Ramfaktorteorin som vi valt innebär att det är faktorer utanför lärarnas kontroll som påverkar undervisningen och verksamheten (Lundgren, 2017). Utifrån vad resultatet har visat har likheterna mellan verksamheterna varit fler än skillnaderna. Resultatet tyder på att det är tydligt att samtliga faktorer som Pettersen (2008) kategoriserar in teorin i har en direkt påverkan på fritidshemmens verksamheter som intervjuats. Resultatet visar att det inte är antalet elever som avgör vad en stor elevgrupp är. Fritidslärarna menar att de avgörande faktorerna dels är vilka elever som befinner sig i elevgruppen dels vilken miljö som verksamheten bedrivs i. Det här är något som kan kopplas samman med Pettersens beskrivning av organisatoriska ramar, då elevgrupperna samt
sammansättningen av elevgrupperna inte är något som fritidslärarna kan påverka, vilket kan begränsa fritidslärarnas handlingsmöjligheter. Verksamheterna i studien menade även att personaltätheten var en bidragande orsak till om elevgrupperna kändes stora, något som även det kan kopplas samman med de organisatoriska ramarna. Samtidigt kan det även handla om de ekonomiska ramarna då det är de som är den avgörande faktorn för hur mycket personal som kan anställas till respektive grupp. Miljön var en återkommande faktor som fritidslärarna menade bidrog till problematik. Till exempel menade de att det ledde till trångboddhet vilket vidare ledde till att det blev högljutt.
Kopplat till ramfaktorteorin och dess kategoriseringar har detta en direkt koppling till det som Pettersen benämner som fysiska ramar. Fritidslärarna menade att de på grund av de fysiska ramarna, som till exempel lokalerna, inte kunde dela upp gruppen för att till exempel skapa ett lugn eller för att genomföra aktiviteter. De fysiska ramarna har fördelats på ett sådant sätt att fritidshemmet till exempel inte fick möblera om då lokalerna delas med skolan, vilket även gjorde det svårt för verksamheten att starta större projekt. Både miljön och variationen av elever i verksamheten menade
fritidslärarna bidrog till att de inte kunde utföra det som var tänk i verksamheten och att det blev vanligare med tillfälliga lösningar än det som var planerat. Fritidslärarna menar att en planerad verksamhet är en förutsättning, dels för att verksamheten ska fungera i stora elevgrupper, dels för att skapa trygghet och få alla delaktiga och känna sig inkluderade. Här kan resultatet av studien kopplas ihop med tidsramarna, vilket
Pettersen menar innebär den tid som är förlagd till undervisningen. I större elevgrupper med flera elever som är i behov av extra stöd av fritidslärarna bidrar det till att tiden inte räcker till för alla elever.
Pettersen (2008) beskriver personramar som en faktor som är utom lärares kontroll för undervisningen. Alla elevers olika personligheter skulle kunna kopplas till denna kategori då alla elever har olika förutsättningar med sig till fritidshemmets verksamhet.
Vissa elever är mer introverta medan andra är extroverta, mer utåtagerande eller i behov av särskilt stöd, något som eleverna själva egentligen inte kan påverka då det till
exempel skulle kunna handla om en diagnos.
Alla dessa faktorer som påverkar fritidslärarnas möjlighet till undervisning är ett resultat av de ekonomiska ramarna, det är de ekonomiska ramarna som styr verksamheternas
20 möjligheter till bland annat lokaler, personaltäthet och tid för planering (Pettersen, 2008). Skolorna har inte råd att utvidga och expandera så som det skulle behövas i verksamheter med större elevgrupper.
21
7. Diskussion
I följande kapitel presenteras en resultatdiskussion där resultatet jämförs och diskuteras utifrån den tidigare forskning för kunskapsområdet. Därefter följer en metoddiskussion som diskuterar de val av metoder som gjorts och hur dessa kan ha påverkat resultatet.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare ser på stora elevgrupper och vilka eventuella problem respektive möjligheter som kommer med dessa, samt hur
fritidslärare förhåller sig till de stora elevgrupperna för att få eleverna att känna sig delaktiga i verksamheten. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare menar att det är eleverna i gruppen som avgör om det är en stor grupp eller inte, Johan kunde även uppge ett exakt antal elever på vad en stor grupp är. Däremot höll han med om att typen av elever i gruppen är avgörande. Det svaret stämmer även överens med den tidigare forskningen av Sheridan et. al. (2014) som klargör att det är andra faktorer än antalet elever som bidrar till att gruppen upplevs som stor. Pettersen (2008) tar upp
organisatoriska ramar, som menar att gruppsammansättningen och eleverna är utanför fritidslärarnas ramar. Det är faktorer som påverkar undervisningen och är även utanför fritidslärarnas kontroll, de kan inte påverka vilka typer av elever som sätts ihop i gruppen. Ur ett större perspektiv är det även utanför skolans kontroll, eftersom skolan inte kan påverka antalet människor som föds och det råder skolplikt i Sverige
(Skolverket, 2018). Statistik från Skolverket (2020) visar även att fler barn blir inskrivna på fritidshemmet. Ur det större perspektivet är det en problematik på den politiska nivån. Politiken kan påverka förutsättningarna för fritidshemmet vilket kan underlätta arbetet med de stora elevgrupperna. Det kan även vara därför regeringen har tagit upp stora elevgrupper som en punkt för förbättringsmöjligheter i en rapport om fritidshem (SOU, 2020:34). De politiska besluten kan även ha en påverkan på det fritidslärarna tog upp som en ramfaktor utanför deras kontroll, vilket var lokalerna. De fysiska ramarna menar Pettersen (2008) är miljön som verksamheten befinner sig i, och fritidslärarna menade att lokalerna begränsade aktiviteter samt att dela upp eleverna för att skapa ett lugn hos eleverna.
I resultatet framgår det att ljudnivån är ett stort problem i verksamheten, vilket också är ett resultat av de stora elevgrupperna. Skolinspektionen (2010) instämmer även att det är en problematik och en faktor bakom stress. Skolinspektionen menar att det bidrar till att aktiviteter kan bli svårare att genomföra vilket stämmer överens med resultatet.
Fritidslärarna menade att eleverna tappar fokuset och det påverkar undervisningen.
Utöver den nämnda problematiken kan även en hög ljudnivå vara skadlig för hörseln, och bidra till livslånga konsekvenser. Fritidslärarna nämner att det specifikt är de tysta eleverna som drabbas när det kommer till att inte bli sedda och hörda vilket Skolverket (2014) och Einarsson (2003) även tar upp som ett problem. Dock lyfter Einarsson skillnaden mellan pojkar och flickor vilket respondenterna inte tog upp.
22 Här är det möjligt att se en koppling mellan stora elevgrupper och exkludering, eftersom hög ljudnivå är ett resultat av gruppsammansättningen och tystheten är en faktor bakom att elever hamnar i bakgrunden. De elever som generellt är tystare kan bli mer
reserverad i dessa situationer. Det går även att se en tydlig koppling till ramfaktorteorin och det som Pettersen (2008) kategoriserar som tids-och organisationsramarna eftersom Sheridan et. al. (2014) menar att eleverna tappar tålamod och intresset när läraren inte hinner med att motivera och hjälpa eleverna. Tid och gruppsammansättningen är aspekter som leder till att undervisningen försämras och eleverna går miste om lärande moment. Dock behöver det inte enbart vara en negativ aspekt eftersom lyhörda lärare märker av den tydliga klyftan mellan eleverna och ger mer stöd till de tysta eleverna.
Samtidigt menar fritidslärarna att det mer upplevs som en problematik, de nämner att svårigheten är att hinna med att se alla elever vilket påverkar relationen. Petra tog upp att relationen blev starkast med de elever som dagligen befann sig på fritidshemmet, och med de elever som gick hem sist. Däremot visade resultatet att det även fanns positiva möjligheter i relationskapandet eleverna emellan när gruppen är stor. Fritidslärarna menade att eleverna lättare hittade någon att leka med samtidigt som de kunde hjälpa och lära sig av varandra. Jonsson (2018) menar att relationer är en viktig faktor för tryggheten hos eleverna vilket verksamheterna visade att de värnar om eftersom elevernas tankar och åsikter bidrog till verksamhetens utveckling. Einarsson (2003) menar också att det är betydelsefullt samt att det vanligtvis är uppskattat av eleverna när de får vara med och påverka. Att eleverna blir sammansatta i olika grupper och lär sig att samarbeta med andra elever är också ett förebyggande arbete för framtiden.
Skolverket (2018) menar att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att samarbeta, en anledning till detta kan vara för att eleverna i framtiden kommer behöva samarbeta i olika situationer i livet. Behärskar eleven den förmågan kan det också underlätta i det framtida livet.
När det kommer till att skapa en trygg och inkluderande miljö för eleverna visade verksamheterna att de hade olika arbetssätt, dock eftersträvades samma resultat.
Göransson et. al. (2011) skriver att en vanlig strategi för inkludering är genom tydliga strukturer och att förmedla vad som förväntas. Samling och fritidsråd var två metoder som togs upp, samlingen tyder på struktur eftersom att fritidslärarna dagligen checkar in eleverna. Där ges även möjlighet att gå igenom dagordningen och den planering som fritidslärarna gjort. Nilholm och Alm (2010) menar att planeringen är en viktig faktor för att eleverna ska kunna delta. Johan lyfte upp vikten med att tillkalla eleverna vid deras namn, och samlingen är vanligtvis ett inledande moment för dagen där eleverna tidigt får höra sitt namn och kan känna sig inkluderade. Under fritidsrådet menade fritidslärarna att de arbetade med till exempel konfliktlösning, vilket går att tolka som att eleverna blir medvetna om vad som förväntas av dem. Till exempel hur de är goda kamrater och hur eleverna ska behandla varandra. Eleverna fick även vara med och påverka verksamheten genom inköp av material eller önska aktiviteter. Tolkningsbart blir att även förväntningar ställs på eleverna, är de inte rädd om materialet som köps in kanske de inte får vara med och påverka i framtiden. Det skapar en tydlig struktur i verksamheten som också innefattar förväntningar.
23 Gustafsson och Hjörne (2015) samt Jonsson (2018) menar också att tryggheten är en grundläggande förutsättning för lärande och inkludereing. Vidare arbetar fritidslärarna med olika typer av trygghetsenkäter för att underlätta det inkluderande arbetet. Vi fick se två olika enkäter som dock liknande varandra, sedan visade fritidslärarna oss även en lista de arbetade efter. Den första lenkäten var efter Gävle-modellen, som delades ut två gånger per år med frågor kring elevernas upplevelse på fritidshemmet. Gävle-modellen är mer innefattande eftersom den gäller hela skolan och används även på andra skolor i staden. Den andra enkäten kallades bara för trygghetsenkät som också delades ut två gånger per år, dock gällde den bara på fritidshemmet. Listan som också nämndes var mer utstickande eftersom den var till för fritidslärarna. Dessa metoder är mer
tidskrävande fast de fyller en viktig funktion. Det tydliggör även vikten av tid som fritidslärarna behöver, och där faller även ramfaktorteorin in. Eftersom fritidslärarna behöver den tiden för att kunna arbeta med inkludering och hanteringen av stora elevgrupper. Likt det Jonsson (2018) visar i sin studie var även det ett återkommande resultat i vår studie. Att mindre elevgrupper är en bättre förutsättning för att hinna med alla elever och för att bygga upp och upprätthålla relationer för det inkluderande arbetet.
7.2 Metoddiskussion
Bryman (2018) menar att det inte går att veta hur många som behöver intervjuas för att uppnå en teoretisk mättnad, därmed finns det inte heller något specifikt antal som urvalet minst behöver vara. En förfrågan om att delta i studien skickades först ut till tre olika skolor med flera möjliga respondenter. En tidig problematik som upptäcktes var att de tänkta respondenterna svarade sent angående deras deltagande, det fanns även de som inte återkom alls. För att motverka denna problematik menar Bryman att en påminnelse om ett eventuellt deltagande i studien hade kunnat skickats ut till respondenterna. Problematiken resulterade istället i att andra respondenter fick
kontaktas och enstaka intervjuer genomfördes efter arbetets tidsplan för när intervjuerna skulle varit genomförda.
En av intervjuerna genomfördes i grupp, vilket Bryman (2018) menar kan påverka respondenternas svar under intervjun. Dels positivt då de hör andra respondenter besvara frågorna på ett sätt som de själva eventuellt inte hade svarat om intervju genomförts enskilt. Dels negativt då svar som möjligtvis kommit fram i enskilda intervjuer aldrig kommer fram i en gruppintervju. Antingen för att de påverkas av varandra att endast tänka på ett visst sätt eller på grund av att de inte vågar säga sådant de kanske hade vågat i enskilda intervjuer. Respondenterna fick svara på frågorna i tur och ordning, för att alla skulle få tid och möjlighet att få prata. De var eniga i svaren och byggde på varandras resonemang.
Eftersom studien endast genomförts med åtta fritidslärare i två olika kommuner och dessutom valts utifrån ett bekvämlighetsurval menar Bryman (2018) att det inte går att generalisera resultaten för populationen. Det här menar Bryman (2018) är något som är
24 vanligt för kvalitativa studier just för att forskningen genomförs med ett mindre antal individer.
En annan nackdel med bekvämlighetsurval kan vara att respondenterna anger svar som de tror att vi vill ha. Under intervjuerna nämnde några av respondenterna att de var nervösa för att de ville svara rätt och göra oss nöjda. Samtidigt är de utvalda
respondenterna insatt i ämnet eftersom de befinner sig i en relevant miljö. Det kan också bidra till ett mer trovärdigt resultat. Därför anser vi att resultat ger en bra bild av vilka utmaningar och möjligheter som finns i fritidshemmen med större elevgrupper och hur det arbetas för att inkludera alla elever.
25
8. Slutsats
Resultatet i studien visade att fritidslärarna såg olika möjligheter med stora elevgrupper, till exempel hur eleverna kunde nyttja varandras kunskaper samtidigt som sannolikheten för att hitta kompisar ökade. Det kunde även i vissa fall underlätta fritidslärarnas arbete eftersom eleverna hade varandra. Dock var det mer återkommande med utmaningar än möjligheter likt det den tidigare forskningen visade. Fritidslärarna påvisade även att det fanns flera arbetssätt för att skapa en inkluderande miljö, dock framkom det inte vilket arbetssätt som var mer effektivt. Utan verksamheterna strävade mot samma mål dock med den metod som var mest lämplig för verksamheten. Det visade sig även att faktorer inom ramfaktorteorin hade en betydelse för fritidslärarnas arbete i verksamheten.
Eftersom aspekter som tid, miljö och gruppsammansättningar försvårade fritidslärarnas arbete och påverkade kvaliteten på undervisningen. Det ledde till att känslan av
otillräcklighet uppstod eftersom tiden var en avgörande faktor i verksamheterna.
8.1 Förslag till vidare forskning
Eftersom resultatet visade fler utmaningar skulle det vara intressant att få en djupare inblick i de möjligheter som faktiskt fanns. Under vår VFU blev det tydligt att det fanns elever i verksamheterna som gillade att styra och ta för sig, av den anledningen skulle en vidare forskning på hur fritidslärare arbetar och nyttjar de möjligheterna vara intressant. En undersökning som tillämpar ett sociokulturellt perspektiv för att byta fokus från utmaningar till möjligheter.
26
Referenslista
Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss.
Linköping : Univ., 2003. Linköping.
Gustafsson, K. & Hjörne, E. (2015). Friskolan en frizon för elever i behov av särskilt stöd? Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(3-4), 273-292.
Göransson, K,. Nilholm, C,. & Karlsson, K. (2011) Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555, DOI:
10.1080/13603110903165141
Jonsson, K. (2018). Socialt lärande. [Elektronisk resurs] : arbetet i fritidshemmet. Lic.-avh. (sammanfattning) Mälardalens högskola, 2018. Västerås.
Lindblad, S., Linde, G., Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 93–109 issn 1401-6788
Linné, A. (1999). Om ramfaktorteorin och historisk förändring. Pedagogisk forskning i Sverige. 4(1), 59-71 issn 1401-6788
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus, 28. Myndigheter för skolutveckling
Nilholm, C. & Alm, B. (2010) An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252, DOI: 10.1080/08856257.2010.492933
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie, 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Norrström, A. (2013). Vilken skola vill vi ha?. I T. Barow (Red.), Mångfald och differentiering: inkludering i praktisk tillämpning (s.29-50). Lund: studentlitteratur.
Pettersen, Roar C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur
27 Sheridan, S., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2014). Group Size and
Organisational Conditions for Children's Learning in Preschool: A Teacher Perspective.
Educational Research, 56(4), 379-397, DOI:10./1080/0013881.2014.965562
Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2019/20.
https://www.skolverket.se/download/18.289d0776170c4f425761777/1586946800947/pd f6599.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
SOU, 2020:34. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg.
https://www.regeringen.se/49cca3/contentassets/7302f489bbde433b958beedb7b1bdeff/s tarkt-kvalitet-och-likvardighet-i-fritidshem-och-pedagogisk-omsorg-sou-202034 Östlund, D. (2017). Elevassistenter [Elektronisk resurs] en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet. Specialpædagogik. (37:3/4, 106-117). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17675
28
Bilagor
Bilaga 1, Artikelsök
De databaser som användes för att söka fram den tidigare forskningen för studien var SwePub, Google Scholar, Taylor & Francis online, Diva och Pedagogisk forskning i Sverige. De sökord som användes för SwePub var inkludering och elever. Sökningen avgränsades genom att endast visa innehåll som var refereegranskat då vi ville få fram vetenskapliga publikationer. Resultatet av sökningen gav 18 träffar varav en artikel valdes ut genom att titlarna på studierna jämfördes med vår studies syfte och problemformulering. Vid sökningen i Google Scholar användes även där sökorden inkludering och elever. Där hittades flera intressanta artiklar som valdes ut utifrån deras titlar men även utifrån om de var referentgranskade eller inte, då endast dessa artiklar valdes ut. Sökorden som användes på Taylor & Francis online var inclusion, group size, school och class size. Avgränsningar som gjordes var att endast visa innehåll som refereegranskat. På databasen diva användes stora elevgrupper som sökord. Där fick vi själva kolla upp om artikeln var vetenskaplig, genom att kolla upp avhandlingen och författaren. När vi sökte på Pedagogisk forskning i Sverige visste vi vilken artikel vi var ute efter och därav blev sökordet ramfaktorteori.
29 Bilaga 2, Missivbrev
Hej!
Vi heter Sam Farukhian och Hanna Gustafsson och vi läser sista terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete inom fritidshem på Högskolan i Gävle. Vi håller nu på att genomföra vårt examensarbete med inriktning pedagogik.
Syftet med denna studie är att få förståelse och kunskap om hur fritidslärare ser på stora elevgrupper samt hur de arbetar med att inkludera alla elever i dessa grupper.
Utifrån det här önskar vi att få träffa fritidslärare eller lärare verksamma inom
fritidshemmet för att genomföra en intervju. Vi har tänkt genomföra intervjun mellan vecka 18 och 19 den tid och dag som passar er bäst. På grund av rådande
omständigheter (Covid-19) kan intervjuerna genomföras antingen på plats i verksamheten, digitalt via zoom eller via telefon. Intervjuerna uppskattas ta ca 30 minuter och kommer att spelas in via mobiltelefon för att senare kunna analyseras.
Intervjuerna kommer att utgå från Vetenskapsrådets etiska principer vilket innebär att deltagandet i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas av dig som deltagare.
Du som väljer att medverka i studien kommer att vara helt anonym och alla
personuppgifter som samlas in kommer att hanteras konfidentiellt. Det material som samlats in kommer enbart att användas i denna studie. Det färdigställda arbetet kommer att publiceras i DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) och där förvaras insamlade uppgifter enligt Högskolan i Gävles förordningar och sedan raderas de. Vi följer reglerna kring GDPR.
Tack på förhand!
Vid frågor, tveka inte att höra av er till någon av oss.
Med vänliga hälsningar, Sam Farukhian
Samfaruk1@hotmail.com Hanna Gustafsson
Handledare:
Universitetslektor, Cresantus Biamba cresantus.biamba@hig.se
hanna.1997@live.se
2 Bilaga 3, Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
Hur länge har du arbetat som fritidslärare?
Hur stor elevgrupp arbetar du med?
Hur stor elevgrupp arbetar du med?