Analys utifrån hypoteser

5.6.1 Hypotes 1

Fotbollsfans med högt deltagande i form av exempelvis att tweeta, retweeta, gilla, statusuppdatera och publicera bilder speglar ett högt deltagande i form av intresse för andra fotbollsrelaterade användare.

FIGUR 5.9 Fans egna aktivitet korsat med fotbollsrelaterat följarantal.

Man kan genom att korsa fråga sex och åtta i enkätundersökningen se att av de 723 som svarat är de som själva är väldigt aktiva genom att publicera innehåll även de som följer flest fotbollsrelaterade användare. 43% av de 157 stycken fans som svarat att de är aktiva dagligen följer fler än 25 stycken fotbollsrelaterade användare. I de andra alternativen som var någon gång i veckan, någon gång i månaden och aldrig var procentsatsen störst på att följa mellan 5-15 användare. Resultatet som uppstår genom korsningen av frågorna stärker resonemanget kring att deltagarkultur ter sig i både aktiv och mer passiv form. De kan betraktas som underrubriker till deltagarkulturen där den aktiva riktar sig mer åt tvåvägskommunikation, och den passiva åt

envägskommunikation.

Följer man fotbollsrelaterade användare är man delaktig i kulturen eftersom man har sökt upp användarna och gör ett val att följa och ta del av information. Genom att

publicera innehåll blir man därmed en del av kulturen. Jenkins (2006) som har pratat om att deltagarkulturen handlar om att man vill vara en del av en grupp lägger grunden för fans intresse att delta på sociala medier. Bridgewater (2010) utvecklade detta och nämner att fans har en unik hängivenhet gentemot sin klubb och att fotboll är en sport där deltagandet och engagemanget är en stor del. Även Sebastian och Bristow (2000) hävdade att engagemanget och hängivenheten fans känner till sin klubb ofta är stor. Alla de här sakerna stärks av resultaten vi har fått fram där 952 fans svarat och 638 följer fler än fem stycken fotbollsrelaterade användare, samt att vi fick höga siffror på

användandet av sociala medier. Korsningen mellan fråga sex och åtta tyder på att den som själv publicerar innehåll eller är interaktiv har en högre benägenhet att följa fler fotbollsrelaterade användare.

5.6.2 Hypotes 2

Fans använder främst sina sociala medier till funktioner med socialt fokus.

Hypotes 2 grundar sig i Joinsons (2008) tidigare forskning om att den sociala

plattformen Facebook används mest utifrån motiv som innehåller sociala aspekter och att det är de som gör att man är delaktig. Vi fick fram ett svar på det i fråga sju som visade att de främsta alternativen till att man använder sig av sociala medier i samband med sitt intresse är för att man vill ta del av information. Eftersom Internet har haft en snabb utveckling sedan början på 2000-talet och de svarande vuxit upp med Internet på olika sätt valde vi även att titta på om det finns någon skillnad i de olika

åldersgrupperna. Vi har korsat ålder med frågan där man skulle rangordna sina

alternativ, och genom det fick vi svar på hur alternativen har ordnats för varje specifik grupp.

I ålder 15-30 år svarade 296 stycken på frågan där topp tre med högst svar såg ut som följande:

1. Information om klubben man supportar, 27%.

2. Söka information om exempelvis spelare, tränare, akuella händelser, 21,6%.

3. Känna samhörighet med andra som delar samma intresse, 16,9%.

I ålder 30-45 år såg det ut på följande sätt med 261 svarande:

1. Information om klubben man supportar, 30,3%.

2. Söka information om exempelvis spelare, tränare, akuella händelser, 21,5%.

3. Hänga med i aktuella uppdateringar, 16,9%.

De svarande över 45 år var 170 stycken och svarade på följande sätt:

1. Söka information om exempelvis spelare, tränare, akuella händelser, 34,7%.

2. Information om klubben man supportar, 26,5%.

3. Känna samhörighet med andra med som delar samma intresse, 14,7%.

För att se hela resultatet, se bilaga D.

Resultaten vi får fram genom att titta på de olika åldersklasserna blir likt det resultat som visas i det första resultatet där skillnaden är att man i ålder 15-30 och över 45 år på tredje placering har, känna samhörighet med andra som delar samma intresse.

Interaktivitet som är den största faktorn till att webb 2.0 har blivit så framgångsrikt finns inte med som en av de främsta motiven till att man använder sig av medierna. Fans använder det främst för att ta del av information, antingen genom att själv söka upp den eller att få den till sig. Joinsons (2008) påstående om de sociala aspekternas betydelse stärks inte här eftersom fans främst väljer information när de ska välja vad som gör att de använder sig av sociala medier. McQuail’s (1987) forskning om TV-användande och Papacharissi och Rubins (2000) forskning om motiv till användande av Internet visar båda två att information är ett stort motiv till att man använder sig av medier för att vara delaktig, och så är också fallet inom fankulturen och deras användning av sociala medier. Istället för att helt hålla med i Joinsons (2008) tankar om motiv till deltagande faller fankulturen något steg tillbaka till där man såg information och

envägskommunikation som en större anledning till att använda sig av medierna. Geurin-Eagleman (2015) och Pegoraro (2010) pratade om att sociala medier, till skillnad mot de traditionella medierna, har unika möjligheter för sportkommunikationen att nå fans vilket enligt vår studie verkar vara en av de populäraste motiven till att man faktiskt deltar på de sociala plattformarna inom fankulturen.

5.6.3 Hypotes 3

Interaktivitet är den främsta orsaken till att fans tillfredsställs och vill delta på sociala medier.

Interaktivitet är ett fenomen som har gjort att Internet har tagit helt nya vägar och fortsatt utveckla möjligheterna att komma i kontakt och kunna kommunicera med andra (Lystras, Damiani och Pablos, 2009). Det är också därför interaktivitet är ett intressant begrepp att titta på i samband med uses and gratifications. Är det verkligen interaktivitet på de sociala medierna som är det mest tillfredsställande hos, i det här fallet,

fotbollsfans? Grunden till att undersöka den här hypotesen ligger i fråga nio där fans fick en chans att förklara vad som skulle göra att de själva deltog mer på sociala medier.

Här antar vi att svaren kopplas till vad som skulle göra dem själva tillfredsställda.

Interaktivitet ingår i kodningen under kategorin socialt, vilket kom precis efter den informerande kategorin med ett ganska jämt resultat. Det betyder att interaktion inte är den främsta anledningen till att fotbollsfans använder sig av sociala medier, utan delar plats med att söka efter eller få information. Resultaten som här diskuteras skiljer sig en del från tidigare forskning där Papacharissi och Rubin (2000) och Joinson (2008) har använt sig av samma teori på Internet. Fotbollsfans visar enligt resultat från

enkätstudien att envägskommunikation genom information är ett lika stort motiv och tillfredsställer minst lika mycket som tvåvägskommunikation och interaktion gör.