Riskvariabler såsom beta och skuldsättningsgrad har teoretiskt sett en negativ inver-kan på ett företags utdelningsnivå. Eftersom ökade risker leder till ökade variationer i kassaflödet resulterar detta i reducerat utrymme för utdelning. Ökade transaktions-kostnader tillsammans med variationer i kassaflödet påverkar företagens förmåga att använda sig av önskad utdelningspolicy. Vår undersökning kunde dock inte styrka detta resonemang då dessa variablers koefficienter inte var signifikanta vid en fem-procentig signifikansnivå. Osäkerheten var för hög för att kunna konstatera att ett fö-retags risk, påverkar den undersökta populationens utdelningspolitik negativt.
Den framtagna modellen visar att de undersökta företagens omsättningstillväxt har en positiv effekt på deras utdelningsnivå. Jämfört med tidigare presenterad teori fann vi att omsättningstillväxten bland de svenska företagen hade en motsatt effekt jämfört med de amerikanska bolagen. Denna påvisade effekt var dock inte signifikant vid en femprocentig signifikansnivå. Företag med relativt hög tillväxttakt ska enligt tidigare presenterad teori behöva lägga stor del av det fria kapitalet på nödvändiga invester-ingar vilket i sin tur leder till minskat utrymme för utdelning till aktieägarna. Ska fö-retagen dela ut pengar till sina ägare samtidigt som nödvändiga investeringar behöver göras kan extern finansiering bli aktuellt. Denna externa finansiering leder till ökade fasta utgifter i form av oönskade transaktionskostnader. Dessa företag tenderar därför att behålla interna vinstmedel för att undvika kostsam finansiering. Historiskt sett har företag som aldrig betalat utdelning den starkaste tillväxten. Omsättningstillväxten borde därför påverka ett företags utdelningsnivå negativt.
Variabeln företagsstorlek påverkade däremot den undersökta populationens utdelningsnivå som förväntat. Företagsstorlek som avser att mäta ett företags transak-tionskostnader har teoretiskt sett en positiv effekt på ett företags utdelningspolicy. Ett företags storlek var en av de två variabler som vår modell fann mest signifikanta. Det går med stor konfidens att säga att populationens utdelningspolicy påverkas positivt av deras storlek. Detta resultat kan bero på att stora lönsamma företag oftast tenderar att ha lägre transaktionskostnader än små och medelstora företag. En möjlig förklaring till detta kan vara storföretagens fördelaktiga förhandlingsposition gentemot bankerna.
Eftersom bankerna är beroende av sina stora kunder, vilka bland annat är storföreta-gen, kan dessa företag ha mer att säga till om och därför också en bättre förhandlings-position jämfört med de små företagen. Små och medelstora företag kanske inte har samma möjligheter som storföretagen att sänka sina transaktionskostnader genom att förhandla till sig lägre avgifter hos banken vid eventuella behov av extern finansie-ring.
Variablerna beta, skuldsättningsgrad, omsättningstillväxt samt företagsstorlek är alla mått på transaktionskostnader, vilket innebär att vår modell har givit oss motsägelse-fulla svar på frågan hur ett företags transaktionskostnader påverkar den undersökta populationens utdelningsnivå. Eftersom det bland dessa variabler endast är företags-storlek som är signifikant vid en femprocentig signifikansnivå kan vi dra slutsatsen att den undersökta populationens transaktionskostnader som är förknippade med deras storlek har en negativ effekt på deras utdelningsnivå. Detta eftersom mindre och me-delstora företag oftast har högre transaktionskostnader jämfört med de större företa-gen. Detta kan vara bevis på att större lönsamma företag har lägre transaktionskostna-der då de i större utsträckning kan ha möjlighet att finansiera nödvändiga invester-ingar samt betala ut utdelning med interna medel. Det är ganska logiskt att de företag som växer mindre och som redan är stora och lönsamma har större utrymme att dela ut likvida medel jämför med de mindre olönsamma företagen som satsar mer finansi-ella resurser på att växa.
Ägarstruktur och insider ägande är variabler som är ett mått på ett företags agentkost-nader. Företagens problem med agentkostander anses vara mer påtagligt ju fler agen-ter företagen har. Fler agenagen-ter leder till ökat behov från företagen att dela ut pengar till dessa för att reducera agentkostnaderna. Antal aktieägare påverkar utifrån detta teore-tiska resonemang utdelningsnivån positivt. Detta resonemang går att få stöd för ut-ifrån det datamaterial vi tagit del av. Ägarstruktur, det vill säga ägandets spridning, har bland de undersökta företagen en positiv inverkan på utdelningsnivån. Detta efter-som denna variabel var signifikant vid en femprocentig signifikansnivå. Detta resultat visar att även svenska företag använder sig av sin utdelningspolicy som ett hjälpmedel vid reducering av agentkostnader som är förknippade med antalet aktieägare. Agent-kostnaderna som är förknippade med ägandets spridning kanske också är de kostnader som företagen har mest problem med eftersom fler ägare leder till större separation av
ägande och kontroll. Företagen kan då vara i behov av att förmedla en del av den in-formation som utdelning faktiskt signalerar om till ägarna. Ägarna kan på så sätt få lite mer information om företagets framtidsutsikter och då också mer kontroll över företaget. För såväl svenska som utländska bolag verkar spridningen på ägandet vara en faktor som påverkar företagens utdelningsnivåer.
Det erhållna resultatet från denna studie indikerar att det positiva sambandet mellan insider ägande och utdelningsnivå även kan existera bland de företag vi har undersökt. Ju fler aktier som ägs intern av ett företag desto lägre utdelningsnivå är att vänta teo-retiskt sett. Eftersom agent-klientproblematiken blir mindre påtaglig vid ökat internt ägande, leder ökat antal interna ägare till lägre utdelningsnivåer. Ledningen föredrar oftast inte heller utdelning då denna form av avkastning leder till oönskade skatteef-fekter för dessa. Istället för att betala skatt på oönskad utdelning ser de hellre att deras förmögenhet ackumuleras i företaget. Dock går detta samband inte att statistiskt sä-kerställa vid en femprocentig signifikansnivå bland de företag som undersöktes och det går därför endast att konstatera att företagens agentkostnader som är kopplade till ägandets spridning har en positiv effekt på den undersökta populationens utdelnings-politik.
Vår utvalda dummyvariabel är ett mått på företagens vilja att hålla en stabil ningspolicy. Teoretiskt sett vill företag vanligtvis försöka hålla en relativt stabil utdel-ningspolicy. Detta på grund av att en reducering eller helst utesluten utdelning kan signalera till ägarna att det i framtiden kommer att gå sämre för företaget i fråga. Ef-tersom lägre utdelningsnivåer signalerar om sämre framtidsutsikter sjunker även vär-det på företaget. Vår studie kunde statistisk sett säkerställa att vär-det finns ett visst sam-band mellan utdelning år t-1 och utdelningen år t, dock endast vid en tioprocentig sig-nifikansnivå. Hade vår population och då också urvalet varit större hade förmodligen även denna variabel varit signifikant vid en femprocentig signifikansnivå. Detta på grund av att lågt antal i urvalsgruppen kan leda till färre signifikanta samband. Det går på grund av låg konfidens inte att dra någon slutsats kring hur de undersökta företa-gens utdelning år t-1 påverkar deras utdelning år t. Vi vet därför inte om företagen försöker att hålla en stabil utdelningspolicy för att undvika att sända fel signaler till sina aktieägare.
Omsättningstillväxten, som visar ett motsatt resultat jämfört med det förväntade, visar att de undersökta svenska börsnoterade bolagen verkar skilja sig från de utländska fö-retagen när det gäller valet mellan utdelning och tillväxt. De utländska bolagen verkar i större utsträckning använda sig av en residual utdelningspolicy, det vill säga de väl-jer mellan att antingen dela ut vinsten eller att vidareinvestera och därmed växa. Det kan hända att företagen i vår målpopulation även gör det, fast då på en ägarledd nivå.
På grund av det ringa antalet företag i vår population finns det en risk att vi fick med företag med slumpmässigt stora skillnader i utdelningsnivåerna vilket kan leda till att vi inte kan se de samband som förväntades mellan de olika variablerna och utdel-ningsnivån. Som tidigare nämnts hade vi förmodligen kunnat se ett starkare samband mellan fler förklarande variabler och utdelningsnivån om populationen hade varit större. De teorier som tidigare presenterats avseende vilka faktorer som påverkar ett företags utdelningspolitik har dock sin grund i studier som mesta dels gjorts på ameri-kanska företag. Man får därför inte glömma att det kan finnas vissa signifikanta skill-nader mellan vad som påverkar de svenska respektive utländska börsbolagens utdel-ningspolitik.