Analysbeskrivning

När vi påbörjade vårt analyskapitel, började vi med att skriva ut vårt resultat som vi gick igenom. Vi granskade litteraturgenomgången och därefter förde vi samman våra texter genom att klippa och klistra. På så vis fick vi en överblick över vad vi vill ha med i vår analys. Vi använde oss av olika textfärger för att lättare kunna få en överblick av vad som tillhörde vad.

5.2 Analys, teoretisk tolkning och diskussion

Idag är det en självklarhet för alla barn att vara i förskolan, men det har inte alltid varit det enligt Tallberg Boman (1995). Barnen i Sverige har inte alltid varit priviligierade med en barndom med skolgång, lek och fritid (Sandin i Andersson m.fl, 2000). Barnets fostran kom att blir ett offentligt ansvar istället för att huvudansvaret låg på föräldrarna (Bouakaz, 2009). Omgivningen diskuterade mycket om vad som var bäst för barnet, hur barndomen ska se ut för att vara på

bästa sätt. Barnet har snarare fått det sämre, de har separerats från familjen (Sandin i Andersson

m.fl, 2000). Familjens levnadsvillkor och förutsättningar ter sig olika i fostran enligt Persson (2008).

I resultatet av vår empiriska undersökning kan vi se att förskolan har gått framåt i utvecklingen. Förskolan skulle dock kunna ha varit ännu mer framgångsrik i samverkan. Förskolan kan till exempel arbeta med och inkludera föräldrarna mer. Genom att ta tillvara på

35

föräldrarnas kunskaper och bakgrunder i verksamheten. Att göra föräldramötena till en mer intressant träff där föräldrarna får lära känna varandra samt där förskolans vardag speglas.

5.2.1 Attityder och förhållningssätt i föräldrasamverkan

Samverkan är inte något nytt begrepp, det har funnits sedan mitten på 1900 – talet (Christersson, 1995). Förskolan och hemmet har ett gemensamt ansvar för barnet på förskolan. Det är viktigt att förskolepersonalen inkluderar föräldrarna i verksamheten. När förskolan och hemmet möts är det två världar som går samman. De två världarna måste samarbeta tillsammans för barnets bästa och det är av betydelse att barnet aldrig blir den enda länken enligt Granberg (1998). Granberg menar vidare att det finns tre viktiga punkter i en föräldrasamverkan; Synliggöra dagen för föräldrarna, informerar föräldrarna om hur dagen har varit och tillsammans diskuterar barnets utveckling. Utgångspunkten för ett väl fungerade samarbete mellan förskolan och hemmet är en bra grundsten för att barnet ska utvecklas positivt enligt Fredriksson (1991).

Föräldrasamverkan har stor betydelse för att skapa en öppen dialog mellan förskolan och hemmet. En god föräldrasamverkan mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för barnets trivsel på förskolan. Det är viktigt att föräldrarna ska känna trygghet när de lämnar sina barn på förskolan. Viktiga länkar i dialogen är den dagliga kontakten, föräldramöten, utvecklingssamtal och övriga aktiviteter mellan förskolan och hemmet. Det ger i viss mån föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete och organisation.

Förskolepersonalen anser att dialogen mellan förskolan och hemmet är betydelsefull men samtidigt vill de inte inkludera föräldrarna i hela verksamheten. De upplever även att vissa föräldrar inte vill engagera sig. Det kan bero på flera olika saker, som till exempel tidsbrist från föräldrarnas sida eller en osäkerhet i föräldrarollen gentemot förskolepersonalen. De påtalar att ärlighet, öppenhet och engagemang är viktigt men tyvärr anser vi att förskolepersonalen inte arbetar efter det till 100 procent. Vi känner att förskolepersonalen inte tar upp allt med hemmet som de borde, på ett rakt och tydligt sätt. De lindar in saker och ting för att inte komma i konflikt med föräldrarna. Vi tror att det grundar sig på olika saker; förskolepersonalen vill inte påpeka saker och ting flera gånger, de vill inte vara någon som ger pekpinnar till hemmet.

36

Eriksons modell partnerskapsprincipen grundas på alla människors lika rättigheter till utbildning. Principens huvudpunkt handlar om ett nära samarbete mellan förskolan och hemmet som främjar den enskilda individen samt samhället. Det finns en uppfattning om att samverkan mellan förskolan och hemmet är något positivt och självklart ur barnets synvinkel i enlighet med Erikson (2004).

Alla fem förskolepersonal är överens om att kommunikationen är en viktig del i föräldrasamverkan, man ska ta tillvara på varje tillfälle som ges att kommunicera med föräldrarna. Det öppnar nya dörrar för vidare kontakt och ett positivt samarbete mellan förskolan och hemmet. Från båda parter gäller det att vinna varandras förtroende. Det är viktigt att lita på föräldrarna, vara lyhörd samt ha ett professionellt förhållningssätt. I vissa fall kan det ta längre tid att lära känna olika familjer. Det kan vara olika faktorer som påverkar.

Föräldrasamverkan är ett viktigt område men tyvärr ges inte det tidsutrymme som det skulle behöva för att skapa en bra situation mellan förskolan och hemmet. Det har funnits en kamp mellan förskolan och hemmet, om barnets bästa i alla tider. Det är viktigt att ta med sig att som förskolepersonal ska vi se till barnets bästa. Länken mellan förskolan och hemmet är något som syns på barnets trivsel på förskolan. Vi anser därför att det är ytterligare en betydelsefull del i samverkan med hemmet. Vi är överens med förskolepersonalen om att den dagliga kontakten är en bra och viktig dialog, framförallt i arbetet med små barn. De små barnen kan inte på samma sätt delge sina föräldrar hur deras dag har varit.

Eriksons modell om isärhållandets princip, ifrågasätter den positiva kontakten mellan förskolan och hemmet. Modellen problematiserar relationen förskola och hem samt främjar för ett avstånd mellan förskolan och hemmet. Principen handlar mycket om ”minding the gap” (Erikson, 2004). Studier har visat att förskolan har större inverkan på barnet än vad föräldrarna tidigare har trott enligt Ivarson Jansson (2001).

Barnen är duktiga på att läsa av både förskolepersonal och föräldrars kroppsspråk. Fungerar relationen mellan förskolepersonal och föräldrar fungerar oftast relationen mellan förskolepersonal och barn. Det kan förekomma att det kommer barn till förskolan som är oroliga av olika anledningar. Vid sådana tillfällen är förskolepersonalen överens om att det är bra att tagit del av bakomliggande omständigheter. Det är då enklare att ge barnet extra tid och stöd, att förskolepersonalen skapar sig en förståelse för barnet. Genom att visa för barnet att det finns ett

37

knä att krypa upp i. Däremot ska det finnas en balans mellan att vara personlig och privat. Det ska vara information i form som gagnar barnet.

Vi känner spontat att det finns en förståelse för barnets situation om förskolepersonalen har tagit del av det privata. Det ska däremot vara sådan information som gagnar barnet under deras vistelsetid på förskolan.

5.2.2 Strategier och former i föräldrasamverkan

Det sociala samspelet mellan människor grundas på samarbetet dem emellan i enlighet med Danermark (2005). Det förekommer flera olika fungerande alternativ inom föräldrasamverkan. Olika samverkansformer är bland annat den dagliga kontakten, inskolning och föräldramöten. Innehållet och utformningen är viktigt i de olika metoderna enligt Granberg (1998). Det är viktigt att ha ett genomtänkt syfte och mål med föräldrasamverkan. Inskolningen tillsammans med föräldrarna är en viktig start i samverkan mellan förskolan och hemmet. Det är viktigt att förskolepersonalen planerar samverkan utifrån en barngrupp och en föräldragrupp enligt Fredriksson (1991). Den dagliga tamburkontakten med föräldrarna är av stor betydelse. Det är korta stunder men viktiga i föräldrasamverkan (Granberg, 1998).

Föräldrasamverkan kan se olika ut från förskola till förskola, det finns inte ett sätt som fungerar rakt av. Det finns olika former av föräldrasamverkan, den avslappnade kontakterna till exempel; festligheter och dropp in besök på förskolan. Dessa former av samverkan är av stor betydelse för att föräldrarna och förskolepersonal ska få möjlighet att lära känna varandra. Man ska inte glömma att de enskilda samtalen och föräldraråd är viktiga områden inom föräldrasamverkan. Det är av stor betydelse att förskolepersonalen är medveten om att de har en barngrupp och en föräldragrupp att arbeta tillsammans med. I en barngrupp finns det flera olika individer, även i föräldragruppen. Föräldrarnas bakgrunder varierar och det speglar deras syn på förskolan.

Vi är eniga om, tillsammans med förskolepersonalen att föräldrasamverkan kan se olika ut från förskola till förskola. Vi har mött olika former av föräldrasamverkan genom vår verksamhets förlagda tid, vilket gör att vi kan se olika former av föräldrasamverkan ute på förskolorna. På förskolan där vi genomförde vår undersökning finns ett föräldraråd, det kan vara

38

ett bra sätt för föräldrarna att gör sin röst hörd. Vi är överens med en förskolepersonal om att den avslappnade kontakten med olika festligheter är väldigt viktig för alla parter. Vi tror att det främjar samarbetet mellan förskolan och hemmet. De möts vid en tidpunkt där förskolepersonalen och föräldrarna fokuserar på att ha trevligt, det är kravlöst. Det enskilda samtalet är något som vi anser att man inte ska glömma. Där kan båda parter ta upp saker i lugn och ro.

För att förskolan ska ha möjlighet att vara ett komplement till hemmet måste förskolan och hemmet samarbeta. De positiva sakerna till att förskolan ska var ett komplement till hemmet skapas när förskolan och hemmet är överens om vad barnet har för behov enligt Ivarson Jansson (2001).

Förskolan har inte alltid varit ett komplement till hemmet, det har tidigare varit två skilda världar. I dagens samhälle finns det barn som spenderar mer tid på förskolan än tillsammans med sina föräldrar i hemmet. Förskolepersonalen anser till viss del att förskolan är ett komplement till hemmet men det finns olikheter mellan förskolan och hemmet.

Förskolepersonalen anser det, men är det verkligen så enkelt att nå alla föräldrar. Vi tror att det måste finnas ett föräldraengagemang för barnets intresse på förskolan och vi anser att det är för barnets bästa på förskolan. Vi anser att det är viktigt att förskolepersonalen delger hemmet om den verksamhet som de kommer till. Att förskolepersonalen bjuder in föräldrarna till att ta del av hur förskolans verksamhet fungerar och att de förstår förskolans roll i samhället. Förskolepersonalen anser att det är en självklarhet att föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran. Det har inte alltid varit lika självklart att föräldrarna har haft huvudansvaret för barnets uppfostran.

Fostran blev en offentlig diskussion på grund av att det ansågs att föräldrarna hade bristande kunskaper i hur de skulle uppfostra sina barn (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009). Det startades studiecirklar för föräldrarna under ledning av professionella personer. Uppgiften var att hjälpa föräldrarna med barnens uppfostran, följderna blev att den offentliga verksamheten tog över ansvaret för barnets fostran enligt Sandin & Halldén (2003). Förskolepersonal och föräldrar måste i större utsträckning, än tidigare diskutera barnets fostran. De måste försöka mötas på samma nivå för att diskutera ämnet. I förskolan fostras en grupp med individer, i hemmet fostras den enskilda individen. Det finns olika sätt att se på fostran, det kan till exempel bero på

39

föräldrarnas utbildning. Ju fler utbildningsår föräldrarna har desto mer angelägna är de om att vara delaktiga i förskolans verksamhet i enlighet med Ivarson Jansson (2001).

Förskolepersonalen är inte överens om att det finns en aktuell dialog om fostran mellan förskolan och hemmet. Fostran är något som diskuteras med de föräldrar som är angelägna om att prata om fostran. Ibland utbytes det tips och idéer mellan förskolepersonal och föräldrar. Även om det finns olika syn på fostran från förskolan och hemmets sida, upplevs det sällan att det blir en konflikt. Skulle det uppstå en konflikt möts förskolepersonal och föräldrar på halva vägen.

Vi är lite förvånade över att vi fick så varierade svar, vi trodde att förskolepersonalen skulle vara mer samspelt än vad de var. Någon förskolepersonal ansåg att förskolan och hemmet kunde delge varandra tips och idéer kring barnets fostran medan andra ansåg att det var ett ämne som man inte diskuterade med föräldrarna. De kunde däremot diskutera det med varandra i arbetslaget. Vi ställde oss frågan om varför detta område är så känsligt att ta upp med föräldrarna. I Bouakaz (2009) kan vi läsa att Myrdal menar att fostran hade samband med för lågt barnafödande, anledningen till att det var för lågt barnafödande var att föräldrarna hade okunskaper om barnets fostran. Vi är inte av den åsikten att det är anledningen till att det föddes för få barn, utan vi tror att det beror på föräldrarnas olika förutsättningar.