Nedan presenteras analysen och resultaten av de enskilda digitala läromedlen från Analysmall 3 med tillhörande cirkeldiagram för ett tillförlitligt resultat.
7.3.1 Natur och kulturs Digilär
Natur och kulturs digitala läroplattform Digilär består av 17 mindre, ungefär en halv sida, delar om stormaktstiden. Läsaren möter ständigt genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om stormaktstiden analyserats.
De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de dyker upp i text och bild. Fördelningen av genusnormer i Natur och kulturs Digilär ser ut som följande:
Genusnorm: Antal för män Genusnorm; Antal för kvinnor
Framgångsrik 8 Svag 6 Duktig 6 Ärbar 3 Mäktig 16 Underordnad 15 Stark 8 Okunnig 2 Modig 5 Sagolik 1 Hård 7 Givmild 4 Hjälte 3 Vacker 5
I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av manligt kodade genusnormer från Digilär ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”mäktig”, utifrån mannen som en mäktig person. Genusnormen mäktig upptar hela 30% följt av genusnormerna stark
33 och framgångsrik vilka båda upptar 15%, hård upptar 13%, duktig upptar 11%, modig 10% och sist hjälte vilken upptar 6%.
I cirkeldiagrammet nedan kan den totala procentuella fördelningen av kvinnligt kodade genusnormer ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”underordnad”, kvinnan likt ett underordnat kön. Genusnormen underordnad upptar hela 42% följt av genusnormerna svag vilken upptar 17%, vacker upptar 14%, givmild upptar 11%, ärbar upptar 8%, okunnig 5% och sist sagolik vilken upptar 6%.
I cirkeldiagrammet nedan kan den totala procentuella fördelningen av genusnormer ses för Digilär. De manligt kodade genusnormerna har sammanställts vilka är 50 och de kvinnligt kodade genusnormerna har lagts ihop vilka är 36. De genusnormer vilka tar stört utrymme här är de manliga genusnormerna vilka upptar hela 58%. De kvinnliga upptar i sin tur 42% av cirkeldiagrammet och därmed genusnormerna i stort inom kapitlet om stormaktstiden hos läroplattformen Digilär. 15% 11% 30% 15% 10% 13%6%
Manliga genusnormer
Framgångsrik Duktig Mäktig Stark Modig Hård 17% 8% 42% 5% 3% 11% 14%Kvinnliga genusnormer
Svag Ärbar Underordnad Okunnig Sagolik Givmild Vacker34 I det första cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen mäktig dominerar bland de manligt kodade genusnormerna. I det andra cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen underordnad dominerar bland de kvinnligt kodade genusnormerna. I det tredje cirkeldiagrammet kan vi se att de manliga genusnormerna dominerar inom stormaktstiden hos läroplattformen Digilär.
7.3.2 Gleerups
Gleerups digitala läromedel består av åtta kapitel om stormaktstiden. Läsaren möter ständigt genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om
stormaktstiden analyserats.
De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de förekommer i text och bild. Fördelningen av
genusnormer i det digitala läromedlet från Gleerups ser ut som följande:
Genusnorm: Antal för män Genusnorm: Antal för kvinnor
Framgångsrik 10 Svag 4 Duktig 5 Ärbar 2 Mäktig 18 Underordnad 9 Stark 11 Okunnig 2 Modig 6 Sagolik 4 Hård 5 Givmild 3 Hjälte 2 Vacker 4 42% 58%
Sammanställning
Kvinnliga genusnormer Manliga genusnormer35 I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av manligt kodade genusnormer från Gleerups ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”mäktig”, utifrån mannen som en mäktig person. Genusnormen mäktig upptar hela 32% följt av genusnormerna stark på 19%, framgångsrik upptar 18%, modig upptar 10%, hård och duktig upptar 9% och sist hjälte vilken upptar 3%.
I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av kvinnligt kodade
genusnormer från Gleerups ses. Den genusnorm vilken tar stört utrymme här är Underordnad, kvinnan likt ett underordnat kön. Genusnormen underordnad upptar hela 32% följt av
genusnormerna svag vilken upptar 15%, vacker samt sagolik upptar 14%, givmild upptar 11% och sist ärbar samt okunnig vilka upptar 7%.
I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av de sammanlagda antalet genusnormer från Gleerups ses. De manligt kodade genusnormerna har sammanställts vilka är 57 och de kvinnligt kodade gensnormerna har lagts ihop vilka är 28. De genusnormer vilka tar störst utrymme här är de manliga genusnormerna vilka upptar hela 67%. De kvinnliga
18% 9% 32% 19% 10% 9%3%
Manliga genusnormer
Framgångsrik Duktig Mäktig Stark Modig Hård 15% 7% 32% 7% 14% 11% 14%Kvinnliga genusnormer
Svag Ärbar Underordnad Okunnig Sagolik Givmild36 genusnormerna upptar i sin tur 33% av cirkeldiagrammet och därmed genusnormerna i stort inom kapitlet om stormaktstiden hos Gleerups digitala läromedel om stormaktstiden.
I cirkeldiagrammet ovan kan den totala procentuella fördelningen av genusnormer ses för Gleerups. I det andra cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen underordnad dominerar bland de kvinnligt kodade genusnormerna. I det tredje cirkeldiagrammet kan vi se att de manliga genusnormerna dominerar inom stormaktstiden hos Gleerups digitala läromedel om stormaktstiden.
7.3.3 NE
NE:s digitala läromedel består av åtta kapitel om stormaktstiden. Läsaren möter genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om stormaktstiden
analyserats.
De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de dyker upp i text och bild. Fördelningen av genusnormer hos NE ser ut som följande:
Genusnorm: Antal för män Genusnorm: Antal för kvinnor
Framgångsrik 7 Svag 2 Duktig 4 Ärbar 3 Mäktig 10 Underordnad 6 33% 67%
Sammanställning
Kvinnliga genusnormer Manliga genusnormer37
Stark 3 Okunnig 1
Modig 5 Sagolik 2
Hård 2 Givmild 1
Hjälte 1 Vacker 1
I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av manligt kodade genusnormer från NE ses. Den genusnorm vilken tar stört utrymme här är Mäktig, utifrån mannen som en mäktig person. Genusnormen mäktig upptar hela 31% följt av genusnormen framgångsrik på 22%, modig upptar 16%, duktig upptar 13%, stark 9%, hård 6% och sist hjälte vilken upptar 3%.
I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av kvinnligt kodade
genusnormer från NE ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är Underordnad, kvinnan likt ett underordnat kön. Genusnormen underordnad upptar hela 38% följt av
genusnormerna ärbar vilken upptar 19%, sagolik upptar 13%, svag 12% och sist underordnad, okunnig och vacker vilka upptar 6% av cirkeldiagrammet.
22% 13% 31% 9% 16% 6%3%
Manliga genusnormer
Framgångsrik Duktig Mäktig Stark Modig Hård Hjälte 12% 19% 38% 6% 13% 6%6%Kvinnliga genusnormer
Svag Ärbar Underordnad Okunnig Sagolik Givmild Vacker38 I cirkeldiagrammet nedan kan den totala procentuella fördelningen av genusnormer för NE ses. De manligt kodade genusnormerna har lagts ihop vilka är 32 och de kvinnligt kodade genusnormerna har lagts ihop vilka är 16. De genusnormer vilka tar störst utrymme här är de manliga genusnormerna vilka upptar hela 67%. De kvinnliga genusnormerna upptar i sin tur 33% av cirkeldiagrammet och därmed genusnormerna i stort inom kapitlet om stormaktstiden hos NE:s digitala läromedel om stormaktstiden.
I det första cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen mäktig dominerar bland de manligt kodade genusnormerna. I det andra cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen underordnad dominerar bland de kvinnligt kodade genusnormerna. I det tredje cirkeldiagrammet kan vi se att de manliga genusnormerna dominerar inom stormaktstiden hos NE:s digitala läromedel om stormaktstiden.
8.0 Slutsatser
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genusnormer framställs i digitala läromedel om stormaktstiden för årskurs 4–6. Genom att undersöka tre olika förslags digitala läromedel för stormaktstiden, årskurs 4–6, har de tre frågeställningarna för
uppsatsen kunnat besvaras. Detta har gjorts med hjälp av kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. Gällande frågan om utformningen och uppbyggnaden i relation till genus av de tre förlagens analyserade digitala läromedel kan stora likheter mellan de olika kapitlen om stormaktstiden ses i resultatet. Alla tre läromedel har huvudrubriker, underrubriker och text i ungefär samma ordning. Placeringen av bilder skilde sig dock något mellan de olika förlagen. Det var främst bilderna vilka kunde relateras till genus då de placerades utefter rådande normer där män värderas högre än kvinnor. Bilder på män placerades nästan alltid före bilder på kvinnor vilket även Ohlander (2010) skrivit om i sin analys av läromedel.
33% 67%
Sammanställning
Kvinnliga genusnormer Manliga genusnormer39 De genusnormer som representerades delades upp i manliga respektive kvinnliga
genusnormer. Även här var det ungefär samma genusnormer som uppvisades i de olika texterna och bilderna med några få undantag, dessa genusnormer påvisades även i
McGlashans och Fitzpatricks (2017) studie. Dessa genusnormer sammanställdes och räknades enskilt i de olika förlagens digitala kapitel om stormaktstiden och här var det samma
genusnormer som dominerade oavsett förlag. Sandberg (2019) har kommit fram till samma resultat som denna studie, nämligen att de manliga genusnormerna var överlägsna de kvinnliga.
I analysmallarna kategoriserades män och kvinnor separat. Kategoriseringen utformades främst efter Hirdmans (1997) genusteori. Detta kunde dock även ses i Bengtssons (2013) studie där genusnormer synliggjordes vilket främst Analysmall 2 demonstrerar. Även Renolds (2005) kategoriserar genusnormer vilket kan liknas vid denna studies analys.
Under analysen av de digitala läromedlen uppmärksammades skillnaderna på rubrikernas utformning beroende på genus. Kvinnor nämndes nästintill aldrig i rubrikernas utformning. Under de få tillfällen då kvinnor nämndes var det antingen för att uppmärksamma hur kvinnor och barn levde under stormaktstiden, vilket fick en väldigt liten plats i relation till kapitlet i helhet, eller för att berätta om drottning Kristina. Drottning Kristina skrevs alltid med sin titel medan män som var kungar enbart fick sitt fullständiga namn utskrivet i rubrikerna. Här kan det antas att läsaren förstår att en kung är en kung enbart genom att läsa dennes namn, men en drottning måste tilltalas med sin titel för att läsaren ska förstå att denna är drottning. Även i detta ses genusnormer och Hirdmans (1997) teori där män värderas högre än kvinnor.
9.0 Slutdiskussion
Resultatet av analysen visar att män är synonyma med den manliga genusnormen. En kvinna som däremot uppmärksammas inom den manliga normen är drottning Kristina. Hon var en
40 normbrytande kvinna, inte bara för sin egen tid utan även normbrytande för samtiden. Detta berördes i studiens analys. Uppmärksammas då Kristina enbart då hon kan jämföras med en man från denna tid eller uppmärksammas hon för att hon var en av få drottningar?
I resultatet valde jag att inkludera Kristina trots att hon var normbrytande. De genusnormer Kristina utstrålade så som mäktig men även normer inom hennes klädsel tillhör manliga genusnormer. Därför placerades dessa genusnormer under manligt kodade genusnormer. Jag hade dock kunnat utesluta henne, resultatet hade då inte förändrats märkvärt. Detta då Kristina tar upp en sådan liten del av kapitlen om stormaktstiden i dessa digitala läromedel.
Resultatet om drottning Kristina som normbrytande var oväntat. Lika oväntat var det att bilderna på kvinnligt kodade personer var så pass få. NE överraskade däremot med
normneutrala bilder vilket de andra förlagen inte gjorde. Bilder på män och kvinnor förekom, dock var majoriteten av bilderna neutrala i förhållande till genusnormerna.
I Analysmall 1 där uppbyggnaden i relation till genus analyserades var resultatet förvånande, då det förväntade resultatet för denna analysmall var så mycket större än det faktiska
resultatet. Eventuellt berodde förväntningarna på att tidigare forskning likt Ohlander (2010) har visat fler genusnormer. Den stora skillnaden berodde möjligen på tidsskillnaden mellan analyserna då det skiljer 10 år mellan dem. Det kan även bero på analys av digitala respektive fysiska och analoga läromedel. Digitala läromedel utvecklas hela tiden och skolan får ständigt uppdaterade läromedel, detta sker inte i fysiska och analoga läroböcker. Även differenserna på årskurser kan vara en av skillnaderna i resultaten. I läromedel i skolämnet historia för årskurs 4–6 ser innehållet annorlunda ut än för läromedel i historia ämnade för gymnasiet. De genusnormer vilka synliggörs i Analysmall 2 och 3 är utmärkande för stormaktstiden och dessa tre analyserade kapitel. Med detta menas att i andra tidsepoker kan andra genusnormer synliggöras. Att män anses vara duktiga är exempelvis inte en genusnorm som kopplas till manligt kodade personer idag, duktig hade förmodligen kopplats till kvinnligt kodade personer om genusnormer i vår samtid hade undersökts. Dessa genusnormer behöver heller inte vara genusnormer enbart som ord eller begrepp, de blir genusnormer när de sätts i sin kontext. Underordnad ses ofta i kontext bland kvinnligt kodade personer, kvinnan som underordnade mannen. Män kan också ses som underordnade, dels gentemot andra män, dels
41 gentemot kvinnor. Exempel på detta kan ses i klassamhällena från stormaktstiden där en manlig bonde var underordnade någon från adeln. Här ser vi dock exempel på klassamhällen och klasskillnader, inte på genusnormer.
Den valda genusteorin av Hirdman (1997) har fått en del kritik vilket delvis nämns under teoridelen i denna studie. Kritiken lytfter främst teorin som rigorös och därför ger den endast ett bestämt resultat. Jag kan delvis hålla med om detta men redan när vi föds delas vi in i kön, pojkar eller flickor, vilket hänger med under hela våran uppväxt likt omklädningsrum,
klädesaffärer där manliga och kvinnliga kläder hänger på olika avdelningar etcetera. Stormaktstiden är en tidsepok då män hade högre makt än kvinnor, på så sätt var resultatet delvis förutsägbart innan analysen gjordes. Däremot är syftet med studien inte att se på jämnställdhet under stormaktstiden, syftet är att se vilka genusnormer som kommer fram i de olika digitala läromedlen som har analyserats. Därför anser jag att Hirdmans (1997)
genusteori är relevant för studien.
Tanken bakom denna studie grundar sig i en observation från en VFU, därför bör den didaktiska implikationen diskuteras i förhållande till resultatet av analysen. Då manligt kodade genusnormer dominerar finns en viss förståelse för kvinnligt kodade elevers ointresse för historieämnet. Förslagsvis kan läraren komplettera med historiska kvinnor i
undervisningen för att väcka de kvinnligt kodade elevernas intresse för skolämnet historia. Genusnormerna, de som upptäcks i olika tidsepoker, kan även jämföras med dagens för att se den eventuella utvecklingen. Det finns säkerligen flera alternativ vilka kan väcka alla elevers intresse oberoende av genus och könstillhörighet. Jag vill påstå att det är lärarens ansvar att skapa en länk mellan materialet och eleven. Detta kan till exempel göras genom att eleverna får illustrera tidsepoken eller att en dramatisering sker. Om någon av dessa estetiska förslag skall göras bör läraren först ha undervisat kring fler stora kvinnor under denna tidsepok. Exempel på sådana kvinnor kan vara de svenska prinsessorna Anna Vasa och Cecilia Vasa eller Eleonora Katarina av Pfalz (Ringborn, 2020). Risken är annars stor att de genusnormer kring kvinnan som underordnande mannen etcetera reproduceras hos eleverna.
42 I resultatdelen gavs inga exempel på de analyserade bilderna annat än i text. Detta då
behörighet för att visa bilderna saknades. Bilder hade dock kunnat bidra med bland annat en större tydlighet för vad som har analyserats. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Detta stämmer i resultatdelen då några få beskrivande meningar inte ger en full bild av det som har analyserats. Resultatet påverkas däremot inte av detta.