I den här analysen kommer vi att utgå utifrån tre valda teorier i presentation av analysen, stigma, genus och heteronormativitet. Analysen kommer att utgå från det resultat som framkommit av den tematiska analysen och kommer således att analyseras utifrån stigma, genus och heteronormativitet baserat på de fyra teman som valts ut i tematiseringen och vad dessa resulterat i.
Stigma
I resultatet under rubriken bakgrundsfaktorer till sex mot ersättning framkommer det att många män som har sex mot ersättning tidigare haft självskadebeteenden i form av bland annat drogmissbruk och självmordsförsök (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005). Leichtentritt och Davidson Arad (2005) skriver även att dessa faktorer bidrog till att föra männen längre bort från samhällets normer och regler och slutligen till att känna att sex mot ersättning var det enda kvarvarande alternativet. Anledningen till detta kan förklaras utifrån Goffmans stigmateori. Goffman (2020) förklarar att en individ som är stigmatiserad kan känna sig annorlunda och normavvikande vid normala aktiviteter och sammanhang eller sätt att vara. Individerna i studien upplever sig troligtvis stigmatiserade då de redan i tidig ålder genomlevt faktorer som bidragit till att de har självskadat. Detta kan även ha bidragit till att respondenterna varit stigmatiserade under en längre tid och att ytterligare en stigmatiserad handling därför inte blir lika långt ifrån verkligheten som hos andra individer som inte upplever stigma. För individen kan det även kännas svårt att ta sig ur den stigmatiserade miljön om det är det enda denne är bekant med. Sex mot ersättning kan således, i en redan stigmatiserad miljö, upplevas som att det ändå inte är så normbrytande som det ses som ur andra personers perspektiv.
Vidare framkommer det i resultatet att många män som säljer sex saknar någon att prata om sina upplevelser med. Många av männen upplever inte att de kan öppna upp sig för varken sin familj och sina vänner eller inför myndigheter och sjukvård (Dyrvig Henriksen, Andersen & Pressers, 2019: Morrison & Whitehead, 2008). Att männen upplever dessa känslor kan även det tolkas med hjälp av Goffmans stigmateori. Samhället avgör enligt Goffman (2020) vad som är naturligt och inte och vad det innebär att något är stigmatiserat. En person kan känna sig stigmatiserad i vissa sammanhang, men känna sig “normal” i andra sammanhang när denne omges av personer med samma typ av stigma. Antagandet om detta formas till normativa förväntningar, vilket kan kopplas till det faktum att individerna känner sig stigmatiserade och således inte vågar öppna upp sig om sina upplevelser då de bryter mot vad som är normativt. Att sälja sex är som tidigare konstaterat, en stigmatiserad aktivitet. Att bryta mot normen på det sättet som det innebär att sälja sex blir snabbt stigmatiserat då det är en aktivitet som tydligt avviker från det normativa. Att för individen berätta för andra människor vad denne utövar för normbrytande aktiviteter kan vara tufft kopplat till den stigmatisering individen troligtvis kommer att utsättas för. Individen riskerar att bli dömd och glida allt längre ifrån samhällets normer och värderingar. Det är således inte säkert att individen ser sjukvården och socialtjänsten som en plats där det finns stöd, råd och hjälp att hämta, utan kopplar det istället till ytterligare en situation där de kommer kunna bli dömda för utförda stigmatiserade handlingar.
Som framkommit i resultatet kan dagens moderna teknologi på flera sätt påverka män som säljer sex och deras levnadsstandard. Internet bidrar till en enkelhet i utförandet av sexuella tjänster och i viss mån även möjligheten till att undvika vissa former av diskriminering, något
som inte tidigare funnits (MacPhail et al. 2014). Däremot bidrar även användningen av internet till en viss ensamhet, då den samhörighet som ofta återfinns bland män som säljer sex på gatan inte går att återfinna bland män som säljer sex via internet (MacPhail et al. 2014). I sammanhang där män som säljer sex befinner sig med andra män som också har sex mot ersättning är inte nivån på deras stigma lika högt som i de fall där de befinner sig med andra som inte delar samma upplevelser eller dylikt. Stigmatiserade individer kan således känna stigma i vissa sammanhang, men känna sig fria från stigmat i andra (Goffman, 2020). Det kan antas att internet är en bidragande faktor för män att kunna undvika stigmatisering då de genom internetanvändningen inte i samma utsträckning behöver utsättas för diskriminering. Teknologin bidrar till en normalisering av sex mot ersättning, vilket i sin tur kan bidra till att stigmatiseringen minskar. Å andra sidan kan det faktum att männen som använder sig av internet blir väldigt ensamma istället öka risken för stigmatisering. Detta då individerna blir tagna ur sitt sammanhang då de inte kommer ha likasinnade omkring sig i samma utsträckning och därefter kommer att bli stigmatiserade i sin omgivning.
Genus
I resultatet presenterades det skillnader och likheter mellan män och kvinnor som säljer sex. Det finns väsentliga skillnader mellan könen och dessa påverkar enligt samtliga artiklar synen på och kunskapen om både kvinnor och män som säljer sex. Som tidigare nämnt i denna uppsats finns det tydliga stereotyper om vem som säljer sex. Whowell (2010) menar att män som säljer sex blir osynliga på ett sätt som kvinnor inte kan vara. Detta då det i samhället finns tydliga normer och fördomar om kvinnor som säljer sex och exempelvis hur de ska se ut och klä sig. Männens osynlighet både på gatan och i nationella dokument påverkar hjälpen de kan få av polis och myndigheter då polisen enligt Ellison och Weitzer (2017a) uppgav sig enbart ha kunskap om kvinnor som säljer sex och hur de ska nå ut till dem. Detta kan förklaras med hjälp av genusteorin där det finns tydliga normer i hur individer av vardera kön förväntas agera (Connell & Pearse, 2015). Män och kvinnor formas att agera på olika sätt genom samhällets konstruktioner och genom att konstruktionerna upprätthålls fortsätter dessa stereotyper att styra samhällets utformning. Kvinnokroppen har även länge sexualiserats på ett sätt som manskroppen inte har. Kvinnan och hennes attribut är ofta direkt kopplat till kroppen medan män inte i samma utsträckning behöver förlita sig på sin kropp till den gräns att det blir dennes identitet (Kamjou, 1997), vilket kan kopplas ihop med det som presenteras i resultatdelen. Det finns tydliga bilder om hur kvinnor som säljer sex ska vara och se ut och utifrån det skapas riktlinjer. Manskroppen är inte sexualiserad på samma sätt som kvinnokroppen och det är därför svårare att identifiera männen enbart på deras fysiska attribut. Män som säljer sex på gatan kan se ut som “vem som helst” och det blir till skillnad från kvinnorna svårt för exempelvis polisen att identifiera männen då de inte med lika stor säkerhet vet vad de ska leta efter. Däremot är det troligtvis inte någonting negativt för männen att polisen inte känner igen dem, då polisen i många av de länder som studierna utspelar sig i förknippas med något dåligt, vilket återigen kan kopplas ihop med den kontext männen lever i. Det kan således snarare vara ofördelaktigt för kvinnorna att ha utstickande fysiska egenskaper och att män som har sex mot ersättning istället gynnas av sin diskreta fysik.
En annan faktor som är central när det gäller skillnader mellan män och kvinnor som säljer sex är den utsatthet som sex mot ersättning bidrar till. Kvinnor som säljer sex har i många situationer inget annat val och är beroende av att sälja sex för att ha råd att leva. Män som säljer sex upplever det, i samtliga studier, inte på samma sätt då många av dem säljer sex för andra ekonomiska aspekter än vad kvinnorna gör (Ellison & Weitzer, 2017a; Dyrvig Henriksen, Andersen & Presser, 2019). Vidare framkommer det i artiklarna att kvinnor som har sex mot ersättning upplever en större utsatthet än männen. Bland annat löper kvinnor större risk att
utsättas för våld av både män som köper sex och förbipasserande på gatan. Kvinnor missbrukar också tyngre droger i högre grad än män som säljer sex och i många avseenden fungerar sex mot ersättning som ett sätt att bekosta missbruket. Män verkar inte använda droger i samma utsträckning och brukar i sådana fall lättare droger som exempelvis marijuana (Ellison & Weitzer, 2017a). Dessa märkbara skillnader mellan män och kvinnor som säljer sex kan förklaras med den strukturella utsattheten som kvinnor upplever. Kvinnor upplever en utsatthet i samhället enbart för att de är kvinnor (Piuva & Karlsson, 2012). Den strukturella utsatthet som kvinnor möter påverkar hur de blir behandlade i samhället, både på ett individuellt och samhälleligt plan. Piuva och Karlsson (2012) menar att det är väsentligt att förstå hur genus spelar in i maktrelationer och social status. Att tolka dessa kvinnors utsatthet utifrån genus gör att förståelsen för varför kvinnor är mer utsatta när det gäller exempelvis narkotikamissbruk ökar. Som det tidigare nämnts i denna uppsats är kvinnor som säljer sex som sin sista utväg en mycket större grupp än män i samma situation. Detta kan förstås genom att män har en högre ställning i samhället och att de inte kommer att uppleva samma utsatthet när det gäller olika strukturella faktorer. En man som har sex mot ersättning är i en utsatt position, men han kommer inte i samma utsträckning bli utsatt på grund av det faktum att han är man. En kvinna som säljer sex kan däremot bli utsatt just av det faktum att hon är kvinna. Både männen och kvinnorna som säljer sex riskerar att bli utsatta för exempelvis våld av sexköpare. I de fall där en man blir utsatt är det ofta på grund av att han säljer sex, det handlar ofta om homofobi och att sexköparen vill påvisa att denne inte är homosexuell. En kvinna som blir utsatt, blir också hon utsatt för att hon säljer sex, men hennes sexuella läggning har ofta ingenting med våldsutsattheten att göra. Hon blir således utsatt på grund av det faktum att hon är kvinna. Det blir därför väsentligt att analysera dessa situationer utifrån ett genusperspektiv då skillnaderna som uttrycks mellan män och kvinnor som har sex mot ersättning kan antas vara könsbaserade.
Heteronormativitet
I resultatet redovisas männens negativa upplevelser med myndigheter och hur de blir orättvist och felaktigt behandlade på grund av myndigheters fördomar och stereotyper om män som säljer sex till andra män där det troligen är olagligt, eller åtminstone högt stigmatiserat, att sälja sex. Det är således i en sådan kontext svårt för männen att söka hjälp om de skulle bli offer för brott då det finns en rädsla och oro kring vad som kan hända om de skulle bli arresterade (Oselin, 2015). Trots detta vittnar många av männen i tidigare studier om homofobiska attacker på gatan. Det presenteras även i resultatet att många myndigheter och stater inte vill ta fram insatser för män som säljer sex då det finns en internaliserad homofobi och brist på intresse att hjälpa HBTQ-personer i utsatta situationer (Kuhar & Pajnik, 2018). Detta kan förstås med hjälp av begreppet heteronormativitet. Rosenberg (2002) menar att samhället vidmakthåller heterosexualitet som det normala och naturliga, de som avviker från detta riskerar att bli “straffade” av samhället. Straffet som de upplever kan bland annat vara våld men även strukturell utsatthet som homofobi och marginalisering. Heteronormativiteten leder till en ojämn maktrelation i samhället mellan de som lever inom normen och de som avviker från den. Den utsatthet och orättvisa som de avvikande upplever rättfärdigas med den universella heteronormen (a.a.). Detta kan tillämpas på upplevelser hos män som säljer sex gällande diskriminering och stigmatisering då de bryter mot heteronormen och säljer sex till andra män. Det anses icke normativt enligt heteronormen för män att ha sex med andra män eller vara homosexuell. Konsekvenserna av detta blir att män som bryter mot heteronormen inte ges möjligheten till insatser och i viss mån “får skylla sig själva” enligt somliga myndigheter. Männen i samtliga artiklar vittnar om utsatthet för homofobiskt våld vilket kan förstås i den internaliserade homofobin som heteronormativiteten skapar. Avvikelsen från heteronormen syns även på ett samhälleligt plan då det finns brist på insatser och förståelse för män som säljer sex. Det kan antas att de som har makt i samhället är inom ramarna för heteronormativiteten
och det blir således problematiskt att de utsatta inte ges möjlighet att påverka sin egen utsatthet. Samhället är så djupt inrotat i en heteronorm att det trots att målgruppen belyses i forskning inte finns tillräckliga motiv för att utveckla insatser för män som säljer sex i samtliga kontexter.
Slutdiskussion
Syftet för denna forskningsöversikt är att undersöka hur forskningen beskriver män som säljer sex i samhället, hur forskningen uttrycker skillnader i sex mot ersättning hos män och kvinnor samt vilka problem och hinder som finns för målgruppen. Forskningsöversikten syftar även till att undersöka hur internets framväxt har påverkat sex mot ersättning hos män. I slutdiskussionen kommer vi att diskutera studiens frågeställningar i förhållande till den analys och det material som återfinns i studiens tidigare delar.
Synen som finns kring män som har sex mot ersättning genomsyrar samtliga artiklar som har använts i denna uppsats. Många av artiklarna menar att männen har gjort aktiva val att sälja sex medan flera artiklar redovisar motsatsen. Det kan antas utifrån resultatet att män som har sex mot ersättning kan delas in i två olika kategorier baserat på bakgrundsfaktorer och motiv. Den första kategorin som kan förstås utifrån resultatet är män som har sex mot ersättning av överlevnadsskäl. Dessa män har ofta växt upp i dysfunktionella familjesituationer och haft en svår uppväxt i övrigt (Leichtentritt & Davidson Arad, 2005; Whowell 2010). Detta har inneburit att flera faktorer har lett dem längre ifrån samhällets normer och förväntningar och sex mot ersättning har därefter blivit ett av få alternativ som funnits tillgängliga för att överleva. Som nämnt i analysen kan detta ha bidragit till en ökad stigmatisering hos männen och att en stigmatiserad handling som att ha sex mot ersättning inte upplevs lika stigmatiserat för dem då de redan brutit mot samhällets normer. Det är dock viktigt att ha en förståelse för att alla män som har sex mot ersättning inte gör det av överlevnadsskäl. För många män är skälet enbart ekonomiskt och kan vara ett sätt att bibehålla en viss typ av levnadsstandard (Uy, Parsons, Bimbi, Halkitis, 2004; Oselin, 2016; Kuhar & Pajnik, 2018). Resultat från tidigare forskningsöversikter indikerar även att sex mot ersättning inte enbart är ett resultat av utsatthet utan det kan även vara ett rent ekonomiskt perspektiv (Minichiello, Scott & Callander, 2013). Det är viktigt att ha en förståelse för att vissa män som har sex mot ersättning gör ett aktivt val och upplever sig således inte utsatta till den grad att de behöver ha insatser från samhället. Samtidigt är det viktigt att belysa att många av männen är utsatta och har en besvärlig bakgrund. Det är väsentligt att klarlägga bakgrundsfaktorerna och motiven för att få en helhetsbild av utsattheten som män som säljer sex befinner sig i för att således kunna skapa gynnsamma insatser.
Skillnader mellan kvinnor och män som har sex mot ersättning är grundläggande att diskutera för att förstå strukturer i samhället och utsattheten som målgruppen upplever. Samtliga studier som presenterades i resultatet visade att gruppernas utsatthet skiljer sig märkbart på flera plan. Kvinnor som säljer sex har i många avseenden inget annat val och gör det av överlevande skäl medan många män menade att de hade gjort ett aktivt val att sälja sex (Ellison & Weitzer, 2017a; Dyrvig Henriksen, Andersen & Presser, 2019). Detta kan ifrågasättas då flera av artiklarna utgick ifrån männens perspektiv och deras beskrivning av sin och kvinnornas situation. Det framkom även att många kvinnor som säljer sex har ett grövre drogmissbruk än män i samma situation. När det gäller utsatthet sedan barndomen finns det märkbara likheter mellan könen, exempelvis i Shilo et al. (2021) har respondenterna en lång historia av våldsutsatthet. Däremot har kvinnor större risk att utsättas för våld i samband med att sälja sex. Kvinnors våldsutsatthet kan enligt tidigare forskningsöversikter ha att göra med att de oftare är styrda av hallickar och således inte har kontroll över sin situation på samma sätt som män har
(Dennis, 2008). Det är, som tidigare nämnt, väsentligt att belysa att kvinnor som säljer sex upplever en större strukturell utsatthet på grund av deras kön. Vad som därefter blir problematiskt är att män osynliggörs från exempelvis nationella policys som är till för att hjälpa och nå ut till personer som har sex mot ersättning. Resultatet blir då alltså att en hel grupp i samhället glöms bort och forskning kring målgruppen brister. Tidigare forskningsöversikter tar upp det faktum att många av författarna inte var medvetna om att män var en grupp de exkluderade genom sin forskning och således gavs ingen förklaring till varför gruppen utelämnades (a.a.). En förklaring till varför detta sker kan vara den djupt inrotade heteronormativiteten, att män ska åtrå kvinnor, och det faktum att män säljer sex till andra män bryter mot denna världsbild. När det forskas om kvinnor och män som säljer sex ligger också fokuset på olika ämnen. Huvudfokuset i forskning om män som säljer sex ligger främst på deras sexuella läggning, medan den i många fall totalt ignoreras när det gäller kvinnor som säljer sex, trots att många kvinnor identifierar sig som bi- eller homosexuella (Dennis, 2008). Män ses även som aktiva aktörer i sina val, vilket bekräftas i flera av artiklarna och tidigare forskningsöversikter. Det går således att dra slutsatsen att synen på män och kvinnor inom forskning skiljer sig åt på flera sätt.
Män som har sex mot ersättning riskerar ständigt att utsättas för diverse problem och hinder. Av vad som framkommer av denna uppsats verkar våld, övergrepp och polisbrutalitet tillsammans med risker för individernas hälsa vara de aspekter som är mest riskfyllda för männen. Som nämnt i ovanstående stycke visar resultat från tidigare forskningsöversikter att män som har sex mot ersättning inte har lika stor risk att bli utsatta för våld som kvinnor, då de inte anses vara kontrollerade av hallickar eller andra utomstående faktorer i samma utsträckning (Dennis, 2008). Däremot blir det av denna studies resultat tydligt att män som säljer sex riskerar att bli utsatta av våld både när det handlar om homofobiska attacker på gatan, av sexköpare och även av andra män som också säljer sex (McLean, 2013). Vad som också framkommer, som kanske kan ha en grund i det Dennis (2008) kommit fram till, är att män som säljer sex ofta försöker undvika våldsamma företeelser då skräcken för att bli ertappad av polis är större än skräcken att bli utsatt för våld. Ytterligare en aspekt som studien resulterat i är att männen i studierna inte vågar öppna upp sig för varken närstående, myndigheter eller sjukvårdspersonal. Detta kopplas i analysen till Goffmans stigmateori och kan antas ha att göra med den stigmatiseringen som männen känner av det faktum att de säljer sex. Att männen inte vågar öppna upp sig på grund av stigmatisering kan bidra till att de inte får den vård de har rätt till (Uy et al. 2004). Även detta går att koppla till den polisbrutalitet som många män som säljer sex upplever sig känna. Känslan av stigmatisering och rädsla för polisbrutalitet kan ha sin grund i det som tas upp i analysen om heteronormativitet. Män som säljer sex kan utsättas för trakasserier av exempelvis polis för att de inte faller in i samhällets ramar av vad som anses vara normalt. Denna avvikelse syns även på ett samhälleligt plan och det kan antas att samhället är så styrt av heteronormativiteten att motiven för att utveckla insatser för män som säljer sex därefter blir bristfälliga. Polisbrutaliteten kan även grunda sig i den bild som polisen har av män som säljer sex vilket i sin tur kan kopplas till den kontext de befinner sig i, exempelvis i länder där sex mot ersättning är olagligt.
I samtliga artiklar som studien tar upp råder det enighet om att internets framfart har påverkat sexindustrin markant. Många risker som återfunnits i den gatubaserade sexhandeln har genom