5.4.1 Lokaliseringsfördelar
Samtliga företag i undersökningen uppger att det byråkratiska och juridiska systemet i Ryssland är komplext och undermåligt vilket kan vara en bidragande orsak till höga transaktionskostnader. Exempelvis uppger CU att det är ett måste att anlita lokala administratörer och jurister, trots detta kvarstår problemen med de byråkratiska processerna. CU uppger ytterligare att anledningen till att de valde att direktinvestera istället för att anlita
en lokal partner var bristen på förtroende till de motparter de träffade. På grund av osäkerheten vid ett eventuellt samarbete och de transaktionskostnader som därmed skulle uppstå, valde de att etablera sig på egen hand. Även Scania som har lång erfarenhet av marknaden och anställde lokal expertis uppger att de fortfarande är väldigt omfattande byråkrati. Den främsta anledningen till att Conjet misslyckats att finna en lokal partner har sitt ursprung i ofullständiga kontrakt där de skilda affärskulturerna var en av orsakerna. Även fast informanten från DeLaval har ryskt ursprung ser han tydliga brister i landets byråkrati. Vilket tydliggör att det ryska systemet är komplext, och långtifrån felfritt även för de som kan tänkas inneha en bättre förförståelse.
Angående Hymers teori kring marknadsimperfektioner kan författarna enbart bekräfta att den ryska marknaden till skillnad från den svenska har inslag av detta. Merparten av företagen uppger att deras produkter/tjänster var antingen unika eller att den ryska marknaden erbjöd potential, vilket innebär att marknaden är imperfekt.
5.4.2 Ägarskapsfördelar
Samtliga företag med viss reservation för East Capital anger att de besatt ägarskapsfördelar när de etablerade sig i Ryssland. Informanterna för Scania nämner att immateriella tillgångar såsom varumärke och dess distributionssystem var till dess fördel vid etableringen i Ryssland. Även Conjet och CU uppger att immateriella tillgångar som en fördel vid etableringen. Conjet har en unik teknik som inte finns representerad lokalt, CU anser att den kunskap de besitter inte finns tillgänglig i Ryssland. SEB anger transaktionskostnadsfördelar som en anledning till dess etablering. East Capitals situation i förhållande till denna teori är omvänt där de exporterar sin kunskap om Ryssland till Sverige och i utbyte investerar kapital på den ryska marknaden. Informanten från DeLaval poängterar dock att det inte räcker med att endast inneha en unik produkt för att lyckas, det måste även finnas en efterfrågan på den berörda marknaden.
Fråga 5 i enkätundersökningen undersökte företagens främsta styrka vid etablering, ett av svarsalternativen var att då att de hade en unik produkt/tjänst. När denna fråga jämfördes med svaren från fråga 8 framkommer inget tydligt samband där företagen per automatik blir framgångsrika bara för att de har en unik produkt. Den eklektiska teorin förespråkar att företagen som kombinera ägarskapsfördelar och lokaliseringsfördelar bör kunna nå en framgångsrik etablering. När fråga 4, 5 och 8 jämförs tillsammans går det dock inte att
urskilja något mönster, där de företagen som anger en lokaliseringsfördel samt en unik produkt som främsta styrkor och anledningar till etablering som mer framgångsrika än andra företag.
5.4.3 Internaliseringsfördelar
SEB är företaget där internaliseringsfördelarna syns tydligast då de genom att etablera sig, fick bättre kontroll och därmed kunde erbjuda sina kunder en bättre tjänst. East Capital framhäver att transfereringen av information mellan Moskva och Stockholm är viktigt för företaget. Huvudsyftet med Moskvakontoret är att lyssna och samla in information om deras huvudmarknad, denna information måste sedan spridas vidare inom företaget eftersom kunskap är företagets största styrka enligt informanten. Scania uppger att de vill utnyttja sina internaliseringsfördelar bättre genom att utöka antalet egna återförsäljare. De anger att anledningen är att de vill utöka kontrollen av sin verksamhet vilket teorin bekräftar. Samtliga företag som har/hade etablerat sig fysisk i landet anger att informationsspridningen mellan hemland och utland är mycket viktigt. Teorin förskriver att resurser, i detta fall information, enklast överförs via hierarkiska strukturer. CU är ett tydligt exempel på detta eftersom de valde att starta dotterbolag för att minska osäkerheten, vilket tidigare nämnts. Informanten uppger dock, att de trots ett eget dotterbolag upplevde svårigheter i att överföra affärskulturen mellan Sverige och Ryssland. DeLaval uppger att de sprider information och kunskap inom företaget genom jobbrotation, seminarier, relevant träning och annan utväxling. Informanten uppger att det initialt vid etablering av kontor i Ryssland fanns svenska chefer på plats men att det idag är mer ovanligt. Samtliga intervjuade företag har angett att de innan etableringen i Ryssland har varit aktiva mot utlandet. Den eklektiska teorin förespråkar dock att företag som är verksamma på flera marknader samtidigt kan dra fördelar av detta, dock kan författarna inte dra några sådana slutsatser utifrån de intervjuade företagen.
När författarna återigen jämför resultatet från enkätundersökningen om företagens tidigare erfarenhet av internationellt företagande och dess framgång så framkommer mönstret där de mer internationellt erfarna företagen lyckas bättre. Den eklektiska teorin förespråkar precis detta, nämligen att företag kan dra fördelar av att bedriva verksamhet på flera olika marknader samtidigt.
East Capital uppger att de genom att lokalisera ett kontor i Moskva blivit snabbare på att agera samt kommit närmare sin marknad, vilket är viktigt i deras bransch då marknaden är
snabbt föränderlig. I SEB:s verksamhet var det avgörande att öppna ett lokalt kontor för att komma över de licenser de behövde för att bedriva önskad verksamhet. Scania uppger att de öppnade ett kontor i Ryssland för att närvara på marknaden, vilket enligt N.N. var deras strategi.
Lokaliseringsfördelar undersöktes genom svarsalternativen i fråga 4 och 5 men i inget av fallen kan några tydliga slutsatser dras där detta leder till en framgångsrik etablering. Exempelvis uppger 68 % av respondenterna att en växande/potentiell marknad var den främsta anledningen till etablering i Ryssland, av dessa anger nästan 43 % att de varit mycket framgångsrika medan 29 %anger att de inte är särskilt framgångsrika.