__________________________________________________________________ I följande kapitel presenteras studiens analys utifrån studiens empiriska resultat samt teoretiska referensram. Analyskapitlet kommer att behandla revisionens syfte och revisorns roll samt frivilliga byrårotationer och de faktorer som enligt tidigare forskning varit av betydelse vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå; revisionsarvode, revisionskvalitet och relation mellan revisor och klient.
__________________________________________________________________
5.1. Revisionens syfte och revisorns roll
För att bilda oss en uppfattning om varför små företag väljer att frivilligt byta ut sin revisionsbyrå var ett första viktigt steg att undersöka hur företagen ser på värdet med revisionen och om de delar mening med tidigare forskning om vad syftet med en revision är. Av studiens resultat framkommer att det råder delade meningar bland de små företagen gällande hur de ser på syftet med en revision och framförallt hur de upplever värdet av en revision. De empiriska resultaten visar att vissa av företagen ser på revisionen som ett sätt att få den presenterade information verifierad och godkänd, vilket då påverkar hur de uppfattas av externa intressenter. Detta relaterar till tidigare forsknings presenterade syften. Enligt DeAngelo (1981) är syftet med en revision att minska informationsasymmetri mellan ägare, företagsledning samt andra intressenter till det reviderade bolaget genom att vara ett övervakande verktyg. Utöver detta är även syftet med en revision att göra den finansiella informationen tillförlitlig och mer användbar genom att den blir verifierad av en revisor (Reed et al. 2000). Andra företagsrepresentanter ser istället på revisionen som ett verktyg och en trygghet internt för att på så sätt veta att de har skött sina ekonomiska ansvarstaganden. Detta genom att få den finansiella informationen utvärderad men också att ha en revisor tillgänglig för rådgivning. Genom att förstå att små företag ser på syftet med revision på olika sätt kan det konstateras att det krävs en mer nyanserad definition av revisionens syfte utifrån små företag, vilket är i linje med de antaganden som gjorts tidigare i studien.
Vid en analys av alla respondenternas uppfattning av revision och revisorns roll kan det identifieras att det finns en delad uppfattning om den roll som revisorn och revisionsbyrån har för små företag. Det förekommer bland flertalet av företagsrepresentanterna att de ofta faller in i att prata om rådgivningen de erhåller från sin revisor och den goda relationen de har till sin revisor under samtal om själva revisionen. Detta visar på betydelsen som tilläggstjänster och relationen mellan
revisor och klient har för det upplevda värdet av revisionstjänsten för de små företagen. Den upplevda känslan av de intervjuade företagsrepresentanterna kan därmed kopplas till att revisorerna ser på företagen som kunder under stora delar av relationen istället för reviderade bolag. Det här är någonting som styrks av de intervjuade revisorerna som även dem trycker på vikten av tilläggstjänster som en del i värdeskapandet och att skapa lojalitet till revisorn. Tidigare forskning har identifierat ett stort problem i att reviderade bolag i stor utsträckning ses som kunder och att det huvudsakliga syftet med utförandet av en revision, att granska och bedöma finansiell information för att styrka dess användbarhet för företagets intressenter, inte är prioriterat (till exempel Kaplan 1987; Humphrey & Moizer 1990; Öhman et al. 2012). Det kan konstateras att detta problem är identifierbart även i denna studie. Genom att förstå hur de undersökta små företagen ser på sina revisionsbyråer samt revisorer och hur de värdesätter revisionen kan detta generera i en djupare förståelse i varför de väljer att byta ut en revisionsbyrå till fördel för en annan. Enligt de empiriska resultat som studien har genererat kan det konstateras att själva revisionen som sådan spelar en allt mindre roll för små företag till skillnad från den upplevda servicen, vilket utvecklar tidigare forskning.
Att informationsasymmetrin var låg för de undersökta små företagen jämfört med publika företag illustrerades tidigare i studien (Figur 1). Vi gjorde därefter antagandet att ägare och företagsledning i stor utsträckning skulle vara samma person alternativt nära besläktade i de undersökta små företagen. Det här konfirmeras således av studiens empiriska resultat. Även en av de intervjuade revisorerna angav att detta är ett vanligt fenomen hos små företag. Detta medför att de agentproblem som är förklarade av Bosse och Phillips (2016) inte går att identifiera på de undersökta små företagen i denna studie. Jensen och Meckling (1976) hävdar även i sin studie att en revision kan vara ett exempel på övervakningskostnader i samband med informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare. Detta är något som inte blir aktuellt i vår studie till följd av att övervakningskostnader inte kan anses vara av något värde för de undersökta små företagen. Därmed kan återigen antagandet gällande en nyansering av revisionens syfte utifrån små företag styrkas.
5.2. Frivilliga byrårotationer
Vidare stämmer studiens resultat överens med de faktorer som tidigare forskning ansett vara relevanta för företag vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå till fördel för en annan. Dessa faktorer kan återfinnas i studiens empiriska resultat och har genererats utav respondenterna utan påverkan från oss som författare. Vid insamlingen av studiens empiriska material ställdes frågan till respondenterna, innan någon presentation av de faktorer vi har valt att fokusera på gjorts, vad som i
dagsläget skulle kunna få dem att frivilligt byta ut sin revisionsbyrå. Revisionsarvode (till exempel Woo & Koh 2001; Davidson et al. 2006; Ettredge et al. 2007), revisionskvalitet (till exempel DeFond 1992; Beattie & Fearnley 1995; Stefaniak et al. 2009) samt relationen mellan revisor och klient (till exempel Öhman et al. 2012; Fontaine et al. 2013; Herda & Lavelle 2013) var de faktorer som enligt respondenterna skulle kunna få dem att överväga ett byte av revisionsbyrå. Det kan därmed anses att denna studies resultat bekräftar tidigare forskning.
5.2.1.Revisionsarvode
Studiens empiriska resultat visar på att majoriteten av respondenterna ansåg att revisionsarvodet är en avgörande faktor för om företaget väljer att byta revisionsbyrå. Detta bekräftar således tidigare forskning då Woo och Koh (2001) presenterar i sin studie att revisionsarvodet är en faktor som påverkar företag till att frivilligt byta revisionsbyrå. Det här förutsatt att företaget kan få samma grad av service till ett lägre pris hos en annan byrå. Merparten av respondenterna är även överens om att i de fall relationen till revisorn är stark försvåras bytet till följd av ett erbjudande om ett lägre revisionsarvode, detta på grund av lojalitet till revisorn. Resultaten från studien är således i linje med det som Fontaine et al. (2013) presenterar i sin studie, nämligen att en sämre relation mellan revisor och klient leder till mer fokus på revisionsarvodet. När respondenterna fick frågan angående vilken aspekt som var viktigast i valet av att byta ut sin revisionsbyrå ansåg fler att revisionsarvodet var viktigare än revisionskvaliteten. Detta kan tolkas som att företagsrepresentanterna i denna studie är mindre intresserade av en hög revisionskvalitet och är därmed inte beredda att betala ett högt revisionsarvode för att erhålla detta. Tidigare studier har identifierat en koppling mellan nivån på revisionsarvodet och revisionskvaliteten (till exempel Hoitash et al. 2007; Rahmina & Agoes 2014; Salehi et al. 2017). Hoitash et al. (2007) kommer i sin studie fram till att ett högt revisionsarvode kan ge revisorn starkare incitament till att utföra revisionen med en högre kvalitet. De resultat som kan erhållas från vår studies empiriska material är att detta inte är av intresse för de små företagen, då de väljer en lägre revisionskvalitet till ett lägre revisionsarvode. Det här är således i linje med de antaganden som gjordes tidigare i studien angående hur små företag prioriterar mellan revisionsarvode och revisionskvalitet, där det antogs att revisionsarvodet skulle vara viktigare för små företag jämfört med publika företag (Figur 1).
Företagsrepresentanterna anser i stor utsträckning att priset de betalar för revisionen vid tidpunkten för intervjuerna är högt. Collis et al. (2004) presenterar i sin studie en anledning till att mindre företag inte är intresserade av att betala ett högt
revisionsarvode. Författarna menar att eftersom informationsasymmetrin ofta är låg i mindre företag ser inte principalen några incitament till att betala dyra revisionsarvoden för att kontrollera agenten via en extern revision. Detta styrks av det empiriska resultatet i denna studie då merparten av företagsrepresentanterna delger att det inte existerar någon informationsasymmetri mellan principal och agent samt att revisionsarvodet redan uppfattas som högt. De undersökta små företagen ser därmed inte några incitament till att betala höga revisionsarvoden för att övervaka den dagliga skötseln av företaget, vilket är i linje med tidigare gjorda antaganden.
5.2.2.Revisionskvalitet
För att begreppet revisionskvalitet skulle bli påtagligt för respondenterna i denna studie användes kompetens och erfarenhet för att bedöma kvaliteten. Dessa begrepp är några av de som använts i tidigare forskning för att beskriva hur revisionskvalitet kan förbättras eller försämras (Firth et al. 2012; St Ramlah et al. 2018; Ivanova 2019). Studiens empiriska resultat visar att kompetens hos revisorn är den aspekt som anses viktigast vad gäller revisionskvalitet. Enligt Beattie och Fearnley (1998) kan en revisors kompetens vara en anledning till att företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Detta är i linje med studiens empiriska resultat som visar att företagsrepresentanterna skulle kunna se sig byta revisionsbyrå till följd av låg kompetens hos revisorn. Dock framkommer det att företagsrepresentanterna har svårt att tolka begreppet revisionskvalitet eller en revisors kompetens. Till exempel anser ett antal företagsrepresentanter att det räcker med att revisorn är auktoriserad för att den ska vara kompetent. Detta är i linje med de antagande som gjordes tidigare i studien där det antogs att små företag troligen kommer att välja bort en hög revisionskvalitet. Detta eftersom olika nivåer av revisionskvalitet kan vara svårt att identifiera för de små företagen. Till skillnad från de publika företagen som enligt tidigare forskning efterfrågar en högre nivå av revisionskvalitet (Beattie & Fearnley 1995).
Studiens empiriska resultat visar att företagsrepresentanterna värdesätter att en revisor kan besvara deras specifika frågor, vilket kan tolkas som att revisorn behöver besitta en viss branschkunskap. Även revisorerna är medvetna om att detta är något som är viktigt för företag, att revisorn måste kunna ge den hjälp som efterfrågas. Det framkommer av tidigare forskning att branschspecifik kunskap hos revisorn kan ge en förbättrad revisionskvalitet (Salehi et al. 2017). Enligt Firth et al. (2012) leder ett byte av revisionsbyrå till att företaget blir av med revisorns branschspecifika kunskap och enligt författarna blir då företag mindre benägna att genomföra en byrårotation. Av studiens empiriska resultat framkommer att små företag är mindre villiga att byta revisionsbyrå om de är nöjda med den branschspecifika kunskap som revisorn
besitter. Det framkommer dock av företagsrepresentanterna i studien att branschspecifik kunskap hos revisorn värdesätts vid användandet av tilläggstjänster, såsom rådgivning, snarare än vid utförandet av revisionen. Detta tyder på att tilläggstjänsterna och den kvaliteten som revisionsbyrån kan leverera på dessa kan ha en påverkande effekt på små företags benägenhet att byta revisionsbyrå. Detta visar återigen på att antagandet som gjordes tidigare i studien är korrekt, att revisionskvalitet inte är någonting som är prioriterat för de små företagen. Snarare prioriteras möjligheten till en kvalitativ rådgivning av de små företagen.
De empiriska resultaten tyder på att oberoende hos revisorn inte är någonting som uppfattas vara ett problem. Det är enbart en av företagsrepresentanterna som nämnde oberoende som en viktig del när vi diskuterade syftet med revision, revisionskvalitet och relationen mellan revisor och klienten innan begreppet oberoende togs upp i intervjun. Detta kan ses som alarmerande med tanke på dess betydelse inom revisionslitteraturen. En stor del av den tidigare forskningens definitioner av revisionskvalitet bygger på att revisorn agerar oberoende gentemot dess kunder (Mohamed & Habib 2013). Genom att som revisor vara oberoende uppfattas denne, enligt tidigare forskning, som mer tillförlitlig och den finansiella informationen uppfattas som mer användbar för beslutsfattande (Ghosh & Moon 2005). Vidare beskriver Arel et al. (2006) att det finns tre faktorer som kan påverka revisionskvalitet negativt, dessa är: revisorns relation till klienten, revisorns vilja att behaga sina klienter och en försämrad nivå av uppmärksamhet från revisorns sida. De två förstnämnda faktorerna kan konstateras ha en nära koppling till revisorns oberoende. Det går även att relatera detta till en nära relation mellan revisor och klient, någonting som de undersökta företagen i denna studie efterfrågar i stor utsträckning. Vilket då bör resultera i en lägre revisionskvalitet och därmed mindre tillförlitlig information. Utifrån detta kan det konstateras att de små företagen väljer att prioritera en nära relation till revisorn trots att detta har negativa effekter på revisionskvalitet genom att oberoendet hos revisorn försämras. Detta är i enlighet med de antaganden som tidigare gjorts i studien och ger en förklaring på hur små företag väljer att prioritera bland de olika influerande faktorerna vid bytet av revisionsbyrå.
5.2.3.Relation mellan revisor och klient
De empiriska resultaten i denna studie visar på att relationen till revisorn är den viktigaste aspekten vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå, detta delges av merparten av respondenterna. Tidigare forskning indikerar att relationen mellan revisor och klient är en stor del av det upplevda värdet för klienten, där en försämrad relation kan leda till att en byrårotation övervägs (till exempel Öhman et al. 2012; Fontaine et al. 2013; Herda & Lavelle 2013). Fontaine et al. (2013) konstaterar att en viktig aspekt i
relationen mellan revisor och klient är att revisorn är tillgänglig för klienten, när denne efterfrågar detta. Studiens empiriska resultat är i linje med detta då företagsrepresentanterna anger att tillgänglighet är en av de viktigaste faktorerna för att ha en god relation. De nämner vikten av att kunna komma i kontakt med revisorn när situationen kräver.
Vidare framkommer det i studiens empiriska resultat att samtliga företagsrepresentanter utnyttjar möjligheten till tilläggstjänster från sina revisionsbyråer och ser det som en viktig del av revisionen och det upplevda värdet. Även revisorerna menar att tilläggstjänster är en väsentlig del av revisionstjänsten för att förbättra och bibehålla relationen med klienten. Herda och Lavelle (2013) presenterar i sin studie att revisionsbyråns tilläggstjänster, till exempel rådgivning, är något som påverkar klientens upplevda värde och uppskattning av relationen. Studiens empiriska resultat är således i linje med tidigare forskning. Vidare identifierar Svanström och Sundgren (2012) i sin studie att mindre företag tenderar att ha en högre efterfrågan av tilläggstjänster i jämförelse med större företag. Detta är enligt författarna för att mindre företag har lägre krav på oberoende hos revisorn än deras större motsvarighet. Studiens empiriska resultat överensstämmer således med tidigare forskning även här. Detta bekräftar det antagande som gjorts tidigare i studien gällande att de undersökta små företagen skulle tendera att prioritera relationen till revisorn före oberoendet hos denne.
Studiens empiriska resultat visar på att flertalet av företagsrepresentanterna är lojala mot deras respektive revisor och inte den revisionsbyrå som företräds. I tidigare forskning framkommer att en lång relation mellan revisor och klient kan innebära att revisorns oberoende samt objektivitet försämras (Carey & Simnett 2006; Knechel & Vanstraelen 2007). Enligt Carey och Simnett (2006) är anledningen till detta att det skapas någon form av lojalitet mellan revisor och dess klient. Det framkommer även att samtliga företagsrepresentanter skulle överväga att byta revisionsbyrå om deras nuvarande revisor bytte från en revisionsbyrå till en annan. Detta stämmer således överens med det Carey och Simnett (2006) säger angående att lojaliteten ligger i relationen till revisorn och inte revisionsbyrån.
Flertalet företagsrepresentanter ser en frivillig byrårotation som överlag negativ på grund av att revisionsprocessen och övriga tilläggstjänster blir smidigare om samma revisionsbyrå och revisor gör revisionen flera år i rad. Detta identifierades av både företagsrepresentanter och revisorer i studiens empiriska material. Utifrån detta går det att konstatera att smidighet är någonting som små företag värdesätter, vilket påverkar deras benägenhet att byta revisionsbyrå. Det framkommer i studien av Knechel och Vanstraelen (2007) att en lång relation mellan revisor och klient kan vara
positivt eftersom revisorn då samlar på sig branschkunskap och erfarenhet om klienten. De empiriska resultaten kan därmed sägas överensstämma med resultaten i studien av Knechel och Vanstraelen (2007). Detta visar således på att de antaganden nämnda tidigare i studien bekräftas, rörande att en nära och långvarig relation mellan revisor och klient skulle medföra fler positiva effekter för de undersökta små företagen än att prioritera oberoende. Att revisionen blir smidigare, att tilläggstjänster kan utnyttjas och att ha en tillgänglig revisor är alla aspekter som prioriteras före en oberoende revisor.