Empirin visar på tydliga skillnader mellan de olika analysenheterna men även på lik- heter i tolkningen av begreppet flexibilitet. Likaså har vikten av gemensamma normer och ett gemensamt språk lyfts fram i empirin.
Genom att utforska detta på en teoretiskt högre nivå med stöd av kunskapssociologins syn på hur den objektiva verkligheten skapas möjliggörs en djupare förståelse och för- klaring till varför skillnaderna kan ha uppstått.
Skillnaden kan ha sin förklaring i de olika institutionaliseringarna som beror på tidigare erfarenheter men framförallt på att respektive verklighet ser olika ut med skilda uppgif- ter, utmaningar och kontexter.
Den gemensamma institutionaliseringen är att de alla tillhör Försvarsmakten. Även om utbildningssystem förändras och skiljer sig mellan olika platser inom Försvarsmakten så är grunden ändock synen på sig själv som officer, satt att lösa uppgift på bästa möjliga vis. Detta lyser igenom hos alla informanter. De ser sitt arbete som viktigt och försöker göra det bästa möjliga utifrån de förutsättningar som finns.
138 FMV, ”Segmenteringsmodeller och differentieringsstrategier – Delrapport 1 från DP Principer och Stra-
Sida 31 av 37 De skillnader som finns i tolkningen av begreppet flexibilitet kan bero på att de institut- ionaliserat sig till den kontext de befinner sig i. På de taktiska staberna präglas verksam- heten av praktiskt utförande med kortare tidsförhållanden. Uppgifter måste oftast lösas här och nu med tillgängliga medel på bästa sätt. INSS J4 arbetar mer med planering, de är längre ifrån den direkta verksamheten och kan genom detta ha en mer övergripande syn på flexibilitet.
Ovanstående visar sig genom att de taktiska staberna beskriver flexibilitet i ord som hantera det oväntade, lösa uppgift på bästa sätt eller som en informant beskriver varför de inte diskuterar doktriner;
”Arméstaben diskuterar inte doktriner, vi jobbar med taktisk nivå så vi håller på med genomförande och inte doktriner.”139
Grunden för institutionaliseringen inom de olika försvarsgrensstaberna är den erfaren- het som finns hos personalen. Erfarenhet ses som den viktigaste egenskapen för att en logistiker ska kunna vara flexibel. Erfarenheter som sprids ses enligt Berger och Luck- manns som objektifiering.140 Alla informanter upplever att deras organisation och För-
svarsmakten kan bli bättre på att hantera och dela erfarenheter. Framför allt brister or- ganisationen i hur den omhändertar och delar erfarenheter mellan olika försvarsgrenar och dess anställda. Genom att dessa erfarenheter stannar hos individen eller i den lilla gruppen bidrar det inte till institutionen och hindrar en gemensam institutionalisering. Även avsaknaden av en logistikdoktrin för de gemensamma operationerna inverkar ne- gativt, det finns inget normativt dokument från organisationen att förhålla sig till. En lo- gistikofficer beskrev svårigheten så här:
”När vi vet det normativa då vet vi när vi är flexibla annars kanske det är ad hoc och inte flexibilitet.”141
Eftersom det saknas ett normativt dokument för gemensamma operationer inom logisti- ken är det upp till respektive undergrupp att skapa sina begrepp, detta försvårar framta- gandet av ett gemensamt språk som lyfts som framgångsfaktorer av både informanter och av Berger och Luckmann.142
En annan del som negativt påverkar utvecklingen av det gemensamma språket är att det inte finns tillräckligt med forum för diskussioner mellan logistiker. Berger och Luck- mann beskriver vikten av ansikte mot ansikte samtal för att utveckla en gemensam in- ternalisering.143 Ett sätt att öka detta är fler forum där logistiker kan träffas över grän-
serna. Idag är det främst möten för chefer och dessa blir därigenom själva ansvariga för institutionaliseringen i sin organisation.
Försvarsgrensstaberna har på eget initiativ startat nätverksmöten mellan sig för att få utbytta erfarenheter och idéer vilket beskrivs ha ökat flexibiliteten. Innan omorganisat- ionen satt de tillsammans på Högkvarteret och därför var det lätt att fortsätta nätverket
139 Informant 10, Intervju.
140 Berger och Luckmann, Kunskapssociologi, 86. 141 Informant 10, Intervju.
142 Berger och Luckmann, Kunskapssociologi, 51. 143 Ibid, 41.
Sida 32 av 37 i den nya organisationen när de sitter fysiskt åtskilda. En oro fanns hos en informant att detta efterhand skulle rinna ut i sanden. Kopplat mot Berger och Luckmanns teorier är denna oro befogad. Nätverket bygger på en gemensam institutionalisering mellan dessa personer baserat på ett face to face möte. När befattningshavare efterhand byts ut riske- rar denna institutionalisering att försvinna och därmed ökar risken för ytterligare en se- kundär socialisering. Att det anses viktigt med nätverk och personliga kontakter kan ha sin bakgrund i denna teori, face-to face socialiseringen underlättar samarbetet.
Det finns risk att de skillnader som empirin visar mellan de olika staberna kommer att förstärkas. Dels ligger staberna fysiskt åtskilda, de har delvis olika uppgifter, men avsak- naden av ett tydligt normativt dokument från organisation gör att de själva blir ansva- riga för sin institutionalisering. Den gemensamma synen som nu råder för genomföran- det av gemensamma operationer beror främst på det gemensamma arv som finns och inte på grund av en ny gemensam institutionalisering för att genomföra gemensamma operationer.
6 Sammanfattning av resultat, kritisk reflektion samt förslag till
fortsatt forskning
Uppsatsens forskningsfrågor är;
Hur tolkas begreppet flexibilitet av logistiker på operativ- och högre taktisk nivå? o Vilka faktorer anses krävs för att uppnå detta?
o Hur skiljer sig synen på begreppet flexibilitet mellan de olika staberna? Hur skiljer sig dessa uppfattningar mot teorierna?
Begreppet flexibilitet tolkas huvudsakligen som förmågan att kunna hantera föränd- ringar även om det finns skillnader mellan staber och logistiker. Skillnaderna rör främst vad som kännetecknar flexibilitet samt hur det uppnås. Från en mer matematisk syn med tyngdpunkt på att kunna mäta till en mer konstnärlig aspekt. Synen är inte antingen eller, det anses krävas en kombination av båda aspekter men med olika tyngdpunkt. Denna skillnad kan delvis förklaras med de olika institutionaliseringar logistikerna till- hör.
För att uppnå flexibilitet krävs sammanfattningsvis tydliga och delegerade mandat, både avseende resurser och handlingsutrymme. Enkelhet, erfarenhet och erfarenhetshante- ring lyfts fram som viktiga faktorer. Att Försvarsmakten och logistiker delar ett gemen- samt språk baserat på gemensamma normer framhålls som viktigt för att kunna uppnå flexibilitet.
Logistikernas uppfattning kan inte förklaras med enbart en teori. Beskrivningen av flexi- bilitet skiljer sig mot Finkel som ser det som motmedlet mot doktrinära och teknolo- giska överraskningar. Flexibilitet ses av logistikerna som ett sätt att kunna hantera alla typer av förändringar. De mer rena logistikteorierna ger inte heller en tillräckligt lik- artad syn, de saknar framför allt synen på utveckling, erfarenhet och kognitivt tänkande. Skillnaderna mellan logistikernas uppfattning om flexibilitet och teoriernas visar att teo- rierna måste sammanfogas och anpassas för att de ska fungera för en småstat som Sve- rige.
Sida 33 av 37 Eccles citat som var i inledningen av uppsatsen belyser de slutsatser som dragits. Citatet löd:
"The essence of flexibility is in the mind of the commander; substance of flexibility is in logistics."144
Uppsatsens resultat visar dock att essensen och substansen av flexibilitet behöver kom- bineras, logistisk operationskonst tillsammans med vetenskaplig logistisk substans bor- gar för en väl fungerande logistik som hela tiden fortsätter att utvecklas.