Värmlands museum

Hop Tran

Värmlands museum

En studie om hur museet kan öka mångfalden

bland besökarna.

Företagsekonomi

C-uppsats

Termin: 10-09-05

Förord

Jag vill först tacka alla de som har ägnat sin tid åt mina undersökningsfrågor. Därefter vill jag tacka Värmlands museum för att jag fått denna möjlighet att skriva uppsatsen åt dem, och speciellt Mari Stenström som ställt upp och gett mig en del av information om verksamheten. Jag vill även här rikta ett stor tack till min snälla handledare Margareta Bjurklo som under processens gång gjort en stor insats genom att hjälpa och stötta mig. Slutligen vill jag också tacka bibliotekarie, Berit Hjort för hennes engagemang. Utan dessa personers hjälp så skulle jag nog aldrig ha lyckats med att genomföra denna uppsats.

Karlstad januari 2010

Sammanfattning

”Värmlands museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun och Värmlands museiförening. Sedan 2003 ansvarar Region Värmland för landstingets del” (Värmlandsmuseum 2010, s. 1). Värmlands museum ser att de flesta av besökare som kommer på besök är de som har svensk bakgrund. Värmlands museum vill nu arbeta för att locka olika kategorier av människor oberoende av klass, kön, generation och etnicitet. Värmlands museum vill få människor att förstå att det är till för alla. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna. För att uppfylla syftet har en kvalitativ empirisk studie genomförts. Empirin består av sex intervjuer med personer som arbetar i olika invandrarföreningar. Empirin har sammanställts och kategoriserats utifrån uppsatsens tre frågeställningar. Nedan är de svar på mina forskningsfrågor.

Hur uppfattar invandrarföreningar Värmlands museum? De intervjuade personerna uppfattar Värmlands museum på olika sätt. En del tycker att museet är ett hus för alla. Värmlands museum är ett centrum för kultur i Värmland och är speciellt bra för utländska personer att förstå mer om svensk kultur. Andra uppfattar inte att Värmlands museum är till för alla eftersom alla inte har tillräckligt bra ekonomi för att kunna besöka museet. Speciellt gäller det de som är beroende av socialbidrag. Att besöka museet kostar mycket för en stor familj. Uppfattningen att Värmlands museum inte är till för alla kan också bero på olika syn på vad som är intressant.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4 1.1. Bakgrund ... 4 1.2. Problemformulering ... 4 1.3. Begreppsdiskussion ... 5 1.4. Syftet ... 6 1.5. Frågeställning ... 6 2. METODDISKUSSION ... 7 2.1. Tillvägagångssätt ... 7 2.2. Val av metod ... 7

2.3. Insamling och bearbetning av data ... 8

2.4. Urval ... 9 2.5. Trovärdighetsdiskussion ... 9 3. TEORI... 11 3.1. Museums marknadsföring ... 11 3.2. Målgrupp ... 12 3.3. Medieval ... 13 3.4. Kultur ... 14 3.5. Mångfald ... 15 3.6. Besökare på museum ... 16

3.7. Fri entréavgift på museer ... 17

3.8. Utställningar ... 18

4. EMPIRI ... 19

4.1. Hur uppfattar invandrarföreningar Värmlands museum? ... 19

4.2. Hur kan Värmlands museum göra för att nå ut till invandrargrupper? 20 4.3. Vad bör Värmlands museum tänka på i sina utställningar/program för att öka antalet invandrarbesökare?... 23

5. ANALYS ...26

5.2. Målgrupp ... 27

5.3. Medieval ... 28

5.4. Kultur ... 29

5.5. Mångfald ... 30

5.6. Besökare på museum... 30

5.7. Fri entréavgift på museer ... 31

5.8. Utställningar ... 32

6. SLUTSATS OCH REKOMMENDATION ... 33

6.1. Slutsatser ... 33

1. INLEDNING

I det här kapitlet ger jag en kort beskrivning av bakgrunden till hur jag har kommit fram till ämnet som kommer att behandlas i uppsatsen samt varför det är intressant att studera. Jag ger även en kort beskrivning av problemformuleringen och syftet.

1.1. Bakgrund

Idén till uppsatsen kom vid universitetets marknadstorg. Där presenterade Värmlands museum sin verksamhet. Deras mål att locka nya målgrupper till sin verksamhet och sträva efter att öka etnisk mångfald intresserade mig. ”Värmlands museum är en stiftelse som bildades 1980 av Värmlands läns landsting, Karlstads kommun och Värmlands museiförening. Sedan 2003 ansvarar Region Värmland för landstingets del” (Värmlandsmuseum 2010, s.1). På museet finns fasta utställningar som guidar genom 10 000 år av Värmland och tillfälliga utställningar visas varje år. Museet har också konstavdelning, lokaler för konferenser, kafé, restaurang och butik. I butiken erbjuder de olika produkter som vykort, böcker, roliga prylar och värmländskt konstverk.

Värmlands museum är ett av Sveriges mest populära länsmuseer. Verksamhetens besökssiffror är ganska höga och under året 2009 hade nästa en kvarts miljon personer besökt museet i Karlstad (Värmlandsmuseum 2009). Museet ser att de flesta av besökare som kommer på besök är de som har svensk bakgrund. Tanken växter hos museet att de vill locka olika kategorier av människor oberoende av klass, kön, generation och etnicitet. Museet vill få människor att förstå att det är till för alla.

1.2. Problemformulering

flyktinginvandring och anhöriginvandring till dem som redan var i Sverige. Under 1990-talet kom de flesta människor till Sverige som krigsflyktingar (Göransson 2005b). Antalet personer med utländsk bakgrund har ökat snabbt och idag utgör de cirka 17 procent av Sveriges invånare, vilket gör att Sverige är ett mångkulturellt samhälle (Roth 2008).

Människor förflyttar sig för att få en bättre försörjning, ett bättre liv, på grund av krig, naturkatastrof med mera (Roth 2008). Detta leder till att vi idag kommer att träffa människor från olika kulturer till exempel i skolan, i affärer och på arbetsplatser. Den kulturella skillnaden gör att människor tänker och beter sig på olika sätt. Under de senaste åren har många restauranger och mataffärer öppnats för att möta efterfrågan av annan typ av mat. Även i andra branscher har företag märkt en efterfrågan på nya produkter och de vill locka till sig nya kundgrupper. Värmlands museum är inte riktigt med i denna samhällsutveckling. Mångfalden speglas inte tydligt i verksamheten till exempel i utställningar och i butiksdelen. Museet vill också locka till sig nya målgrupper eftersom de flesta av besökarna nu är svenskar. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle därför måste museet anpassa sig för att kunna öka mångfalden bland besökarna.

Värmlands museum hade under 2009 ordnat över 250 offentliga arrangemang. En stor del av programverksamheten ordnades med andra aktörer. Verksamhetens mål är att nå många olika målgrupper och spegla mångfald i konst, historia och så vidare. Ett arrangemang som många invandrargrupper deltog i var Världens fest (Värmlandsmuseum 2009). Värmlands museum har under de senaste åren börjat arbeta för att uppnå verksamhets mål med avseende på att öka mångfalden. Museet vill nu arbeta för att ge invånarna i hela länet en museiverksamhet som ”är en del av samhällets kollektiva minne. Det är öppet för allmänheten och medverkar i samhällsutvecklingen” (Värmlandsmuseum 2010, s.1).

1.3. Begreppsdiskussion

Enligt Nationalencyklopedin (2010b) definieras svensk som ”personer från Sverige oavsett kön”. Definitionen är otydlig och svårt att begripa. Det är upp till varje person hur man tolkar begreppet.

Enligt Nationalencyklopedin (2010a) definieras invandrare som ”personer som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år”. Det är svårt att veta vad man menar när man pratar om invandrare. Man måste ange om man avser personer som är utländska medborgare, utrikes födda eller medlemmar av andra generationen inflyttade det vill säga personer som själva är födda i Sverige men med minst en utrikes född förälder.

Enligt en äldre definition (före 2002) definieras personer med utländsk bakgrund som personer som är utlandsfödda eller svenskfödda med minst en utlandsfödd förälder. Från officiellt håll har man sedan 2002 infört en ny definition av invandrarbakgrund/utländsk bakgrund som omfattar utlandsfödda samt de svenskfödda personer, som har två utlandsfödda föräldrar (Göransson 2005b).

Myndighetsbegreppet invandrare avser personer födda utomlands. För dem som är födda i Sverige och har två utlandsfödda föräldrar används begreppen invandrarbakgrund/utländska bakgrund (Göransson 2005a). I uppsatsen använder jag begreppet invandrare då uppsatsen främst behandlar personer som är födda utomlands.

1.4. Syftet

Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna.

1.5. Frågeställning

 Hur uppfattar invandrarföreningar Värmlands museum?

 Hur kan Värmlands museum göra för att nå ut till invandrargrupper?

2. METODDISKUSSION

I det här kapitlet beskriver jag hur jag har gått tillväga i uppsatsarbetet. Jag kommer även att redogöra för vilken typ av metod och datainsamling som jag har använt mig av.

2.1. Tillvägagångssätt

Syftet är att redogöra hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer med personer som arbetar på olika invandrarföreningar och Medborgarkontoret på Kronoparken.

2.2. Val av metod

En stor och tydlig skillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoder är att en kvantitativ metod baseras på siffror, ofta med frågeformulärsundersökning. En kvalitativ metod baseras på ord, ofta med intervjuer för att sträva efter förståelse om människors uppfattning om något. Kvalitativ metod kan vara ett öppet samtal om något ämne mellan intervjuare och respondenter. I de studier där det krävs en djupare förståelse är en kvalitativ metod att föredra. Vill man ta redan på förekomsten av något fenomen, exempel antal procent, bör en kvantitativ metod användas (Jacobsen 2002).

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in relevant information. En kvalitativ metod är en öppen metod, där forskare inte styr den information som samlas in (Jacobsen 2002). Jag vill försöka förstå hur människor uppfattar, tänker och tycker därför kändes en kvalitativ metod mest relevant. Jag vill även få information om åtgärder Värmlands museum kan använda för att locka nya målgrupper till verksamheten i framtiden utifrån de olika invandrarföreningars förslag.

undersöknings syfte var att få fram invandrarföreningars åsikter anser jag att de öppna individuella intervjuerna passar bäst.

2.3. Insamling och bearbetning av data

Innan intervjuerna skulle genomföras hade jag tagit kontakt med personer i olika invandrarföreningar i god tid. Vid de första kontakterna presenterade jag lite kort mig själv, uppsatsens ämne samt förklarade intervjuns syfte. De första kontakterna bidrog till kontakter med fler invandrarföreningar.

Intervjuerna utgick från en intervjuguide med öppna frågor som hjälp för att verkligen få fram det jag vill veta. Öppna frågor ger individer möjlighet att utrycka sina egna åsikter, samt fördjupa sig i ämnet utan begränsningar (Jacobsen 2002). Med ett stort svarsutrymme kan den öppna intervjun anses vara låg strukturerad. Alla respondenter fick svara på samma frågor och jag har valt att spela in intervjuerna med hjälp av diktafon, för att undervika bortfall av information. Eftersom jag inte kommer att hinna anteckna allt, då finns det en mycket stor risk att jag tappar bort viktig information. Jag har även antecknat under intervjuer för att det kan ge mig stor hjälp senare och visa intresse för respondenter.

Jag har valt att i uppsatsen inte namnge respondenterna. Det är bra att respondenterna kan vara anonyma vilket bidrar till att de känner sig trygga och på så sätt kan de svara ärliga på frågorna (Jacobsen 2002).

2.4. Urval

Undersöknings syfte var att undersöka hur Värmlands museum kan nå invandare med information och hur museet han göra för att locka invandrargrupper till verksamhet. Jag kontaktade Medborgarkontoret på Kronoparken utifrån museets förslag och Internationella Qvinnoföreningen i Karstad, som vänder sig till kvinnor av alla nationaliteter i Karlstad och omnejd. Efter de två första kontakterna fick jag vidare kontakta med två ytterligare föreningar, Ryska föreningen och Sharzads kvinnoförening. Jag valde att intervjua representanter för de här föreningarna eftersom de drivs av invandrargrupper som är intressanta för min undersökning.

2.5. Trovärdighetsdiskussion

En undersökning ska uppfylla två krav: validitet och reliabilitet. Begrepp validitet innebär att empiri måste vara giltig och relevant. Vi ska faktiskt undersöka det som vi vill mäta. Reliabilitet innebär att empiri måste vara tillförlitligt och trovärdigt. Undersökningen måste genomföras på ett korrekt och trovärdigt sätt. Resultatet ska mäta det man är intresserad av och som man kan lita på. Validitet uppfylls då det är oberoende på vilken mätmetod som används och man bör komma fram till ett liknande resultat. Reliabilitet uppfylls om man genomför exakt undersökningen en gång till ska man få samma resultat (Jacobsen 2002). Jag anser att jag inte kan uppnå reliabilitet i min kvalitativa undersökning.

förstått. En diskussion som man kan ta upp och diskutera här är respondenternas svar. Kan man lita på deras svar? Har de gett riktig information och ärlig svar? Det är otroligt svårt att bedöma om svaren är sanna eller inte. För att öka undersöknings tillförlitlighet bör man bygga empiri på fler källor (Jacobsen 2002).

Jag har intervjuat sex personer som är representanter för olika invandrarföreningar, tre av dem är svenska. Svenska respondenterna underlättade genomförandet av intervjuerna för mig då de talar svenska. Jag ser inte de svenska respondenterna som något negativt i intervjuerna eftersom de har arbetat med invandare i många år och har en mycket bra förståelse för invandrarnas kultur. Eftersom de bedriver invandrarföreningar och ordnar aktiviteter vet de vad invandrare är intresserade av och hur man kan nå invandrare. Invandrarerespondenterna kan inte perfekt svenska men de utrycker sig på ett sätt så att jag förstår och de ger mer konkreta svar.

Insamlingsdata tillsammans med teori kopplade jag ihop och analyserade för att få en klarare och djupare förståelse. Jag har intervjuat sex personer, två på Medborgarkontoret på Kronoparken, två på Internationella Qvinnoförening, en på Shazads kvinnoförening och en på Ryska föreningen. Jag är medveten om att jag har för få respondenter för att kunna dra riktiga bra slutsatser till hela populationen, men jag tycker ändå att jag har fått in svaren från invandrargrupper som jag vill undersöka eftersom jag har valt att intervjua personer som är insatta i invandrarföreningar. De har hjälpt mig komma fram till svar på mina frågeställningar.

3. TEORI

I det här kapitlet redogörs teorier som jag anser vara relevanta för uppsatsens problem och syfte.

3.1. Museums marknadsföring

Många människor besöker inte museer eftersom bilden av museer är att de är tråkiga, privata och irrelevanta. Det finns således mycket att fundera över för bland annat museichefer. Jin-Tsann & Chyong-Ling (2005) ville bestämma och jämföra museichefers uppfattningar om marknadsföringsstrategier, kundservice och onlinetjänster på museer. En undersökning genomfördes och resultaten visade att de flesta museichefer var kvinnor mellan 41 till 60 år, hade magisterexamen och mindre än fem år erfarenheter som direktör på konstmuseer eller andra museer. De flesta antog att annons i tidningar och tidskrifter är bra sätt att marknadsföra sig. Många museichefer trodde att museer bör erbjuda program för olika grupper, ha aktiviteter för att matcha besökarnas inlärningsstilar och förklara bra utställningar. De flesta av museerna hade uppdaterat sin hemsida en gång i månad. Ett museums hemsida ger allmän information och utställnings tidtabell för besökare. Direktörens ålder och erfarenhet som museichef påverkade inte deras inställningar till marknadsföringsstrategier. Museichefens kön, ålder och erfarenhet som museichef påverkar inte deras attityder till fördelar med online museum. Manliga museichefer i större städer var mer villiga att betala reklambyråer för att förbättra deras museers bild (Jin-Tsann & Chyong-Ling 2005).

hemsidor, där kan de bland annat erbjuda besökare att köpa souvenirer. Museer bör planera och arbeta för att förbättra museers rykte och nå ut till många nya besökare och icke besökare (Jin-Tsann & Chyong-Ling 2005).

3.2. Målgrupp

Kunder är olika, de har olika behov, önskemål och förväntningar. Detta är en självklarhet och utgångspunkt i teorier om marknadsföring, men det är svårt för många företag att förstå och använda detta. Att förstå och tillfredsställa kunders behov, önskemål och förväntningar är viktigt men inte tillräcklig. Det som är centralt är förhållandet att kunder upplever en och samma sak med företags budskap (Echeverri & Edvardsson 2002).

3.3. Medieval

Många flyktingar som tvingas flytta sig i världen kan varken läsa eller skriva. När man kommer till ett nytt land måste man kunna kommunicera för att få information. Hur ska myndigheter och organisationer nå dem med information? Att nå en analfabet med skriven information är omöjligt. Att nå nyinvandrade personer med information på något annat språk än deras egna är ofta ogenomförbart (Herlitz 2007).

Varje dag tar vi emot mycket informationer med vår syn och hörsel. Det är omöjligt för oss att registrera, bearbeta och komma ihåg allt. Därför måste vi välja vilken information vi ska lägga i minne. Val av information styr av våra förväntningar, intressen och erfarenheter. Man kan välja olika medier för att kommunicera olika budskap, till exempel tv, radio, anslagstavlor med mera. Val av medier är viktig eftersom preferenser kan variera mellan olika kulturer och olika situationer (Herlitz 2007).

Hur människor tar till sig kommunikation skiljer mycket ifrån varandra. Därför är det viktigt för företag att känna till egenskaper hos målgrupper som påverkar vilken form på reklam som de är intresserade av. Den första egenskapen är informationsbehandling, som bestämmer hur personer tar emot information och hur mycket information de söker. Den andra egenskapen visar målgruppers kunskap och påverkar vilken sorts information de är intresserade av och var de söker information. Människor har olika informationsbehov. En del människor vill ha mycket information. Andra människor har svårt att ta emot mycket information eftersom de känner att de blir överbelastade. De vill ha en begränsad information. Att matcha mediet med målgrupp är det viktigaste steget i medievalsprocessen. Syftet med att använda ett medium är att nå målgruppen. Därför måste vi vara säkra på att mediet verkligen når målgruppen. Först identifieras egenskaper hos målgruppen, till exempel demografiska och socioekonomiska egenskaper. Sedan analyseras för att hitta vilket av medier matchar målgruppen på ett bästa sätt. Ett annat sätt är att man tar direkt reda på vad målgruppen använder för media. När man känner till målgruppens medievanor når man dem lättare och effektivare (Dahlén & Lange 2003).

kräver inte att man är aktiv för att reklam ska uppmärksammas. Man är passiv mottagare av innehållet i mediet till exempel tv, radio. Det är svårare att avstå från att se eller höra, än att låta bli att läsa. När företag gör medieval måste man ta hänsyn till sannolikhet att människor kommer att ta del av reklam och hur effektiv reklam kan bli. Ju mer aktivitet som krävs från människor, desto mindre sannolikt att de kommer att ta del av reklam. Men aktivitet är bra för att öka reklams effektivitet. Det beror på att man ägnar tid och får tankar kring reklam, därför minns man reklams innehåll bättre. Däremot har passiv mottagen reklam svårare att minnas reklams innehåll. Det finns båda fördelar och nackdelar med aktiva och passiva medier. Passiva medier gör att reklam blir lätt uppmärksammad men får mindre effekt. Aktiva medier gör att den uppmärksammade reklamen får större effekt men svårare att få reklam uppmärksammad. Utifrån mediernas fördelar och nackdelar kan man utvärdera vilket medium man ska använda för varje specifik reklam (Dahlén & Lange 2003).

3.4. Kultur

Kulturen har förändrats mycket och kommer att fortsätta förändras. Människor förflyttar sig till nya miljöer på grund av svält, naturkatastrofer med mera och detta gör att de hamnar i en helt annan kulturell miljö, ofta utan förberedelser. Först måste de börja lära sig ett nytt språk, men ett annat problem är att de måste lära sig att fungera i en ny kultur. Anpassning till nya miljöer är orsaken till kulturell mångfald (Hofstede & Hofstede 2008).

Att skapa interkulturella kommunikationsfärdigheter har tre faser: medvetenhet, kunskap och färdighet. Medvetenhet: Man måste ha uppfattning om varför människor beter sig på olika sätt i samma situation. En person har ett visst beteende på grund av att den person har vuxit upp i en viss miljö, och andra personer som vuxit upp i en annan miljö har ett annat beteende. Kunskap: om vi vill påverka andra kulturer, måste vi lära oss en del om deras kulturer. Vi ska ha förståelse för hur deras värderingar skiljer sig från våra. Färdighet baseras på medvetenhet, kunskap och övning. Vi måste känna tillfredsställelse av att kunna klara oss i den nya miljön (Hofstede & Hofstede 2008).

Antaganden är det som medlemmar i en kultur tycker vara verklighet och påverkar vad de uppfattar, hur de känner och tänker. Vi brukar inte vara medvetna om antaganden eftersom de ligger utanför vårt medvetande. Värderingar anger vad medlemmar av en organisation anser vara viktiga till exempel frihet, tradition och demokrati. Värderingar är grunden för bedömningar av vad som är rätt eller fel. Normer är oskrivna regler som gör att medlemmar i en kultur förstår vad som förväntas av dem i olika situationer. Kulturen kan styra eftersom den påverkar beteendet via normer och värderingar (Hatch 2002).

3.5. Mångfald

Förut har företag inte mycket kunskaper om kunder. De har inte intresse av att identifiera sina kunder utifrån olika perspektiv, till exempel kön, ålder eller etnisk. Företag uppfattar kunder som en homogen grupp och har liknande värderingar. Företag har betraktat män och kvinnor lika. Man uppfattar att det inte finns skillnad mellan män och kvinnor. Detta har gjort att många företag till exempel livsmedelbutiker, klädaffärer, banker, försäkringsbolag med mera har ”missat” affärer och inte kunnat expandera sin verksamhet på grund av bristande kunskaper om kunder och tappar intresse för marknaden. Med tiden har många företag: McDonalds, IKEA, ICA, Swedbank, Länsförsäkringar upptäckt att de måste arbeta med jämlikhet och mångfald (Roth 2008).

Konkurrens ökar och detta har gjort att många företag och organisationer måste söka nya målgrupper och försöka etablera sig på nya marknader. Swedbank hade öppnat ett antal lokalkontor för att möta olika nationaliteter som bor i till exempel Rosengård, Husby. Länsförsäkringar har insett att personer med invandrarbakgrund behöver också ett försäkringsskydd. Livsmedelbutiker har ökat sin mångfald av varor för att möta det mångkulturella samhället (Roth 2008).

strukturer och processer. Svenska organisationer bör satsa mer på anställdas utbildning och i mindre omfattning utvecklar organisatoriskt stöd för mångfald. En viktig erfarenhet är att mångfaldsarbetet ska rikta sig till alla i organisationen. De flesta svenska organisationer som arbetar med mångfald fokuserar på etnicitet och även på kön. De kan antingen välja att ha mångfald i arbetskraften eller bland sina kunder. Att arbeta med mångfald ges framgångsrik och lönsam för organisationer. Organisationer arbetar med mångfald idag är en investering för att möta kunder och arbetsmarknad på framtiden. Mångfaldssatsningen görs organisationer blir bättre på att läsa av kunders behov och efterfråga. Svenska myndigheter och verksamheter inom offentlig sektor bör också arbeta med mångfald för att skapa trovärdighet och legitimitet bland medborgare (Nilsson Fägerlind 2004).

En stor del av forskningar om etnisk mångfald och kapacitet använder data från privata organisationer men Pitts och Jarry (2009) väljer att fokusera på offentliga organisationer. Förklaringen är att normer på offentliga organisationer kring mångfald och integration är olika. Resultatet av deras studie visar att om olika grupper ges mer tid att utföra uppgifter och fokusera på att bygga team kan ett första steg i mångfaldshantering uppnås (Pitts & Jarry 2009).

3.6. Besökare på museum

Hur människor väljer att konsumera kultur och fritidsaktiviteter har med intresse, livsstil och livscykel att göra. Man måste ha lite kunskap om varför en person väljer att besöka, återbesöka eller inte besöka ett museum. Att fastställa vilka faktor som är viktiga för en kulturkonsument är komplext och metoder för att ta redan på de komplikationerna är inte lätta att identifiera. Syftet med en studie av (Burton et al. 2009) var att avgöra användbarhet av en modell för att identifiera faktorer som är viktiga för kulturkonsumenter.

ett antal aktiviteter under till exempel en dagsutflykt. De organisationer som kan tillfredsställa deras behov erbjuder till exempel ett färdigt paket och förlänger öppettider under vissa tider av året. Det innebär att museer kan reagera på besökarnas efterfråga och tillfredsställa deras behov antingen ensamma eller samarbeta med andra fritids- och kulturaktivitetsleverantörer (Burton et al. 2009).

3.7. Fri entréavgift på museer

3.8. Utställningar

Museer erbjuder mängder av information, men besökares mottaglighet och tid är begränsade, vilket gör att besökare väljer att se på intressanta utställningar inom den tillgängliga tiden. En personlig guide är medveten om besökares intresse och tidsbegränsningar och skulle kunna lösa dessa problem. De flesta museer har dock resursbegränsning och därmed inte råd med personlig guide (Bohnert et al. 2008).

En alternativ lösning är elektronisk guide som ger rekommendationer om intressanta saker och anpassar innehållet baserat på besökarnas beteende. Information om besökares intresse och beteende på museer lagras i en modell. Till exempel den rumsliga utformningen av miljö påverkar besökares beslut om vilka utställningar de ska se och i vilken ordning. Därför bör denna faktor förbättras efter besökares beteende (Bohnert et al. 2008).

Bohnert et al. (2008) har utfört experiment och kommit fram till att en viktig faktor som påverkar besökarnas beteende i en homogen utställning är layouten på ett fysiskt utrymme. Men denna slutsats är kanske inte giltig i ett utrymme av heterogena utställningar. Dessutom föreslår författarna att arbeta på följande sätt: samlas först ihop alla obesökta platser och rangordna dem utifrån en intressemodell. Sedan används en övergångsmodell för att gissa de platser som besökare mest sannolikt vill besöka nästa. Vidare genomförs en strategi för en sammanslagning av dessa listor, till exempel om platser som besökare kommer sannolik att besöka bör ändå ingå eller ta bort. Slutligen levereras en rekommenderad lista på platser för besökare, som gör att det är möjligt för besökare att handla på de rekommendationer som de tycker är lämpliga (Bohnert et al. 2008).

4. EMPIRI

I det här kapitlet redovisar jag de svar jag fått av respondenterna, svaren kategoriseras utifrån uppsatsens tre frågeställningar.

4.1. Hur uppfattar invandrarföreningar Värmlands museum?

Uppfattningar bland respondenterna om Värmlands museum är olika. En del känner ganska bra till Värmlands museum eftersom deras föreningar har samarbetat och haft bra kontakt med museet. En av respondenterna hade samarbetat med Värmlands museum i ett projekt i fjol. Det var ett samarbete mellan Karlstads kommun, Karlstads universitet och museet men efter det hände det ingenting.

De flesta föreningarna har mest kontakt med Värmlands museum när det är Världens fest. En av föreningarna brukar gå dit med sin kvinnogrupp. Värmlands museum kan kontakta dem om vad man kan göra tillsammans. Föreningen deltar i Världens fest i flera år och tycker att museet är bra.

”Museet är ganska bra uppdaterat, har utställningar och olika teman under året. Sen är det trevligt att gå dit och fika.”

En del respondenter vet litet om Värmlands museum men alla de hade varit på museet minst två gånger tillsammans med sina skolor när de läste SFI. En av föreningarna har aldrig samarbetat med Värmlands museum förut men de tänker besöka museet här i Karlstad och i Stockholm om de får bidrag till resan.

”Vi hade arbetat med ett projekt som handlade bland annat om svensk musik, svensk

dans, svensk teater, svensk mat och svenska högtider. Föreningens mål är att invandrare ska ha en bättre förståelse om svensk kultur och på så sätt kommer de att trivas bättre här i Sverige.”

En av respondenterna anger att deras organisation har väldigt lite kontakt med Värmlands museum.

Vissa respondenter tycker att museet är speciellt bra för utländska personer att förstå mer om svensk kultur.

”Museet är ett centrum för kultur i Värmland.”

Men en av respondenter fick en upplevelse i somras när hon åkte med de andra turisterna på en båt.

”Det fanns ingen information på utsidan när vi passerade museet, jag hörde alla turister

som åkte med på båten sa: vad är det där för något? Museet bör skylta ut i kring att detta är vårt vackra museum. Jag visst vad det var för hus, men som turister när de åkte runt där och såg det vackra huset, men ingen information. Museet bör ha till exempel en stor skylt som står Värmlands museum ut emot vattnet. Jag tycker att museet är ett hus för alla.”

Några av respondenterna uppfattar inte att Värmlands museum är till för alla eftersom det inte finns broschyrer på andra språk. Alla har inte tillräckligt bra ekonomi för att kunna besöka museet.

”Man måste betala en avgift på 20 kronor, 30 kronor. En stor familj kostar det mycket.”

En annan förklaring är att det beror också på olika syn på vad som är intressant. Värmlands museum kan vara mer aktivt och öppet för nya människor som finns i samhället idag.

”När man går till stad ser man en blandning av folk. Sverige idag är inte samma som Sverige för 20 år sedan. Nu på affärer finns en blandning av mat. Om man jämför ser man att för 20 år sedan då finns bara svensk mat. Museet måste anpassa sig. Det är jätte roligt att arbeta med invandrare. Man kan samarbeta med föreningar och skolor. Om man vill nå och påverka invandrare måste man satsa mer på samarbetet och lyssna på deras åsikter.”

4.2. Hur kan Värmlands museum göra för att nå ut till

invandrargrupper?

Affischering är inte bra sätt att nå invandare eftersom de inte är vana vid det. Information på svenska vill de inte läsa. Men om man skickar information på deras hemspråk blir de mer intresserade och vill läsa direkt.

För det första kan Värmlands museum kontakta invandrare genom invandrarföreningar, deras medlemmars maillista och deras hemsidor.

”Museet kan skicka information till varje föreningsledare så att de kan lägga ut på deras

hemsidor, skicka mail eller sms till deras medlemmar. Museet kan skicka information på olika språk till olika föreningar, till exempel när de har engagemang om de får tryckta material från museet i förväg kan de sprida information till deras medlemmar.”

Värmlands museum bör marknadsföra sig och få fram mer kunskap till invandrarna om att museet finns och är till för alla.

”Det sitter inte bara svenskar och utnyttjar det här stället utan det är öppet för dig. Kom

dit och ta del ut av det.”

Ett annat alternativ är att lägga information på facebook.

”Museet kan ha en prenumererad plats på sin hemsida där folk kan registrera sig.

Information och nyheter från museet skickas automatisk till många personer”.

Invandrare går sällan till Värmlands museum hemsida för att se vad som händer. En av respondenterna anger dock att eftersom hon inte läser tidningar och tittar inte på tv, så detta är ett bra sätt att få information från museet. Det är bra att Värmlands museum kan ha information på olika språk. Två respondenter tycker att Karlstads kommun kan säga till att det ska finnas en lokal radiokanal för invandrarna, en radio tid som invandrarföreningar kan sprida information på olika språk. De tycker att varje invandrarförening kan få tio minuter var, kanske olika landsmän kan prata till sina landmän här i vår stad.

”Vi har så mycket pappersinformation här i Sverige, så jag tror inte att folk orkar läsa på anslagstavla och i postlåda. Om man har barn i skola så kommer det en mängd information från skolan, en mängd reklam i postlåda från affärer.”

En annan föreningsrepresentant tror att muntlig kommunikation är ett bra sätt att nå invandrare med information.

Föreningsrepresentanten märker att information på papper inte når invandrare. Det gäller dock inte invandrare med hög utbildning.

”Vissa kan inte läsa då behöver man ha någon i familjen som läser och översätter om det kommer information på svenska.”

En av respondenterna tror att de flesta av invandrare inte lyssnar på svensk radio och tittar lite på svensk tv om de inte är högt utbildade.

”Man kan ha en tid på radio för att sprida information på olika språk. Det är bättre att

höra än att läsa. Det gäller att hitta ingångar.”

”Man måste ha arrangemang och aktiva personer. Man måste arbeta hårdare och samarbeta med invandrare mer. Det är inte bra att glömma invandrare efter man har uppfyllt sitt programs mål. Man ska inte bara arbeta under en period utan man måste arbeta tills vidare. Museet ska arbeta för alla inte bara för sig själv.”

Man ska hitta ett gemensamt intresse för både Värmlands museum och invandrare. Det finns många invandrargrupper och föreningar som Värmlands museum kan kontakta. Värmlands museum brukar samarbeta med skolor och ordna gemensamma utländska kulturer med invandrare.

”Museet kan komma till SFI på komvux skola för att berätta och förklara vad museet är.

På så sätt kan man sprida information.”

Värmlands museum bör ge mer reklam genom kontakter med olika invandrarföreningar.

”En förening kan göra ett avtal om samarbete med en annan förening eller en organisation,

till exempel vi kan göra ett avtal med Värmlands museum där vi kan markera vad vi gör, vad de gör för oss och vad vi kan göra tillsammans. När museet ordnar Världens fest då blir det kontakt. Vi gör något ting tillsammans men efter den blir det ingen mer kontakt. Om vi gör ett avtal får vi regelbunden information från museet. På så sätt kan vi sprida information till våra medlemmar om varje utställning. Avtal med olika invandrarföreningar kan musset göra.”

4.3. Vad bör Värmlands museum tänka på i sina

utställningar/program för att öka antalet invandrarbesökare?

En av invandrarföreningarna märker att om de vill visa svenska kläder eller svenskt hantverk så är det inte inressant.

”Om man är invandrare med höga utbildade då vet man lite mer om andra länder, till exempel Sverige, Italien, Amerika. Man har omvärlds uppfattning så det kan vara intressant att veta om ett annat land också. Om man har bara en liten bit som man vet någonting om är det sina egna kulturer som man är mest intresserade av.”

Några respondenter föreslår att Värmlands museum kan ha några utställningar från olika länder. Musik gillar invandrare alltid och även dans från olika länder. ”Museet kan kolla lite vad det finns för kulturer i de folkgrupper som har kommit och göra

utställning som kommer från det landet, till exempel Thailand, Kina.”

Många respondenter tror att invandrare är mer intresserade av sin egen kultur än den svenska kulturen.

”Museet kan bjuda in olika grupper, till exempel dansgrupper från Ukraina eller

Ryssland, på så sätt kommer förstås mer folk till sådana utställningar och arrangemang. Sådana kontakter bör utvecklas. Museet kan bjuda in olika föreningar till en gratis visning till exempel i Torsby. Vi kan fixa en buss och åka då blir det jätteintressant”.

I intervjuerna finns förslag om att Värmlands museum kan ordna till exempel program som ska visa olika kulturer med musik och dans. Invandrare kan besöka museet först, sedan kan de titta på dans och lyssna på musik. Värmlands museum kan också ha utställningar på några språk på Kronoparken eftersom många invandrare bor där.

”Museet kan ha musik, föreläsningar som på något sätt når nya målgrupper. Museet kan

ha en stor utställning som belyser saker, till exempel berätta om kurdisk historia. Museet kan stärka kurders självkänsla att deras historier är viktiga att berätta samt ska ge svenskar perspektiv på vad det är för människor som man lever tillsammans med. Det är mycket man kan göra. Det handlar om att ha fantasier”.

”Det handlar om att bygga en verksamhet som faktisk känns viktig och angelägen, då

kanske man måste ge det tid. Man måste arbeta kontinuerligt med det. Det handlar om utställningsarbete att man gör en satsning, markerar att man är en institution som är till för alla. Det är en kunskap man förmedlar i folkutbildning. Man får arbeta med olika planer. Utställning måste vara bra, seriös och man ska ha en tanke bakom.”

Värmlands museum kan ge chanser till olika invandrarföreningar, till exempel de kan visa saker när det är högtider i olika länder så att man förstår mer om andra kulturer.

”Man måste veta vad det är man gör i verksamheten och varför. Man måste ställa sig frågor hela tiden varför jag är här, vad jag vill, vad syftet är med det här. Det är oavsett vad man har för kulturs bakgrund men man måste ha ett intresse. Det är svårt att säga att de här utställningarna är ointressanta, men om man har en stor invandrargrupp kan man försöka lyfta fram det på något sätt.”

”Nu är museet bättre än förut. Det händer aktivitet då och då för invandrare. Det är bra

att man håller på att arbeta hela tiden, inte bara under en period. Till exempel International dag, det är bara en dag eller några dagar under året. Det är inget ting. Om man arbetar på riktig måste man ha tider att arbeta med invandrare så att man har mer erfarenheter. En Världens fest i några dagar om året ger inget om man inte arbetar vidare. Museet bör fortsätta arbeta och ha regelbundna kontakter med olika föreningar”.

Värmlands museum måste göra så att invandrare förstår varför de kan ha glädje av att besöka museet.

”Först måste man ställa en fråga: hur många gånger besöker man museum i hela sitt liv?

Det är en eller två gånger plus att varje gång museum har nya saker eller ändrar på något och när museum har ordnat fest, nya aktivitet.”

När invandrare besöker Värmlands museum är det bra om det finns någon som kan berätta för dem på deras hemspråk så att de förstår. Det är viktigt att de har förståelse eftersom den gör att de blir mer intresserade.

”När de kommer med sin svenska lärare vill de kanske inte komma. Därför lyssnar de inte

och tänker bara på tiden när det är slut och de får gå hem. Men till exempel på föreningen, när man berättar och förklarar för de på hemspråk varför man besöker museet börjar de förstå och vill veta mer.”

”Fri entréavgift på museet så att det inte skapa klasskillnader och folk kan ta del av olika

kulturer.”

”De som har socialbidrag bör museet bjuda dem, inte bara en gång per året eller någon gång speciell.”

”Museet kan bjuda invandrarföreningar på ett besök på museet, speciellt att kvinnor kan ta med sina barn.”

Värmlands museum kan gå ut och fråga invandrarna vad de vill ha. Om respondenter som bygger upp en massa saker så frågar vad de är intresserade av att veta om vårt län, om vår stad. Vi måste ha en dialog var vi än befinner oss i samhället.

”Museet har ordnat Världens fest då kan de ta kontakt med olika organisationer som har

varit med, till exempel kurdisk union, rysk förening. Museet kan kolla med dem om vad som ska vara intressant”.

När det gäller mat på Värmlands museum bör museet förbättras genom till exempel har mat från olika länder.

”Det är kanske litet dyrt med mat, museet kan locka folk med billiga alternativ.”

En av respondenterna tycker att hennes förening kan få en plats eller ett rum på Värmlands museum, dit kan alla medlemmar i föreningen samlas eftersom de inte har en egen lokal.

”Om museet kan fixa ett lite rum som är öppet några timmar i veckan så att folk kan

komma dit, till exempel några timmar för rysk förening, några timmar för en annan invandrarförening.”

En svensk respondent har arbetat med kvinnor som har olika utländska bakgrunder tycker att hon hade fått en hel annan förståelse för gemenskap.

”Det hade öppnat ögonen för mig att vi kvinnorna är väldigt lika oavsett färg, form, land så har vi så mycket gemensam vi kvinnorna fast vi säger och utrycker oss på olika sätt.”

En annan respondent tycker också att invandrare inte är annorlunda än de som är födda i Sverige. Men religion och kultur måst man kanske lära sig. Människor agerar på olika sätt beroende på vad de har för bakgrund.

5. ANALYS

Här analyserar jag resultatet av empirin som jag har fått fram genom min undersökning med hjälp av de relevanta teorier som jag tidigare har beskrivit. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna.

5.1. Museums marknadsföring

Många människor besöker inte museer eftersom bilden av museer är att de är tråkiga, privata och irrelevanta. Jin-Tsann & Chyong-Ling (2005) visade att de flesta museichefer antog att annons i tidningar och tidskrifter är bra sätt att marknadsföra sig. Empirin visar det är bra om Värmlands museum kan ha broschyrer på olika språk eftersom invandare inte vill läsa information på svenska. Invandrare blir mer intresserade och vill läsa om de får information på deras hemspråk.

5.2. Målgrupp

Kunder är olika, de har olika behov, önskemål och förväntningar. Detta är en självklarhet och utgångspunkt i teorier om marknadsföring, men det är svårt för många företag att förstå och använda detta. Att förstå och tillfredsställa kunders behov, önskemål och förväntningar är viktigt men inte tillräcklig. Det som är centralt är förhållandet att kunder upplever en och samma sak med företags budskap (Echeverri & Edvardsson 2002). Värmlands museum bör ha kontinuerlig kontakt med olika invandrarföreningar för att kunna få information om vad de önskar se på utställningar.

Värmlands museum kan gå ut och fråga invandrarna vad de vill ha. Om respondenter som bygger upp en massa saker så frågar vad de är intresserade av att veta om vårt län, om vår stad. Värmlands museum har ordnat Världens fest varje år, då kan museet ta kontakt med olika organisationer som deltar i Världens fest, till exempel kurdisk union, Ryska föreningen. Värmlands museum kan kolla med dem om vad som ska vara intressant för invandrare. Värmlands museum måste ha en dialog för att ha mer förståelse om sina besökares behov.

Kunder kan delas in i grupper, segment, där behov inom gruppen är likartade, medan det finns skillnader mellan segment. Kunder har ofta lika behov om de tillhör en och samma grupp. Uppdelning av kunder - segmentering är ett viktigt verktyg i marknadsföringen. Kunders behov, förväntningar och värderingar är olika mellan segment därför krävs det skilda argument och budskap för olika segment. Om man känner till segmenten kan man nå kunder på ett effektivare sätt genom olika medier, till exempel personlig försäljning, tv- reklam eller tidning. Grunden för marknadsföringen är att anpassa produktvarianter, prisnivå, reklamaktiviteter med mera till olika kunder (Echeverri & Edvardsson 2002). Alla har inte tillräckligt bra ekonomi för att kunna besöka Värmlands museum, speciellt gäller det de som är beroende av socialbidrag.

5.3. Medieval

Många flyktingar som tvingas flytta sig i världen kan varken läsa eller skriva. När man kommer till ett nytt land måste man kunna kommunicera för att få information. Att nå en analfabet med skriven information är omöjligt. Att nå nyinvandrade personer med information på något annat språk än deras egna är ofta ogenomförbart (Herlitz 2007). Empirin visar att information på papper inte når invandrare. Vissa invandrare kan inte läsa svenska. Om det kommer information på svenska då behöver de ha någon i familjen som läser och översätter till deras hemspråk. Det gäller dock inte invandrare med hög utbildning. De flesta invandrare lyssnar inte på svensk radio och tittar lite på svensk tv om de inte är högt utbildade. Värmlands museum kan ha en tid på radio för att kunna sprida information på olika språk. Det är bättre att höra än att läsa.

Hur människor tar till sig kommunikation skiljer mycket ifrån varandra. Därför är det viktigt för företag att känna till egenskaper hos målgrupper som påverkar vilken form på reklam som de är intresserade av. Att matcha mediet med målgrupp är det viktigaste steget i medievalsprocessen. Syftet med att använda ett medium är att nå målgruppen. Därför måste vi vara säkra på att mediet verkligen når målgruppen (Dahlén & Lange 2003). Empirin visar att affischering inte är bra sätt att nå invandrare eftersom de inte är vana vid det. Värmlands museum kan nå invandrare med information genom att kontakta olika Komvuxskolor.

Det finns många invandrargrupper och föreningar som Värmlands museum kan samarbeta med. Värmlands museum kan göra ett avtal om samarbete med olika invandrarföreningar, där Värmlands museum kan markera vad museet gör för invandrarföreningar, vad invandrarföreningar gör och vad museet och föreningar kan göra tillsammans. Om Värmlands museum gör ett avtal med olika föreningar får de regelbunden information från museet. På så sätt kan föreningar sprida information till sina medlemmar om varje utställning på Värmlands museum.

förbättra sin hemsida genom att ha en prenumererad plats, där folk kan registrera sig. Information och nyheter från Värmlands museum skickas då automatisk till många personer.

Passiva media kräver inte att man är aktiv för att reklam ska uppmärksammas. Man är passiv mottagare av innehållet i mediet till exempel tv, radio. Det är svårare att avstå från att se eller höra, än att låta bli att läsa (Dahlén & Lange 2003). Empirin visar att information på papper inte är ett effektivt sätt att nå invandrare utan muntlig kommunikation är ett bättre sätt. Vi har så mycket pappersinformation här i Sverige, så folk orkar inte läsa på anslagstavla och reklam i postlåda. Det bör finnas en lokal radiokanal för invandrarföreningar så att de kan sprida information om Karlstad på sina språk.

5.4. Kultur

Man måste ha uppfattning om varför människor beter sig på olika sätt i samma situation. En person har ett visst beteende på grund av att den person har vuxit upp i en viss miljö, och andra personer som vuxit upp i en annan miljö har ett annat beteende. Om vi vill påverka andra kulturer, måste vi lära oss en del om deras kulturer. Vi ska ha förståelse för hur deras värderingar skiljer sig från våra. Färdighet baseras på medvetenhet, kunskap och övning. Vi måste känna tillfredsställelse av att kunna klara oss i den nya miljön (Hofstede & Hofstede 2008). Empirin visar att en invandrarförening försöker arbeta för att hjälpa deras medlemmar har en bättre förståelse om svensk kultur. Invandrare fick lära sig om svensk musik, svensk dans, svensk teater, svensk mat och svenska högtider. Med hjälp av dessa kunskaper kommer invandrare att trivas bättre här i Sverige. De flesta respondenter tycker att Värmlands museum är speciellt bra för utländska personer att förstå mer om svensk kultur.

Om invandrare är högt utbildade då vet de lite mer om andra länder, till exempel Sverige, Italien, Amerika. Invandrare är högt utbildade har omvärlds uppfattning så det kan vara intressant att veta om ett annat land. Invandrare som har bara en liten bit som de vet någonting om är det sina egna kulturer som de är mest intresserade av.

samarbete och regelbundna kontakter Värmlands museum har med invandrarföreningar desto bättre att förstå och påverka deras åsikter.

En svensk respondent har arbetat med kvinnor som har olika utländska bakgrunder tycker att hon hade fått en hel annan förståelse för kvinnors gemenskap. Kvinnorna är väldigt lika oavsett färg, form, land så har de så mycket gemensam fast de säger och utrycker sig på olika sätt.

Värmlands museums mat bör förbättras genom till exempel genom att erbjuda mat från olika länder. Billiga alternativ på mat bör finnas för att locka mer folk.

5.5. Mångfald

Förut har företag inte intresse av att identifiera sina kunder utifrån olika perspektiv, till exempel kön, ålder eller etnisk. Företag uppfattar kunder som en homogen grupp och har liknande värderingar. Detta har gjort att många företag inte kunna expandera sin verksamhet på grund av bristande kunskaper om kunder och tappar intresse för marknaden. Med tiden har många företag upptäckt att de måste arbeta med jämlikhet och mångfald (Roth 2008). Värmlands museum bör vara mer aktivt och öppet för nya människor som finns i samhället idag. Sverige idag är inte samma som Sverige för 20 år sedan. Förut på affärer finns bara svensk mat men nu finns en blandning av mat. Värmlands museum måste anpassa sig för att kunna vara med i denna samhällsutveckling. Värmlands museum bör samarbeta med invandrarföreningar och Komvuxskolor om museet vill nå invandrare.

Svenska organisationer bör satsa mer på anställdas utbildning och i mindre omfattning utvecklar organisatoriskt stöd för mångfald. En viktig erfarenhet är att mångfaldsarbetet ska rikta sig till alla i organisationen (Nilsson Fägerlind 2004). Empirin visar att Värmlands museum måste ha aktiva personer som ska arbeta hårdare och samarbeta kontinuerligt med invandrarföreningar.

5.6. Besökare på museum

ha glädje av att besöka museet. Värmlands museum måste hela tiden tänka på vad de har för verksamhetens syfte och vad de vill uppnå. Nu är Värmlands museum bättre än förut. Ibland har Värmlands museum ordnat aktiviteter för invandrare. En Världens fest i några dagar om året ger inget om Värmlands museum inte arbetar vidare. Värmlands museum bör fortsätta arbeta och ha regelbundna kontakter med olika invandrarföreningar så att museet kan ha mer erfarenheter.

Museer behöver samarbeta med andra parter i sina närheter för att skapa mervärde för kunder och skapa fördelar för organisationer som annars kan vara konkurrenter (Burton et al. 2009). När invandrare besöker Värmlands museum är det bra om det finns någon som kan berätta för dem på deras hemspråk så att de förstår. Det är viktigt att de har förståelse eftersom den gör att de blir mer intresserade.

Det är bra om Värmlands museum kan ha ett lite rum som är öppet några timmar i veckan så att vissa invandrarföreningars medlemmar kan samlas om de inte har sina egna lokaler.

5.7. Fri entréavgift på museer

Frågan om fri entréavgift på museer diskuteras fortfarande i många länder. Det är fortfarande brist på kunskap om effekter av fritt inträde påverkar olika besökarsgrupper (Lampi & Orth 2009).

5.8. Utställningar

Museer erbjuder mängder av information, men besökares mottaglighet och tid är begränsade, vilket gör att besökare väljer att se på intressanta utställningar inom den tillgängliga tiden (Bohnert et al. 2008). Värmlands museum kan ha några intressanta utställningar och aktiviteter med dans eller musik från olika länder. Värmlands museum kan kolla vad det finns för kulturer i olika invandrargrupper sedan ordnar utställningar som kommer från de länder, till exempel Thailand, Kina. Värmlands museum kan ge mer tid för olika invandrarföreningar så att de kan visa sina program och sina kulturer. Värmlands museum kan ordna utställningar oftare.

Empirin visar att invandrare är mer intresserade av sin egen kultur än den svenska kulturen. Värmlands museum kan bjuda in olika grupper, till exempel dansgrupper från Ukraina eller Ryssland, då kommer det förstås mer folk till sådana utställningar och aktiviteter.

En personlig guide är medveten om besökares intresse och tidsbegränsningar och skulle kunna lösa dessa problem (Bohnert et al. 2008). Invandrare kan besöka Värmlands museum först, sedan kan de titta på dans och lyssna på musik. Värmlands museum kan också ha utställningar på några språk på Kronoparken eftersom många invandrare bor där.

6. SLUTSATS OCH REKOMMENDATION

I denna sista del kommer jag att dra slutsatser och ge rekommendationer till Värmlands museum utifrån min analys. Jag kommer även att besvara mina frågeställningar som jag har tagit upp i inledningen.

6.1. Slutsatser

Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur invandrarföreningar anser att Värmlands museum kan göra för att locka nya målgrupper till verksamheten och därmed öka mångfalden bland besökarna. För att klargöra syftet ska tre frågeställningar besvaras:

 Hur uppfattar invandrarföreningar Värmlands museum?

 Hur kan Värmlands museum göra för att nå ut till invandrargrupper?

 Vad bör Värmlands museum tänka på i sina utställningar/program för att öka antalet invandrarbesökare?

De intervjuade personerna uppfattar Värmlands museum på olika sätt. En del tycker att museet är ett centrum för kultur i Värmland och är speciellt bra för utländska personer att förstå mer om svensk kultur. Värmlands museum är ett hus för alla och deras utställningar är bra uppdaterade. Andra uppfattar inte att Värmlands museum är till för alla eftersom alla inte har tillräckligt bra ekonomi för att kunna besöka museet. Speciellt gäller det de som är beroende av socialbidrag. Att besöka museet kostar mycket för en stor familj. Uppfattningen att Värmlands museum inte är till för alla kan också bero på olika syn på vad som är intressant. Det största problemet för Värmlands museum är således att människor har olika uppfattningar om museet. Ett annat problem är att hur Värmlands museum når invandrare med information och hur Värmlands museums utställningar/program kan förbättras för att öka antalet invandrarbesökare.

radio och tittar lite på svensk tv. Vissa personer kan heller inte läsa på sina hemspråk, därför är det bra att ha en tid på radio för att sprida information på olika språk. Värmlands museum bör ha personer som arbetar aktivt med det. Information på svenska vill de flesta invandrare inte läsa utan de är mer intresserade av sina hemspråk. Det är bra om Värmlands museum kan skicka information på olika språk till olika föreningar, till exempel när de har engagemang. Om invandrarföreningar får tryckt materialet från Värmlands museum i förväg kan de sprida information till sina medlemmar. Värmlands museum kan göra avtal om samarbete med olika invandrarföreningar så att medlemmar får regelbunden information från museet. På så sätt kan Värmlands museum sprida information till invandrare om varje utställning. Invandrare är mer intresserade av sin egen kultur än den svenska kulturen. Värmlands museum kan ta redan på vad det finns för kulturer i de folkgrupper som har kommit och göra utställningar utifrån från det. Värmlands museum bör ordna fler aktivitet för invandrare. En Världens fest i några dagar om året ger inget om Värmlands museum inte arbeta vidare.

Om Värmlands museum har en stor invandrargrupp kan museet försöka lyfta fram det på något sätt, till exempel har en stor utställning som belyser det. Värmlands museum kan också ta kontakt med olika organisationer som har varit med i Världens fest och fråga invandrare vad de vill ha, vad de är intresserade av att veta om vårt län, om vår stad innan Värmlands museum ska bygga upp saker.

6.2. Rekommendationer

Utifrån mina intervjuer med invandrarföreningarna sammanställer jag rekommendationer till Värmlands museum.

Information

 Värmlands museum bör samarbeta på lång sikt och hålla regelbundna kontakter med olika invandrarföreningar för att kunna sprida information till invandrare. Värmlands museum kan skicka information till varje föreningsledare så att de i sin tur kan lägga ut informationen på sina hemsidor och skicka mail eller sms till sina medlemmar. Värmlands museum kan också sprida information genom att kontakta Komvuxskolor. Där finns många invandrare som läser SFI.

 Ett annat alternativ är att lägga information på facebook. Värmlands museum kan ha en prenumererad plats på sin hemsida där folk kan registrera sig. Information och nyheter från Värmlands museum skickas då automatisk till många personer.

 Det bör finnas en lokal radiokanal för invandrarföreningar så att de kan sprida information om Karlstad till sina landmän här i Karlstad. Det är bättre att höra än att läsa. Muntlig kommunikation är ett bra sätt.

Utställningar

 Värmlands museum kan också ha utställningar på några språk på Kronoparken eftersom många invandrare bor där.

 När invandrare besöker Värmlands museum bör museet berätta för dem på deras hemspråk så att de förstår. Det är viktigt att de har förståelse eftersom det gör att de blir mer intresserade.

 Värmlands museum bör ordna ett lite rum som är öppet några timmar i vecka så att varje invandrarförening kan komma dit.

sådana utställningar och arrangemang. Värmlands museum bör ha personer som arbetar aktivt med det.

Pris

 Det bör vara gratis vid vissa tillfällen att gå på Värmlands museum så att inte klasskillnader förstärks. Värmlands museum kan bjuda invandrarföreningar på ett besök på museet. Värmlands museum kan bjuda in olika föreningar till en gratis visning till exempel utställningar i Torsby.

Referenslista

Bohnert, F., Zukerman, I., Berkovsky, S., Baldwin, T. & Sonenberg, L. (2008).Using interest and transition models to predict visitor locations in museums. AI Communications, 21 (2), 195-202.

Burton, C., Louviere, J. & Young, L. (2009). Retaining the visitor, enhancing the experience: Identifying attributes of choice in repeat museum visitation.

International Journal of Nonprofit & Voluntary Sector Marketing, 14 (1), 21-34.

Dahlén, M. & Lange, F. (2003). Optimal marknadskommunikation. (1 uppl.). Malmö: Liber ekonomi.

Echeverri, P. & Edvardsson, B. (2002). Marknadsföring i tjänsteekonomin. Lund: Studentlitteratur.

Göransson, A. (2005a). Det villkorade medierummet. En diskussion om genrer, makt och mångfald. I Edström, M. & Nordberg, K. (red.) Makten och

mångfalden: eliter och etnicitet i Sverige : rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

s.285-318.

Göransson, A. (2005b). Utländsk bakgrund-tillgång eller hinder på vägen mot makt? I Göransson, A. (red.) Makten och mångfalden: eliter och etnicitet i Sverige :

rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram. Stockholm:

Fritzes offentliga publikationer. s.7-39.

Hatch, M.J. (2002). Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Herlitz, G. (2007). Kulturgrammatik: hur du ökar din förmåga att umgås över

gränserna. (1. [utök.] uppl.). Uppsala: Uppsala Publishing House.

Hofstede, G. & Hofstede, G.J. (2008). Organisationer och kulturer. (2., [helt omarb. och uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

Jin-Tsann, Y. & Chyong-Ling, L. (2005). Museum marketing and strategy: Directors' perception and belief. Journal of American Academy of Business,

Cambridge, 6 (2), 279-284.

Lampi, E. & Orth, M. (2009). Who visits the museums? A comparison between stated preferences and observed effects of entrance fees. Kyklos, 62 (1), 85-102.

Nationalencyklopedin (2010a). Invandrare. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/lang/invandrare [2010-11-18].

Nationalencyklopedin (2010b). Svensk. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/sve/svensk/O350402 [2010-11-18].

Nilsson Fägerlind, G. (2004). Mångfald i praktiken: handbok för

verksamhetsutveckling. (1 uppl.). Uppsala: Konsultförl./Uppsala Publ. House.

Pitts, D.W. & Jarry, E.M. (2009). Getting to know you: Ethnic diversity, time and performance in public organizations. Public Administration, 87 (3), 503-518. Roth, A. (2008). Mångfaldsboken: från teori till praktik. (2 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

Bilaga

Nedan är de frågor jag ställde i mina intervjuer:

1. Kan du berätta om dina arbetsuppgifter på Medborgarkontoret/föreningen?

2. Hur länge har du arbetat på Medborgarkontoret/föreningen? 3. Vilka erfarenheter har du av att arbeta med invandrare? 4. Vad vet du om Värmlands museum?

5. Upplever du att museet är till för alla?

6. Vad anser du att Värmlands museum ska göra för att invandrare känner sig mer intresserade av Värmlands museum?

7. På vilket sätt tror du att museets utställningar/program bör förbättras för att locka invandrargrupper till verksamheten?

8. Vilket sätt tror du är det bästa sättet att nå invandrare med information?

9. Är det några förslag som du själv tycker är speciellt viktiga och som du skulle vilja ta upp?

10. Har Medborgarkontoret/föreningen samarbetat/kontaktat med museet? Om Ja, på vilket sätt?