I detta kapitel har vi analyserat resultatet utifrån våra frågeställningar med de teoretiska begrepp som beskrivits i teori-kapitlet. Vi har plockat ut exempel ur resultatet där vi funnit begreppen tillämpbara att analysera med, detta då vi med hänsyn till tid och plats inte kan analysera allt empiriskt material.
I följande text används begreppet handlingshorisont för att analysera hur informanterna under intervjuerna uttryckt att praon har påverkat handlingshorisonten. En handlingshorisont fungerar som en referensram vilken ungdomar refererar till då de fattar beslut om vad som är möjlighet och inte (Hodkinson & Sparkes 1997, 29). Handlingshorisonten grundar sig på habitus och kan förändras när ny information, möjligheter och kunskap dyker upp (Hodkinson & Sparkes 1997, 35). Begreppet pragmatiskt beslutsfattande innebär ett beslut som baserat på partisk information (det vill säga information från andra individer baserat på deras uppfattningar om yrken och studier) som finns tillgänglig i dess bekantskapskrets (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Det pragmatiska beslutsfattandet kan förändras hos en individ då nya möjligheter skapas inom habitus och därmed handlingshorisonten.
6.1 Förändrad handlingshorisont genom ökat socialt kapital
I följande text använder vi begreppet socialt kapital för att analysera hur ökat socialt kapital genom praktisk arbetslivsorientering påverkat informanternas handlingshorisont. Socialt kapital är en påverkansfaktor i handlingshorisonten. Genom praktisk arbetslivsorientering i grundskolan ges elever möjligheter till att öka det sociala kapitalet genom tillgång till kontakter och nätverk som de inte tidigare haft (Hodkinson & Sparkes 1997, 37). Detta påverkar i sin tur handlingshorisonten genom att de har mer att referera till i förhållande till det pragmatiska beslutsfattandet. Informanterna som deltagit i praktisk arbetslivsorientering
enligt traditionell form ger uttryck för att ha fått en förändrad handlingshorisont genom utvidgat nätverk/socialt kapital. Hodkinson & sparkes (1997) menar att socialt kapital begränsar eller lägger till möjligheter i handlingshorisonten. Detta ser vi att informanterna i från traditionell prao nämner att socialt nätverk genom deras arbetskamrater som har starkt påverkat dem till uppleva praon så bra som de gjort. Vi ser inte att de elever som haft ersättande verksamhet har fått samma sociala kapital eftersom de inte nämner någon de knutit en kontakt med under deras studiebesök. Vi ser att informanterna på skola A genom traditionell prao i större utsträckning än informanterna från skola B fått med sig socialt kapital och skapat nätverk utanför skolan genom att de rört sig i ett arbetsplatssammanhang där de fått en djupare förståelse för sambandet mellan det sociala samspelet och arbetsplatsen genom att fått vara en aktiv del av dem.
Socialt kapital kan påverka handlingshorisonten genom att ökat socialt kapital öppnar upp för nya möjligheter och kunskaper. Vi ser att reflektionsuppgiften på skola A fyllt en viktig funktion för eleverna att skapa ökat socialt kapital då diskussionerna kring praoplatserna på ett positivt eller negativt vis resulterat i att eleverna genom sina nya sociala nätverk efter praon kan hjälpa varandra att öppna möjligheter för nya yrken och för nya praoplatser i årskurs nio.
6.2 Förändrad handlingshorisont genom pragmatiskt
rationellt beslutsfattande
Med begreppet pragmatiskt rationellt beslutsfattande analyseras hur handlingshorisonten påverkats genom annan information än den partiska som de refererar till när de gör beslut om något.
Informanterna ger de uttryck för att det pragmatiska beslutsfattandet, det vill säga beslut grundat på partisk information från kontakter i dess bekantskapskrets (Hodkinson & Sparkes 1997, 36) övergått till ett mer rationellt beslutsfattande då de efter studiebesöket skapat sig en egen bild av yrket och därmed kunnat förkasta eller bekräfta denna tidigare information som grundat sig på partiska upplevelser från någon i dess omgivning. Särskilt
tydligt blir detta i Bettinas fall, då hon ordagrant uttrycker hur hennes syn på industrin och fabriksjobb skapats genom hennes bekantskapskrets och hur denne förändrats efter att ha bildat sig en egen uppfattning. Hodkinson & Sparkes (1997, 36) menar att handlingshorisonten kan förändras genom att nya möjligheter dyker upp. För Bettina var inte fabriksjobb en möjlighet då hon genom sitt nätverk fått en dålig upplevelse av arbetsplatsen. Genom studiebesöket blev synen på yrket mer rationell än pragmatisk då hon nu baserar beslutet på synen genom sin egna upplevelse.
Även Ann-Britt uttrycker under intervjun hur den pragmatiska delen av hennes beslutsfattande givit henne en bild av ett yrke som efter ökat socialt kapital inom området ifrågasatt denna bild. Hodkinson & Sparkes (1997) menar att handlingshorisonten kan förändras om nya kunskaper/möjligheter/information dyker upp. Genom praon fick Ann- Britt ny information och kunskap om hur arbetslivet inom hennes önskade yrkesområde fungerar vilket bidrar till att hon inte tycker om detta yrke längre och handlingshorisonten förändras.
Våra informanter från skola B som deltagit i praktisk arbetslivsorientering enligt ersättande verksamhet uttrycker att de haft uppfattningar om det besökta företaget som påverkat dem negativt vid tankar på yrket. Pragmatiskt beslutsfattande är ett begrepp som innefattar antagandet att individer bland annat grundar sina beslut på partisk information från deras bekantskapskrets. Begreppet påverkar handlingshorisonten genom att man ser möjligheter eller stryker något ur handlingshorisonten. Får man positiva upplevelser uppstår möjligheter i handlingshorisonten och vid negativa upplevelser uppstår begränsningar (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Bettina menar att hon tidigare aldrig kunnat tänka sig ett yrke inom industrin. Det som föranlett dessa tankar är uppfattningar om att yrket är tungt och smutsigt samt inte variationsrikt. Bettina har inom sitt sociala nätverk stött på personer som arbetat inom industrin och som beskrivit yrket på detta sätt. Före studiebesöket var Bettina osäker på vad hon ville göra men efter studiebesöket såg hon detta som en framtida möjlighet. Även om hon fortfarande är osäker på vad hon egentligen vill i framtiden så uttrycker hon tydligt att något hon inte tidigare sett som en möjlighet beroende på det pragmatiskt beslutsfattandet utifrån partisk information från hennes bekantskapskrets, nu finns där som en möjlighet i handlingshorisonten beroende på den information hon fått under studiebesöket. Hon uttrycker ordagrant att hon utan
studiebesöket hade fortsatt med sin egen uppfattning om yrket, och då sett det som smutsigt, tungt och tråkigt.
6.3 Reflektion efter praktisk arbetslivsorientering
Dewey menar att inte endast en enskild del av begreppen teori och praktik då de omsätts i praktiken kan uppnå kunskap om något. För att få kunskap behöver de teoretiska tankarna om något omsättas i praktiken (Egidius 2009, 64). De reflektioner eleverna som gjort prao i traditionell form uttrycker berör främst de erfarenheter de upplever sig ha med sig därifrån. Alla informanter från skola A uppger att de från praon fått ta del av arbetslivet ur ett praktiskt perspektiv och aktivt fått delta. Informanterna berättar att skolans studie- och yrkesvägledares information om yrken och utbildningar fungerat som en vägvisare för inom vilket yrkesområde de ska orientera sig, men att det är just den praktiska delen som till skillnad från den teoretiska gjort att de reflekterar såpass detaljerat kring sambandet mellan dessa. Studie- och yrkesvägledarens information om arbetslivet har gett eleverna den teoretiska del Dewey pratar om, medan praon gett dem den praktiska. Därigenom har eleverna fått kunskap på en djup nivå. Ann-Britt ger uttryck för att utan den praktiska delen hade hon fortfarande velat jobba i ett dressyrstall men att hon efter att ha prövat istället vill jobba med djur på ett annat sätt än detta.
Caesars reflektioner likar Ann-Britts. Utan den praktiska erfarenheten kring det yrkesområde han verkat hade han inte varit lika säker på att det är inom just denna bransch han vill verka. Genom den praktiska delen av praon menar Evert att han fått med sig problemlösande erfarenheter och att han kommit i kontakt med arbetskamrater. De har fått praktiska erfarenheter om hur viktigt det är att komma i tid och gå upp på morgonen för att hålla tiderna. De har också fått en inblick i yrket och erfarenhet från det. Genom den följande reflektionsuppgiften efter praon har de fått möjlighet till ytterligare reflektioner i teoretisk form. De har fått berätta om arbetsplatsen och vad de fått med sig. Genom denna teoretiska del reflekterar de över att de fått en inblick i arbetslivet genom att de fått se hur arbetsuppgifter och arbetstider ser ut. De har också reflekterat över arbetskamrater och vikten av att välja utifrån sitt intresse samt reflekterat över gymnasievalet. De tre
informanterna uppger att de fått en klarare bild av vad de vill välja till gymnasiet genom praon. Caesar fått en klarare bild över att läsa yrkesprogram.
Syntesen mellan teoretiska och praktiska moment som är förekommande i verksamheten med den praktiska arbetslivsorienteringen på skola A har bidragit till att informanterna på ett fördjupat plan fått se sambandet mellan teori och praktik och att de därigenom kunnat reflektera och dra slutsatser som inte varit möjliga utan denna syntes.
De reflektioner som ungdomarna gör efter den praktiska arbetslivsorienteringen enligt ersättande verksamhet berör främst deras upplevelser av temadagen, då i form av vilka erfarenheter de tagit med sig.
Eleverna uppger att de genom studiebesöket främst fått en djupare inblick i arbetslivet och fått se mångfalden av yrken på en specifik arbetsplats. I framför allt Bettinas upplevelser framstår detta extra tydligt då hon flera gånger under intervjun betonar just mångfalden av yrken och att det påverkat henne positivt.
Både Bettina, Daniel och Frans uttrycker att lektionen med det framtidsfokuserande materialet gett dem erfarenheter om vuxenlivet och hur viktigt det är med en inkomst för att upprätthålla en hushållsekonomi. Dewey menar att det inte går att uppnå kunskap utan att skapa en syntes mellan teoretiska och praktiska moment. Vi ser att den praktiska arbetslivsorienteringen på skola B inte uppnår denna syntes men att informanterna ändå ger uttryck för de fått kunskap om samband mellan arbetsliv och hushållsekonomi, detta märktes tydligt under intervjuerna då eleverna reflekterade kring deras erfarenheter från dagen. Deras kunskaper om arbetslivet har vuxit genom att de fått erfara det om än i teoretisk form. Vi kan se att informanterna tagit emot den teoretiska informationen kring vikten av att passa tider, men att de verkar ha svårt att omsätta den i praktiken då skolan inte vidtar konsekventa åtgärder vid förseningar. I och med detta uttrycker eleverna att de inte heller ser någon vinst i att förändra sitt beteende under skoltiden.
Informanterna från skola A uttrycker genom sina reflektioner efter den praktiska arbetslivsorienteringen att de fått en större bild av flera samband inom det område de gjort sin prao. De ser ett tydligt samband med att ta ansvar över sitt liv, att lägga sig i tid på kvällen för att komma upp i tid dagen efter och därigenom kunna vara på plats på sitt arbete enligt arbetstid. Eleverna från skola B har inte på samma sätt som eleverna på skola A förstått innebörden av hur mycket ansvar en arbetsplats kräver. De uttrycker det som att de
för visso fått en informativ genomgång av vikten, men de ger inte uttryck för hur de praktiskt tillämpat detta ansvar. Genom en syntes mellan teori och praktik skapas förutsättningar för erfarenheter som praktiskt tillämpas på en arbetsplats. Detta har i våra informanters fall bidragit till ökad förståelse för viktiga samband i arbetslivet. Detta tydliggörs genom den distinktion i ansvarsdelen som informanterna från respektive skola ger uttryck för.
6.4 Sammanfattning analys och slutsatser
Utifrån vår jämförande analys drar vi följande slutsatser. Det pragmatiska beslutsfattandet har i flera fall påverkat informanternas syn på den praoplats eller det yrke som studiebesök genomförts på före aktiviteternas genomförande. Efter genomförandet har de bildat sig en egen uppfattning istället för att förlita sig på den tidigare informationen och vi drar slutsatsen att handlingshorisonten har påverkats oavsett om informanterna deltagit i praktisk arbetslivsorientering i traditionell form eller praktisk arbetslivsorientering enligt ersättande verksamhet. Beroende på vilken upplevelse informanten haft av praon eller temadagen begränsas, bekräftas eller utökas möjligheterna i handlingshorisonten.
Det finns en skillnad i hur informanterna från de olika skolorna reflekterar över den praktiska arbetslivsorienteringen. Informanterna som gjort prao i traditionell form reflekterar mer i detalj över erfarenheter från praktiska arbetsuppgifter samt i praktiken har sett vikten av attityd och att passa arbetstider. De informanter som deltagit i prao enligt ersättande verksamhet uppger förvisso att de också fått erfara vikten av att passa arbetstider, men uttrycker till skillnad från eleverna i skola A att de har svårt att se syftet med att omsätta detta i praktiken just nu. Vår slutsats är att en syntes mellan praktik och teori skapar mer fördjupad förståelse kring arbetslivet än vad enbart de enskilda begreppen gör. Vi utesluter inte att informanterna från skola B fått mer förståelse för arbetslivet än vad de hade före temadagen, men vi kan genom uttryck i intervjuerna konstatera att informanterna från skola A har fått en än mer fördjupad förståelse än informanterna på skola B.