I detta avsnitt kommer en analys av resultatet att presenteras. Detta kapitel kommer att analysera och presentera studiens resultat. Dessutom kommer en koppling till tidigare forskning och till de teorier som valts i den teoretiska referensramen att göras.
7.1 Resultatanalys
Vid genomförandet av en regressionsanalys inkluderas variabler för att på så sätt bortse från dess påverkan. I denna studie inkluderades 10 förklarande variabler dessa var; lönsamhet (ROE), marknadsvärde, tillväxt, räntabilitet på tillgångar (ROA), likviditet, skuldsättningsgrad, beta, PMI och dummyvariablerna År efter och År innan. Studien hade till syfte att svara på forskningsfrågan ”Påverkades utdelningens storlek i svenska företag av finanskrisen 2007-2009, och i så fall hur?”. Det resultatet visar är att det finns ett samband mellan utdelning och finanskrisen och att efter finanskrisen så har i genomsnitt utdelningen ökat signifikant. I denna analys diskuteras, med hjälp av valda teorier, möjliga förklaringar till det slutliga resultatet som åstadkommits.
För att försöka analysera resultatet med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna skulle man kunna tänka sig att det främst är ”Bird in the hand” och Signalteorin som är de teorier som bäst kan förklara detta. Signalteorin innebär att företagsledare kan skicka ut signaler till aktieägare och investerare beroende på vilken utdelningspolicy de väljer. I detta fall kan man tänka sig att företagsledarna ville signalera att företaget började gå bättre och därmed ökade de företagets utdelning för att signalera välstånd. Det som skulle kunna vara en förklaring till detta resultat är att företagsledarna eventuellt ville symbolisera en god framtida lönsamhet och locka investerare att investera i företaget, för att på så sätt få upp företagets värde. Detta motsäger därmed Modiglianis och Millers teori om att utdelningspolicy är irrelevant för ett företags värde.
En annan tanke som skulle kunna förklara resultatet är att investerarna blev mer riskaverta efter finanskrisen, vilket kan kopplas till ”Bird in the hand” teorin. Denna teori hävdar att investerarna föredrar en säker utdelning idag än en högre, mer osäker, framtida utdelning och att utdelning ökar företagets värde och aktieägarnas tillfredsställelse. Detta skulle då innebära att företagsledarna delade ut mer då investerarna krävde mer utdelning. Det man också kan tänka sig är att företagen började gå bättre efter finanskrisen och därmed också hade råd att ge mer i utdelning.
Det som också skulle kunna förklara studiens resultat är att investerarna, efter finanskrisen, kanske började efterfråga aktier som gav en högre utdelning. Detta sker när företag börjar ändra värdet på utdelningen genom att ändra utbetalningskvoten (Black & Scholes, 1973). Investerarna kan då i detta fall börjat efterfråga aktier med högre utdelning på grund av att företagen, genom att förändra utdelningen, symboliserade en framtida möjlig lönsamhet. Detta kan kopplas ihop med Signalteorin och ”Bird in the hand” teorin men också Dupont-modellen, som är en modell som används för att förutspå företagets framtida lönsamhet. Det som dock Black & Scholes (1973) hävdar är att förändring i utdelning inte har något att göra med framtida lönsamhet.
Beteendefinansieringsteorin kanske inte kan förklara detta resultatet på ett så bra sätt. Denna teori anser bland annat att investerare har kort minne eftersom deras hjärna väljer att filtrera ut
45
en del av informationen för att minska komplexiteten hos en annan information (Baker & Nofsinger, 2002). Detta kanske styrelsen gjorde efter finanskrisen på grund av att de ville behålla sina aktieägare och därmed ökade de utdelningen. Denna teori är dock inte särskilt troligt då denna studie undersöker en tidsperiod precis efter finanskrisens slut och så kort minne har varken investerare eller styrelser. Baker & Nofsinger (2002) anser dock att om investerarna tillåter sina känslor att vara det som driver dem i deras ekonomiska beslutsfattande kan det påverka deras förmögenhet. En tanke skulle dock vara att finanskriser väcker negativa känslor. Detta kan ha orsakat att styrelsen blev mer orolig över framtiden och därmed valde att spara kapital genom att minska utdelningen. Ser man det utifrån investerarnas perspektiv skulle detta eventuellt ha inneburit att de föredragit en utdelning ”idag” för att på så sätt säkerställa att de fick sin utdelning. Detta kan ha skapat motstridiga åsikter mellan styrelsen och investerarna, vilket kan ha orsakat intressekonflikter. I och med att resultatet av denna studie visar att utdelningen ökade efter finanskrisen, tyder detta på att styrelsen inte minskade på utdelningen och därmed också undvikit intressekonflikter med investerarna. Teorin som behandlar intressekonflikter är Agentteorin.
I denna studie har författarna skrivit att det skulle vara intressant att undersöka om företagsledarna lärde sig något efter finanskrisen som kan ha bidragit till att de förändrade sin utdelningspolicy. Författarna av denna studie har tidigare beskrivit att de tror att företagsledarna minskade på utdelningen efter finanskrisen, på grund av att företagsledarna kanske insåg att det var bra att spara kapital i företaget. Detta då bland annat ”Depression Babies” hävdar att de som har varit med om ekonomiska kriser tar mindre finansiella risker (Lejarraga et al., 2016). Därmed skulle det vara logiskt att anta att företagsledare som varit med om finanskriser skulle ta mindre risk, genom att exempelvis inte dela ut så mycket för att få möjlighet till ett buffertsparande, ifall något skulle hända i framtiden. Resultatet av denna studie motsäger därmed författarnas förväntningar, då resultatet visar att företagen ökade sin utdelning efter finanskrisen.
Tidigare forskningsresultat skiljer sig från denna studies resultat då tidigare forskning visar att företag hade svårt att bevara en stabil utdelning efter finanskrisen. Denna studies resultat visar att företagen ökade utdelningen efter finanskrisen i Sverige. Författarna av denna studie hade en hypotes om att de skulle få liknande resultat som tidigare forskning, att resultatet skulle visa att företagen minskade sin utdelning efter finanskrisen. Detta då finanskrisen hade en stor effekt på företagen och bidrog till att aktiemarknaden rasade, vilket skulle kunna ha bidragit till att företagen behövde återhämta sig efter finanskrisen. Resultat visar dock att företagen ökade sin utdelning i början av finanskrisens slut och därmed kan man ifrågasätta om verkligen företagen hann återhämta sig så snabbt efter finanskrisens slut. Det kan också vara så att finanskrisen påverkade de svenska företagen mindre än vad den kanske gjorde i Nigeria.
I denna studie har det beskrivits att finanskrisen spred sig över hela världen. Detta behöver dock inte betyda att finanskrisens påverkan varit detsamma runt om i världen. Tittar vi till exempel på USA orsakade finanskrisen att aktiemarknaden rasade med 43 procent (Samarakoon, 2011). Finanskrisen gjorde att Sveriges BNP minskade med 0,2 procent, på grund av minskning i exporten (SCB, 2009). Det kanske är så att trots minskning i landets BNP har företagen i Sverige arbetat hårt för att kunna hålla en stabil ekonomi efter finanskrisen. Detta kan då vara en anledning till varför utdelning ökade efter finanskrisen.
Resultatet från panel data regressionen med 80 företag visar ett signifikant värde på dummyvariabeln för åren under finanskrisen. Detta är dock något som kan ifrågasättas då den visar att utdelningen ökade under finanskrisen. Detta skiljer sig från studien gjord av Hauser
46
(2013) som bland annat visar att utdelningen minskade under 2008–2009. Det motsäger också Reddemann et al. (2010) som hävdade att det var nödvändigt att minska utdelningen på grund av att företagen behövde spara likviditet. Det som gör att denna variabel kan ifrågasättas är bland annat att de laggade regressionsanalyserna inte visade ett signifikant värde på denna variabel och därmed kan inte de stärka detta resultat.
I denna studie gjordes även en laggad undersökning som tog hänsyn till hur utdelningen såg ut året innan. Precis som vid de tidigare regressionsanalyserna, utan laggade variabler, gjordes först en linjär regression och därefter en panel data regression. Det resultatet visade var att båda regressionerna gav ett signifikant värde på variabeln År efter. Detta styrker resultatet från de regressioner som inte laggats och därmed också att utdelningen ökade efter finanskrisen.
47