Här analyserar jag resultatet av empirin som jag har fått fram genom min undersökning med hjälp av de relevanta teorier som jag tidigare har beskrivit. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna.
5.1. Museums marknadsföring
Många människor besöker inte museer eftersom bilden av museer är att de är tråkiga, privata och irrelevanta. Jin-Tsann & Chyong-Ling (2005) visade att de flesta museichefer antog att annons i tidningar och tidskrifter är bra sätt att marknadsföra sig. Empirin visar det är bra om Värmlands museum kan ha broschyrer på olika språk eftersom invandare inte vill läsa information på svenska. Invandrare blir mer intresserade och vill läsa om de får information på deras hemspråk.
Många museichefer trodde att museer bör erbjuda program för olika grupper, ha aktiviteter för att matcha besökarnas inlärningsstilar och förklara bra utställningar. De flesta av museerna hade uppdaterat sin hemsida en gång i månad. Ett museums hemsida ger allmän information och utställnings tidtabell för besökare (Jin-Tsann Yeh & Chyong-Ling Lin 2005). Empirin visar att Värmlands museum bör kontakta invandrare genom invandrarföreningar, deras medlemmars maillista och deras hemsidor. Värmlands museum kan skicka information på olika språk till olika invandrarföreningar, till exempel när de har engagemang. Om invandrarföreningar får tryckt materialet från Värmlands museum i förväg kan de sprida information till sina medlemmar. Besökarna ska känna av museets arbete. Museer ska försöka marknadsföra online shoppning på sina hemsidor, där kan de bland annat erbjuda besökare att köpa souvenirer. Museer bör planera och arbeta för att förbättra museers rykte och nå ut till många nya besökare och icke besökare (Jin-Tsann Yeh & Chyong-Ling Lin 2005). Marknadsföringen bör vara utformad på ett sätt som gör att invandrare får mer kunskap om att Värmlands museum är till för alla människor, och inte bara för svenskar.
5.2. Målgrupp
Kunder är olika, de har olika behov, önskemål och förväntningar. Detta är en självklarhet och utgångspunkt i teorier om marknadsföring, men det är svårt för många företag att förstå och använda detta. Att förstå och tillfredsställa kunders behov, önskemål och förväntningar är viktigt men inte tillräcklig. Det som är centralt är förhållandet att kunder upplever en och samma sak med företags budskap (Echeverri & Edvardsson 2002). Värmlands museum bör ha kontinuerlig kontakt med olika invandrarföreningar för att kunna få information om vad de önskar se på utställningar.
Värmlands museum kan gå ut och fråga invandrarna vad de vill ha. Om respondenter som bygger upp en massa saker så frågar vad de är intresserade av att veta om vårt län, om vår stad. Värmlands museum har ordnat Världens fest varje år, då kan museet ta kontakt med olika organisationer som deltar i Världens fest, till exempel kurdisk union, Ryska föreningen. Värmlands museum kan kolla med dem om vad som ska vara intressant för invandrare. Värmlands museum måste ha en dialog för att ha mer förståelse om sina besökares behov.
Kunder kan delas in i grupper, segment, där behov inom gruppen är likartade, medan det finns skillnader mellan segment. Kunder har ofta lika behov om de tillhör en och samma grupp. Uppdelning av kunder - segmentering är ett viktigt verktyg i marknadsföringen. Kunders behov, förväntningar och värderingar är olika mellan segment därför krävs det skilda argument och budskap för olika segment. Om man känner till segmenten kan man nå kunder på ett effektivare sätt genom olika medier, till exempel personlig försäljning, tv- reklam eller tidning. Grunden för marknadsföringen är att anpassa produktvarianter, prisnivå, reklamaktiviteter med mera till olika kunder (Echeverri & Edvardsson 2002). Alla har inte tillräckligt bra ekonomi för att kunna besöka Värmlands museum, speciellt gäller det de som är beroende av socialbidrag.
Värmlands museum måste känna till besökarnas behov och förväntningar för att kunna tillfredställa dem på ett effektivt sätt. Värmlands museum kan ha musik och föreläsningar som på något sätt når nya målgrupper. Värmlands museum kan ordna en stor utställning som belyser saker, till exempel berätta om kurdisk historia. Museet kan förstärka kurders självkänsla att deras historier är viktiga att berätta samt ska ge svenskar en uppfattning om vad det är för människor som man lever tillsammans med.
5.3. Medieval
Många flyktingar som tvingas flytta sig i världen kan varken läsa eller skriva. När man kommer till ett nytt land måste man kunna kommunicera för att få information. Att nå en analfabet med skriven information är omöjligt. Att nå nyinvandrade personer med information på något annat språk än deras egna är ofta ogenomförbart (Herlitz 2007). Empirin visar att information på papper inte når invandrare. Vissa invandrare kan inte läsa svenska. Om det kommer information på svenska då behöver de ha någon i familjen som läser och översätter till deras hemspråk. Det gäller dock inte invandrare med hög utbildning. De flesta invandrare lyssnar inte på svensk radio och tittar lite på svensk tv om de inte är högt utbildade. Värmlands museum kan ha en tid på radio för att kunna sprida information på olika språk. Det är bättre att höra än att läsa.
Hur människor tar till sig kommunikation skiljer mycket ifrån varandra. Därför är det viktigt för företag att känna till egenskaper hos målgrupper som påverkar vilken form på reklam som de är intresserade av. Att matcha mediet med målgrupp är det viktigaste steget i medievalsprocessen. Syftet med att använda ett medium är att nå målgruppen. Därför måste vi vara säkra på att mediet verkligen når målgruppen (Dahlén & Lange 2003). Empirin visar att affischering inte är bra sätt att nå invandrare eftersom de inte är vana vid det. Värmlands museum kan nå invandrare med information genom att kontakta olika Komvuxskolor.
Det finns många invandrargrupper och föreningar som Värmlands museum kan samarbeta med. Värmlands museum kan göra ett avtal om samarbete med olika invandrarföreningar, där Värmlands museum kan markera vad museet gör för invandrarföreningar, vad invandrarföreningar gör och vad museet och föreningar kan göra tillsammans. Om Värmlands museum gör ett avtal med olika föreningar får de regelbunden information från museet. På så sätt kan föreningar sprida information till sina medlemmar om varje utställning på Värmlands museum.
Media kan delas in i aktiva och passiva media. Aktiva media kräver att man är aktiv för att reklam ska uppmärksammas till exempel tidningar, webbplatser. De här medierna kräver att man själv anstränger sig för att ta del av innehållet därför kan man själv bestämma om man vill ge tid åt reklamen (Dahlén & Lange 2003). Invandrare går sällan till Värmlands museums hemsida för att se vad som händer. Värmlands museum kan lägga information på facebook eller
förbättra sin hemsida genom att ha en prenumererad plats, där folk kan registrera sig. Information och nyheter från Värmlands museum skickas då automatisk till många personer.
Passiva media kräver inte att man är aktiv för att reklam ska uppmärksammas. Man är passiv mottagare av innehållet i mediet till exempel tv, radio. Det är svårare att avstå från att se eller höra, än att låta bli att läsa (Dahlén & Lange 2003). Empirin visar att information på papper inte är ett effektivt sätt att nå invandrare utan muntlig kommunikation är ett bättre sätt. Vi har så mycket pappersinformation här i Sverige, så folk orkar inte läsa på anslagstavla och reklam i postlåda. Det bör finnas en lokal radiokanal för invandrarföreningar så att de kan sprida information om Karlstad på sina språk.
5.4. Kultur
Man måste ha uppfattning om varför människor beter sig på olika sätt i samma situation. En person har ett visst beteende på grund av att den person har vuxit upp i en viss miljö, och andra personer som vuxit upp i en annan miljö har ett annat beteende. Om vi vill påverka andra kulturer, måste vi lära oss en del om deras kulturer. Vi ska ha förståelse för hur deras värderingar skiljer sig från våra. Färdighet baseras på medvetenhet, kunskap och övning. Vi måste känna tillfredsställelse av att kunna klara oss i den nya miljön (Hofstede & Hofstede 2008). Empirin visar att en invandrarförening försöker arbeta för att hjälpa deras medlemmar har en bättre förståelse om svensk kultur. Invandrare fick lära sig om svensk musik, svensk dans, svensk teater, svensk mat och svenska högtider. Med hjälp av dessa kunskaper kommer invandrare att trivas bättre här i Sverige. De flesta respondenter tycker att Värmlands museum är speciellt bra för utländska personer att förstå mer om svensk kultur.
Om invandrare är högt utbildade då vet de lite mer om andra länder, till exempel Sverige, Italien, Amerika. Invandrare är högt utbildade har omvärlds uppfattning så det kan vara intressant att veta om ett annat land. Invandrare som har bara en liten bit som de vet någonting om är det sina egna kulturer som de är mest intresserade av.
Invandrare är inte annorlunda än de som är födda i Sverige. Men religion och kultur måst man kanske lära sig. Människor agerar på olika sätt beroende på vad de har för bakgrund. Empirin visar att invandrare inte måste bli hel svensk utan svenskarna måste också lära sig att förstå andra kulturer. Ju mer
samarbete och regelbundna kontakter Värmlands museum har med invandrarföreningar desto bättre att förstå och påverka deras åsikter.
En svensk respondent har arbetat med kvinnor som har olika utländska bakgrunder tycker att hon hade fått en hel annan förståelse för kvinnors gemenskap. Kvinnorna är väldigt lika oavsett färg, form, land så har de så mycket gemensam fast de säger och utrycker sig på olika sätt.
Värmlands museums mat bör förbättras genom till exempel genom att erbjuda mat från olika länder. Billiga alternativ på mat bör finnas för att locka mer folk.
5.5. Mångfald
Förut har företag inte intresse av att identifiera sina kunder utifrån olika perspektiv, till exempel kön, ålder eller etnisk. Företag uppfattar kunder som en homogen grupp och har liknande värderingar. Detta har gjort att många företag inte kunna expandera sin verksamhet på grund av bristande kunskaper om kunder och tappar intresse för marknaden. Med tiden har många företag upptäckt att de måste arbeta med jämlikhet och mångfald (Roth 2008). Värmlands museum bör vara mer aktivt och öppet för nya människor som finns i samhället idag. Sverige idag är inte samma som Sverige för 20 år sedan. Förut på affärer finns bara svensk mat men nu finns en blandning av mat. Värmlands museum måste anpassa sig för att kunna vara med i denna samhällsutveckling. Värmlands museum bör samarbeta med invandrarföreningar och Komvuxskolor om museet vill nå invandrare.
Svenska organisationer bör satsa mer på anställdas utbildning och i mindre omfattning utvecklar organisatoriskt stöd för mångfald. En viktig erfarenhet är att mångfaldsarbetet ska rikta sig till alla i organisationen (Nilsson Fägerlind 2004). Empirin visar att Värmlands museum måste ha aktiva personer som ska arbeta hårdare och samarbeta kontinuerligt med invandrarföreningar.
5.6. Besökare på museum
Hur människor väljer att konsumera kultur och fritidsaktiviteter har med intresse, livsstil och livscykel att göra. Man måste ha lite kunskap om varför en person väljer att besöka, återbesöka eller inte besöka ett museum (Burton et al. 2009). Värmlands museum måste göra så att invandrare förstår varför de kan
ha glädje av att besöka museet. Värmlands museum måste hela tiden tänka på vad de har för verksamhetens syfte och vad de vill uppnå. Nu är Värmlands museum bättre än förut. Ibland har Värmlands museum ordnat aktiviteter för invandrare. En Världens fest i några dagar om året ger inget om Värmlands museum inte arbetar vidare. Värmlands museum bör fortsätta arbeta och ha regelbundna kontakter med olika invandrarföreningar så att museet kan ha mer erfarenheter.
Museer behöver samarbeta med andra parter i sina närheter för att skapa mervärde för kunder och skapa fördelar för organisationer som annars kan vara konkurrenter (Burton et al. 2009). När invandrare besöker Värmlands museum är det bra om det finns någon som kan berätta för dem på deras hemspråk så att de förstår. Det är viktigt att de har förståelse eftersom den gör att de blir mer intresserade.
Det är bra om Värmlands museum kan ha ett lite rum som är öppet några timmar i veckan så att vissa invandrarföreningars medlemmar kan samlas om de inte har sina egna lokaler.
5.7. Fri entréavgift på museer
Frågan om fri entréavgift på museer diskuteras fortfarande i många länder. Det är fortfarande brist på kunskap om effekter av fritt inträde påverkar olika besökarsgrupper (Lampi & Orth 2009).
Lampi & Orth (2009) visar att vissa besökare är mindre benägna att besöka museer efter det att en relativ låg avgift införts. Besökare som regelbundet konsumerar kultur är dock villiga att besöka museer oavsett avgiftsnivå. Inträdesavgift påverkar således vem som besöker museet. Empirin visar också på olika uppfattningar om entréavgifter. Tre respondenter tycket att det bör vara gratis att gå på Värmlands museum. Det bör vara gratis vid vissa tillfällen att gå på Värmlands museum så att inte klasskillnader förstärks. Värmlands museum kan bjuda invandrarföreningar på ett besök på museet, speciellt att kvinnor kan ta med sina barn. Värmlands museum kan bjuda in olika invandrarföreningar till en gratis visning till exempel utställningar i Torsby.
5.8. Utställningar
Museer erbjuder mängder av information, men besökares mottaglighet och tid är begränsade, vilket gör att besökare väljer att se på intressanta utställningar inom den tillgängliga tiden (Bohnert et al. 2008). Värmlands museum kan ha några intressanta utställningar och aktiviteter med dans eller musik från olika länder. Värmlands museum kan kolla vad det finns för kulturer i olika invandrargrupper sedan ordnar utställningar som kommer från de länder, till exempel Thailand, Kina. Värmlands museum kan ge mer tid för olika invandrarföreningar så att de kan visa sina program och sina kulturer. Värmlands museum kan ordna utställningar oftare.
Empirin visar att invandrare är mer intresserade av sin egen kultur än den svenska kulturen. Värmlands museum kan bjuda in olika grupper, till exempel dansgrupper från Ukraina eller Ryssland, då kommer det förstås mer folk till sådana utställningar och aktiviteter.
En personlig guide är medveten om besökares intresse och tidsbegränsningar och skulle kunna lösa dessa problem (Bohnert et al. 2008). Invandrare kan besöka Värmlands museum först, sedan kan de titta på dans och lyssna på musik. Värmlands museum kan också ha utställningar på några språk på Kronoparken eftersom många invandrare bor där.