Sida 1 av 37
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Magnus Lyckfjäll HOP1
Handledare Antal ord: 13999
Dr Erik Wikberg Beteckning Kurskod
Självständigt arbete magisteruppsats,
krigsvetenskap 2HO015
LOGISTISK FLEXIBILITET
ETT BEGREPP, FLERA BETYDELSER
Sammanfattning:
En försvarsmakts förmåga att hantera förändringar har genom historien varit avgörande för utgången av ett slag eller krig. Likaså är utgången beroende av att slaget kunnat försörjas. Flexibilitet ses av Försvarsmakten som svaret på överraskning och de osäkerheter som karak-teriserar krig. Flexibilitet ses även som en av grunderna för genomförandet av gemensamma operationer. Att uppnå flexibilitet kräver en förståelse för vad begreppet flexibilitet innebär. Ett begrepp kan ha många betydelser och skilda föreställningar om begreppet kan leda till missförstånd samt ett felaktigt uppträdande.
Den här uppsatsen avser att utforska vad begreppet flexibilitet betyder för logistiker i För-svarsmakten på operativ stab och försvarsgrensstaber. Detta i syfte att djupare förklara be-greppet flexibilitet ur en militärlogistisk aspekt samt genom en jämförelse med teorier ur ett krigsvetenskapligt perspektiv bidra till en vidare definition av begreppet flexibilitet för logisti-ken.
Studien visar att det finns skillnader mellan hur begreppet tolkas mellan staberna samt en differerande syn jämfört med teorierna. Studien visar även att begreppet flexibilitet för logisti-ken inte kan förklaras med enbart en teoretisk utgångspunkt, flera teorier måste sammanfo-gas och anpassas för att fungera med Försvarsmakten. Finkels flexibilitetsteori tillsammans med utforskade logistikteorier ger en teoretisk grund som svarar mot logistikens praktiska behov och behovet av operationskonst inom logistiken.
Nyckelord:
Flexibilitet, logistik, militärlogistik, Kunskapssociologi, Doktrin gemensamma operationer 2020.
Sida 2 av 37
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ... 3
1.1 BAKGRUND ... 3
1.2 PROBLEMFORMULERING ... 4
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 5
1.4 BEGREPP OCH AVGRÄNSNINGAR... 5
1.4.1 Begreppsanvändning ... 5 1.4.2 Avgränsningar ... 6 1.5 DISPOSITION ... 6
2
TEORI ... 7
2.1 VETENSKAPSFILOSOFISK UTGÅNGSPUNKT ... 7 2.2 FLEXIBILITET ... 10 2.2.1 Meir Finkel ...10 2.2.2 Moshe Kress ...112.2.3 Aspekter från andra militärteoretikers syn på logistisk flexibilitet ...11
2.2.4 Aspekter på flexibilitet från Supply Chain Management teorier ...12
2.3 KOMMENTARER TILL LOGISTIKTEORIER ... 13
2.4 FORSKNINGSLÄGE KOPPLAT TILL FÖRSVARSMAKTEN ... 14
3
METOD ... 15
3.1 VETENSKAPSTEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 15 3.2 METOD ... 15 3.2.1 Datainhämtning ...16 3.2.2 Urval ...17 3.2.3 Källkritik ...173.2.4 Metoden för analys av forskningsfrågorna ...18
3.2.5 Etiska ställningstaganden ...18
4
EMPIRI OCH ANALYS AV EMPIRIN ... 18
4.1 ANALYSENHET INSATSSTABEN J4 ... 19
4.2 ANALYSENHET ARMÉSTABEN LOGISTIKSEKTION ... 21
4.3 ANALYSENHET FLYGSTABEN LOGISTIKSEKTION ... 22
4.4 ANALYSENHET MARINSTABEN LOGISTIKSEKTION ... 23
4.5 DOKTRIN FÖR GEMENSAMMA OPERATIONER ... 25
4.6 SAMMANFATTNING OCH JÄMFÖRELSE MELLAN ANALYSENHETER ... 27
5
TEORETISK ANALYS ... 27
5.1 ANALYS MOT FINKELS FLEXIBILITETSTEORI ... 28
5.2 JÄMFÖRELSE MED LOGISTIKTEORIER ... 29
5.3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER FRÅN FLEXIBILITETS- OCH LOGISTIKTEORIER ... 30
5.4 ANALYS UTIFRÅN EN KUNSKAPSSOCIOLOGISK UTGÅNGSPUNKT ... 30
6
SAMMANFATTNING AV RESULTAT, KRITISK REFLEKTION SAMT
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 32
6.1 REFLEKTION OM RESULTAT ... 33
6.2 REFLEKTION OM STUDIENS KVALITÉ ... 33
6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 34
6.4 RESULTATETS RELEVANS FÖR LOGISTIKEN I FÖRSVARSMAKTEN ... 35
Sida 3 av 37
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Överraskning kan ge en kraftfull effekt och har varit en del av krigslisten genom hela historien. Sun Tzu skrev i sitt klassiska verk om krigskonst att ”den som behärskar över-raskandets konst får därför möjligheter obegränsade som himmel och jord och outsin-liga som floderna.”1
En överraskning kan ske på många olika sätt, strategiskt genom anfall på oväntad tid-punkt eller plats. Ett av de mest kända exemplen är Japans anfall på Pearl Harbor 1941. Överraskningarna kan även ske genom vilseledning, ett exempel är när de allierade inför D-Day lyckades få Tyskland att tro på en annan landstigningsplats.2 Överraskningen kan
även ske genom att motståndaren inte uppträder som vi förväntar oss, exempelvis ge-nom ett nytt doktrinärt uppträdande, nytt vapensystem eller gege-nom att använda vapen-system på ett nytt sätt. Ett aktuellt exempel på ett icke-doktrinärt uppträdande i nutid är Rysslands annektering av Krim. Ryssland kombinerade en strategisk överraskning och ett för väst oväntat doktrinärt uppträdande varmed västvärlden togs på sängen.3
Mot bakgrund av dessa historiskt lyckosamma överraskningar och svårigheten att skydda sig mot överraskningar är organisationens förmåga att hantera densamma vital. Den israeliske brigadgeneralen och forskaren Meir Finkel menar utifrån sin forskning att det är svårt att förutse teknologiska och doktrinära överraskningar.4 Finkel menar
vidare att underrättelser ofta kan vara felaktiga och att enbart förlita sig på underrättel-ser inte är tillräckligt för att skydda sig mot överraskningar.5 Finkel anser att det är
bättre att organisationen bygger in en förmåga att hantera överraskningen genom att vara flexibla. Att vara flexibla är enligt Finkel det bästa medlet för att återhämta sig från teknologiska och doktrinära överraskningar.6
Försvarsmakten har anammat Finkels teorier, vilket tydligt syns i Doktrin för gemen-samma operationer 2020 (DGO). Doktrinen beskriver att ”svensk operationskonst byg-ger på manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande, anpass-sat efter våra specifika förutsättningar”.7 Doktrinen ser Finkels flexibilitet som medlet
mot doktrinära och teknologiska överraskningar.8 För att uppnå detta krävs att
operat-ionerna kan försörjas. Logistiken och operationskonsten måste leva i symbios eftersom operationen styr vad som ska försörjas och logistiken visar på vad som verkligen kan ge-nomföras. Flexibilitetskonceptet som grundbult för operationskonsten är därigenom både styrande och beroende av logistikens förmåga att leverera till en flexibel försvars-makt. Innebörden och förståelsen av begreppet flexibilitet ur ett logistiskt perspektiv kan därför bli avgörande för förmågan att återhämta sig från en doktrinär och teknolo-gisk överraskning. Amiralen Henry Eccles tydliggör detta med citatet:
1 Sun, Sun Zis krigskonst, 52.
2 Bell, Twelve Turning Points of the Second World War, 172. 3 Cancian, ”Doctrinal Surprise”, 61.
4 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 38. 5 Ibid, 38.
6 Ibid, 2.
7 Försvarsmakten, Doktrin Gemensamma operationer 2020. 8 Ibid, 29.
Sida 4 av 37 "The essence of flexibility is in the mind of the commander; substance of flexibil-ity is in logistics."9
1.2 Problemformulering
Meir Finkel visar genom de historiska fallen i boken On Flexibility på vikten av flexibili-tet för att kunna återhämta sig från överraskningar. Den bärande idén för teorin är främst kognitiv, genom att organisationen är öppen för nya idéer och att den undviker dogmatism.10 Sett ur ett logistiskt perspektiv belyser Finkel vikten av mångsidighet, det
vill säga att inte enbart förlita sig på ett system utan flera för att skapa redundans. Finkel belyser även vikten av balans mellan stridande- och logistikenheter.11 För att uppnå
flexibilitet är logistik, enligt Finkel, en vital del och han refererar i sin bok till den ameri-kansk-israeliska forskaren Moshe Kress teorier om logistik och flexibilitet.12 Dock anser
uppsatsförfattaren att det finns skillnader i hur dessa forskare ser på begreppet flexibili-tet.
Kress idéer som främst beskrivs i hans bok Operational Logistics samt olika teorier om Supply Chain Management (SCM) som hämtats från den civila logistiken knyter an till Finkels flexibilitetskoncept. Dock har Kress och de civila teorierna en mer systematisk och matematisk syn på flexibilitet. Systemets flexibilitet kan mätas och beräknas utifrån förmågan att svara på en oväntad händelse. Kress beskriver flera formler som kan an-vändas av logistiker för att mäta den logistiska flexibiliteten och avgränsar till stor del bort den kognitiva aspekten.
Denna kvalitativa och kvantitativa aspekt av ordet flexibilitet kan ses som en konflikt el-ler motsatsvis, som en symbios beroende på vilken syn elel-ler utgångspunkt som tas. I Försvarsmakten finns denna skillnad i doktriner och koncept. Flexibilitetskonceptet i DGO är som tidigare nämnts i mångt och mycket en kopia av Finkels teorier medan För-svarsmaktens logistikkoncept i stora delar är hämtade från Moshe Kress teorier. De logistiker som planerar och genomför logistiken för gemensamma operationer på-verkas både av den kognitiva och matematiska aspekten. Logistiken ska stödja operat-ioner baserade på koncepten i DGO med ett logistikkoncept baserat på Moshe Kress teo-rier och SCM teoteo-rier.
Uppsatsens övergripande ämnesområde är hur en teoretiskt differerad syn på begrep-pet flexibilitet påverkar planering och genomförande av operationer, detta ämnesom-råde utforskas och preciseras med stöd av frågeställningarna som redovisas nedan.
9 Declercq Brown, ”The Defense Logistics Agency Contributes to Operation Iraqi Freedom”. 10 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 56. 11 Ibid, 73.
Sida 5 av 37
1.3 Syfte och frågeställning
Studien avser att utforska synen på begreppet flexibilitet hos logistiker på operativ och högre taktisk nivå samt hur begreppet beskrivs i DGO. Syftet är att djupare förstå och-förklara begreppet flexibilitet ur en militärlogistisk aspekt samt att ur ett krigsveten-skapligt perspektiv bidra till en vidare förståelse för begreppet flexibilitet med stöd av begreppsteori. I syfte att besvara den övergripande problemställningen har följande forskningsfrågor valts ut.
Hur tolkas begreppet flexibilitet av logistiker på operativ- och högre taktisk nivå? o Vilka faktorer anses krävs för att uppnå detta?
o Hur skiljer sig synen på begreppet flexibilitet mellan de olika staberna? Hur skiljer sig dessa uppfattningar mot de valda teorierna?
1.4 Begrepp och avgränsningar
1.4.1 BegreppsanvändningI syfte att besvara forskningsfrågorna redogörs uppsatsens tolkning av begreppen lo-gistik och militärlolo-gistik samt hur den militära lolo-gistiken förhåller sig till krigföringsni-våerna.
LeCavalier ger en enkel definition av logistik utgående från militärlogistik och civillo-gistik, ”logistik är vetenskapen om att hantera saker i tid och rum”.13 Militärforskaren
Martin van Crevelds definition som baseras på militärteoretikern Jomini ger en mer mi-litäranknuten definition men är fortfarande enkel, ”den praktiska konsten att flytta ar-méer och försörja dem.”14 För att bidra till uppsatsens syfte behöver begreppet logistik
dock definieras både djupare och bredare. Moshe Kress har i sin bok Operational Logistics värderat och jämfört definitioner för logistik. Denna uppsats använder sig av Kress definition; ”logistik omfattar de resurser som krävs för att vidmakthålla en militär operation för att den ska nå sitt mål. Det inkluderar planering, hantering, behandling, transport och kontroll av dessa resurser.”15 (egen översättning)
Krigföringsnivåerna delas in i strategisk, operativ och taktisk nivå.16 Dessa nivåer
fram-träder inte lika tydligt inom logistiken eftersom stödet kan komma från flera nivåer samtidigt. Denna uppsats har valt Kress indelning av logistiknivåerna; dels för att den tydligt beskriver kopplingen mellan logistiken och de stridande, dels för att det är den indelningen Försvarsmakten i huvudsak använder. Kress kopplar sin indelning mot krig-föringsnivåerna.
För den strategiska logistiken är huvudområdet att bygga upp och vidmakthålla den nat-ionella militära infrastrukturen. Där ingår teknologi, industri, inventarier, förråds- och transportkapacitet. Enligt Kress är effektivitet avgörande på strategisk nivå eftersom ekonomin avgör vilka förmågor som kan skapas. Den operativa logistiken är enligt Kress
13 LeCavalier, The Rule of Logistics, 32.
14 Van Creveld, Supplying war, 1. 15 Kress, Operational logistics, 7.
Sida 6 av 37 den kognitiva länken mellan ekonomin, industrin och de som utför striden. Taktisk lo-gistik kännetecknas av osäkerheter och även kaos eftersom dess uppgift är att försörja direkt stridande enheter. Det ledande kriteriet för taktisk logistik är effekt.17
En ytterligare parameter är att logistiken i Försvarsmakten även delas in i den bakre och främre nivån, där den främre nivån är indelad i stöd- och förstärkningsnivån samt
stridsfältsnivån. Den bakre nivån hanterar centrala resurser och strategisk tillförsel. Stöd- och förstärkningsnivån fördelar de operativa resurserna till stridsfältsnivån som förbrukar dessa.18
Denna indelning beskrivs av Kress som källnoder som består av hemmabaser, strate-giska depåer och utskeppningshamnar. Mellanliggande noderna delas in i en bakre och främre del, vilka finns i anslutning till operationsområdet. Slutnoderna är de förband som använder logistikresurserna. Varje nodnivå sammanbinds av ett kommunikations-nät.19 Det kan konstateras att det är små skillnader mellan Försvarsmaktens applicering
och den som Kress beskriver i sin teori.
Uppsatsförfattaren har valt att förenklat sammanfatta nivåerna med att strategisk lo-gistik är den som skapar förmågor och resurser, den operativa lolo-gistiken fördelar dessa resurser och den taktiska nivån använder resurserna.
1.4.2 Avgränsningar
I inledningen redogjordes för olika former av överraskningar. Överraskningen kan även komma inifrån organisationen, dels genom dåliga beslut och dels som en effekt av det Carl von Clausewitz beskriver som krigets friktioner.20 Uppsatsen berör dock enbart
tek-nologiska och doktrinära överraskningar i förhållande till begreppet flexibilitet.
Vidare består Försvarsmakten av både en förmågeskapande- och förmågeanvändande organisation. Produktionsstaben (PROD) ansvarar för att skapa resurser medan Insats-staben (INSS) är den som beställer och använder de av PROD skapade resurserna. Denna uppsats avgränsar sig till att utforska enbart den förmågeanvändande logistik-funktionen och uppehåller sig kring högre taktisk nivå och operativ nivå med fokus på gemensamma operationer mellan försvarsgrenarna.
1.5 Disposition
Uppsatsen är indelad i sju kapitel. Det första kapitlet beskriver uppsatsens ämne, forsk-ningsfrågor och syfte.
I det andra kapitlet beskrivs det teoretiska ramverket samt forskningsöversikt. Det teo-retiska ramverket består av uppsatsens syn på hur kunskap skapas samt teorier om flex-ibilitet och logistik.
I det tredje kapitlet redovisas uppsatsens vetenskapliga utgångspunkt och metod.
17 Kress, Operational logistics, 18,21,23,24,35.
18 Försvarsmakten, Handbok logistik vid insats 2016, 47. 19 Kress, Operational logistics, 69.
Sida 7 av 37 I kapitel fyra redovisas empirin till analysenheterna. Dessa analyseras och jämförs med varandra.
I kapitel fem genomförs den teoretiska analysen. Empirin analyseras mot valda teorier. Kapitlet avslutas med slutsatser från teori och empirijämförelsen.
I kapitel sex sammanfattas uppsatsens resultat. En kritisk reflektion kring resultat och kvalitet genomförs och förslag till fortsatt forskning tas fram. Kapitlet avslutas med att ta fram de viktigaste slutsatserna till Försvarsmakten.
Uppsatsen avslutas med referenser i det sjunde kapitlet.
2 Teori
Uppsatsen utforskar som tidigare beskrivits hur logistiker i Försvarsmakten uppfattar begreppet logistisk flexibilitet. I syfte att förstå hur ett begrepp tolkas och hur kun-skapen om begreppet skapas utgår uppsatsens teori från socialkonstruktionism och uppsatsen delar synen på hur kunskap skapas och verkligheten är beskaffad med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologi.
Teorin om begreppet flexibilitet ur ett krigsvetenskapligt perspektiv hämtas främst från Meir Finkel. Finkels teori kommer att fungera som en ledstång där övriga teorier från militärlogistik och den civila logistiken kompletterar eller motsäger Finkels teorier. Sammantaget ska uppsatsens teori visa hur kunskap om begrepp skapas och varför dessa kan tolkas på olika sätt. Teorikapitlet ska även ur ett logistiskt perspektiv sam-manföra teorier om flexibilitet i syfte att kunna tolka samt analysera empirin för att svara på forskningsfrågorna.
2.1 Vetenskapsfilosofisk utgångspunkt
Uppsatsen forskar kring begreppet flexibilitet, ett begrepp eller ord kan ha flera betydel-ser beroende på i vilken kontext begreppet är i. Den påverkande kontexten består av flera faktorer såsom kultur, personlig bakgrund, erfarenhet och utbildning.
Ett enkelt exempel är ordet klippa vilket kan betyda ett berg, att man klipper håret eller att personen är att lita på. Begreppets betydelse består även av de föreställningar vi har om begreppet. Exempelvis kan ordet förort föra tankarna till Sveriges miljonprogram och kriminalitet eller till gemytliga amerikanska villakvarter med breda gator. Ett sätt att illustrera detta är med stöd av Ogdens triangel.
Sida 8 av 37 Figur 1 Ogdens triangel21 (Egen översättning)
Triangeln består av det språkliga uttrycket (term, symbol), personens egna mentala bild av det som uttrycks (tanke, referens) och det som verkligen menas (referent).22
Hur begreppet uppfattas, tolkas och förstås beror alltså på flera faktorer. I syfte att för-stå och förklara hur gemensam kunskap om begrepp skapas använder uppsatsen Berger och Luckmanns metateori om kunskapssociologi som utgångspunkt. Deras studie anses som en av de mest inflytelserika inom sociologin.23
Berger och Luckmanns kunskapssociologi sysslar förenklat med analysen av den sociala konstruktionen av verkligheten. Den baserar sig på en syn att samhället är en objektiv verklighet skapat av människor och det sociala samspelet. Huvudfältet för forskning med ett kunskapssociologiskt perspektiv är därför att analysera den sociala konstrukt-ionen av verkligheten och de processer som skapar den.24
Ur denna metateori har några delar valts ut som är särskilt relevanta för uppsatsens för-ståelse för hur kunskapen om begrepp skapas inom en organisation. Sett ur kunskapsso-ciologin är uppsatsens analysenheter, logistiker på de taktiska- och operativa staberna ”en del av samhället, som är en del av en mänsklig värld, skapad av människor.”25 Med
detta menas att ”verkligheten konstrueras socialt”.26 Genom att den erfarenhet samt
kunskap som finns hos individen och i samhället görs tillgänglig för alla så ”objektifie-ras” dessa erfarenheter.27 Med det menas att denna kunskap ses som objektiv och
verk-lig.
21 McElvenMcElvenny, 10. 22 Ibid, 10.
23 Endreß, ”Thomas Luckmann (October 14, 1927-May 10, 2016)”, 488. 24 Berger och Luckmann, Kunskapssociologi, 12, 78.
25 Ibid, 217. 26 Ibid, 136. 27 Ibid, 86.
TERM; SYMBOL REFERENS
TANKE ELLER REFERENS
Betyder (en tillskriven relation)
Sida 9 av 37 Språkets objektifiering beskriver Berger och Luckmann som ”språket objektifierar värl-den och förvandlar upplevelserna till en sammanhållande ordning. I och med att värl-denna ordning etableras ger språket en verklighet åt en värld, i den dubbla meningen att den uppfattar och producerar den.”28 Utifrån denna teori är Försvarsmakten och dess
an-ställda institutionaliserade med varandra. De anan-ställda har gemensamma vaneskapande processer som är typifierade och har en gemensam historia. Denna institutionalisering kontrollerar i sin tur de normer och handlingar som är tillåtna, en slags social kontroll.29
Genom att verkligheten är skapad av människan så förändras den och därigenom påver-kas hela tiden institutionaliseringen.
Sett ur detta perspektiv ökar betydelsen av hur begrepp uppfattas. Likaså om det upp-fattas olika inom organisationen, vilket kan tyda på att det finns flera institutional-iseringar inom Försvarsmakten. Exempelvis kan typifierande leda till förutfattade me-ningar av personer som inte möts face-to-face eller att normer leder till att logistiker förväntas uppträda på ett visst sätt.30
Ett exempel som Berger och Luckmann ger på hur erfarenheter sprids med språket är att beskriva hur jägare som har fått slåss med vilda djur utan vapen och genom språket objektifierar händelsen och delar denna erfarenhet med övriga. Detta gör att även de utan praktisk erfarenhet av liknande händelser kan ta till sig kunskapen. 31 Liknelser kan
dras till de som tillhör Försvarsmakten. Enbart ett fåtal har praktisk erfarenhet av att genomföra logistik efter en överraskning men genom sedimentering och tradition objek-tifieras kunskapen till det existerande kunskapsförrådet.
Berger och Luckmann lyfter även fram en risk med dagens expert och specialiserings-samhälle, där traditionalismen riskerar att stärkas vilket leder till att institutional-iseringen blir mer vanemässig och därmed ökar trögheten mot förändring.32 Detta
be-gränsar de mänskliga handlingarnas flexibilitet. Organisationen riskerar att göra saker, inte för att de fungerar utan för att det är rätt.33 Genom att den institutionella ordningen
uppfattas som den riktiga verkligheten kan avsteg vara svåra för medlemmarna.34
Kun-skapen om detta förhållande kan medföra att förståelsen ökar till varför det institution-ella inte alltid gör det som utifrån uppfattas som det bästa.
Sammantaget leder denna grundsyn på världen, verkligheten och hur kunskap skapas att det är svårt att mäta detta. Genom synsättet att verkligheten är skapad av männi-skorna som ingår i dess kontext kan deras gemensamma eller skiljande syn på betydel-sen av begreppet logistisk flexibilitet ses som sanningen för den institution de tillhör. Detta avslutar den bakomliggande teorin för att visa hur denna uppsats tolkar begrepp och dess syn på hur kunskap skapas inom en organisation. Teoriavsnittet fortsätter med en krigsvetenskaplig och logistisk syn på begreppet flexibilitet.
28 Berger och Luckmann, Kunskapssociologi, 179. 29 Ibid, 70, 71. 30 Ibid, 91–92. 31 Ibid, 85. 32 Ibid, 138. 33 Ibid, 138. 34 Ibid, 83.
Sida 10 av 37
2.2 Flexibilitet
2.2.1 Meir Finkel
Meir Finkel baserar sina teorier om flexibilitet på ett antal historiska fall där överrask-ning skett antingen doktrinärt eller teknologiskt. Finkel menar att en försvarsmakt bättre kan hantera doktrinära och teknologiska överraskningar om organisationen är flexibel. En grundförutsättning för att uppnå flexibilitet är, enligt Finkel, att organisat-ionen är öppen för nya idéer och mottaglig för kritik. Flexibilitet uppnås genom att vara flexibel inom fyra olika skikt eller lager. Finkel delar in skikten i det konceptuella och doktrinära, organisatorisk och teknologisk, kognitiv och ledning samt förmågan att lära och sprida erfarenheter inom organisationen. Den konceptuella och doktrinära flexibili-teten anser Finkel är den viktigaste. Det skiktet består i att organisationen måste tillåta ”kritiska debatter, initiativ, och självständigt tänkande”.35 Befälhavarna måste således
själva ha både den egna kognitiva- och den organisatoriska förutsättningen för att kunna ta egna beslut och hantera uppkomna situationer. För att uppnå detta krävs en ständig och öppen diskussion av doktriner och koncept.
För att uppnå organisatorisk och teknologisk flexibilitet anser Finkel att organisationen ska ha balans mellan sina grundkapaciteter. Med det menar Finkel en balans mellan de-fensiv och ofde-fensiv, eld och rörlighet och mellan stridande enheter och logistikenheter.36
Finkel anser även att en försvarsmakt ska eftersträva mångfald inom tekniska system och att dessa system ska vara mångsidiga samt anpassningsbara.37 Det tredje skiktet,
kognitiv och ledningsflexibilitet, förespråkar decentraliserad ledning med hög tillit till underställda chefers förmåga. Chefer ska tränas och övas kognitivt med fokus på krea-tivt tänkande. Det sista skiktet, lära av erfarenheter och att snabbt sprida dessa under-stryker vikten av att kunna dela med sig av erfarenheter utan risk för straff samt att det finns funktioner för att sprida dessa i organisationen.38
Sammanfattningsvis ser uppsatsförfattaren en tydlig tråd i alla skikt. Det som anses vik-tigast för flexibilitet är den kognitiva aspekten. Förmågan att agera, ta initiativ, kritisera och ta till sig idéer är egenskaper som främjar flexibilitet både hos organisationen och hos chefer. Det framkommer tydligt i texten att det inte går att planera, beräkna eller prognostisera för teknologiska och doktrinära överraskningar. Enligt Finkel är det upp till organisationen själv att vara så flexibel att den kan hantera den överraskning som kommer. Ett exempel på Finkels syn på operationskonst är att han framhåller ett tyskt reglemente från 1933 som en framgångsfaktor – ”war is an art, a free and creative acti-vity founden on scientific principles”.39 Detta framhåller att det är den mänskliga
tolk-ningen av situationen och bakgrunden som är avgörande, inte statistik och beräkningar. Finkel visar i sin text på vikten av logistik för att uppnå flexibilitet utan att djupare gå in på logistiken. För att tillföra den aspekten genomförs nedan en genomgång av synen på flexibilitet ur ett militärlogistiskt perspektiv.
35 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 55. 36 Ibid, 74, 75.
37 Ibid, 82–94. 38 Ibid, kap. 5. 39 Ibid, 103.
Sida 11 av 37
2.2.2 Moshe Kress
Den militärteoretiker som fått störst synbar påverkan på Försvarsmaktens logistikorga-nisation och metoder är den amerikansk-israeliska forskaren Moshe Kress. Kress idéer om nivåer och noder syns tydligt i Försvarsmaktens logistikhandböcker.40 I och med att
Kress har stor inverkan på Försvarsmaktens logistik är det intressant att utforska Kress syn på flexibilitet. Kress ägnar ett kapitel av sin bok Operational Logistics till att besk-riva sin syn på flexibilitet.41 Kapitlet i boken baseras i stort på Kress tidigare artikel
Flex-ibility in Operational-Level Logistics.42 Kress definierar flexibilitet som ”den egenskap
som kan mildra effekten av krigets osäkerheter.”43 Kress poängterar att det är den
kog-nitiva flexibiliteten som tillsammans med den fysiska aspekten möjliggör kreativt tän-kande och skapar flexibilitet.44 Kress syn på den kognitiva flexibiliteten överensstämmer
med Finkels syn, men Kress lägger enbart ett kortare stycke på denna aspekt och foku-serar huvuddelen av sin text om flexibilitet på fysiska aspekter. Logistiken anses flexibel om den snabbt kan svara på nya krav, har mångsidiga system och om beslut om vart re-surser ska kan tas så sent som möjligt. Kress anser att systemets fysiska förmåga till flexibilitet kan beräknas med stöd av formler och delar in den fysiska flexibiliteten i in-neboende och strukturell flexibilitet.45 Framgångsfaktorer för den inneboende
flexibili-teten är exempelvis mångsidighet i system och system som är mångfacetterade. Den strukturella flexibiliteten ökar om exempelvis en nod kan försörja flera noder. Det finns flera likheter mellan Finkel och Kress i synen på flexibilitet, Finkel hänvisar dessutom till Kress i sin text.46 En tydlig motsättning mellan teorierna är dock att Kress
anser att en centraliserad logistik ökar flexibiliteten eftersom resurserna inte är bundna av lägre enheter medan Finkel anser att decentralisering och ökad frihet för lägre en-heter ökar flexibiliteten.47 En annan genomgripande skillnad mellan Finkel och Kress är
att Finkel framhåller mjuka värden och ”konstaspekten” i operationskonsten medan Kress å sin sida bygger flera av sina resonemang på matematiska formler. Detta skulle kunna vara anledningen till att de ser annorlunda på flexibilitet i exemplet med centrali-serad och decentralicentrali-serad logistik. Den matematiska formel som Kress använder visar att flexibiliteten ökar medan Finkels kvalitativa analys visar på att decentralisering leder till framgång.
2.2.3 Aspekter från andra militärteoretikers syn på logistisk flexibilitet
Vikten av flexibilitet är inget nytt i militärteorin. Den amerikanske överstelöjtnanten Ge-orge C Thorpe publicerade boken Pure Logistics 1917 och var ett ansett läromedel inom logistik i den amerikanska försvarsmakten.48 Thorpe skriver om vikten av att logistiker
får och kan ta initiativ, får makt och inflytande på planeringen, mångsidighet och att lo-gistiken kan anpassa sig efter nya förutsättningar.49 Även om Thorpe inte uttryckligen
använder ordet flexibilitet så är Thorpes syn på framgångsfaktorer relativt lika de som Finkel har.
40 Se Kress, Operational logistics s.25 och Försvarsmaktens Handbok logistik vid insats 2016 s.47 41 Kress, Operational logistics, kap. 10.
42 Kress, ”Flexibility in Operational-Level Logistics”. 43 Kress, Operational logistics, 162.
44 Ibid, 162. 45 Ibid, 165.
46 Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, 93. 47 Ibid, 108.; Kress, Operational logistics, 164.
48 Thorpe, George C. Thorpe’s pure logistics, ix. 49 Ibid.
Sida 12 av 37 I förlängningen av Thorpe har amiral Henry E. Eccles skrivit flera verk om strategi, tak-tik och logistak-tik. Den mest framträdande för logistak-tiker är Logistics in the national de-fence. Eccles delar Finkels syn på vikten av balans mellan stridande och understödjande enheter.50 Vidare skriver Eccles att ”flexibility has it´s roots in the concept of command
and in other aspects the intellectual preparation of the commander”.51 Denna
uppfatt-ning belyser vikten av den kognitiva flexibiliteten. Eccles påpekar även att det inte är tillräckligt att använda mantrat “keep flexible”.52 Flexibiliteten måste genomsyra hela
organisationen och att det enbart krävs en del som inte är flexibel för att förstöra hel-heten.53 Det finns flera slående likheter mellan Eccles och Finkel. Eccles förespråkar
centralisering, mångsidighet och delegerat ansvar. Eccles Logistics in the national de-fence kom ut 1959 och har säkerligen influerat Finkel implicit även om Eccles inte nämns i bibliografin i On Flexibility.
Även William G.T. Tuttle, som är en pensionerad amerikansk general och tidigare ameri-kanska arméns seniora logistiker, framhåller mångsidighet hos logistiksystemen som den viktigaste parametern för flexibilitet.54 Tuttle anser att det är viktigt för logistiken
att ha ett så litet ”logistic footprint” som möjligt.55 För att svara på den risk detta medför
anser Tuttle att logistiken kan ha en buffert, men så liten som möjligt.56 Flexibiliteten
skapas genom en gemensam och ständigt uppdaterad logistiklägesbild för att snabbt kunna svara på nya behov.57 En bakgrund till att Tuttles syn skiljer sig är att boken är
skriven utifrån ett expeditionärt tänk där kostnaden för att själva ansvara för logistiken samt hålla i stora buffertar blir kostsamt samt att de direkta krigshandlingarna inte på-verkar försörjningen fram till operationsområdet.
Jeremy C D Smith menar i sin bok Defence logistics att logistiksystemen måste vara resilienta.58 Smiths innebörd av resilient liknar i stort sätt Kress betydelse av flexibilitet.
Smith menar att logistiken måste ha ett inbyggt system som kan absorbera, anpassa och återställa systemet efter en förändring.59 Denna syn påvisar att logistiken är ett system
med många komponenter. Dessa komponenter behöver vara resilienta eller flexibla för att kunna hantera förändringar.
2.2.4 Aspekter på flexibilitet från Supply Chain Management teorier
Mot bakgrund att den militära logistiken är beroende av försörjning från civilsamhället bygger militärlogistiken idag till stor del på civila logistikteorier. Mot denna bakgrund är det därför avgörande att dessa system fungerar med varandra. Det finns idag en uppsjö av logistikteorier och Hamid Jafari har genomfört en systematisk litteraturgenomgång
50 Eccles, Military concepts and philosophy, 89. 51 Eccles, Logistics in the national defense, 116–17. 52 Ibid, 115.
53 Ibid, 116.
54 Tuttle, Defense logistics for the 21st century, 110. 55 Ibid, 282.
56 Ibid, 282. 57 Ibid, 143.
58 Smith, Defence logistics, 93. 59 Ibid, 96.
Sida 13 av 37 av begreppet logistisk flexibilitet.60 Jafaris artikel sammanfattar på ett bra sätt
begrep-pet logistisk flexibilitet ur ett SCM perspektiv.
Jafari konstaterar att flexibilitet ”anses vara en fundamental faktor för lyckad implemen-tering av supply chain management”.61 Vidare skriver Jafari att flexibilitet ses som ett
”komplext, multidimensionellt och svårt koncept att fånga, både teoretiskt och empi-riskt”.62 Komplexiteten att definiera och fånga begreppet flexibilitet syns även i övriga
skrifter. Detta talar för att flexibilitet är svårt att enbart mäta och räkna fram.
Jafaris analysverktyg för litteratursökningen är användbart för att vidare förklara be-greppet flexibilitet ur ett SCM perspektiv.
Fysisk försörjningsflexibilitet
Möjligheten att tillhandahålla en mängd olika inkommande transporter, lagerhållning och
materiell inventering snabbt och exakt. Det gör det möjligt för företag att samordna
leve-ransen av inkommande varor.
Fysisk distributionsflexibilitet Möjligheten att snabbt anpassa lager, för-packning, lagerhållning och transport av fy-siska produkter för att möta kundernas be-hov. Det handlar om att leverera den färdiga produkten till kunderna på ett tillförlitligt och
effektivt sätt. Inköpsflexibilitet
Möjligheten att snabbt och effektivt tillhanda-hålla olika material och leveranser genom samarbetsrelationer med leverantörer. Detta kräver en stark tonvikt på informationsutbyte
och kräver effektiv och frekvent kommuni-kation med leverantörer.
Efterfrågansflexibilitet
Förmågan att reagera snabbt och effektivt på olika kundbehov när det gäller ordertagning, leveransplanering, installation, reparation, utbildning och produktunderhåll. Det
under-lättar kommunikationen med kunderna.
Figur 2 Jafaris definition av logistisk flexibilitet.63
Det finns inga motsättningar mellan Jafaris definition och genomgången av litteraturen för den militära logistiken även om de utgår från olika perspektiv och kontexter. I likhet med Kress syns en tydlig dragning mot fysiska och mätbara aspekter. En betydelsefull skillnad mellan den civila affärsvärlden och militära organisationer är att den militära organisationen är vilande i fredstid för att bli aktiv vid krig eller insats. Organisationen måste således ha en förmåga att med kort varsel växa avsevärt.64
2.3 Kommentarer till logistikteorier
Logistisk flexibilitet består av två delar, operationskonstens krav på kognitivt tänkande och de praktiska kraven på exempelvis volymer och ytor. På operativ och taktisk nivå är det förmågan att utnyttja de fysiska resurserna på det mest effektiva och smarta sättet. Uppsatsförfattaren kallar det för att bedriva logistikkonst med tillgängliga och icke
60 Jafari, ”Logistics flexibility”. 61 Ibid, 948.
62 Ibid, 948. 63 Ibid, 950.
64 Kovács och Tatham, ”Responding to Disruptions in the Supply Network-from Dormant to Action”.
Sida 14 av 37 gängliga logistikresurser. Dessa två aspekter behöver i teorin och praktiken fungera till-sammans. Det Finkel framförallt tillför till logistikteorierna är vikten av kritiskt tän-kande, utveckling av doktriner och faran med dogmatism. Kress och Jafaris sammanfatt-ning visar vikten av att logistiksystemet och dess komponenter måste vara flexibla och vikten att det är en del av det flexibla systemet.
Det råder ingen stor konflikt mellan de olika teorierna utan de olika aspekterna kan kombineras helt eller delvis beroende på hur teorierna ska appliceras. Konflikten mellan konst och matematik måste hanteras vid appliceringen. För att uppnå flexibilitet, enligt Finkels teori, bör den kognitiva aspekten styra när den matematiska aspekten kommer in. Det bör dock poängteras att det är viktigt att ta hänsyn till i vilken kontext teorin är skriven och i vilken kontext de ska appliceras. Uppsatsförfattarens egen reflektion är att den litteratur som beskriver rent expeditionära insatser utan påverkan på försörjningen fram till operationsområdet och den civila försörjningen som av förklarliga skäl uteläm-nar krigets friktioner har en mer matematisk syn på logistik. Litteraturen som hamuteläm-nar närmare operationskonsten i denna litteraturgenomgång framhåller vikten av den kog-nitiva aspekten.
2.4 Forskningsläge kopplat till Försvarsmakten
Den vetenskapliga luckan i litteratur- och forskningsgenomgången är forskning på hur en småstat ska hantera logistik och flexibilitet. Samtliga av ovanstående militära fors-kare och författare skriver ur ett stormaktsperspektiv med helt andra resurser och för-utsättningar. Forskning på Sveriges Försvarsmakt kopplat mot logistisk flexibilitet åter-finns bara som rapporter och studentuppsatser skrivna av anställda hos Försvarsmak-ten.
Försvarsmaktens materielverk har genomfört en litteraturstudie där de undersöker olika logistikstrategier och dess applicering på Försvarsmakten. Studien definierar flexi-bilitet som förmågan att kunna växla mellan vilande och aktiv.65 Studien berör främst
perspektivet för logistiksystemet att gå från fred till krig och berör inte flexibilitet ur perspektivet att hantera doktrinära eller teknologiska överraskningar.
Den masteruppsats som har störst koppling mot detta ämne problematiserar kring Kress och teorin att flexibiliteten ökar om den operativa nivån kontrollerar resurserna. Forskningsresultatet var att ur ett svenskt vidkommande upplevdes flexibiliteten öka med en decentraliserad logistik till försvarsgrenstaberna.66
Denna uppsats kan fylla en liten del av den saknade pusselbiten, logistisk flexibilitet för småstaten Sverige genom att beskriva hur logistiker i Försvarsmakten uppfattar begrep-pet logistik och vad det enligt dem innebär för Försvarsmakten.
65 FMV, ”Segmenteringsmodeller och differentieringsstrategier – Delrapport 1 från DP Principer och
Stra-tegier”, 10.
Sida 15 av 37
3 Metod
3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Teorikapitlets inledning med kunskapssociologin är både ett teoretiskt ramverk men även en vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Genom denna syn antar forskningen en soci-alkonstruktionistisk utgångspunkt. Socialkonstruktionism fokuserar på den verklighet som skapas av människornas sociala samspel. Forskarens uppgift är att ”som social ak-tör dela och förstå innebörder”.67
Den för uppsatsen valda utgångspunkten stämmer väl överens med undersökningens syfte, det vill säga att undersöka hur logistiker uppfattar ett begrepp samt hur begreppet beskrivs i doktrin och teori. Undersökningen försöker därför fånga uppfattningar och tolkningar från människan och organisationen de verkar i. Uppsatsen använder en inter-pretivistisk ansats eftersom undersökningsobjekten ses som en del av en social kon-struktion påverkade av både det sociala samspelet och kontexten de befinner sig i.68 En
objektiv verklighet att studera från ett positivistiskt perspektiv är svårt i det studerade fallet och leder inte till att en djupare förståelse skapas.69 Genom att anta en
interpretiv-istisk utgångspunkt kan däremot en förståelse för det undersökta skapas i samklang med kontexten.70
En alternativ ansats till uppsatsen som utvärderades innan forskningen påbörjades var att utgå från teorin och genom dess operationalisering skapa ett analysverktyg för att mäta vilken innebörd logistisk flexibilitet har för informanterna. Begränsningen för denna ansats är att den enbart skulle svara på de förutbestämda frågorna. Hur logisti-kerna själva tolkar begreppet logistisk flexibilitet skulle fortsatt vara höljt i dunkel.
3.2 Metod
Studien utforskar ett begrepp i dess kontextuella miljö, varför en fallstudie har valts som metod och forskningsdesign.71 Robert K. Yin beskriver att fallstudien, med fallet i
cent-rum, kan ses som en heltäckande metod som omfattar hela forskningsprocessen.72 För
denna studie har enfallsdesign med flera analysenheter valts. Fallet är hur begreppet flexibilitet tolkas i Försvarsmakten. Analysenheterna är logistiker på respektive taktisk-stab och logistiker på operativ nivå samt DGO. Enfallstudie kan enligt Yin användas för det ”representativa eller typiska fallet.”73 Syftet med dessa studier är enligt Yin att
”fånga och beskriva de betingelser och omständigheter…i en vanlig…situation.”74 Genom
att undersökningen sker i den vardagliga kontexten med ordinarie arbetsuppgifter
67 David och Sutton, Samhällsvetenskaplig metod, 79.
68 Della Porta och Keating, Approaches and methodologies in the social sciences, 24. 69 Ibid, 23.
70 David och Sutton, Samhällsvetenskaplig metod, 79. 71 Yin, Fallstudier, 31.
72 Ibid, 32. 73 Ibid, 62. 74 Ibid, 62.
Sida 16 av 37 fångar studien respondenternas uppfattning om flexibilitet och lärdomarna kan ge in-formation om hur begreppet uppfattas i organisationen.75 Det representativa fallet i
stu-dien representeras av logistikofficerare tillhörande taktisk- och operativstabs syn och tolkning av begreppet flexibilitet ur en logistisk aspekt.
3.2.1 Datainhämtning
Studiens data är inhämtad från intervjuer och DGO. Data till varje analysenhet samlas in från tre informanter kompletterat med skriftligt dokument i form av doktrin. Genom detta följer studien Yins första princip, principen att använda sig utav flera informat-ionskällor.76
I syfte att på djupet förstå respondenternas uppfattning om begreppet flexibilitet an-vänds samtalsintervju som intervjumetod. Samtalsintervjuerna syftar till att klarlägga människors uppfattning samt att på djupet förstå det undersökta.77 Genom att använda
halvstrukturerad intervjumetod och ostandardiserade frågor skapas öppna svar och den intervjuade ges möjlighet att själv formulera sin syn.78 Den halvstrukturerade
intervju-guiden syftar till att tematisera intervjuerna in på begreppet flexibilitet utan att begrep-pet närmare definieras av uppsatsförfattaren.
Doktrinens innehåll analyseras med kvalitativ textanalys, den kvalitativa textanalysen medger att meningen bakom det skrivna ordet kan lyftas fram.79 Med stöd av valda
teo-rier och empiri från intervjuer kan den kvalitativa textanalysen lyfta fram innehållet i doktrinerna, dess mening förstås och tolkas i jämförelse med teori och empiri. Genom en systematiserad undersökning fångas begreppet flexibilitet i DGO. 80 I detta avseende ses
doktrinens beskrivning av begreppet flexibilitet som ett uttryck för de normer organi-sationen eftersträvar. Normer ger uttryck för sociala förväntningar, vad som anses nor-malt och hur organisationen eller personerna i den bör vara.81 Vid en återkoppling till
kunskapssociologin socialiseras normer genom internaliseringen till nya institutioner, en sekundär socialisering.82 För att det ska vara möjligt att socialisera sig till nya
in-stitutioner krävs ett gemensamt språk.83 Om detta inte systematiseras och legitimeras
av den övergripande institutionen finns det risk att nya subgrupper med olika språk skapas.84 Doktrinen kan i detta perspektiv ses som en hård norm som kommer uppifrån
och subgruppernas tolkningar som mjuka normer skapade av socialiseringen.
Textanalysen avser komplettera intervjuerna genom att fånga det normativa i doktrinen och jämföra det med empirin från intervjuerna.85
75 Yin, Fallstudier, 62. 76 Ibid, 125.
77 Ibid, 237.
78 David och Sutton, Samhällsvetenskaplig metod, 113. 79 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 211.
80 Ibid, 213. 81 Ibid, 219.
82 Berger och Luckmann, Kunskapssociologi, 162. 83 Ibid, 163.
84 Ibid, 129, 163.
Sida 17 av 37
3.2.2 Urval
Informanter har valts enligt två principer, centralitet och snöbollsurval.86 I ett första
steg tillfrågades chefer för respektive stabs logistikfunktion, dessa valdes eftersom de sitter centralt i sin funktion samt har en god överblick på vad som sker hos överordnad och sidoordnad. Cheferna förväntas även ha god kunskap om Försvarsmaktens doktri-ner och koncept. Genom ett snöbollsurval utifrån följande kriterier, två till tre persodoktri-ner tjänstgörandes på staben med erfarenhet från planering och ledning av logistik varav en person som nyligen utnämnts till major, överstelöjtnant eller nyligen påbörjat tjänstgö-ring på staben. Genom detta urval samlas data in från en större erfarenhetsbredd samt att ett rent snöbollsurval riskerar att bara fånga informanter som har liknande åsikter som den som tipsat om urvalet.
Tre råd ges vid valet av intervjupersoner, välj ”främlingar, ett litet antal och sådana som inte är subjektiva experter.”87 Denna forskning kan av praktiska skäl inte följa dessa råd
fullt ut mot bakgrund av att uppsatsförfattaren själv är logistiker i Försvarsmakten och har viss kännedom om flertalet logistiker. Genom att använda centralitet och snöbollsur-val minskar risken för att informanterna väljs utifrån författarens preferenser. Antalet intervjuer begränsas delvis av praktiska skäl, tid och urval men om mättnad inte nåtts skulle dessa utökats. Genom att begränsa antalet intervjuade har hög kvalité upp-nåtts på respektive intervju. Att helt undvika subjektiva experter på området logistik när logistiker intervjuas kan ses som omöjligt. Däremot är informanterna valda utifrån att de dagligen arbetar med logistik, de är inte teoretiker eller ansvariga för konceptut-veckling. Metoden medför att den vardagliga verkligheten hos logistiker i Försvarsmak-ten synliggörs.
Några avsteg från planerad metod har av praktiska skäl varit tvunget att genomföras. På grund av tillgängligheten att genomföra intervjuer med personal helt enligt urvalet inte var möjligt genomfördes två av intervjuerna med personer med lägre grad än major samt att enbart två intervjuer genomfördes på flygstaben. Detta bedöms inte ha påver-kat uppsatsens resultat.
3.2.3 Källkritik
Uppsatsen har använt sig av de fyra källkritiska reglerna, äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.88 Genom att uppsatsen har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är det
källornas berättelse och tolkningen av denna som är i fokus. Källornas äkthet styrks ge-nom öppna intervjuer där källans egen berättelse kommer fram, gege-nom att intervjua flera personer från varje analysenhet upptäcks även om berättelsen är klart särskil-jande. De dokument som används är fastställda och publicerade av Försvarsmakten. Oberoendet säkerställs genom att primärkällor används och att det är den intervjuades egen berättelse som är i fokus, någon annans berättelse återges inte av den intervju-ade.89 Dock är inte informanterna oberoende. De är en del av den organisation som
un-dersöks och resultatet kan påverka synen på deras organisation. Oberoendet har stärkts genom att de intervjuade inte namnges i uppsatsen, dock kan full anonymitet inte
86 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 267. 87 Ibid, 268.
88 Ibid, 288. 89 Ibid, 292.
Sida 18 av 37 ställas eftersom informanterna har valts genom centralitet och snöbollsurval. Samtidig-heten uppfylls genom att informanternas berättelse är här och nu utifrån deras egen upplevelse och bekräftas av övriga intervjuer. Den källkritiska regeln tendens är svårast att uppnå i denna uppsats, det finns en risk att informanterna vill försköna den egna en-heten och sin egen prestation. Särskilt intervjuer med centralt placerade informanter kan vara svåra att bedöma.90 Genom att intervjua informanter med olika nivå inom
sta-ben minskar denna risk.
3.2.4 Metoden för analys av forskningsfrågorna
Respektive intervju har transkriberats och därefter har en analys och tolkning av i inne-börden genomförts. Där informanten inte explicit använt begreppet flexibilitet har en tolkning av meningen bakom det informanten angivit skett.
Informanterna från respektive stab har därefter klustrats ihop för att hitta en gemensam syn på flexibilitet inom respektive stab, därefter har likheter och skillnader analyserats. DGO har analyserats utifrån det DGO beskriver som flexibilitet samt att det som beskrivs som uthållighet har genom kvalitativ textanalys tolkats in i flexibilitets begreppet.
Med stöd av det teoretiska ramverket har helheten analyserats för att kunna förstå det empiriska resultatet samt i syfte att jämföra empirin med teorin.
3.2.5 Etiska ställningstaganden
Uppsatsens val av epistemologisk syn påverkar de etiska ställningstagandena genom att det som informanterna berättar tolkas av uppsatsförfattaren, vid en felaktig tolkning kan informantens budskap förvrängas.91 Genom vald utgångspunkt och metod ses inte
fakta och värderingar som åtskilda från varandra. Författaren försöker förstå och för-klara informanternas tolkning av sin verklighet och därför kan författarens värderingar påverka resultatet. Genom att strikt använda empirin och tolka den utifrån teorin mini-meras risken för en förvanskning av resultatet.92
Vid genomförandet av forskningen har Vetenskapsrådets God forskningssed följts.93
Sär-skilt beaktande har tagits till informanter eftersom namn, befattning och datum för in-tervju utelämnas vid publicering. Vid insamlingen av data har även hänsyn till försvars-sekretess tagits.94 Ingen insamling av hemlig information har skett och en bedömning
om detta skulle påverka resultatet av forskningen kan inte göras.
4 Empiri och analys av empirin
Empirikapitlet inleds med att respektive analysenhet redovisas för sig samt att en kopp-ling mot DGO genomförs. Därefter jämförs analysenheterna med varandra för att ta fram
90 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 295.
91 David och Sutton, Samhällsvetenskaplig metod, 49. 92 Ibid, 49.
93 Vetenskapsrådet, ”God forskningssed”.
Sida 19 av 37 likheter och skillnader. Kapitlet avslutas med ett helhetsperspektiv på empirin med em-piriska slutsatser.
4.1 Analysenhet Insatsstaben J4
Sammantaget beskrivs flexibilitet på insatsstaben som förmågan att hantera det ovän-tade och att reagera på händelser, men även som förmågan att kunna gå från vilande till aktiv. Flexibilitet innebär även att det måste finnas en mental beredskap för att kunna hantera det oväntade.
”Operationell flexibilitet är möta någonting, att ha något predikterat, att ha en resurs eller ändra ett handlingsmönster eller en struktur. En strukturell flexi-bilitet, jag kan ändra min organisation eller använda en dedikerad resurs.”95
På operativ nivå är huvudfokus på flöden och transporter. Flexibiliteten anses öka om fler variabler på dessa flöden läggs in. Exempelvis genom fler försörjningslinjer eller att gruppera så att ett förband kan understödja flera förband.
”Logistik på operativ nivå skulle kunna beskrivas som flödesreglering.”96
INSS J4 har de senaste åren arbetat aktivt med konceptutveckling för logistiken, en an-passning som har varit nödvändig mot den nya logistikorganisationen. Mot bakgrund av att logistiker på insatsstaben ser det som viktigt att kunna mäta logistik startades en ar-betsgrupp för detta under 2019. Gruppen kom fram till att SCOR modellen97 är den
mo-dell som bäst främjar deras syften. Baserat på SCOR momo-dellen hoppas de kunna mäta lo-gistiken ur olika perspektiv.98
SCOR modellen har J4 hämtat från civil logistik och används bland annat av IKEA men även av andra försvarsmakter.99 Genom att använda denna modell ska logistiken kunna
mätas utifrån att vi gör rätt saker samt att vi gör saker rätt. Genom att använda denna modell hoppas de åtgärda avsaknaden av relevanta mätverktyg för logistiken i Försvars-makten.
”Idag vet vi inte om vi gör rätt saker eller saker rätt eftersom vi inte vet vad vi ska mäta och på J4 mäter vi ingenting idag, noll och intet och det är kass”.100
SCOR anses dock sakna den kreativa och skapande delen, den mäter det färdiga koncep-tet men skapar inga koncept.
”Score mäter flöden, den kan användas för att hitta den svagaste länken. Mer ett verktyg för operationsvärdering, men den tar inte fram konceptet”.101
95 Informant 1, Intervju. 96 Informant 2, Intervju.
97 Supply chain operations reference, modell för att utvärdera och utveckla logistikflöden. 98 Informant 3, Intervju.
99 Ibid. 100 Ibid.
Sida 20 av 37 I detta arbete har de tagit fram det som benämns som operativa krav. En del av det ope-rativa kravet för logistiken är flexibilitet. Kraven togs fram innan DGO och synen de hade på flexibilitet stämmer inte helt överens med synen i DGO. Detta har lett till att de funde-rar på att omvärdera vad flexibilitet för logistiken betyder. För ett år sedan betydde det ”typ reaktionsförmåga och vighet”.102 Det framkommer i intervjuerna att det är dessa
egenskaper officerarna menar med flexibilitet och inte de egenskaper som DGO tar fram. Hos vissa finns även en besvikelse mot hur framtagandet av DGO gått till.
”Vi har inte synkat vårt arbete med DGO som kom senare, vi har försökt fram-föra våra tankar och idéer till DGO men ingenting har tagits med.”103
Det finns dock skilda uppfattningar kring möjligheten att framföra idéer. En informant beskriver det som att ”många är fast i sin erfarenhetsbas”104, medan andra tycker att det
är lätt att föra fram sina åsikter och idéer. Något som även lyftes fram var att det pågår ständiga diskussioner om koncept och metoder inom J4.
Något som tas upp vid flera tillfällen är vikten av att tala samma språk. Upplevelsen är att det idag saknas ett gemensamt språk. De operativa kraven som tas fram är en del i arbetet att skapa ett gemensamt språk som baseras på svensk planerings- och lednings-metod (SPL). Strävan är att genom att utgå från SPL och de operativa kraven ska ett ge-mensamt språk implementeras. Dock finns det både ett internt och externt motstånd mot införandet.
”Det är svårt att få gehör för SPL då vissa tycker att det är för mycket system-teori.”105
Här synliggörs skillnader i synen på logistik, antingen en tyngdpunkt mot det matema-tiska och systemteorier eller för det konstnärliga. Denna spänning finns både inom J4 och mellan logistiker på andra enheter.
”vi kan nog kvantifiera hur mycket som helst men det är inte det som är ut-maningen, utan det är det kvalitativa.”106
En annan aspekt som tas upp på vad som begränsar de konstnärliga möjligheterna är de praktiska förutsättningar som finns. Dessa anses styra hur flexibel det går att vara. De främsta begränsningarna anses vara ekonomi, personal samt materiella resurser. Detta leder oaktat till att logistikerna på operativ nivå måste ta hänsyn till den reella verklig-heten och anpassa sig efter den ekonomi och de resurser som finns tillgängliga. Detta kan vara en delförklaring till den mer kvantitativa synen där förmågan av att kunna mäta anses som en viktig parameter.
102 Informant 3, Intervju. 103 Ibid. 104 Ibid. 105 Informant 3, Intervju. 106 Informant 1, Intervju.
Sida 21 av 37
4.2 Analysenhet Arméstaben logistiksektion
Synen på flexibilitet hos de intervjuade på Arméstaben är delvis samstämmig men den skiljer sig även åt på vissa punkter. Gemensamt är synen att det är viktigt att vara flexi-bel för att kunna lösa uppgifter. Synen på vad flexibilitet innebär är främst förmågan att kunna ändra sig, det vill säga att kunna ändra felaktiga beslut eller planeringar. Vikten att lita på underställda och våga låta dem fatta egna beslut anses också öka flexibiliteten. För att beskriva flexibilitet används ord som;
”våga vara stark, modig men även så säker på sig själv att man kan gå in och ändra en plan när den blivit fel.”107
Mycket handlar om ansvar och mandat för att uppnå flexibilitet.
En av de intervjuade som har lång erfarenhet av att arbeta med logistik ansåg att flexibi-litet handlade om;
”tillgänglighet i form av tid, resurser och status”.108
Den intervjuade såg ett tydligt samband mellan tillgängliga resurser och flexibilitet. Om det var resursbrist var det även brist på flexibilitet, det vill säga ett fokus på materiel och organisatoriska frågor. Andra intervjuade ansåg att flexibilitet handlar mer om ledar-skap än organisation. Det är ledarledar-skapet som ledar-skapar flexibilitet och den viktigaste resur-sen är personalen.
”Som logistiker måste du kunna hantera många frågor och personer, därför är det viktigt att ha en bra approach till medarbetena, chefer men också upp-giften”.109
Tillgång till personal anses vara det viktigaste för att uppnå flexibilitet.
Detta visar på att synen även inom staben är diversifierad, begreppet logistisk flexibili-tet har olika innebörd även för logistiker inom samma avdelning.
Det som anses fungera bra ur de intervjuades syn på flexibilitet är den öppna dialogen mellan försvarsgrenarnas logistikfunktioner. Insatsstaben är lyhörd för de idéer och för-slag som ges av de taktiska staberna även om det nämns att det är ”svårt för J4 att köra över tre taktiska staber”.110
Erfarenhet anses som den viktigaste egenskapen för att kunna uppnå flexibilitet. Erfa-renheten gör att rätt antaganden och beslut kan tas utifrån givna förutsättningar och för att ta hänsyn till det oväntade.
107 Informant 11, Intervju. 108 Informant 10, Intervju. 109 Informant 11, Intervju. 110 Ibid.
Sida 22 av 37 ”Erfarenheten är det viktigaste för att kunna förutse det oförutsedda.
Erfa-renheten visar på vad som är rimligt”.111
Samtliga lyfter att erfarenhet skapas genom att arbeta med logistiken i praktiken och få till ett ”best practice”, dock lyfter de att det saknas reglementen, dokument eller in-struktioner som beskriver hur detta ska gå till. Det saknas även forum eller strukture-rade tillfällen för logistikerna att dela erfarenheter och diskutera med varandra. En av de intervjuade som tjänstgjort en kortare tid på staben beskriver det som att denne;
”saknar ett normativt dokument på hur vi inom Armén ska göra”.112
Avsaknad av detta medför att det är svårt att veta om de är flexibla eller bara löser upp-gifter ad-hoc.
Detta visar på ett moment 22, erfarenhet ses som avgörande men det finns inget struk-turerat sätt att dela erfarenheter. Exempelvis anses det att logistiken för utlandsstyrkan är välfungerande, konceptet bygger på egna erfarenheter och små förändringar görs ef-terhand. Dock finns ett inneboende erfarenhetsproblem, liknelser kan göras med det som INSS beskrev som ”fast i sin erfarenhetsbas”.113
”Internationella insatser kan komma med nytänk men vi har redan ett vin-nande koncept så det ska ganska mycket till för att det ska bli en föränd-ring.”114
Informanterna beskrev att det är lättare att vara flexibel och göra förändringar mot ut-landsstyrkan än mot det nationella försvaret, sett ur den aspekten upplever de inte den nationella logistiken som flexibel utifrån sin tolkning av begreppet.
4.3 Analysenhet Flygstaben logistiksektion
För logistiksektionen på Flygstaben är flexibilitet sammantaget förmågan att möta det oförutsedda. Flexibilitet beskrevs av en informant som:
”att med den organisationen du har möta något helt annat och att inte skruva fast dig i något, att möta och kunna tänka om.”115
Flexibilitet beskrivs hela tiden ur perspektivet reagera på en händelse eller uppkommen situation. Någon planering för att kunna hantera det oväntade pågick inte i någon reell mening även om det implicit ingår i de logistikkoncept som utvecklas inom Flygvapnet. Detta bland annat genom att ge handlingsfrihet till underställda. Dessa logistikkoncept prövas och övas under övningar och operationer, vilket leder till en aktiv utveckling inom logistikfunktionen. 111 Informant 11, Intervju. 112 Informant 9, Intervju. 113 Informant 2, Intervju. 114 Informant 11, Intervju. 115 Informant 7, Intervju.
Sida 23 av 37 Den främsta anledningen till att fokus hamnat på att reagera på händelser är bristen på personal. Sektionen är liten och hanterar både produktions och insatsverksamhet, till skillnad mot Armén och Marinen som har egna delar för detta. En fördel de själva tar upp med detta är att de har större kontroll på hela sin logistik.
”Vi ser frukten av att hålla i båda benen, ibland får man känslan av att till ex-empel inte Armén har koll på vad PROD respektive INSS gör medan vi har koll på båda benen”.116
En följd av organisationsstrukturen är att de är för få och de har inte tid att reflektera och tänka framåt.
”Vi är underbemannade, det finns ingen ordentlig stabskraft så man får an-vända alla som orderskrivare”.117
Mycket av verksamheten på sektionen handlar om att ta del av protokoll från under-ställda förband och hantera de problem som beskrivs i protokollen, antingen själva eller lyfta dem uppåt.
Logistikerna upplever, trots att tiden för reflektion och diskussioner saknas i det dagliga arbetet, att det finns forum för dem att diskutera logistiken. Både inom Flygvapnet i form av basseminarier och inom reglementsutveckling men även med andra försvars-grenstaber samt med högre logistiknivåer. De upplever själva att deras idéer lyssnas på och att de får genomslag.
Det är tydligt att fokus är på praktiska detaljer. Idéer och koncept från utvecklingssekt-ionen ses ibland som högtflygande luftslott som inte är praktiskt genomförbara samti-digt som att det anses viktigt att sträcka ut i utvecklingen.
”Sen får de som är lite mer sansade plocka ned det, utvecklingssektionen ska vidga det här utfallsrummet men sen måste man ta ned det så att det inte är för komplicerat, personalkrävande eller för dyrt”.118
Sammantaget handlar flexibilitet för Försvarsgrenstab luft logistiksektion om att lösa uppkomna uppgifter på bästa sätt, här och nu.
4.4 Analysenhet Marinstaben logistiksektion
Inom logistiksektionen på den operativa avdelningen inom Marinstaben definieras be-greppet flexibilitet relativt samstämmigt. Flexibilitet handlar om att kunna möta det oväntade, snabbt anpassa sig efter förändrade situationer och lösa detta på bästa möj-liga sätt.
”Flexibilitet är att ta möjligheten och möta det oväntade.”119
116 Informant 7, Intervju. 117 Informant 8, Intervju. 118 Informant 7, Intervju. 119 Informant 4, Intervju.
Sida 24 av 37 Flexibilitet beskrivs även som en inställnings- och kulturell fråga. Denna definition stäm-mer ganska bra överens med Finkels andemening och DGO. Att poängtera är att ingen av de intervjuade uppger att de djupare läst DGO.
Under intervjuerna framkommer det tydligt att de arbetar aktivt med att vara flexibla. Grunden är att vid operationer sätter marinen ihop den styrka som behövs för att lösa en uppgift, de har inte en statisk organisation utan anpassar organisationen efter uppgif-ten. Detta leder även till att logistikorganisationen anpassas efter det behov som finns för den specifika uppgiften. Den logistiska flexibiliteten upplevs även ha ökat inom mari-nen med den nya logistikorganisatiomari-nen, där de i större utsträckning själva äger resur-serna. Tidigare var organisationen delad mellan insats- och produktionsstaben.
Åtgärder de själva beskriver som ökat den logistiska flexibiliteten är att alltid ha lo-gistikresurser i jour och kunna sätta dessa i beredskap, även om detta begränsas av ci-vila avtal med exempelvis drivmedelsleverantörer. Jouren och beredskapen anses öka möjligheten att möta det oväntade. Vidare beskrivs logistikorganisationen som modulär, eftersom den efter mindre konfigurationer kan delas upp och anpassas. Genom detta kan logistiken stödja olika delar av marinen i olika riktningar.
En framgångsfaktor som lyfts fram vilket ökat flexibiliteten inom marinen är de senaste årens aktiva arbete med att ta fram styrande dokument i form av reglementen och stå-ende ordrar. Dessa har implementerats och prövats. Genom detta har det blivit enklare att genomföra logistikstöd till operationer och enkelheten anses ha medfört en ökad flexibilitet.
”Stående order och fastställda metoder gör att man har något att luta sig på och agera utefter”.120
Däremot saknas normativa dokument uppifrån. Upplevelsen är att det är upp till dem själva att skapa detta. Som exempel ges att det upplevdes finnas runt 30 styrande doku-ment att ta hänsyn till vid exempelvis orderskrivandet för övning Aurora. Vilket gör att de blir beroende av ”gamla rävar” som vet hur det ska fungera utan att ta del av alla do-kument. Detta tillsammans med en otydlig logistikorganisation inom Försvarsmakten anses försvåra möjligheten till flexibilitet.
Något som anses skulle bidra till en ökad flexibilitet är en tydligare logistikorganisation i Försvarsmakten, nu upplevs den diversifierad och utspridd över hela Försvarsmakten. Det upplevs oklart vilka mandat och roller som J4, Resursplaneringsenheten, Förbands-produktionsenheten och Försvarslogistikchefen har. Samtidigt som det upplevs som att dessa inte är överens internt;
”de är inte i takt när de ger ut ordrar, vi har en plan, tilldelad materiel men ingen infrastruktur”.121
120 Informant 5, Intervju. 121 Ibid.
Sida 25 av 37 Att som logistiker inneha ett brett kontaktnät lyfts fram som en framgångsfaktor för att kunna svara på det oväntade, genom detta kontaktnät och identifieringen av nyckelper-soner ökar möjligheten att snabbt lösa uppgifter. Dock tas det upp risker kring detta, en informant anser att bristen på styrdokument och enkla metoder har lett till en kultur där logistikerna är beroende av egna kontakter och nyckelpersoner inom Försvarsmak-ten, där allt kan falla om den personen inte är på plats när informationen eller erfaren-heten behövs.
Inom sektionen förs det en informell och aktiv dialog kring koncept och hur man bäst lö-ser logistiken. Däremot saknas formella forum där koncept och doktriner diskuteras. Ef-ter genomförda operationer och övningar dokumenEf-teras erfarenheEf-ter, vid vissa tillfällen har de även stöd av två operationsanalytiker. Bristen ligger framför allt i att dessa erfa-renheter inte tas fram inför nästa planering trots att de finns samlade inom marinen. Något som samtliga efterfrågar är möjligheten att öva tillämpad logistik. Visserligen be-skrivs att logistiken alltid är skarp men att den är tillrättalagd vid övningar. Alla förnö-denheter är förbeställda vilket de inte kommer vara i ett skarpt läge. Detta minskar för-utsättningarna för logistiker att öva på att hantera det oväntade.
Informanterna anser sig vara flexibla och att de skapat en flexibel organisation utifrån sina förutsättningar. Den främsta anledningen till detta är att de inte har något annat val;
”Vi är så få så vi att vi måste omfamna flera saker och sprida det på flera indi-vider, det ökar vår flexibilitet – det är kulturellt betingat”.122
En annan informant beskriver det som;
”Vi i marinen är vana att koka soppa på liten spik”.123
Flexibilitet ses inte enbart som en inställningsfråga, de praktiska förutsättningarna är även de starkt påverkande. Ett sätt att se behovet av flexibilitet beskrevs som ”Flexibili-tet behövs för logistik man inte kan beräkna.”124 Här missas dock den aspekt som
tydlig-ast lyfts fram i empirin, att möta det oväntade. Dock är andemeningen att delar av lo-gistiken är kvantitativ, genom att beräkna det som går att beräkna ökar möjligheten till att vara flexibel för det som inte går att förutse.
4.5 Doktrin för gemensamma operationer
Överbefälhavarens (ÖB) förord till doktrinen beskriver samtidigt syftet med doktrinen samt varför det är viktigt med en gemensam syn på begreppet flexibilitet. ”Doktrinen be-skriver hur stridskrafter sätts samman och samverkar för att förebygga väpnat angrepp, snabbt möta ett väpnat angrepp och därefter genomföra försvarsoperationer… Den är
122 Informant 5.
123 Informant 6, Intervju. 124 Informant 4, Intervju.
