköpings län var ökningen mellan 1800–1850-talet 41 procent och 1850–1900-talet 22 procent. Trots att många svenskar emigrerade från Sverige under den stora emigrationen under 1800-talet fortsatte befolkningen att växa. Denna tillväxt berodde delvis på urbaniseringen, introduktionen av nya vetenskapliga metoder inom sjukvården men också på potatisens intåg i Sverige som fick en stor spridning mellan perioden 1810–1850. Detta medförde att hembränning ökade vilket dels berodde på att husbränning blev laglig vilket fick de svenska bönderna att övergå från sädesbrännvin till potatisbrännvin. Husbränningen fungerade som en extra inkomst för bönderna och i Jönköping fanns det 8,649 taxerade pannor, som i sin tur producerade ca 233 miljoner liter alkohol om året.36
Det ledde till att det blev billigt att köpa alkohol vilket ökade alkoholkonsumtionen och missbruket i Sverige. Under 1820 drack män och kvinnor ca 20 – 40 liter sprit per år och denna alkoholkonsumtion ökade tills fylleriet var ett faktum i det svenska samhället vilket kom att
34 Yvonne, Hirdman. 1988. Sid 52 – 58. 35 Yvonne, Hirdman. 1988. Sid 58 – 60.
36Hjorth, Börje & Ericsson, Per, Nykterhetsrörelsen i Jönköpings län: en kort rapsodi, Länsmus.,
14 också påträffas hos minderåriga barn. Som motreaktion mot alkoholmissbruken började svenska präster att höja sina röster mot alkoholkonsumtionen, samtidigt som olika loger började att etableras i Sverige. Den första logen dök upp 1819 och grundades av Peter Wieselgren och han kom att bli en av de stora kämparna mot alkoholmissbruken i Sverige. Under perioden mellan 1820–1830 började flera olika nykterhetsloger att etableras och hade som mål att bekämpa ”det överflödiga superiet”.37
Under perioden 1890 till 1940 hade ett flertal antal loger, eller nykterhetsföreningar, som det också kom att kallas, börjat att tjänstgöra runt om i Sverige. Dessa nykterhetsföreningar arbetade i nära samarbete med statskyrkan och de frikyrkliga samfunden. Dessutom hade många medlemmar i dessa nykterhetsföreningar haft en nära kontakt med amerikanska nykterhetsföreningarna, vilket kom att påverka deras medlemsantal och mentalitet. Dessa nykterhetsföreningar tillhörde IOGT38 och hade fokus på ett kristet och religiöst liv, vilket kom att sätta dess prägel på föreningarna. Eftersom de svenska nykterhetsföreningarna hade en nära relation till de amerikanska nykterhetsföreningarna kom de att anamma totalnykterism. Nykterhetsföreningarna hamnade i konflikt med den svenska befolkningen på grund av deras religiösa bakgrund, speciellt på landsbygden medan städerna var mer framgångsrika i sin spridning. Det ledde till att flera utbrytarföreningar bildades från IOGT och arbetade runt om i Sverige. Efter andra världskriget hade nykterhetsrörelsen minskat i sitt medlemsantal, vilket fick olika föreningar inom nykterhetsrörelsen att slås samman. Under 70-talet slogs IOGT och NTO39 ihop och blev den största nykterhetsföreningen i Sverige. Det är än idag den största
nykterhetsföreningen med 30 000 medlemmar och den har flera olika juniorföreningar runt om i Sverige. Nykterhetsrörelsen är än idag aktiv, dock har deras inflytande minskat sedan början av 1900-talet.40
2. Undersökning
Undersökningen kommer utgå från de två första frågeställningarna, där varje nedslag i undersökningen redogörs kronologiskt. Den tredje frågan kommer att besvaras genom en analys av resultaten av de två första frågeställningarna.
37 Hjorth, Börje & Ericsson, Per, 1978. Sid 2–3.
38 Independent Order of Good Templars senare International Order of Good Templars, var en
nykterhetsförening som härstammade från USA 1851 och spreds vidare till Sverige 1879.
39 Nationaltemplarorden.
15
2.1 Hur har forsknings- och andra arbeten presenterat relationen mellan kvinnor och män när det gäller deras positioner, uppgifter och inflytande inom nykterhetsrörelsen?
Pseudonym Verus 1920
Verus undersökning i Förbudsrörelsen och partipolitiken i Sverige under 1900-talet har visat hur relationen mellan kvinnor och män var inom nykterhetsrörelsen men att Verus fokuserade främst på männen. Verus beskriver kortfattat vad för positioner, uppgifter och inflytanden som männen hade inom nykterhetsrörelsen. Hen ansåg att män hade ett viktigt uppdrag att förmedla nykterhetsrörelsen till den allmänna befolkningen. Manliga medlemmar hade därmed fått ledande positioner inom nykterhetsrörelsens, exempelvis som ordförande inom nykterhetsrörelsen eller nykterhetskommitté. Männen fattade de beslut som påverkade hela nykterhetsrörelsen och deras uppdrag i samhället. Kvinnornas inflytande eller uppgifter inom nykterhetsrörelsen nämndes inte alls av Verus och de var exkluderade i hens beskrivning.41 Verus beskriver hur nykterhetsrörelsen ansåg att det var relevant att de män som hade ledande positioner inom nykterhetsrörelsen antingen kom från eller hade en politisk bakgrund eller inflytande. Det var nödvändigt för männen inom nykterhetsrörelsen eftersom de skulle influera den svenska befolkningen genom lagstiftning. Det innebär att de män som hade en ledande position inom nykterhetsrörelsen oftast hade anknytning eller positioner inom regeringen eller riksdagen.42
Eklund 1926
Vira Eklund skriver i föredraget En kvinnas gärning om hur det existerade ett motstånd från männen angående kvinnors ansökan om medlemskap i den tidiga nykterhetsrörelsen. Manliga medlemmar från nykterhetsrörelsen ansåg att kvinnans plats var i hemmet och att kvinnor inte hade några alkoholvanor. Nykterhetsrörelsen var skapad av män för män. Eklund beskriver hur det hade skett en förändring på vilka positioner och uppgifter som kvinnor och män hade. Männen hade ledande positioner inom nykterhetsrörelsen men det betydde inte att kvinnans arbete var mindre värt än männens menar Eklund. Kvinnans uppdrag var lika viktigt som männens, även om hon var relegerad till hemmet eller hjälpte till nykterhetsrörelsen med att meddela information om alkoholens faror i samhället.43
41 Verus, 1920. Sid 5 – 8. 42 Verus, 1920. Sid 11 – 12. 43 Eklund, Vira, 1926. Sid 1 – 7.
16 Eklund skriver hur det dåtida perspektivet om kvinnans roll var att vara hemmets moder och beskyddare. Det påverkade vilka uppgifter och positioner som kvinnor kunde ha inom nykterhetsrörelsen. Männen inom nykterhetsrörelsen fick uppgifter och positioner som var utav beslutfattande nivå. De hade som uppgift att påverka samhället och nykterhetsrörelsen som organisation. Kvinnornas uppgifter involverades på en nivå där individkontakt var viktigare och att de skulle hjälpa till att upplysa människor ute i fältet. Kvinnor ansågs inte ha kunskapen eller kapaciteten att hantera samma uppgifter som män, därmed blev de delegerade till uppgifter som var stödjande eller var ett indirekt stöd till männens arbete enligt Eklund.44
Eklund fortsätter med hur den allmänna kvinnan var en vanlig husmor och de hade inte tid eller intresse för kvinnors kamp med nykterhetsfrågan. Kvinnor skulle inte bli kommunalfullmäktige eller inta annan liknande politisk position. Det var inte deras uppgift eller ansvar i kampen mot alkoholmissbruken, det var männens roll att inta positioner som involverade lagstiftning. Det existerade en klar skillnad mellan män och kvinnors inflytande samt uppgifter inom nykterhetsrörelsen. Kvinnor hade som uppgift att upplysa samhället medan männens uppgift var att lagstifta det. Genom att låta respektive könen spela deras roller, skulle alkoholmissbruk bekämpas i Sverige hävdade Eklund.45
Alo-Englund 1945
Alli Alo-Englund beskriver i Nykterhetsrörelsen som kulturfaktor hur det fanns olika roller och yrken för kvinnor och män både inom arbetsmarknaden och i nykterhetsrörelsen. Alo-Englund beskriver begreppet ”manrumsanda” som rådde under 1945.46 Begreppet mansrumsanda syftade på kvinnors exkludering från vissa sociala organisationer. Inom nykterhetsrörelsen fanns ett samarbete mellan kvinnor och män även om det skilde sig i deras uppgifter och positioner. Alo-Englund hävdade att begreppet manrumsanda var annorlunda och existerade inte i lika stor utsträckning inom nykterhetsrörelsen som det hade gjort i det svenska samhället.47
Kvinnor och män hade positioner som de kom att dela på, exempelvis kassör eller ungdomsledare. Kvinnornas kamp för rösträtt och större rättigheter i samhället hade lett till att fler kvinnor fick möjlighet till högre positioner inom nykterhetsrörelsen men majoriteten av dessa positioner kom att innefattas av män. Kvinnans roll ansågs fortfarande vara hemmets
44 Eklund, Vira, 1926. Sid 7 – 13. 45 Ibid.
46 Alo-Englund, Alli, 1945. Sid 4. 47 Alo-Englund, Alli, 1945. Sid 1 – 4.
17 beskyddare där hon skulle agera som en förebild för andra kvinnor. Det kom att återspeglas i vilka uppgifter de fick inom nykterhetsrörelsen. Kvinnans uppgift blev främst att dela ut flygblad, arbeta i köket eller ordna till praktiska sysslor. Dessa uppgifter agerade som stöd åt männens arbete även om kvinnor hade lika mycket relevans som männen hävdade Alo-Englund.48
Wagnsson 1947
Ruben Wagnssons skriver i Democracy in development: How IOGT works in Sweden hur nykterhetsrörelsen utgick från att män och kvinnor ansågs vara jämlika i deras rättigheter. Däremot existerade det en skillnad på vilka uppgifter som kvinnor och män hade. I Wagnssons användning av bilder mellan sidan 4 – 9 i hans arbete, visar Wagnssson hur män hade olika expeditioner och utflykter i naturen, för att stärka gemenskapen mellan dem.49 Männen utförde olika sporter eller fysiska aktiviteter där exempelvis orientering var en populär aktivitet bland männen.50 Manliga ungdomar och pojkar inom nykterhetsrörelsen fick organisera sin egen ungdomsloge och program eller fick sjunga i kör och gå ut på utflykt. Det fanns en markant uppdelning på vilka roller som kvinnor och män hade inom nykterhetsrörelsen utifrån Wagnssons beskrivning.51
Kvinnor inom nykterhetsrörelsen var exkluderade från inflytelserika positioner. Männen fick positioner och uppgifter i beslutfattande nivå. Det var män som satt i riksdagen eller militären, vilket reflekterade hur ledningen i nykterhetsrörelsens kom att presenteras och därmed ansågs det att männen skulle ha inflytelserika positioner. Nykterhetsrörelsen ansåg att männen skulle vara i ledningen eftersom nykterhetsrörelsen hade grundats av män. Kvinnorna kom att ha stödjande uppgifter och fick exempelvis hjälpa till med matlagningen vid julbord.52 Unga kvinnor/ flickor fick träna på att sy eller sticka för att hjälpa nykterhetsrörelsen. Tanke var att kvinnor och män skulle fokusera på aktivitet som gynnade dem bäst enligt Höjer. Vid olika manifestationer inkluderades kvinnorna med männen, som när nykterhetsrörelsen gick ut i parad.53 Det existerade en klar skillnad på vilka uppgifter och positioner som kvinnor hade
jämfört med männen utifrån Wagnssons beskrivning. 54
48 Alo-Englund, Alli, 1945. Sid 4 – 5. 49 Se bild 2.
50 Se bild 3.
51 Wagnsson, Ruben. 1947. Sid 4 – 7. 52 Se bild 4.
53 Se bild 5.
18
A. Åberg och Landberg 1959
Selim A. Åberg och Georg Landberg skriver i sin bok Rättvik – folkligt kulturliv organisationer hur nykterhetsrörelsens interna struktur bestod av manliga ledare som hade grundat rörelsen. Dessa män hade yrken som doktorer, präster och lärda män. Männen antog inflytelserika positioner som ordförande för nykterhetsrörelsen och majoriteten av nykterhetkommittén bestod av dessa män. De hade bakgrund från medelklassen vilket hade betydelse inom nykterhetsrörelsens hierarki när det gällde tilldelningen av uppgifter och positioner. Det fanns enstaka händelser där en man från arbetarklassen blev ordförande men det var få och skedde sällan.55
Nykterhetsrörelsen uppmuntrade till anslutning till andra föreningar. Det inkluderade kvinnor och män även om det existerade ett visst motstånd mot kvinnors deltagande från männen. Samarbete mellan könen uppmuntrades inom nykterhetsrörelsen men de hade sina respektive positioner och uppgifter. A. Åberg och Landberg beskriver hur nykterhetsrörelsens struktur och hierarki förändrades efter andra världskriget, när kvinnor började. Exempelvis beskrev författarna hur ungdomslogen flitigt bedrevs av den dåvarande ledarinnan Agnes Bodin. Vissa positioner och uppgifter hade blivit mer tillgängliga för kvinnor, medan andra var dominerad av män. Exempelvis var kassörpositionen tagen av en lokalbo och medlem i nykterhetsrörelsen vid namn Johan A. Carlsson medan hans maka var ungdomsledare.56
Höjer 1987
Björn Höjer beskriver i Före folkrörelserna hur nykterhetsrörelsen etablerades av män från medelklassen. Nykterhetsrörelsen skulle utgå från jämlikhetstanken, där människor hade lika värde. Denna jämlikhetstanke gällde främst mellan män och inte kvinnor. Nykterhetsmän ansåg att nykterhetsrörelsen var en manlig organisation och de flesta föreningar hade präster eller män från medelklassen som ordförande eller stiftare under början av 1900-talet.57
Trots att nykterhetsrörelsen hade grundats av män fick de ett stort stöd från kvinnor. En kvinna vid namn Fredrika Bremer som var från medelklassen hade gett ekonomiskt stöd till nykterhetsrörelsen. Detta skedde under en period när kvinnor fortfarande var uteslutna från vissa organisationer i samhället. Nykterhetsrörelsen fokuserade främst på män som hade politiskt och ekonomiskt inflytande. Nykterhetsrörelsen ville ta med de förmåner som dessa män tog med sig till rörelsen för att kunna lansera och sprida vidare nykterhetsrörelsens idéer
55 Ekström, Gunnar (red.), 1959. Sid 302 – 307. 56 Ekström, Gunnar (red.), 1959. Sid 311 – 313. 57 Höjer, Björn, 1987. Sid 28 – 31.
19 till den svenska befolkningen. Nykterhetsrörelsen ville locka till sig torpare, bönder och arbetare som var läskunniga men samtidigt ville den upplysa dem om konsekvenserna av alkoholkonsumtionen.58
Kvinnorna arbetade främst i bakgrunden medan männen stod i centrum eller förgrunden inom nykterhetsrörelsen. I efterkrigstiden skedde det en förändring i samhället gällande vad för uppgifter och positioner som män och kvinnor hade och detta gällde också nykterhetsrörelsen. Positioner och uppgifter som kvinnor inom nykterhetsrörelsen fick var främst utav en kvinnlig natur eller relaterade till hemmet. Exempelvis var matlagning och städning delegerat till kvinnor och Höjer skriver hur nykterhetsrörelsen uppmuntrade kvinnor att amma dessa aktivitet. Höjer skriver också hur hemträdgårdskötsel blev en populär aktivitet för kvinnor inom nykterhetsrörelsen och de blev uppmanade att uppmuntra andra kvinnor att utöva det. Det var inte förrän efter andra världskriget som kvinnor fick möjlighet att få högre positioner som sekreterare eller på beslutfattande nivå. Kvinnliga medlemmar fick möjligheten att resa till andra länder, för att få inspiration för att utveckla och föra in nya idéer till nykterhetsrörelsen. Höjer beskriver att kvinnornas insats och uppgifter inom nykterhetsrörelsen hade sakta men säkert börjat värderas lika mycket som männens. Kvinnor visade att de kunde hantera samma uppgifter och positioner som de tidigare var exkluderade ifrån. Det existerade fortfarande ett motstånd från de äldre manliga medlemmarna med att tillåta kvinnor att ha inflytelserika positioner.59
Hübinette 1999
Staffan Hübinette beskriver i Nykterhetsrörelsen, Nazismen och demokratin –
Nykterhetsrörelsen och kampen för demokratin 1930–1945 hur nykterhetsrörelsen hade en
broderskapstanke. Det handlade om att alla medlemmar var jämlika oavsett vilken ålder, klass, ras eller kön de hade. Hübinette skriver också hur det inte var jämlikt eller demokratiskt som nykterhetsrörelsen hade förespråkat och hur det existerade en skillnad mellan könen. Efter 1900-talet skedde det en diskussion om nykterhetsrörelsens framtidsbild där ungdomslogen fick vara med och få sina röster hörda. Det påverkade vad för uppgifter och positioner som män
58 Höjer, Björn, 1987. Sid 37 – 41. 59 Höjer, Björn, 1987. Sid 85 – 89, 92.
20 inom nykterhetsrörelsen kom att ha. Positioner och uppgifter som sekreterare eller ordförande, berodde på hur stor politiskt inflytande som männen hade.60
Nykterhetsrörelsen ansåg att det fanns två metoder för att lösa alkoholmissbruken i Sverige. Det första var genom sociala medel, där medlemmarna gick ut i samhället och upplyste den svenska befolkningen. Det andra var genom lagstiftning och reformer. Det betydde att enbart män kunde ha viktiga positioner inom nykterhetsrörelsen för det var bara de som hade politisk makt under början av 1900-talet. Medlemmarna inom nykterhetsrörelsen tog sig an uppgifter som att hantera protokoll, kassabok, diskutera och tala inför allmänheten. Både kvinnor och män fick dela på denna position inom nykterhetsrörelsen medan ledande män från Liberalerna och Socialdemokraterna fick positioner i de lokala nykterhetskommittéerna. Efter 1920-talet började det politiska inflytandet förlora sin relevans då det inte var lika relevant att ha politisk inflytande män i höga positioner då deras inflytande inte var lika eftertraktat.61
Efter andra världskriget hade kvinnor fått större ansvar inom nykterhetsrörelsen. Kvinnor började få positioner som sekreterare eller ordförande inom rörelsen. Inflytelserika uppgifter och positioner höll på att sakta men säkert bli mer tillgängligt för kvinnor. Detta berodde på att nykterhetsrörelsens medlemsantal hade minskat efter andra världskriget vilket tvingade medlemmarna inom nykterhetsrörelsen att ta på sig mer ansvar. Hübinette skriver hur kvinnor började få ledande positioner men också hur män från arbetarklassen fick möjlighet att sitta som ordförande inom nykterhetsrörelsen.62
Lindgren 2011
Åke Lindgren skriver i Rörelse i tiden – en bok om kampen för ett nyktrare Sverige hur män från medelklassen både grundade och var ledare för flera olika nykterhetsrörelser i Sverige. Dessa manliga ledare lockade till sig individer från medelklassen men majoriteten av medlemmarna härstammade från arbetarklassen. Lindgren beskriver hur alkoholmissbruken och nykterhetsrörelsens tankar om jämlikhet mellan människor, lockade till sig både kvinnor och män i kampen mot alkoholmissbruk. Arbetarklassen utgjorde en majoritet av nykterhetsrörelsens medlemmar. Arbetarklassen fick uppgifter och positioner som var arbetskrävande medan medelklassen fick administrativa uppgifter inom nykterhetsrörelsen. Det
60 Hübinette, Staffan, 1999. Sid 16 – 17. 61 Hübinette, Staffan, 1999. Sid 17 – 24. 62 Hübinette, Staffan, 1999. Sid 163 – 166.
21 ledde till en segregation med vad för uppgifter som kvinnor och män hade utifrån kön och klasstillhörighet. En kvinna från medelklassen ansågs ha mer relevans än en kvinna från arbetarklassen medan en man från arbetarklassen hade en större chans än en kvinna från medelklassen.63
Efter andra världskriget, skedde det en förändring inom nykterhetsrörelsen. Medlemsantalet sjönk och målet med politiskt inflytelserika män i beslutfattande positioner försvann. Det blev mer väsentligt att omorganisera och modernisera nykterhetsrörelsen. Män och kvinnor från arbetarklassen fick större ansvar inom nykterhetsrörelsen och positioner som sekreterare, kassör och ordförande hade blivit tillgängliga för dem. Olika studiecirklar öppnades, där kvinnor och män fick i uppgift att arbeta som bibliotekarier. De fick även hjälpa till med föreläsningar och diskussioner mellan medlemmar och allmänheten.64
Från 1960- till 2000-talet genomgick det svenska samhället olika politiska, ekonomiska och sociala förändringar. Förändringarna påverkade nykterhetsrörelsen negativt och det medförde att de började förlora sin faktor som kultur och nöjescentrum. Konsekvensen av det blev att kvinnor fick allt mer ökat inflytande och positioner inom nykterhetsrörelsen. Nykterhetsrörelsen hade inte längre råd att hålla en separation mellan kvinnor och män utan de var tvungna att anpassa sig efter de förändringarna som skedde i samhället. Som resultat började kvinnornas insats och arbete att jämställas med männens.65
Bengtsson 2011
Åsa Bengtsson beskriver i sin bok Nyktra kvinnor – folkbildare, företagare och politiska aktörer.
Vita bandet 1900–1930 hur kvinnors och mäns positioner, inflytande och uppgifter såg ut i Vita
bandet och i de övriga nykterhetsrörelserna. Nykterhetsrörelsen gav möjlighet för medelklassens män och kvinnor att både träffas och diskutera med varandra. Maktrelationen var uppenbar mellan kvinnor och män. Bengtsson skriver hur kvinnorna fick arbeta med kvinnliga sysslor och fick inte ta an aktivitet som hade en manlig bakgrund. Detta hade som effekt att män inte fick arbeta med kvinnliga sysslor inom nykterhetsrörelsen heller. Det var männen som stod i framfarten för nykterhetsrörelsens arbete och kvinnor var underordnade männen. Från 1900-talet och framåt hade lagstiftningen i Sverige börjat förändra kvinnornas roll inom nykterhetsrörelsen. Kassör, sekreterare, skattmästare och ordförande blev tillgängliga för kvinnor. Det var en långsam process som oftast mötte motstånd från manliga medlemmar.
63 Lindgren, Åke, 2001. Sid 31 – 46. 64 Lindgren, Åke, 2001. Sid 50 – 56. 65 Lindgren, Åke, 2001. Sid 172 – 173.
22 Under 1900-talet var nykterhetsmän från medelklassen de viktigaste medlemmarna. Anledningen var för att nykterhetsrörelsen ville influera manliga partiledare och män inom regeringen. Kvinnorna delegerades till positioner och uppgifter som var relaterade till familjen eller hade en stödjande roll.66
Kvinnor som ville få sina röster hörda eller var exkluderade inom nykterhetsrörelsen, skapade sin egen organisation vilket var Vita Bandet. Det existerade en rädsla hos männen över kvinnornas ökade inflytande. De ansåg att kvinnor skulle förlora sitt ursprungliga syfte vilket var hemmets beskyddare och moderskap. Därmed ansåg männen att det existerade en konkret anledning till att exkludera kvinnor. De ansåg att kvinnor helt enkelt inte hade tid eller kapacitet att klara av inflytelserika positioner. Bengtsson beskriver hur Vita Bandet främst bestod av kvinnor från medelklassen. Det var dessa individer som hade bildning, vilja och möjlighet att både förändra sina egna och andra kvinnors situation. Det uppstod en klasskillnad där de kvinnor som kom från en högre klasstillhörighet intog högre positioner än kvinnor från arbetarklassen.67
Kvinnor var en minoritet när det gällde positioner som ordförande eller andra beslutfattande positioner. Bengtsson skriver hur 41 procent av nykterhetsrörelsens medlemmar bestod av kvinnor mellan åren 1920 till 1930. Formellt hade nykterhetsrörelsen en jämlikhetstanke men i verkligheten var det inte jämställt mellan kvinnor och män. Kvinnor var exkluderade från inflytelserika positioner och de fick inte publicera i nykterhetsrörelsens tidskrift. Det var bara män som fick tillåtelse att göra det och även det gällde främst för medelklassens män. Manliga och kvinnliga uppgifter skulle säras ifrån varandra men det fanns också en nedlåtande ton mot kvinnliga medlemmar.68
Nykterhetsrörelsen som helhet var utformad efter medelklassens kvinnoideal och den borgliga idealbilden var en kvinna som var underordnad en man. Bengtsson placerade arbetar- och medelklassens idealkvinna mot varandra och menar att det var medelklassens idealbild som var i fokus i nykterhetsrörelsen. Detta innebar dock inte att arbetarklassens idealbild av en kvinna uteslöts men att det hamnade i bakgrunden till medelklassens idealbild. Det influerade nykterhetsrörelsen syn på kvinnans uppgifter och positioner och kvinnor skulle helt enkelt inte
66 Bengtsson, Åsa, 2011. Sid 17 – 22.
67 Vad Bengtsson syftar här är att att nykterhetsrörelsen grundade sig på medelklassens normer och
värderingar eftersom de hade sin bakgrund hos medelklassen. Detta kom att forma nykterhetsrörelsens perspektiv på hur kvinnoidealet skulle se ut men också hur de förhöll sig till andra idealbilder av kvinnor exempelvis hos arbetarklassen.
23 konkurrera med männen, då de försummade sina naturliga kunskaper. Det var en anledning till att Vita Bandet grundades, för att låta kvinnor ha möjligheten att utöka sitt inflytande i samhället.69
2.1.1 Delanalys av relationen mellan kvinnor och män inom nykterhetsrörelsen
Källmaterialet presenterade inflytelserika positioner och hur dessa positioner förhöll sig till kvinnor och män inom nykterhetsrörelsen. Isär-hållningen som Hirdmans teori tar upp handlar om hur det existerar en separation mellan kvinnor och män i samhället. Främst utgick denna separation i beskrivningen på vad för roller som kvinnor och män hade men också vilken argument författarna utgick ifrån. Det roller och positioner som könen fick inom nykterhetsrörelsen utgick från vilken biologisk funktion det hade, det vill säga att kvinnor fick kvinnliga sysslor och män fick manliga sysslor. Det innebar också att kvinnor inte fick utföra manliga sysslor och män fick inte utföra kvinnliga sysslor inom nykterhetsrörelsen. Detta fungerade som ett argument för det källmaterial från 1900-tal fram till 1950-talet. Argumenten bakom hållningen kom att ändras i källmaterialet mellan 1950-talet till 2011 men isär-hållningen hade fortfarande visat sig vara starkt när det gällde beskrivningen av relationen mellan könen och deras aktiva roll inom nykterhetsrörelsen. Källmaterialet speglar hur argumenten bakom separationen av könen påverkades av normer i samhället och det rådande genusperspektivet.70
I källmaterialet hade författarna använt sig av en beskrivning som visade på att männen haft en fortsatt stark roll inom nykterhetsrörelsen men mellan 1950 till 2011 hade källmaterialet presenterat kvinnor i allt högre grad i beskrivningen. Kvinnornas roll och sysslor kom att lyftas upp och i vissa fall kom det att jämföras med männens roll inom nykterhetsrörelsen. Detta innebar inte att isär-hållningen hade förändrats i författarnas beskrivning. Det hade kontinuerligt fortsatt att existera i författarnas beskrivning av vad kvinnor och män fick för uppgifter inom nykterhetsrörelsen. Hirdman beskriver hur isär-hållningen är baserad på den manliga normens primat och att den legitimeras utifrån olika faktorer där separation av könen är en av dem. Detta innebär att isär-hållningen hade fortsatt när det gällde källmaterialets presentation av inflytelserika positioner och hur genus presenterades i källmaterialet.71
Hirdman beskriver hur den manliga normens primat legitimeras utifrån hur de biologiska skillnaderna, vilket representerades i de olika genusuppgifter som existerade för respektive kön
69 Bengtsson, Åsa, 2011. Sid 95 – 98. 70 Hirdman, Yvonne. 1988. Sid 51 – 52. 71 Hirdman, Yvonne. 1988. Sid 57 – 58.
24 inom nykterhetsrörelsen. Detta kan förklara varför isär-hållningen mellan könen och hur det dåvarande genusperspektivet presenterades då argumenten utgick tidigare från en biologisk roll som kvinnans idealbild för att grunda sig på en sociologisk roll som klasstillhörighet. Klasstillhörigheten är ett begrepp som är återkommande i källmaterialet mellan 1950-talet till 2011 och får allt mer betydelse i kontexten av kvinnor och mäns förhållanden till inflytelserika positioner. Argumenten i källmaterialen angående klasstillhörighet har grundat sig på de normer som baserade sig på den manliga normen legitimering och från medelklassens idealbild av kvinnan. Klasstillhörighet och den manliga normens primat presenteras som en förbindelse till varandra, där klasstillhörigheten hos medelklassen presenterar hur en kvinna ska agera och tänka i förhållande till männen.
Hirdman beskriver hur isär-hållning är en förutsättning för hur vi ser på genus och det kan förklara varför källmaterialet från 1900-fram till 1950-talet utgick från ett biologiskt argument i dess innehåll men efter 1950-talet började utgå det från ett argument som kretsar kring klasstillhörighet. I takt med att samhället förändrades kom den manliga normen att förlita sig från den biologiska till klasstillhörighet. Detta ger isär-hållningen det fäste som behövs för att både stärka och legitimera den manliga normens primat i källmaterialet. Dessutom tar Hirdman upp om hur den manliga normens primat kan förändras i takt med att ett samhälle förändras, vilket presenteras i källmaterialet övergång från att handla om biologiska argument till om klasstillhörighet.72
2.2 Hur har män och kvinnors olika alkoholvanor/missbruk beskrivits utifrån likheter eller skillnader?
Verus 1920
I Förbudsrörelsen och partipolitiken i Sverige under 1900-talet diskuterade Verus nykterhetsfrågan i Sverige. Hen fann källor till sitt arbete från olika nykterhetsvänliga individer och tidningar. Verus fokus var på det svenska folkets alkoholvanor och hur de förhöll sig till det. Verus beskriver hur fylleriet hade ökat på gatorna och hur nykterhetsvänliga tidningar antydde att det började bli en allmän sed att se fulla människor och ungdomar. Verus betonar den faran som fylleriet kunde medföra till folkmoralen och nykterheten i Sverige.73 Verus hade inkluderat både kvinnor och mäns alkoholvanor, dock var fokuset på männens alkoholvanor. Kvinnornas alkoholvanor kom sällan upp i hens text utan i stället tog hen upp de faktorer som
72 Hirdman, Yvonne. 1988. Sid 54 – 58. 73 Verus, 1920. Sid 1 – 5.
25 männen drabbades utav deras alkoholvanor. Verus beskriver hur alkoholmissbruk hade mest påverkan på arbetarklassen och hur det skildrades som en negativ aspekt.74
I undersökningen utgår Verus från hur manliga alkoholvanor påverkade den politiska sfären och manliga medlemmar inom nykterhetsrörelsen. Hen lyfter begreppet ”nykterhetsmän” och hen betonar de män som var medlemmar inom nykterhetsrörelsen. Nykterhetsmän uppmanade total avrådan från alkohol och främjade nykterhet med en fanatisk glöd. Verus menade att dessa män inom nykterhetsrörelsen såg alkohol som ett försvagande av den manliga fysiken och mentaliteten. Verus beskrivning av nykterhetsrörelsen visade hur alkoholmissbruk försvagade den manliga idealbilden och vilka värderingar en man skulle ha.75
I Verus presentation av nykterhetsrörelsen har hen valt att kringgå kvinnornas perspektiv. Kvinnornas alkoholvanor och konsumtion eller kvinnliga medlemmar inom nykterhetsrörelsen uteslöts i hens beskrivning. Verus valde medvetet att exkludera kvinnor från sin beskrivning och fokuserade främst på männen och deras upplevelse av alkoholvanor. Dock finns det ingen beskrivning eller förklaring till varför Verus valde att inte inkludera kvinnor i sin beskrivning. Därmed går det bara att spekulera i varför Verus valde att enbart fokusera på män och varför det inte existerar någon form av beskrivning om kvinnornas alkoholvanor. Verus har inte heller någon beskrivning mellan kvinnor från arbetarklassen eller kvinnor från de högre stånden i sitt innehåll.
Eklund 1926
Vira Eklund uppmärksammar ett kvinnligt perspektiv när det gäller männens alkoholvanor i sitt föredrag En kvinnas gärning. I motsats till männens alkoholmissbruk var kvinnors avhållsamhet till alkohol en viktig del i kampen mot alkoholmissbruken. Hon antyder att männen stod för alkoholmissbruk medan kvinnan var idealbilden för nykterhet. Eklund menar att det fanns en uppenbar skillnad mellan hur män och kvinnor förhöll sig till respektive alkoholvanor. Männen hade redan en alkoholkultur medan kvinnan skulle agera som en motpol till männens alkoholvanor.76
Eklund beskriver hur kvinnor associerade ”alkoholen som hemmets förnedrade härskare och hur männens alkoholvanor påverkade hemmet ur ett negativ anseende”.77 När kvinnor gick med
i nykterhetsrörelsen fanns det ett existerande motstånd mot kvinnor då de ansågs vara nyktra
74 Verus, 1920. Sid 10 – 14. 75 Verus, 1920. Sid 36 – 40. 76 Eklund, Vira. 1926. Sid 1 – 2. 77 Eklund, Vira. 1926. Sid 3.
