Syftet med undersökningen var att jämföra hur eleverna på skola A uppfattar den praktiska arbetslivsorienteringen och hur skola B uppfattar den ersättande verksamheten som bedrivs under årskurs åtta i grundskolan. Vi har också undersökt hur de reflekterar kring praon i efterhand och gjort en jämförande analys mellan dessa två. I följande text för vi en kritisk diskussion kring vårt tillvägagångssätt och vårt resultat av denna studie. Avslutningsvis presenterar vi avslutande reflektioner och ger förslag på vidare forskning inom området.
7.1 Analysdiskussion
Syftet med studien har varit att undersöka hur praon i årskurs åtta påverkat handlingshorisont och vilka reflektioner som görs efter denna efter att eleverna deltagit i praktisk arbetslivsorientering i traditionell form respektive ersättande verksamhet. Syftet har också varit att göra en jämförande analys mellan dessa. Analysen visar att det finns skillnader i praons påverkan på handlingshorisont och de reflektioner eleverna gör efteråt beroende på om de deltagit i prao eller ersättande verksamhet. Detta indikerar också forskning från Henrysson (1994) där ungdomarna uppger att de inte på samma sätt som vid prao i traditionell form tar till sig information om, och erfarenheter från arbetslivet. Då detta är den enda tidigare forskningen vi presenterat som berör forskning om såväl prao i traditionell form som enligt ersättande verksamhet ser vi denna användbar på just det området. Med tanke på att vi funnit svårigheter i att hitta tidigare forskning som är internationellt publicerad och vetenskaplig, så ifrågasätter vi reliabiliteten i vår uppsats. Vi har kommit fram till att det beror på att det inte finns något som motsvarar prao i andra länder än Sverige, och att det beror på det. Vi har också kommit fram till att den tidigare forskningen inte har någon direkt inverkan på vårt resultat, förutom att jämföra och därmed dra slutsatser om rimlighet. Vi finner ändå våra slutsatser rimliga utifrån den forskning som finns, och tror inte att internationell forskning hade gjort dem mindre
rimliga. Dock uppger ändå våra respondenter som deltagit i ersättande verksamhet att handlingshorisonten påverkats och att de gjort vissa reflektioner, vilket vi kopplar till begreppet pragmatiskt rationellt beslutsfattande. Från att ha varit mer pragmatiska i beslutet kring vad de ser som möjligt i handlingshorisonten har ungdomarna efter prao oavsett form, gått till att ha blivit mer rationella då de bildar sig en egen uppfattning. Resultatet påvisar också att de ungdomar som gjort prao i traditionell form har fått ett ökat socialt kapital som de menar påverkat deras syn på yrket. Ungdomarna som deltagit i ersättande verksamhet har inte fått ett ökat socialt kapital vilket uttrycks genom att de inte på samma sätt som ungdomarna i skola A reflekterar över exakt vad de fått ut av att besöka arbetsplatsen. I vår studie har vi kommit fram till att eleverna som gjort traditionell prao främst reflekterar över de erfarenheter de fått med sig från sina prao- veckor; de har fått inblick i arbetslivet, fått en bred uppfattning om ett yrke, de har fått erfarenheter kring ansvarstagande genom att passa arbetstider, erfarenheter i problemlösande och de har fått en klarare bild av vad de skulle tänkas välja till gymnasiet. Reflektioner från elever som deltagit i prao från ersättande verksamhet består för visso också av erfarenheter, men de ger ett uttryck för att inte se meningen med att omsätta teorin de fått ta del av i praktiken. Henryssons (1994) avhandling visar att elever och skolpersonal uttrycker ett missnöje i den ersättande verksamheten då de menar att eleverna inte har nytta av all information. Dewey menar att kunskap om något inte kan uppnås endast genom teori eller praktik utan det måste finnas båda av dessa för att kunskapen skall bli användbar. Vi ser att informationen eleverna fått, fått dem att reflektera, men att dessa inte är tillräckliga för att omsätta teorin i praktiken.
7.2 Diskussion kring teoretiska utgångspunkter
I vårt arbete har teorivalet varit det mest krävande och vi har under arbetets gång haft flertal teorier i tankar och i skrift. Vid starten av vårt uppsatsskrivande var tanken att använda alla förekommande begrepp i Hodkinson & Sparkes (1997) sociologiska beslutsteori. När vi påbörjade arbetet med vår analys insåg vi snart att flera av begreppen var icke tillämpbara att analysera resultatet med i förhållande till våra frågeställningar. Därav blev det aktuellt att förkasta en hel del begrepp och istället välja ut de som passade
in. Trots att författarna till teorin är tydliga med att begreppen inte kan ses som enskilda utan endast tillsammans i en komplex interaktion med varandra fungerade detta med tanke på vårt syfte. Utifrån våra frågeställningar fann vi att vi måste ha teoretiska begrepp där vi kan analysera ungdomars reflektioner efter praktisk arbetslivsorientering. Då vi under intervjuerna insåg att reflektionerna mestadels berörde reflektioner kring vilka erfarenheter de tagit med sig så fann vi Deweys learning by doing-teori. Teorin gav oss möjlighet att analysera och jämföra erfarenheter från prao i traditionell form respektive ersättande verksamhet.
7.3 Diskussion kring metodval
Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur prao i årskurs åtta enligt traditionell form respektive ersättande verksamhet påverkat handlingshorisonten hos ungdomarna samt undersöka vilka reflektioner de gjort efter deltagandet. Vi avsåg även göra en jämförande analys i hur de olika verksamheterna påverkar de ovanstående frågeställningarna hos eleverna. Med hänsyn till syftet såg vi att valet av kvalitativ undersökningsmetod var lämpad. Vi ser att en kvantitativ undersökningsmetod med enkätundersökning och uppföljande intervjuer hade varit fördelaktigt i syfte att göra resultatet generaliserbart, med tanke på hänsyn till tid fick vi dock förkasta dessa tankar. Vi ser det stora geografiska avståndet oss emellan som en nackdel då det med hänsyn till tidsaspekten inneburit att vi fått genomföra intervjuer på varsitt håll. Genom den kommunikativa teknik vi använt oss av har vi ändå kunnat upprätthålla en ständigt pågående dialog som möjliggjort att vi kunnat upprätthålla en röd tråd, bolla idéer och reda ut eventuella missförstånd. Efter den kvantitativa föreläsningen på Malmö Högskola diskuterades det ett genomförande av en enkätundersökning där eleverna fått svara på frågor rörande prao och ersättande verksamhet. Då vi skulle göra en jämförande analys diskuterade vi hur enkäterna skulle formas för att anpassas efter de två grupper av elever. Vi kom fram till att det skulle bli problematiskt att få en validitet i svaren då vi blev tvungna att ställa frågorna olika eftersom eleverna antingen haft prao eller ersättande verksamhet. Vi insåg även att det skulle för eleverna kunna bli förvirrande att ha två olika alternativ på enkäten. Efter vi fått lära oss programmet SPSS där enkäterna analyseras och färdigställs insåg vi som författare våra brister inom IT och begränsad tidsram och
beslutade därför att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer istället. I intervjuguiden kunde vi ha likadana frågor oavsett grupp då vi verbalt kunde anpassa efter vilken grupp vi intervjuade.
7.4 Avslutande reflektioner
Den ersättande verksamheten i skola B skulle kunna utvecklas genom att skolan bjuder in elevernas sociala nätverk och pratar om yrken. Viktigt att de även berättar om hur arbetsplatsen ser ut och vilken väg de tog för att börja arbeta där. De kan även berätta hur en vanlig dag på arbetet ser ut och belysa fördelar och nackdelar. Vi tänker att detta är en hyfsat enkel aktivitet med hänsyn till tid och planering för eleverna och skolpersonalen att utforma som kan ge eleverna ett vidgat perspektiv och se fler möjligheter vilka yrken som de kan tänkas arbeta med i framtiden. På så sätt tänker vi att möjligheter för förändrad handlingshorisont och reflektioner kring praon skulle kunna jämställas med den traditionella formen få skola B.
Den traditionella formen på skola A skulle de som i Ann-Britts fall, ha en vecka där de får vara på en gymnasieskola och andra veckan på en arbetsplats. Detta för att de kan få en uppfattning om ett program eller skola inför gymnasievalet och även då få se ett yrke som de varit intresserade av.
7.5 Förslag på framtida forskning
Vår jämförelse av praktisk arbetslivsorientering i traditionell form och praktisk arbetslivsorientering enligt ersättande verksamhet i skolorna fyller den kunskapslucka som finns angående jämförelsen av de olika sätten att introducera arbetslivet för eleverna i grundskolan. Vidare forskning om den ersättande verksamhetens betydelse för eleverna och hur detta kan utvecklas för att bli likvärdigt med erfarenheterna av praon tror vi kan vara viktigt att studera vidare om för att skolorna som bedriver ersättande verksamhet ska få en större inblick och förståelse i hur viktigt det kan vara för eleven att inför gymnasievalet uppleva en arbetsplats och få en djupare inblick i arbetslivet när de får
utöva det praktiskt. Vi ser vidare att forskning om skolpersonals, företags och vårdnadshavares upplevelser av praon av de olika prao-verksamheterna vore av relevans då empirin skulle väga tyngre om också dessa aspekter studerades.