E2000 introducerar begreppen entreprenör/entreprenörsanda i kapitel 6 ”Starta företag” (E2000, 2011:62ff). Kapitlets 18 sidor behandlar flera olika aspekter av att starta och bedriva affärsverksamhet i egen regi. Även i kapitel 9 ”Ledarskap och personal” (E2000, 2011:102) används begreppet. Första gången vi stöter på begreppen entreprenör/entreprenörsanda i Goodwill är i kapitel 1 ”Affärsidén viktigast för företaget” (Goodwill, 2010:4ff). Kapitlet berör just affärsidéer, vad de är och hur de arbetas fram och entreprenör är i texten ett återkommande begrepp. Även i Kubik introduceras redan i inledningen begreppen entreprenör/entreprenörsanda. I bokens första kapitel ” Nyföretagande och affärsidé” (Kubik, 2011:7ff) handlar textens 16 sidor främst om entreprenörer och entreprenörskap. Begreppen är alltså, med viss variation, relativt vanligt förekommande i läroböckerna i undersökningen. Hur används och beskrivs då begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda direkt i lärobokstexten? I såväl de undersökta läroböckerna som i den presenterade litteraturen likställs ofta just begreppet entreprenörskap och företagsamhet. I
32
E2000 ställs frågan ”Har du entreprenörsanda?” (E2000, 2011:63). Där beskrivs entreprenörsanda som framåttänkande, målfokusering, lösningsorientering, tävlingsinriktning, beslutsförmåga, handlingskraft, riskbenägenhet och ansvarskänsla. Detta rimmar mycket väl med vad regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet anger som fokus, och även Backström-Widjeskogs (2008) utsaga om företagsamhet som ett multidisciplinärt fenomen. Vidare beskrivs i E2000 entreprenören som någon med drivkraft och förmåga att förverkliga sina idéer. Man använder en intervju med en ung företagare, som flyttat till Nepal och driver en webutvecklingsbyrå där, som exempel. Företagaren säger ”Jag vill driva företag som gör världen bättre” (E2000, 2011:63). E2000 lyfter alltså fram en entreprenör med starkt socialt patos. Detta ligger i linje med tankarna hos Peterson & Westlund (2007) om entreprenören som eldsjäl.
Även i läroboken Goodwill återfinner vi liknande budskap om entreprenören som en visionär, en idérik och driftig person som motiveras av utmaningar, beredd att offra sin personliga trygghet. Närheten till Johannissons, Madséns & Wallentins (2000) tankar är märkbar: Författarna beskriver entreprenören som någon som nedprioriterar hierarkier och strukturer och konkretiserar sina tankar och realiserar sina planer. I Goodwill förs också budskapet fram att entreprenörskap går att lära sig, ett budskap analogt med Backström-Widjeskogs (2008) tankar om fostran till företagsamhet.
Kubik är den av läroböckerna i undersökningen med mest direkt entreprenörsfokus: där tecknas i bokens inledning något som kan liknas vid regelrätta idolporträtt av kända svenska och internationella entreprenörer. (Man använder sig bland annat av Leonardo da Vinci, Alfred Nobel och Steve Jobs.) I Kubik liknar själva beskrivningen av entreprenören och entreprenörskapet det i de två tidigare läroböckerna, med den skillnaden att den är mer utförlig. Bland de egenskaper som nämns som viktiga för entreprenörskapet är kreativitet och envishet framträdande. Just kreativitet betonas i regeringens Strategi för entreprenörskap
inom utbildningsområdet och löper som en tydlig röd tråd genom såväl Backström-Widjeskog
(2008) som Johannisson, Madsén & Wallentin (2000).
Ett av syftena med undersökningen var att analysera huruvida begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda beskrivs mer indirekt i lärobokstexten utan att begreppen direkt nämns. Frågan är nära knuten till föregående stycke, men en något vidare tolkning av resonemangen i läroböckerna får härvid träda in, i en analys av texten som
33
informationsbärare (Hellspong, 2001). Det förekommer indirekta beskrivningar i alla de undersökta läroböckerna, i synnerhet i de delar av böckerna som kan härröras till punkt b) i det centrala kursinnehållet. I E2000 inleds kapitel 4 ”Affärsidé och företagande” (E2000, 2011:42) med meningen ”Lycka är att ha en hållbar affärsidé, att inse ett behov som många människor har, men som ingen annan har upptäckt och tagit vara på”. Detta kan ses som ett sätt att beskriva motivation/drivkrafter (Peterson & Westlund, 2007) bakom entreprenörskap utan att använda begreppet direkt. På liknande vis beskrivs entreprenörskap på flera ställen i E2000, framför allt i det block av kapitel (block 2) som man valt att kalla ”Utveckla och driva företag” (E2000, 2011:41ff).
Goodwill i sin tur inleder, som tidigare nämnts, hela läroboken genom ett exempel, en berättelse om en person med en affärsidé som blir bärande i ett företag (Goodwill, 2010). I Goodwill framförs också budskapet att många anställda drömmer om att starta eget och att drivkraften inte bara är pengar utan även idéförverkligande och att få skapa något. Att se det som en del av entreprenörskapet: att (ges möjlighet att) konkretisera sina tankar är något som återfinns hos Johannisson, Madsén & Wallentin (2000). På ungefär samma sätt som i E2000 beskrivs även i andra delar av Goodwill entreprenörskapet indirekt.
Även i Kubik, alltså den av läroböckerna som i störst utsträckning använder entreprenörsbegreppen direkt, förekommer indirekta kopplingar till desamma. Som redan angivits skulle man kunna argumentera för att boken som helhet bygger just på detta, genom att genomgående följa nyföretaget AB Kubik3 under sitt första verksamhetsår. Detta
pedagogiska grepp i sig ligger i samklang med Backström-Widjeskog (2008) som alltså menar att specifik fostran till företagsamhet ger en pedagogisk inriktning som fokuserar på varje individs kapacitet och möjlighet att utvecklas. Detta ligger i linje med vad som sker i inledningen av Kubik: De båda huvudpersonerna bakom AB Kubik3 listar sina personliga förutsättningar för att lyckas i sitt företagande.
Projektmetodik presenteras också i läroböckerna (om än sparsamt i Goodwill) och just projektbaserat arbete nämns som viktigt för entreprenörskap i regeringens Strategi för
entreprenörskap inom utbildningsområdet. Även Peterson & Westlund (2007) betonar vikten
av ett projektorienterat arbetssätt.
När det gäller hur entreprenören/entreprenörskapet framställs i läroböckerna, kan det i ljuset av ovanstående analys, konstateras att bilden som målas upp är överlag positiv: Även om
34
vissa ord med tvetydig värdeladdning, såsom envishet och riskbenägenhet används, är det positivt värdeladdade ord som kreativitet, driftighet, idérikedom och handlingskraft som dominerar generellt i läroböckerna i samband med beskrivningar av entreprenörer/ entreprenörskap. Även andras nytta av entreprenörens arbete påvisas: Sammanfattat kan man, något förenklat, säga att budskapet som presenteras i läroböckerna är att utan entreprenörer startas inga företag, och utan företag finns inga jobb och därmed inga skattemedel.
Så långt entreprenörskapet som ett begrepp knutet till företagande. Skolverket fastslår dock, som tidigare framförts, att ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande” (www.skolverket.se, 2014). Kan då läroböckerna i undersökningen sägas vara redskap för entreprenöriellt lärande? Möjligen i viss mån: Peterson & Westlund (2007) hävdar ju att entreprenöriellt lärande handlar om att se och stötta eldsjälen i varje elev, vilket knappast uppfylls av de undersökta läroböckerna. Läroböckerna kan visserligen bidra till utbildning om entreprenörskap, möjligen träning för entreprenörskap men knappast den av författarna efterlysta träningen i entreprenörskap. Även när det gäller de viktiga pusselbitarna som författarna identifierat i den pedagogiska plattformen för entreprenöriellt lärande, nämligen att kunna arbeta projektorienterat, ämnesövergripande och i samverkan med samhället runt omkring, är det tveksamt om läroböckerna uppfyller kraven. Visserligen finns, som tidigare påvisats, det projektorienterade representerat, men läroböckerna är knappast ämnesövergripande i sig och utgör inte heller en form för samverkan med samhället.
Det är också tveksamt om läroböckerna är redskap för det aktiva lärande i bred bemärkelse som Johannisson, Madsén & Wallentin (2000) för fram som entreprenöriellt lärande. Läroböckerna i sig som form representerar ju snarare det traditionella strukturfokus som författarna menar står i motsats till entreprenörskapet. Författarna menar att det entreprenöriella innebär att tillägna sig vissa färdigheter som byggs upp bäst successivt, genom praktiskt arbete. Läroböckernas roll framstår i detta sammanhang som relativt liten.
35