Samtliga tillfrågade hade mer eller mindre problem med att plagget inte helt fyller vissa funktioner. Att begränsningen av händer och fingrars användning var ett stort problem för de tillfrågade, visar att funktionella ärmar är ett grundläggande krav. Dock innebär det inte att en tröja i alla lägen behöver fungera perfekt, men när funktionen inskränks i för stor utsträckning upplever vi oss som fångna och begränsade. Samma sak med det faktum att plagget knappt skyler eller värmer och är allmänt ansträngande att ha på sig. Även det gör att vi känner oss begränsade. Detta för att vi vill vara bekväma och som en av de tillfrågade menade, att man inte vill lägga fokus på att försöka ha plagget på sig. De tillfrågade reagerade på plaggets brist av fysiska funktioner vilket visar att när något som vi ser som självklart inte längre finns, ifrågasätter vi frånvaron av det. Vissa fysiska funktioner är alltså en självklarhet som inte många tänker på i dagens samhälle. Detta visar även svaren på frågan om vilka ändringar de tillfrågade hade gjort för att göra tröjan mer användbar. De hade alla tagit tillbaka de funktioner som tagits ifrån dem. Att tröjan av många uppfattades som estetiskt tilltalande visar att balansen mellan fysisk och icke-fysisk funktion var så pass stabil att de tillfrågade inte ratade produkten innan de hunnit tänka efter vad meningen med den var.
34
Att vi som var med och utförde metoden blev tillsagda att sluta på grund av provokation visar att plaggets funktioner är tillräckligt manipulerade för att starta debatt.
35
8 Slutsats
Den här studiens frågeställning har varit: hur kan man genom produktdesign ändra vår relation till kläder genom att främja vikten av deras fysiska funktioner? Syftet har varit att skapa en relation till kläder där vi värdesätter den fysiska funktionen eller jämställer den med den icke- fysiska för att minska klädkonsumtionen för en hållbar utveckling. Att vi ifrågasätter varför de fysiska funktionerna inte längre är helt och hållet närvarande och att vi vill ta tillbaka dem för att göra ett plagg användbart visar att fysisk funktion är viktigt för oss. Enligt förstudien visade resultatet motsatsen, att icke-fysisk funktion är den avgörande faktorn när vi köper eller gör oss av med kläder. Men det som händer när fysiska funktioner begränsas i allt för stor mån är att vi med ett kritiskt öga ifrågasätter produktens utformning. En slutsats som därför kan dras utifrån det här arbetet är att saknaden av fysiska funktioner gör att vi värdesätter den typen av funktion mer än vad vi i vanliga fall gör. Eftersom studien har tagit fram ett exempel som får människor att värdesätta fysisk funktion mer, är studiens lösning ett sätt att få människor att börja reflektera över vad som egentligen är viktigt med användningen av kläder och hur man på sikt kan minska sin klädkonsumtion.
Svaret på frågeställningen är en produkt där många av de fysiska funktionerna är manipulerade i den utsträckning att plagget är väldigt påfrestande att använda och där de icke-fysiska funktionerna finns kvar som igenkänningsfaktor. De icke-fysiska funktionerna finns kvar på det sätt att tröjan i sig inte är ett plagg med ny design. Det är ett klassiskt basplagg i ett material och färg som finns representerat i otaliga redan existerande exemplar som alla kan känna igen. Studien visar alltså att det går att få människor att värdesätta kläders fysiska funktion genom produktdesign. I det här fallet har det gjorts genom att manipulera de fysiska funktionerna på ett plagg som alla har någon form av relation till.
36
9 Diskussion
Crilly beskriver med hjälp av Galles definition av funktion ”att det ska finnas ett mål och ett syfte som ska uppfyllas med hjälp av en produkt”. Eftersom ena delen av syftet är att skapa en relation till kläder där vi värdesätter den fysiska funktionen, kan det konstateras utifrån denna beskrivning, att syftet delvis är uppnått. Detta för att plagget framkallade provokation och ifrågasättande på grund av bristen av fullt fungerande fysiska funktioner. Detta skulle kunna vara en början till en förändring i hur vi tänker på våra kläder och deras värde eftersom plagget fick människor att reagera. Det är dock värt att ställa sig frågan hur reaktionerna blivit om en person med till exempel en annan könstillhörighet än kvinna burit plagget när det testades. Kan tänkas att reaktionerna inte blivit lika starka om det varit till exempel en man. Om så är fallet, att plagget i ett sådant scenario inte väckt lika starka reaktioner, hade troligtvis utfallet av den här studien sett annorlunda ut. Samma sak om kvinnan som bar plagget när det testades hade haft någonting under som dolt kroppen mer. I ett sådant fall hade reaktionerna troligtvis inte heller blivit lika starka. Detta testades dock inte eftersom den typen av plagg som jag utgick från när jag skapade slutprodukten, ofta bärs utan något under. Det hade också varit intressant att utforska huruvida responsen sett ut från de tillfrågade på Mobilia om jag ställt frågan om plagget hade kunnat förändras ytterligare genom att manipulera fler funktioner. Den här frågan ställdes dock inte på grund av att det hade krävts att de tillfrågade hade haft kunskaper om kritisk design samt fysisk funktion för att kunna besvara frågan. Däremot utifrån de svar som framkom kan konstateras att plagget var tillräckligt manipulerat för att starta diskussion och att vidareutveckla det efter detta hade riskerat att plagget inte längre varit igenkänningsbart. Det är även omöjligt att besvara i den här uppsatsen huruvida relationen till kläder faktiskt har förändrats. Förändringar sker inte över en natt och det hade därför krävts mer omfattande undersökningar under en längre period för att se om människor kan förändra sin relation till kläder på grund av den här studiens resultat.
Huruvida studien kan hjälpa att minska klädkonsumtionen har inte heller kunnat besvaras under det här arbetet, eftersom även det hade krävt mer långtgående undersökningar om klädkonsumtionens förändringar efter att produkten gjort sig omtalad i offentligheten. Med detta kan konstateras att arbetet inte heller besvarar om resultatet verkar för en hållbar utveckling. Utifrån punkterna i mål 12 som beskrivs i det teoretiska ramverket, kan tänkas att
37
produkten skulle kunna vara en mindre del i ett större sammanhang. Sista punkten, om att människor ska äga kunskap och medvetenhet angående hållbar utveckling och livsstil är den punkt som först hade behövts uppfyllas med hjälp av min slutprodukt för att senare kunna verka på övriga punkter. Detta för att för att min produkt först och främst ska påverka människor. Om produkten påverkar människors tänkande kring vad som är viktigt med kläder skulle detta kunna påverka klädkonsumtionen. Om klädkonsumtionen i sin tur påverkas kommer övriga punkter i mål 12 att kunna uppfyllas. Detta för att det är människor som påverkar hur mycket stora företag säljer. Om företagen i sin tur säljer mindre eller ändrar sina produktionsmönster påverkas i slutändan mängden avfall och andra aspekter som har negativ påverkan på miljön. Att över huvud taget kunna bevisa att det skulle finnas ett samband mellan slutprodukten och en eventuell minskad klädkonsumtion hade också varit svårt. Det hade eventuellt kunnat vara en vidareutveckling av studien att undersöka produktens effekter på längre sikt. Att det är osäkert om delar av syftet är uppfyllda eller inte kan delvis bero på att jag använt mig av kritisk design. Kritisk design handlar om att sätta sig emot samhällskonstruktioner och samhällsproblem. Det handlar därmed om att starta debatt som ska leda till att människor ska tänka efter. Utifrån det perspektivet är syftet uppnått, de människor som blivit tillfrågade om produkten blev provocerade och ifrågasättande. Däremot kunde jag med enbart kritisk design inte undersöka om synen på kläder faktiskt förändrats. Hade jag däremot valt att använda mig av emotionell design hade jag kunnat utforska produktens effekter på mina respondenter och därmed eventuellt kunnat uppfylla syftet bättre. Risken hade då varit att jag anpassat produkten efter målgruppens önskemål istället för att ta fram en produkt ur ett kritiskt perspektiv. Som kan utläsas i introduktionen till det teoretiska ramverket, valde jag att inte arbeta med emotionell design eftersom kombinationen av det och kritisk design hade försvårat att arbeta med kritisk design fullt ut. Det hade blivit en krock mellan de två helt olika arbetssätten, att å ena sidan arbeta kritiskt gentemot målgruppen och å andra sidan ta stor hänsyn till målgruppen och anpassa slutprodukten efter deras behov. Jag fick därför ta ett beslut kring vilket av dessa två arbetssätt som lämpade sig bäst för just den här studien. Jag tror att valet att bara arbeta med kritisk design var bra eftersom jag därför inte tog fram en ny produkt som är tänkt att människor ska använda och därmed bidra till konsumtion, utan en som istället får människor att tänka. Däremot vid vidareutveckling av denna studie hade det varit lämpligt att använda sig av andra designforskningsområden, till exempel emotionell design.
Studiens resultat visar ett exempel på hur en produkts funktioner kan manipuleras i syfte att förändra samhälleliga problem. Detta är därmed studiens genererade kunskapsbidrag för
38
området kritisk design. På grund av den problematik som beskrevs i inledningen, att vårt sätt att leva på när det kommer till konsumtion inte är hållbart, ingår det i en designers yrkesroll att efter bästa förmåga bidra till en hållbar utveckling. Vid användning av studiens kunskapsbidrag är det också varje designers ansvar att med ett kritiskt förhållningssätt bruka kunskapen med rätt avsikter.
39
10 Källförteckning
Bloch, A.2013. Kritisk design. ADA 4 augusti 2013. http://www.adasweden.se/artikel/kritisk- design/ (Hämtad 2019-05-19).
Crilly, N. (2010). The roles that artefacts play: technical, social and aesthetic functions. Design Studies doi:10.1016/j.destud.2010.04.002
Dunne, A. & Raby, F. (2001). Design noir: the secret life of electronic objects. Basel: Birkhäuser
Ekström M. K., Gustafsson, E., Hjelmgren, D., Salomonson, N. 2012. Mot en hållbar konsumtion, en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder. Borås: högskolan i Borås, vetenskap för profession, rapport nr 20:2012
Fredriksson, C. (2012). Mode. Malmö: Liber
Galle, P. (2009). The ontology of Gero’s FBS model of designing. Design Studies, 30(4), 321e339.
Kawamura, Y. (2017). Modeologi: introduktion till modevetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Pahlén, M. & Nilsson, B. (2004). Design med omtanke: en bok om design för hållbar utveckling. Stockholm: Svensk byggtjänst
Regeringskansliet. 2015. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet
Roos, J. 2018. Konsumtionsrapporten 2018 [Under ytan]. Centrum för
konsumtionsvetenskap. Göteborg: handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2016). Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur
40
11 Figurförteckning
Figur 1. Anonym, X. 2019. Sparade byxor. [Fotografi] Figur 2. Anonym, Y. 2019. Sparad tröja. [Fotografi] Figur 3. Söderlind, K. 2019. Funktionsanalys. [Illustration] Figur 4. Söderlind, K. 2019. Kravspecifikation. [Illustration] Figur 5. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 6. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 7. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 8. Söderlind, K. 2019. Skiss, brainstorming 1. [Fotografi] Figur 9. Söderlind, K. 2019. Skiss, konceptutveckling. [Fotografi] Figur 10. Söderlind, K. 2019. Skiss, konceptutveckling. [Fotografi] Figur 11. Söderlind, K. 2019. Slutprodukt. [Fotografi]
41
12 Bilagor
12.1 Bilaga 1
Information och instruktioner
Hej! Tack för du vill vara med i min undersökning! Informationen som samlas in kommer ligga till grund till min kandidatuppsats i produktdesign och med det kan svar och bilder som anges komma att användas i uppsatsen. Enkäten är anonym och har du några frågor, kontakta mig.
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur relationen mellan ägare och dess plagg ser ut och av vilka anledningar vi väljer att göra oss av med kläder och vilken roll mode och funktion spelar för oss.
Nedan följer sex frågor som du som deltagare ska reflektera över medan du rensar din garderob. I lådan finns anteckningsbok och penna där dina reflektioner antecknas. Det finns även ett USB- minne där det finns två mappar, ”spara” och ”slänga”. Ta bilder på de kläder du väljer att spara och slänga och lägg dem i respektive mapp, tio bilder totalt.
- Beskriv händelseförloppet när du rensar din garderob. - Av vilka anledningar väljer du att ha kvar vissa plagg?
- Av vilka anledningar väljer du att göra dig av med vissa plagg? - Vilka eventuella konsekvenser tänker du på när du rensar bort något?
- Hur resonerar du kring estetik och funktion när du rensar bort eller väljer att spara ett plagg? - Har du några övriga tankar?
42
12.2 Bilaga 2
Frågor intervju, del 1:
Börja med att för respondenten förklara skillnaden mellan fysisk och icke-fysisk funktion för att de ska kunna förstå frågorna under intervjun.
Vilken av dessa funktioner är viktigast att kläder uppfyller och varför? (Fysisk och icke-fysisk funktion)
Av svaren från proberna visade det sig att de icke-fysiska funktionen är viktigast. Hur kommer det sig tror du?
Hur tror du att du hade mått om du enbart använde plagg som bara uppfyller icke-fysiska funktioner?
Hur tror du att du hade mått om du enbart använde plagg som bara uppfyller fysiska funktioner? Hur tror du att dina konsumtionsvanor sett ut om du enbart använt kläder med icke-fysisk funktion?
Hur tror du att dina konsumtionsvanor sett ut om du enbart använt kläder med fysisk funktion? På frågan om hur ni resonerar kring eventuella konsekvenser när ni rensar var det ingen som svarade att ni tänker på miljömässiga konsekvenser. Hur kommer det sig tror du?
43 Frågor intervju, del 2
- Vad är din spontana reaktion?
- Hur hade du upplevt varje produkt om du använt dem eller såg dem i användning? - Vilka känslor hade respektive produkt framkallat?
- Hur praktiska skulle du säga att varje produkt är?
44
12.3 Bilaga 3
Frågor till metoden utforska koncept:
- Vad är dina spontana reaktioner på den här tröjan?
- (Beroende på svaret i föregående fråga) Vad hade du velat förändra med tröjan för att göra den mer användbar?
- Ålder?