Pojkarnas superhjältar och flickornas osynlighet : En läromedelsanalys inom historieämnet för årskurs 4–6

(1)

Pojkarnas superhjältar och

flickornas osynlighet

En läromedelsanalys inom historieämnet för

årskurs 4–6

Av: Paulina Forsén

Handledare: Staffan Nilsson

Södertörns högskola | Lärarutbildningen Kandidatuppsats 15 hp

Självständigt arbete 1 | Höstterminen 2020 Grundlärarutbildningen med interkulturell profil med inriktning mot årskurs 4–6, 240 hp

(2)

1

Abstract

Author: Paulina Forsén Supervisor: Staffan Nilsson

This thesis will be examining how digital teaching aids portray gendernorms, specifically in the subject of history for ages 10-13. This is researched by finding out how the different digital teaching aids are constructed linked to gender. Gender norms appear in texts and images, also by which gender norms dominate in the digital teaching aids. The study is based on Hirdman's (1988) Gender Theory which separates the male and the female and shows how society sees the man as more worthy than the woman. The methods used are both quantitative and qualitative, both text and image analysis are presented in the essay. It is intended that the essay will add knowledge about the purpose of the essay for 10 to 13-year old’s as there is a knowledge gap within these age groups of students.

In conclusion, gender norms are portrayed, conveying men as being dominant and powerful.

English title: Boys' Superheroes and Girls' Invisibility A Teaching Aid Analysis in the History Subject for Grades 4-6

Keywords: Gender norms, gender, women, men, ages 10-13.

Nyckelord: Genusnormer, genus, kvinnor, män, årskurs 4–6.

(3)

2

Innehållsförteckning

1.0 Inledning 4

2.0 Bakgrund 5

2.1 Definition av begreppet genusnorm 5

2.2 Skolinspektionens granskning av läromedels innehåll 5

2.3 Genusnormer i läroplanen 5

3.0 Syfte och frågeställning 6

3.1 Disposition 6

4.0 Teorianknytning 6

4.1 Hirdmans genusteori 7

4.1.1 Särhållning av kvinnor och män 7

4.1.2 Det manliga värderas högre än det kvinnliga 8

4.1.3 Alla är delaktiga 8

4.2 Kritik mot teorin 8

5.0 Tidigare forskning 9

5.1 Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år 9

5.2 Att utmana sexualitets- och genusnormer 10

5.3 Barns kön och sexuella relationer i grundskolan 11 5.4 Elevers historiekultur i kombination med genusnormer i skolämnet historia 11 5.5 En granskning genom DEJA om läromedel i skolämnet historia 12 5.6 Övergripande mönster i den tidigare forskningen 13

6.0 Material och metod 13

6.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder 13

6.2 Insamling och urval av material 14

6.3 Presentation av förlagen och de digitala läromedlen 15

6.3.1 Natur och kultur samt Digilär 15

6.3.2 Gleerups 15

6.3.3 Nationalencyklopedin (NE) 16

6.4 Analysmetod och verktyg 16

6.4.1 Kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag 16

6.4.2 Analysverktyg 17

6.4.3 Analysmall som verktyg 20

6.4.4 Genusnormer vid bildanalys 21

7.0 Resultat och analys 22

(4)

3

7.1.1 Natur och kulturs Digilär 22

7.1.2 Gleerups 23

7.1.3 NE 24

7.2 Analysmall 2 25

7.2.1 Natur och kulturs Digilär 25

7.2.2 Gleerups 26

7.2.3 NE 28

7.3 Analysmall 3 med tillhörande cirkeldiagram 30

7.3.1 Natur och kultur 30

7.3.2 Gleerups 32 7.3.3 NE 34 8.0 Slutsatser 36 9.0 Slutdiskussion 37 9.1 Framtida forskning 39 10.0 Käll- och litteraturförteckning 40 10.1 Tryckta källor 40 10.2 Elektroniska källor 41 10.3 Analyserat material 43

(5)

4

1.0 Inledning

Under min senaste Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) var jag delaktig i majoriteten av lektionerna vilka min handledare höll i för elever i årskurs fyra. Under en lektion i skolämnet historia observerade jag flera elever, vilka var kvinnligt kodade, som utstrålade tristess under lektionen. Jag gick fram till en av de eleverna och kommunicerade det jag hade observerat varpå hon sade att hon inte kände någon tillhörighet i det hon läser då majoriteten av texten handlade om män och de få kvinnor som togs upp var egentligen inte av vikt för historien. Eleverna, vilka var manligt kodade, verkade istället entusiastiska och tillfredsställda med det de läste och jag valde att även här uttrycka min observation. En av dessa elever vilken var manligt kodad förklarade att det var intressant att läsa om och se bilder på män som har varit viktiga för Sveriges historia. Han berättade stolt att de männen de läste om kan liknas vid superhjältar för Sverige.

Detta har jag länge haft i åtanke och började därför söka efter studier som har gjorts om genusnormer i skolämnet historia. Flertalet studier har tidigare gjorts för att belysa genusnormers inverkan på elever i såväl grundskolans tidigare år som senare år, det finns dock väldigt lite forskning kring mellanåren. Den tidigare forskningen syftar oftast till att synliggöra obefintlig jämställdhet i läromedel för skolämnet historia eller elevers påverkan av de genusnormer vilka påvisas i läroböckerna. Den anspelar ofta på skolans tidigare eller senare år.

Genom upptäckten av den befintliga kunskapsluckan i kombination med mina egna observationer uppkom engagemanget för denna studie. Den här studien kommer därför analysera texter och bilder i digitala läromedel från tre olika förlag för skolämnet historia mot årskurs 4–6, för att åskådliggöra en del av de diskurser vilka konstruerar och definierar genusnormer med fokus på skillnader inom genusnormer hos män och kvinnor under stormaktstiden.

(6)

5

2.0 Bakgrund

2.1 Definition av begreppet genusnorm

Genusnorm som sammansatt ord kan definieras likt en kombination av ”socialt kön” eller ”grammatiskt kön” (Svenska Akademien 2015, s 401) samt ”regel, rättesnöre; måttstock, mönster” (Svenska Akademien 2015, s 878). Definitionen kan ses som mönster eller rättesnören inom könen, det vill säga normer för de två könen.

Magnusson (2019, s 184–185) definierar begreppet genus likt mönster inom det kulturella och sociala gentemot män och kvinnor. Detta leder ofta till särhållning och ojämlikhet av män och kvinnor. Edlund, Erson och Milles (2007, s 28–29) förklarar även de att begreppet genus har med det sociala att göra och inte det biologiska likt könsbegreppet. De diskuterar om

skillnader mellan könen inom det sociala och det kulturella. Definitionen kan ses som sociala samt kulturella skildringar mellan män och kvinnor.

2.2 Skolinspektionens granskning av läromedels innehåll

I Skolinspektionens (2011) kvalitetsgranskningsrapport Innehåll i och användning av

läromedel: En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5 synliggörs hur

genusnormer i läromedel skapar ett ofullständigt och ytligt lärande, inte enbart i skolämnet kemi utan i majoriteten av skolämnena för mellanåren. Analysen visar en ensidighet inom genus och att det inte resoneras kring läromedlen utifrån ett genusperspektiv. Granskningen pekar även på att de analyserade bilderna i läromedlen generellt visar betydligt fler män än kvinnor vilket Skolinspektionen (2011) lyfter och menar att det medför en risk då lärare förlitar sig på läroböckerna och innehållet granskas inte ordentligt. Rapporten visar även att män dominerar i läromedlen och detta resulterar i att undervisningen enbart befäster vissa normer, kunskaper och värderingar.

2.3 Genusnormer i läroplanen

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 tydliggör Skolverket (2019) syftet med undervisningen av ämnet historia. De lyfter elevernas utveckling av kunskaper inom historieämnet samt förutsättningarna som eleverna får för att få en förståelse om vår nutid. Kvinnors och mäns inverkan på förändringen av kulturer och samhällen, elevers individuella utveckling av sin förståelse för människorna i deras samtid från olika tidsepoker med tillhörande värderingar och villkor är även det något som uppmärksammas. I skolans

(7)

6 värdegrund står det: ”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.”

(Skolverket, 2019). Det kan därför vara av vikt att undersöka vilka könsmönster som finns i svenska skolor. Detta kan göras genom att studera vilka genusnormer elever i mellanåren, årskurs 4–6, stöter på i digitala läromedel för skolämnet historia vilket denna studie kommer undersöka.

3.0 Syfte och frågeställning

Denna studie syftar till att belysa genusnormer i digitala läromedel med fokus på

stormaktstiden för årskurs fyra till sex. Det som ämnas undersökas är hur texter och bilder vilka finns representerade i digitala läromedel om stormaktstiden är utformade i relation till genus. För att undersöka detta avser jag besvara dessa frågor:

• Hur är digitala läromedel om stormaktstiden från olika förlags texter och bilder utformade och uppbyggda i relation till genus?

• Vilka genusnormer representeras i de olika digitala läromedlen om stormaktstiden? • Är det manliga eller kvinnliga genusnormer som ges störst utrymme i dessa olika

digitala läromedel om stormaktstiden?

3.1 Disposition

Efter denna studies Efter denna studies inledning, bakgrund och syfte presenteras först delar av den tidigare forskning som gjorts kring genusnormer inom skolan. Sedan följer de

teoretiska utgångspunkter, vilka ligger till grund för studiens analys, studiens analysmetoder samt empiri och avgränsningar i material. Vidare presenteras genomförandet samt resultatet av analysen vilka kopplas till den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkter i den. Därefter presenteras en avslutande diskussion och förslag på framtida forskning.

4.0 Teorianknytning

Här presenteras studiens teoretiska utgångspunkt vilken ligger till grund för studiens analys. Den övergripande teorin för studien är Hirdmans (1997) genusteori. Här betonas skillnader mellan könen och att det manliga värderas högre än det kvinnliga.

(8)

7 4.1 Hirdmans genusteori

I denna studie är Hirdmans (1977) genusteori relevant då vi som människor ständigt bedöms och bemöts utifrån vårt kön. Teorin ligger till grund för studien, den påvisar även att

analysens resultat överensstämmer med grundkonceptet i Hirdmans (ibid) teori gällande särhållningen av kön.

Yvonne Hirdman (1997) lanserade begreppen genussystem och genus i Sverige vilka förklarar hur varje samhälle upprätthåller och skapar ordningssystem där män och kvinnor delas in i olika positioner, roller och uppgifter. Begreppet genus använder Hirdman (1997) för att finna förståelse och kunskap gällande hur vi gör kön, vad vi gör kvinnligt respektive manligt. Genusteorin är likt ett nätverk där olika förväntningar, föreställningar, fenomen och processer samverkar och därmed orsakar samhällsmönster. Dessa är främst manlig överordning och könens särhållning. Olika osynliga normer, seder, förväntningar och regler om det som är kvinnligt och manligt i samhället beskrivs i Hirdmans (ibid) forskning.

Studiens syfte är att analysera digitala läromedel om stormaktstiden där genusnormer i bild och text kommer synliggöras. Då Hirdmans (1997) genusteori delvis syftar på genusnormer, det manliga och det kvinnliga, där könen särhålls är denna teori relevant för studien.

Perspektivet delas upp på två olika principer inom teorin vilka tydliggörs nedan.

4.1.1 Särhållning av kvinnor och män

Särhållningen av kvinnor och män innebär att manligt och kvinnligt, män respektive kvinnor, ses som skilda fenomen i samhället. Ofta ses de som motsatser till varandra, det vill säga dikotomier. Detta kan exemplifieras med könens uppdelning på arbetsmarknaden där olika sektorer för kvinnor och män förekommer. Män är ofta läkare medan kvinnor många gånger är vårdbiträden, män dominerar arbetsmarknaden inom teknikyrkena medan kvinnor

dominerar arbetsmarknaden inom sociala yrken. Det kan även exemplifieras med så kallade pojkleksaker och flickleksaker eller påståendet att pojkar är bråkiga och flickor är tysta. (Hirdman, 1997).

Denna princip tar störst plats i analysen då analyser syftar till att besvara studiens

forskningsfrågor. Då forskningsfrågorna går in på begreppet genusnormer är särhållningen av de olika könen en del av analysen i både bild och text. Även i resultatet ses denna princip då analysen delvis grundar sig i särhållningen av könen.

(9)

8 4.1.2 Det manliga värderas högre än det kvinnliga

Det manliga vilket värderas högre än det kvinnliga innebär att allt som hör till det manliga betraktas mer värdefullt än det kvinnliga och har därmed högre status. Detta yttrar sig bland annat i hierarkin med den manliga överordningen. Män tjänar därtill mer pengar, de har större makt än kvinnor och detta anses vara en norm, mannen som överordnande kvinnan. Kvinnor ses istället likt undantag och som avvikande, mannen som underordnande kvinnan.

Exempelvis värderas det högre när en flicka blir kallad för pojkflicka än för pojkar att liknas vid flickor som flickaktiga. Det högre värdet tillskrivs männen (Hirdman, 1997).

Denna princip ses inte lika mycket i studien som den ovannämnda principen där kön separeras. Däremot är principen relevant i resultatet av analysen där det manligt kodade diskuteras och presenteras. Den sista forskningsfrågan kan vara relevant i detta då den syftar på att synliggöra den genusnorm vilken dominerar i de analyserade texterna och bilderna.

4.1.3 Alla är delaktiga

Både kvinnor och män tenderar att skapa och upprätthålla dessa ovannämnda genusmönster, från barnsben, oftast ses det normalt och många är omedvetna om detta. Genusmönster byggs upp på gruppnivå likt strukturer inom samhället vilket Hirdmans teori framställer. Det bör dock understrykas att teorin ser på det generella, på gruppnivån. Det finns kvinnor som har såväl mer makt som högre status än män på individnivå. Därav är det av vikt att skilja på grupp- och individnivå (Hirdman, 1997).

Genom analysen, som innefattar en grundlig genomgång av valt material, går det att finna och synliggöra de dolda mekanismer som genusnormen bygger på.

4.2 Kritik mot teorin

Hirdmans (1997) genusteori har fått en del negativ kritik. Bland annat av Maria Hedlin (2004, s 22) då hon menar att Hirdmans teori är allt för statisk. Med detta menas att genusnormer är i ständig utveckling och Hirdman (1977) lägger fram dem som att de är fixerade. Trots denna kritik kan den fixerade delen vilken Hirdmans (ibid) teori framställer belysas av andra, likt Hirdman, som något bestående. Hedlin (2004, s 51-53) tar upp proffessorn Hanne Haavind som genom olika exempel påvisar mannen som underordnande

(10)

9 kvinnan och att många genusnormer utvecklas men ändå ger samma resultat som de har haft under flera år och därmed är fixerade.

Britt-Marie Thurén (2002, s. 128-129) menar i sin tur att Hirdman är på en för hög abstraktionsnivå och att teorin är för svår för historiker. Detta då teorin inte förklarar förändring och för att den inte ser till skillnader inom grupper. I denna studie hade förändringar och skillnader inom grupper tagit en för stor plats och studien hade fått ett annat fokus, därför är detta medvetet borttaget från studien.

Intersektionalitet är också viktigt att poängtera inom kritiken mot Hirdmans (1997) teori. Hedlin (2006, s 23) menar att Hirdmans (1997) teori inte omfattar hur andra betydelsefulla kategoriseringar samverkar med genus. Hedin (ibid) menar även att en måste centrera de som inkluderas och exkluderas när en talar om normalitet. Vidare förklarar Hedin (ibid) att forskare som förespråkar intersektionalitet menar att ingen individ enbart är man eller kvinna. Detta innebär att det inte endast är genusnormer som leder till ojämnställda villkor. Likt Hirdmans (1997) genusteori är intersektionalitet inte med i denna studie då arbetet hade blivit för stort, trots att det hade givit en mer omfattande bild av jämställdhet.

5.0 Tidigare forskning

Här beskrivs empiriska studier vilka behandlar faktorer som kan kopplas till syftet och temat för denna uppsats. Dessa studier bidrar med relevanta idéer kring genusnormer, kön, ålder och sexualitet. Denna studie syftar till att lyfta avsaknaden av forskning kring genusnormer i läromedel för årskurs fyra till sex i skolämnet historia i Sverige. Den största gemensamma nämnaren för dessa studier är att de alla har skolan som utgångspunkt och de fokuserar främst på normer rörande kön och genus.

5.1 Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år

Jenny Bengtsson (2013) behandlar i sin avhandling Jag sa att jag älskade han men jag har

redan sagt förlåt för det: ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år hur normer kring

genus, sexualitet och ålder formas och uttrycks i skolans tidigare år. Det övergripande syftet är att undersöka konstruktionen kring det så kallade normala samt inkludering kring genus, ålder och sexualitet. Frågorna författaren undersöker och besvarar i studien är förväntningar och frågeställningar på flickor och pojkar samt hur dessa kan förstås i relation till sexualitet.

(11)

10 Förutsättningar för normöverskridande beteenden berörs likväl. Med hjälp av

poststrukturalistiska teorier, observationer samt samtalsintervjuer med elever och lärare tydliggörs maktrelationers betydelse rörande begriplighet och normalisering av underordning samt utanförskap.

I avhandlingen diskuterar författaren bland annat hur ålder samspelar med sexualitets- och genusnormer samt hur barn använder språket för att vidmakthålla köns- och

sexualitetsnormer. Bengtsson (2013) bemöter även möjligheter inom våldet på skolgården och dess villkor, genusnormer inom det maskulina, vilka förhandlas kring. Denna studie

åskådliggör bland annat normer rörande maskulinitet så som hur sport och våld ses som något maskulint samt distanseringen från det feminina. Detta kan belysa genusnormer rörande det maskulina. Denna studie berör dock de tidigare åren och inte mellanåren.

5.2 Att utmana sexualitets- och genusnormer

I en avhandling ”LGBTQ youth activism and school: challenging sexuality and gender norms” (McGlashan och Fitzpatrick, 2017) använder sig författarna av poststrukturalistiska teorier. De har ett kritiskt etnografiskt tillvägagångssätt när de undersöker hur en grupp homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (HBTQ) utmanar genusnormer i sin skola. Studiens centrala teman är användningen av pronomen, komplexa identiteter och

aktivistgrupper i en normativ skola. Studien utförs på en samskola, årskurs nio till tretton, i Auckland på Nya Zeeland under 32 veckor.

Författarna intervjuade, observerade, konverserade och deltog i olika aktiviteter under studiens gång. Under observationerna var författarna delaktiga i aktiviteterna samtidigt som de observerade. Intervjuerna skedde ostrukturerat och de kan liknas med diskussioner, författarna använder sig här av ett kritiskt etnografiskt tillvägagångssätt.

Resultatet pekar på att initiativen till att träffas regelbundet och diskutera, planera

aktivistinitiativ och stötta varandra gjorde dessa elever mer synliga. Synligheten orsakade dock även spänningar när HBTQ-studenterna var på skolans offentliga utrymmen och under identitetsstriderna vilket anspelar på genusnormer rörande maktförhållanden.

I denna studie synliggörs genusnormer hos kvinnor, män samt icke-binära så som

maktförhållanden och normer rörande det manliga respektive det kvinnliga. Studien syftar dock till de äldre åldrarna och inte till mellanåren och den är utförd på Nya Zeeland.

(12)

11 5.3 Barns kön och sexuella relationer i grundskolan

Emma Renold (2005) har genom ett etnografiskt fältarbete skrivit verket Girls, boys and

junior sexualities: exploring children's gender and sexual relations in the primary school.

Fältarbetet utfördes på två skolor i England där de observerade barnen var i åldrarna 10–11 år.

Verket behandlar barns sexualitet i förhållande till förväntningar kring det heterosexuella. Renold (2005) undersöker även hur språket bland barn upprätthålls kring sexualitets- och genusnormer genom gruppintervjuer och observationer. Sexualitet förklaras vara inbäddat i barns kulturer inom skolan och könsidentiteter, detta redovisades genom analyser av 13 material från intervjuer och observationer.

Författaren grundar boken på barnens verkliga upplevelser och framhäver deras önskningar, kamp, oro och nöjen när de utvecklas och lär sig förstå deras egen sexualitet. I verket

inkluderas också öppna diskussioner om den påtvingade samt obligatoriska heterosexualiteten och sexuella trakasserier. Skolan som viktig social arena, i arbetet att forma flickor och pojkar enligt vissa genusnormer, utforskas och problematiseras likväl.

Verket har gett visst underlag till uppsatsens analys då genusnormer kategoriseras och förtydligas, så som normer rörande flickor som tysta och duktiga medan pojkar är stökiga. Studien är dock utförd i England och inte i Sverige.

5.4 Elevers historiekultur i kombination med genusnormer i skolämnet historia

Karin Sandberg (2019) undersöker i sin artikel ”Manligt och kvinnligt i skolämnet historia: Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur?” hur undervisningen i historia påverkar historiekulturen hos elever i årskurs fem. Författaren intervjuar både pojkar och flickor i sin studie och elevernas svar ser ofta olika ut beroende på kön.

Sandberg (2019) har valt att använda två infallsvinklar i sin studie. Den ena handlar om hur elever uppfattar kvinnliga respektive manliga synsätt i det förflutna. Här blev resultatet att eleverna ser fler manliga än kvinnliga aktörer samt aktiviteter som historia. Den andra infallsvinkeln syftar på skillnader i flickors och pojkars inställning till ämnet historia, här representeras även elevernas egen historiekultur. Flickor har här ett större intresse än

(13)

12 pojkarna. I slutet av artikeln diskuteras resultatens relevans för undervisningen och historia som skolämne.

Denna artikel är relevant för denna studie då det under flertalet tillfällen i artikeln skrivs om genus och könskulturer vilka kan kopplas samman med genusnormer i skolämnet historia. Exempelvis ansåg både pojkarna och flickorna i intervjuerna att de kunde använda sig av historia i sina framtida yrkesval, det är här genusnormer kommer in i bilden. Pojkarna gav exempel på att de kunde använda historia i manliga yrken så som arbeten med motorer eller annan teknisk utrustning vilka är mansdominerande yrken. Flickorna nämnde istället yrken såsom designer eller veterinär vilka är kvinnodominerande yrken. Genom de kvinno- och mansdominerande yrkena kan genusnormer ses då det är en norm för män att arbeta med yrken som anses vara manliga, likadant för kvinnor och kvinnodominerande yrken. (Sandberg 2019, s 65–66).

Studien berör samma åldersgrupp, tema och land som denna uppsats, dock är syftet olika i studierna och kunskapsluckan blir därigenom ett faktum.

5.5 En granskning genom DEJA om läromedel i skolämnet historia

Ann-Sofie Ohlander (2010) har genom Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) fått i uppdrag att undersöka hur elever i gymnasiet tolkar bilden av män och kvinnor genom historieböckerna i skolan. Resultatet presenteras i forskningsrapporten ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: En granskning på uppdrag av Delegationen för

jämställdhet i skolan” (Ohlander, 2010).

Ohlander (2010) analyserar fyra läroböcker i skolämnet historia i såväl text som bild samt en lärarhandledning för att komma fram till sitt resultat. Rapporten ger en dyster bild av

elevernas tolkning av de olika könen genom historieböckerna. Exempelvis ges nästan ingen information om kvinnor i historien, inte heller kvinnors ställning vid italienska universitet

(14)

13 under 1100-talet som professorer eller studenter. Det problematiseras även kring hur

kursplaner och läroplanen inte följs i de analyserade läroböckerna gällande jämställdhet. Detta främst då män har ett större värde än kvinnor i läroböckerna. Det finns även sexistiska inslag i läroböckerna vilka beskrivs som förnedrande. Genus tas upp i rapporten där författaren (ibid) menar att tolkningen av analysen resulterar i en avsaknad av problematisering kring genus, varken ur manligt eller kvinnligt perspektiv. Detta trots att kvinnor beskrivs ur ett manligt perspektiv i de granskade historieböckerna.

Ohlander (2010) lyfter elevernas tolkningar av de olika könen där det förklaras att flickor antagligen får negativa självbilder samt saknar kvinnliga förebilder från

historieundervisningen. Pojkar möts istället av ett mansideal vilket inte överensstämmer med verkligheten. Detta kan ge pojkar en negativ och begränsad bild av omvärlden och sig själva. Rapporten centrerar genusnormer i syfte att se hur elever påverkas av dessa manliga och kvinnliga genusnormer. Dessa är bland annat maktförhållanden och mannen som

underordnande kvinnan. Här analyseras läroböcker i skolämnet historia för gymnasiet och inte för mellanstadiet.

5.6 Övergripande mönster i den tidigare forskningen

Trots att den ovannämnda forskningen är samspelt med denna studie saknas tidigare forskning som sammantaget berör samma syfte, åldersgrupp och land som denna studie. Trots detta kan ett övergripande mönster ses i den tidigare forskningen där generella genusnormer, så som maktförhållanden, dominerar oavsett ålder eller land.

6.0 Material och metod

Här kommer studiens analysmetoder och verktyg att presenteras samt de urval vilka har gjorts gällande studiens empiri.

(15)

14 6.1 Kvantitativa och kvalitativa metoder

Studien avser att undersöka genusnormer i tre olika digitala läromedel inom tidsepoken stormaktstiden för årskurs 4–6. Detta kommer göras genom att granska läromedlens uppbyggnad i relation till genus, vilka genusnormer som representeras samt genom att granska om kvinnliga eller manliga genusnormer tar störst utrymme. Både en kvantitativ och en kvalitativ metod behöver således användas för att fullgöra studiens syfte då både bilder och texter kommer att analyseras. Kvantitativa och kvalitativa metoder syftar på att insamla data för att sedan sammanfatta den (Bryman 2018, s 489). Inom kvantitativa metoder anses

resultatet vara mätbart och en kan omvandla resultatet till siffror (Bryman 2018, s 487). Inom de kvalitativa metoderna ligger intresset istället i beskrivningar och gestaltningar av fenomen, den kvalitativa forskningen är därför tolkande då syftet är att söka förståelse för exempelvis mänskliga handlingar (ibid). Det finns en mängd olika varianter för genomförandet av en kvalitativ dataanalys, modellen innehållsanalys kommer att tillämpas och redogöras för senare i denna studie.

6.2 Insamling och urval av material

De läromedel som ligger till grund för undersökningen av analysen är digitala läromedel om stormaktstiden i skolämnet historia för årskurs 4–6. Det finns enbart begränsat med forskning om genusnormer i digitala läromedel för mellanåren vilket denna studie lyfter fram. Digitala läromedel används i allt större utsträckning i dagens grundskolor. De ger elever möjlighet att på olika sätt stimuleras i sitt lärande. Digitala läromedel uppdateras och förnyas i takt med samhället vilket gör att digitala läromedel ses positivt inom begreppet genusnormer (Digitalt lärande). Detta innebär inte att alla förlag är representativt genusmedvetna.

Digitala läromedel utvecklas och förnyas ständigt, denna studie kommer därför att fokusera på digitala läromedel i skolämnet historia för årskurs 4–6 från tre olika förlag. Detta för att ge en rättvis bild av hur genusnormer synliggörs i bild och text inom ämnet.

Då vi är i en rådande pandemi har Folkhälsomyndigheten (2020) avrått från folksamlingar och att utomstående skall vistas på bland annat skolor. Detta är en av orsakerna till valet av

(16)

15 Genom att undersöka välkända läromedelsförlag och deras utbud inom digitala läromedel på deras hemsidor har det analyserade materialet framkommit. Det bör dock understrykas att urvalet inte säger något om dessa digitala läromedels användning i undervisningen, då varken observationer under lektioner eller intervjuer med lärare eller elever har gjorts i denna studie.

Tio olika förlag kontaktades via mejl innan denna studie påbörjades. Tre av dessa förlag svarade och gav inloggningsuppgifter till deras digitala läromedel i skolämnet historia. Valet av läromedel av olika förlag gjordes utefter vilka förlag som gav gensvar. En presentation av de utvalda digitala läromedlen görs senare.

Vissa avgränsningar av data har varit nödvändiga med hänvisning till studiens begränsade omfattning. Tidsepoken stormaktstiden där bilder och texter analyseras och genusnormer synliggörs är vad som avses undersökas. Valet av tidsepok skedde slumpmässigt genom en lottodragning. Länsstyrelsen (2020) har angett tidsepokerna från istiden till nutiden. Dessa tidsepoker skrevs ned på separata lappar och lades ned i en skål. Den första lappen som drogs upp blev den tidsepok uppsatsen berör vilken blev stormaktstiden. Detta innebär att andra tidsepoker, tillhörande lärarhandledning, uppgifter till de olika tidsepokerna samt filmer inte kommer tas upp då omfattningen hade blivit för stor för denna typ av studie.

Studiens syfte är att belysa genusnormer i digitala läromedel om stormaktstiden. Sjöberg (2007, s 209) menar att genussystemet synliggörs under stormaktstiden och systemets historia tar en vändpunkt efter denna tidsepok. Därför är tidsepoken stormaktstiden relevant för studien.

6.3 Presentation av förlagen och de digitala läromedlen

Här presenteras de tre olika förlagen och deras avsnitt om stormaktstiden som denna studies analys bygger på.

(17)

16 6.3.1 Natur och kultur samt Digilär

Stiftelsen Natur och kultur är ett bokförlag vilka grundades år 1922. De ger ut läromedel, allmänlitteratur och akademisk litteratur. De erbjuder läromedel och litteratur för

högskolestudier, vuxenutbildningar, grundskolan, förskolan samt inom yrkesmässiga utbildningar i pedagogik, vård, psykologi och ledarskap (Natur och kultur AB). Natur och kultur erbjuder även digitala läroplattformar så som Digilär. Digilär är en läroplattform vilken erbjuder flertalet skolämnen från förskoleklass till årskurs nio. Stormaktstiden tillhör skolämnet historia för årskurs 4–6. Digilärs digitala kapitel om stormaktstiden tar bland annat upp hur Sverige blev en stormakt och dess fall. (Digilär).

6.3.2 Gleerups

Gleerups är ett förlag vilka erbjuder läromedel för grundskolan, gymnasiet, högskolan samt universitetet. Inom de digitala läromedlen erbjuder Gleerups bland annat läromedel i alla skolämnen, kompetensutvecklingar och integrationsmöjligheter (Gleerups).

Stormaktstiden ligger under skolämnet Historia för årskurs 4–6. Detta digitala kapitel delas in i underkategorier vilka bland annat tar besökaren till det trettiåriga kriget, drottning Kristina och till hur det var att leva under stormaktstiden (Gleerups).

6.3.3 Nationalencyklopedin (NE)

NE erbjuder digitala pedagogiska, anpassningsbara och moderna verktyg vilka är anpassade efter läroplanen. De vänder sig till grundskolan och har läromedel för flertalet skolämnen, däribland skolämnet Historia (NE).

Inom skolämnet Historia för årskurs 4–6 ligger stormaktstiden. NE tar bland annat upp den naturvetenskapliga revolutionen, de många krig Sverige utsattes för och hur det var att leva under stormaktstiden (NE).

(18)

17 6.4 Analysmetod och verktyg

6.4.1 Kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag

Liksom tidigare nämnts kopplas kvantitativa data till siffror. Denna studie kommer analysera texten och tillhörande bilder kvalitativt, dock med kvantitativa inslag då data presenteras i analysen, på nominalskalenivå. Genom att räkna variabler och placera in dem i kategorier erhålls data på nominalskalenivå. Ofta finns ingen speciell ordningsföljd av sammanräkningen av element inom nominalskalenivå (Bryman 2018, s 409–410). Syftet med den kvalitativa textanalysen är att ha texten som utgångspunkt och därigenom analysera texter och identifiera hur genusnormer kommer fram i dem (Widén 2015, s 176).

Den kvalitativa textanalysen har tre dimensioner enligt Widén (2015, s 178):

• Inom den första dimensionen analyseras textförfattaren, upphovsrättmannen eller liknande och svar sökes på frågor om vilka betydelser författaren tillskrivit texten. • Inom den andra dimensionen ligger fokuset istället på textens form och innehåll så

som språkliga genrer. Här utgår analysen från texten och centrerar dess innehållsliga, språkliga och litterära innebörd.

• Inom den tredje dimensionen tolkas textens innebörd i relation till sammanhang vilka ligger utanför texten. Analysen inriktar sig på textens betydelse i förhållande till samhället.

Widén (2015, s 178–179) menar att en kvalitativ analys kräver en klargöring av vilken eller vilka dimensioner som textanalysen bygger på. Detta då en kvalitativ text- och bildanalys arbetar utifrån grundläggande riktlinjer för genomförandet av text- och bildtolkningen. Den andra dimensionen gör sig mest användbar i analysen då den fokuserar på att ställa frågor till texten och bilderna, vilket denna studie gör under analysen. Exempel på dessa frågor kan vara: Vilka språkliga metaforer används för att beskriva genusnormer? Eller: Vilka metaforer används i bilder för att synliggöra genusnormer? (Widén 2015, s 184). En kvalitativ text- och bildanalys blir relevant för studien då frågor ställs till bild och text under analysen.

Textanalytiker fokuserar ofta på frågor såsom hur, vilka, vad och vilken typ av idéer som dominerar i en kontext samt dessas förändringar över tid och inte ofta på varför-frågor

(19)

18 (Bryman 2018, s 408). Den kvalitativa text- och bildanalysen syftar till att finna mönster, samband, skillnader eller gemensamma drag i text och bild. Därför är en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag relevant för denna studies syfte.

6.4.2 Analysverktyg

Här presenteras det analysverktyg som används under analysen. Redan förvalda kategorier vilka baseras på de två ovannämnda analysmodellerna samt studiens frågeställning används. Detta för att uppfylla studiens syfte gällande representationen av genusnormer inom text och bild i digitala läromedel för årskurs 4–6 i skolämnet historia.

Nedan används ”manligt och kvinnligt kodat” vid flertalet tillfällen. Manligt kodat används i studien istället för män eller manliga utmärkande egenskap, så som en person med byxor under stormaktstiden. Kvinnligt kodat används i studien istället för kvinnor eller kvinnligt utmärkande egenskaper, så som en person med klänning under stormaktstiden.

Analysverktygen inspirerades av analysmodeller som har använts i tidigare studier av genusnormer vilka ges i uttryck i läromedel. Analysverktygen i denna studie är dock utformade för denna studies syfte och frågeställningar. I varje analysverktyg ges en

framställning av vad vardera rubrikkolumnen i varje mall innebär samt vad som kategoriseras under vilken rubrikrad. Rubrikkolumn kan förklaras som de lodräta delarna i en tabell och rubrikrad som de vågräta delarna i en tabell (Skydocu, 2014). Till denna studie har tre olika analysmallar använts:

Presentation av analysmall 1:

Läromedlets utformning i relation till genus:

Man Kvinna

Layout Här presenteras layouten enskilt från de olika digitala läromedlen i relation till det som är manligt kodat.

Här presenteras layouten enskilt från de olika digitala läromedlen i relation till det som är kvinnligt kodat.

(20)

19 • Layout: Här placeras det i layouten som är kvinnligt respektive manligt kodat. En

layout är en grafisk utformning av bild och text. Den skall vägleda läsaren och innehållet i en text ska förtydligas genom denna. Placeringen av texter, bilder och rubriker avgör layouten. (Norlund 2011, s 170). Här kommer därför layouten

undersökas och studeras utifrån det som är manligt och kvinnligt kodat för att delvis besvara den första forskningsfrågan. Exempelvis ses en text i kursiv stil som något kvinnligt kodat och en text i fet stil ses som något manligt kodat (Svenska Dagbladet 2016). Uppdelningen av manligt och kvinnligt är utefter Hirdmans (1997) genusteori.

Presentation av analysmall 2:

Titta efter: Män Kvinnor

Genusnormer som förekommer i text.

Här presenteras ord eller begrepp vilka är manligt kodade och därmed framställer genusnormer som används i de enskilda olika läromedlen.

Här presenteras ord eller begrepp vilka är kvinnligt kodade och därmed framställer genusnormer som används i de enskilda olika läromedlen.

Genusnormer som förekommer i bild.

Här presenteras bilders utformning vilka är manligt kodade och därmed framställer genusnormer som används i de enskilda olika läromedlen.

Här presenteras bilders utformning vilka är kvinnligt kodade och därmed framställer genusnormer som används i de enskilda olika läromedlen.

• Genusnormer som förekommer i text: Här placeras ord eller begrepp i texterna vilka framställer genusnormer hos män respektive kvinnor. Det kan vara ord som förstärker exempelvis mannen under tidsepoken stormaktstiden och är kopplat till genus så som stark, modig eller ståtlig. Detta ämnar besvara den andra

forskningsfrågan gällande vilka genusnormer som representeras i de olika digitala läromedlen i skolämnet historia. Uppdelningen av könen är utefter Hirdmans (1997) genusteori.

• Genusnormer som förekommer i bild: Här placeras bildernas utformning i relation till genus, de genusnormer vilka bilderna framhäver från tidsepoken stormaktstiden uppdelat i manliga och kvinnliga genusnormer. Även denna besvarar den andra forskningsfrågan och uppdelningen av könen är utefter den valda teorin.

(21)

20 Presentation av analysmall 3:

Genusnorm: Antal för män Genusnorm: Antal för kvinnor

Framgångsrik Svag Duktig Ärbar Mäktig Underordnad Stark Okunnig Modig Sagolik Hård Givmild Hjälte Vacker

Nedan angivna förklaringar läses i analysmall 3 från vänster till höger.

• Genusnorm: Här är de mest använda genusnormerna vilka är manligt kodade så som framgångsrik, duktig, mäktig etcetera uppradade efter att ha gått igenom de tre olika förlagens texter, rubriker och bilder om stormaktstiden. Detta för att besvara den tredje forskningsfrågan rörande om det är kvinnliga eller manliga genusnormer som ges störst utrymme i de olika digitala läromedlen. Indelningen av kön görs utefter Hirdmans (1997) genusteori.

• Antal för män: Här nedan placeras ett streck för var gång varje individuell manlig genusnorm kan tolkas eller anges i text och bild. Detta för att besvara den tredje forskningsfrågan samt för att praktisera den valda teorin då könen delas upp.

• Genusnorm: Här är de mest använda genusnormerna vilka är kvinnligt kodade så som svag, ärbar, underordnad etcetera uppradade efter att ha gått igenom de tre olika förlagens texter, rubriker och bilder om stormaktstiden. Detta för att besvara den tredje forskningsfrågan gällande vilka eller vilken genusnorm som ges störst utrymme i de olika digitala läromedlen. Indelningen av kön görs utefter Hirdmans (1997)

genusteori.

• Antal för kvinnor: Här nedan placeras ett streck för var gång varje individuell kvinnlig genusnorm kan tolkas eller anges i text och bild. Detta för att besvara den tredje forskningsfrågan samt för att praktisera den valda teorin då könen delas upp.

(22)

21 De angivna genusnormerna är hämtade från de analyserade texterna och bilderna från de tre olika förlagen och sammanställda utefter vilka sju genusnormer för vardera kön som

dominerar i de analyserade kapitlen om stormaktstiden.

6.4.3 Analysmall som verktyg

För att ha möjlighet att besvara frågan gällande hur de utvalda digitala läromedlen är utformade i relation till genus har läsning av varje enskilt digitalt läromedel i skolämnet historia gjorts. Genom detta kunde en uppfattning om uppläggen och utformningarna göras. Läsningen har gjorts förlag för förlag, vilket innebär att ett förlags digitala läromedel i

skolämnet historia har lästs enskilt för att sedan gå vidare till nästa förlags digitala läromedel. Under den enskilda läsningen av vardera förlags digitala läromedel om stormaktstiden har Analysmall 1 fyllts i för att besvara den första forskningsfrågan gällande utformningen och uppbyggnaden av bild och text i relation till genus. Här gavs idén till vad i utformningen som är relevant av Anita Norlund (2011, s 170–173), då författaren går in på olika förlags

utformning av läromedel där begreppen layout och uttryckssätt beskrivs om olika läromedel. Denna analysmall delar upp det manliga och det kvinnliga utefter Hirdmans (1997)

genusteori.

Den andra forskningsfrågan rörande vilka genusnormer som representeras i de olika digitala läromedlen besvarades genom Analysmall 2 där en kategorisering av bild och text görs, likaså vilka genusnormer som är kopplade till män respektive kvinnor. För att ha möjlighet att kategorisera in genusnormer rätt har ett analysverktyg baserat på definitionen av begreppet genusnorm gjorts, detta för att på ett systematiserat och tydligt sätt avgöra under vilken kategori de olika genusnormerna tillhör. Denna analysmall delar upp det manliga och det kvinnliga utefter Hirdmans (1997) genusteori.

(23)

22 Den tredje forskningsfrågan som tar upp om manliga eller kvinnliga genusnormer ges störst utrymme i de digitala läromedlen besvarades genom Analysmall 3. En kategorisering av de manliga respektive de kvinnliga mest förekommande genusnormerna i de digitala läromedlen görs här. Analysmall 3 gjordes efter insamlingen av genusnormer i Analysmall 2, sedan plockades de ord som uttrycker genusnormerna ut och på så sätt skapades Analysmall 3. Den tredje analysmallen kategoriserar det manliga och det kvinnliga i text och bild samt visar på vilket kön som dominerar i de digitala läromedlen utefter Hirdmans (1997) genusteori. Materialets genomgång har gjorts förlag för förlag. De olika texterna från de olika förlagen har bestått av ungefär 8–17 underkategorier och 1–6 bilder tillhörande varje underkategori. Till varje enskild text- och bildanalys har det använts ett räkneschema, vilket kan liknas vid analysmall 3, för att åstadkomma en strukturerad kategorisering. Under räknandet av

genusnormer i text och bild har varje individuell genusnorm räknats en gång vilket innebär att genusnormen har räknats enskilt, om genusnormen kommit upp vid ett senare tillfälle i texten har den räknats en gång till och har i detta exempel uppkommit två gånger. Här har varje genusnorm prickats av under vardera kategorin likt ett avprickningsschema. Med hjälp av analysmallen har en kvantifiering av antalet genusnormer under respektive kategori varit möjlig, vilket har gett möjlighet till att besvara frågan kring vilken eller vilka könsnormer som ges störst utrymme.

6.4.4 Genusnormer vid bildanalys

Hur en avbildar människor kan enligt Björkvall (2012) vara avgörande för hur de presenteras för den som betraktar bilden. Bilderna analyseras därför delvis utefter symbolisk interaktion, makt, exkludering och inkludering från en social gemenskap. Vidare diskuterar Björkvall (2012, s 311) bildens placering i förhållande till texten. Bilden kan vara placerad högt upp eller långt ned. Dess placering är beroende på vilka maktförhållanden som är involverade i bilden. Högt upp innebär att personen på bilden är överordnad medan långt ned betyder underordnad. Samma teori går att applicera på personen som är avbildad. Bilderna analyseras därför även utefter dess placering. Därmed görs en visuell bildanalys (ibid). Rimal, Chung och Dhungana (2015) menar att normer kan ses likt sociala regler, dessa styr hur människan tänker, agerar och tycker i olika sammanhang. Informationen vi här tar till oss om vår omvärld hamnar i en social kontext.

(24)

23 Bilderna som analyseras är dock inte synliga i resultatet då rättigheter till det saknas. Två av tre förlag nekade till publicering av bilder i den här studien av juridiska skäl.

7.0 Resultat och analys

Här presenteras studiens resultat av analysen. Studiens empiri har analyserats utifrån de tre ovannämnda analysmallarna. För att besvara forskningsfrågorna har de kategoriserats in i analysverktyg, de så kallade analysmallarna, vilka bygger på studiens forskningsfrågor. Den första delen innehåller resultatet och analysen av Analysmall 1, den andra delen innehåller resultatet och analysen av Analysmall 2 och den tredje delen innehåller resultatet och analysen av Analysmall 3. Alla tre delar presenterar de tre olika förlagens resultat och analyser enskilt.

7.1 Analysmall 1

Nedan presenteras analysen och resultaten av de enskilda digitala läromedlen från Analysmall 1.

7.1.1 Natur och kulturs Digilär

Det digitala läromedlet Digilär från Natur och kultur består av 17 mindre, ungefär en halv sida per del, delar om stormaktstiden. Varje del består vanligen av en huvudrubrik i fet stil, sedan en introducerande text följt av en berättande text samt underrubriker. Bilder läggs antingen vid sidan av huvudrubriken eller sist i kapitlet.

Vid kategoriseringen av läromedlet kunde genusnormer vilka är både manligt och kvinnligt kodade ses i läromedlets uppbyggnad. Fördelningen av det manligt och kvinnligt kodade i uppbyggnaden ser ut på följande sätt:

(25)

24

Man Kvinna

Layout Bilder på manligt kodade personer, framhäver främst adliga män och kungar. Männen tolkas välmående och mäktiga, även krigsbilder tolkas på detta sätt. Bilderna är placerade tidigt i texten och upprepas genom kapitlens gång. Läsaren vägleds ofta bort från texten genom dessa bilder då de är väldigt tilltalande.

Bilder på kvinnligt kodade personer är oftast fattiga och flera män ses oftast tillsammans med en ensam kvinna. Kvinnan ser oftast svag och underordnad ut gentemot männen. Dessa bilder placeras oftast i slutet av kapitlen med en kort tillhörande text.

Det som visade på flest genusnormer var bildernas placering och storlek då de manligt kodade bilderna ofta var större och fler, en av tio bilder var kvinnligt kodade, än de kvinnligt kodade. Dessa typer av bilder upprepade sig i de olika kapitlen vilket de kvinnligt kodade bilderna inte gjorde. Bilderna som är manligt kodade är tilltalande då det ofta händer många saker i

bilderna, krigsbilder är ett exempel här. De manligt kodade bilderna kan även vara tilltalande eftersom det visas många olika färger på kläderna som bärs av mannen, exempelvis bilder på konungar. Majoriteten av bilderna, nio av tio bilder, var på manligt kodade personer bortsett från kapitlet om drottning Kristina. Dessa bilder placeras under män i Analysmall 1 då de var normbrytande och antyder på manligt kodade genusnormer. Hos Natur och kultur kan manligt kodade genusnormer ses oftare än kvinnliga genom Analysmall 1.

7.1.2 Gleerups

Gleerups digitala läromedel består av åtta delar om stormaktstiden, en till två sidor långa. Varje kapitel består vanligen av en huvudrubrik i fet stil, sedan en introducerande text följt av en berättande text samt underrubriker. Bilder läggs antingen vid sidan av huvudrubriken eller efter texten, vanligast är en kombination av detta.

(26)

25

Man Kvinna

Layout Bilder på manligt kodade personer, framhäver främst adliga män och kungar. Männen tolkas välmående och mäktiga, även krigsbilder tolkas på detta sätt. Bilderna är placerade tidigt i texten. Läsaren vägleds ofta bort från texten genom dessa bilder då de är väldigt tilltalande.

Bilder på kvinnligt kodade personer är oftast fattiga personer och flera män ses oftast tillsammans med en ensam kvinna. Kvinnan ser oftast svag och underordnad ut gentemot männen. Dessa bilder placeras oftast i slutet av kapitlen vilket gör att läsaren inte tappar fokus på texten.

Det som visade på flest genusnormer var bildernas placering då de manligt kodade bilderna ofta var placerade i början av varje del, män är överordnade kvinnor. Dessa typer av bilder upprepade sig i de olika kapitlen vilket de kvinnligt kodade bilderna inte gjorde. Majoriteten av bilderna var på manligt kodade personer, åtta av tio bilder, bortsett från kapitlet om

drottning Kristina där Kristina sågs till häst och hon bär en vacker klänning. Ovanför Kristina flög en ängel och hästen var klädd i blommor. Denna bild ses tidigt i kapitlet. Bilder på män till häst visade aldrig hästar med blommor som utsmyckning, de bar oftast mörka

läderremmar och hästarna sågs mestadels iförda krigsutrustning. Hos Gleerup kan manligt kodade genusnormer ses oftare än kvinnliga genom Analysmall 1.

7.1.3 NE

NE:s läromedel består av åtta delar, ungefär en till två sidor långa, om stormaktstiden. Varje del består vanligen av en huvudrubrik i fet stil, sedan en introducerande text följt av en

berättande text samt underrubriker. Bilder läggs antingen vid sidan av huvudrubriken eller sist i kapitlet, vanligast är en kombination av detta.

(27)

26

Man Kvinna

Layout Bilder på manligt kodade personer visar främst adliga män och kungar. Männen tolkas välmående och mäktiga. Bilderna är vanligen placerade i slutet av kapitlen.

Bilder på kvinnligt kodade personer är oftast fattiga personer och män ses oftast tillsammans med kvinnor. Kvinnan ser oftast svag och underordnad ut gentemot mannen. Dessa bilder placeras oftast i slutet av kapitlen.

Det som visade på flest genusnormer var antalet bilder på manligt kodade personer. Det fanns betydligt fler bilder på manligt kodade personer, sju av tio bilder, än bilder på kvinnligt kodade personer. Kapitlet om Drottning Kristina faller under det manligt kodade då hon var normbrytande och kunde liknas vid män på flera sätt. Hon uppfostrades som en prins istället för prinsessa och bar gärna manliga kläder. Kristina får även ett lika stort kapitel som männen i denna tidsepok vilket inte kan ses hos de andra förlagen. Hos NE kan manligt kodade

genusnormer ses oftare än kvinnliga genom Analysmall 1.

7.2 Analysmall 2

Nedan presenteras analysen och resultaten av de enskilda digitala läromedlen från Analysmall 2.

Natur och kulturs digitala läroplattform Digilär består av 17 mindre delar, ungefär en halv sida per del, om stormaktstiden. Varje kapitel består vanligen av en huvudrubrik i fet stil vilken ofta kopplas till män, exempelvis ”Gustav II Adolf sågs som hjälte” (Digilär). I det exemplifierande fallet kopplas begreppet samt genusnormen ”hjälte” (Digilär) till Gustav II Adolf som är en man. Detta tolkas som genusnorm inom maktförhållanden där mannen ses som överordnande kvinnan. Kvinnor benämns sällan, dock har drottning Kristina fått en egen del. Vidare placeras bilder antingen vid sidan av huvudrubriken eller sist i kapitlet, vanligast är en kombination av detta.

(28)

27 Vid kategoriseringen av läromedlet kunde genusnormer vilka är både manligt och kvinnligt kodade ses i både text och bild. Fördelningen av det manligt och kvinnligt kodade i

uppbyggnaden ser ut på följande sätt:

Regerar, skicklig, hjälte, lejon, beordrande, överordnad, fruktad, mäktig, ledare, stor.

Älskar att läsa, givmild, skönhet, vacker, underordnad, ärbar.

Överordnad, mäktig, makt, ledare, fruktad.

Underordnad, ärbar, vacker.

Rubrikraderna och -kolumnerna är omfattande och genusnormer kopplat till män var dominerande, se Analysmall 2 ovan. De uppskrivna manligt kodade genusnormerna i Analysmall 2 kunde ses flertalet gånger, två till nio gånger per genusnorm, i både text och bild. Män beskrivs i text ofta som mäktiga eller överordnade, de ses som ledare likt någon som regerar. Exempel på detta kan ses i denna text: ”När Karl XI började regera straffade han förmyndarna med höga böter” (Digilär). Ofta nämns även hur kungar var fruktade och

beordrande, de framställs flertalet gånger likt hjältar eller lejon. Män ses i texterna även som skickliga i olika sammanhang, ofta för att nedvärdera kvinnan. Detta kan exemplifieras genom denna mening: ”En pojke! jublade alla när Kristina föddes. Men hoppsan, någon hade sett fel i hastigheten. Hur ska det gå nu? undrade gubbarna i regeringen. Inte kan väl Sverige styras av en kvinna?” (Digilär). Likaså i bilderna kunde flera genusnormer synliggöras. Män bar ofta kläder vilka utstrålade makt, kläderna såg dyra ut och var enbart sådant män i högre positioner bar under denna tidsepok. Männens kroppsställningar utstrålade vanligen att de var ledare eller mäktiga. Då kvinnor fanns med på bilden var mannen oftast i fokus och sågs överordnad kvinnan då han oftast stod rakryggad medan kvinnan hukade sig något. Bilder vilka hör till krig visar ofta mannen som fruktad av sin fiende. Dessa beskrivningar av män är alla genusnormer enligt Hirdman (1997).

De uppskrivna kvinnligt kodade genusnormerna i Analysmall 2 sågs också flertalet gånger i både text och bild, dock skrevs det betydligt mindre om kvinnor från stormaktstiden, även bilder på kvinnor var betydligt färre än bilderna på män. De fåtalet gånger kvinnor nämns i text beskrivs de som underordnad mannen och att de skall vara vackra samt ärbara. Exempel

(29)

28 på att mannen var underordnade kvinnan kan ses i denna text: ” Mannen hade rätt till husaga, det betyder att han fick slå… sin fru… om de gjort något fel. Och det var mycket svårt att få skilsmässa. Särskilt för en kvinna.” (Digilär). Ännu en genusnorm vilken beskrivs om

Drottning Kristina var att hon som kvinna älskade att läsa. Bilderna på kvinnor var även de få, bortsett från kapitlet om Drottning Kristina, dessa bilder var normbrytande och placerade under män då de oftast liknades vid män. De kvinnligt kodade bilderna visade oftast på kvinnligt kodade personer vilka var tillsammans med manligt kodade personer. Kvinnorna ser underordnade ut gentemot mannen då de ofta blickar upp mot mannen och mannen står i fokus. Kvinnorna ses som ärbara på bilderna vilket baseras på deras kroppsställning samt de vackra och utsmyckade kläderna som de bär.

Hos Natur och kulturs Digilär kan manligt kodade genusnormer ses oftare än kvinnliga utifrån Analysmall 2.

7.2.2 Gleerups

Gleerups digitala läromedel består av åtta delar om stormaktstiden, en till två sidor per del. Varje del består vanligen av en huvudrubrik i fet stil vilken ofta kopplas till män, exempelvis ”Krigarkungen kommer hem efter 15 år” (Gleerup) där genusnormer ofta kommer fram. I det exemplifierande fallet kopplas begreppet krigarkungen till konungen Karl XII som är en man. Här beskrivs han som en krigarkonung och både kungar och krig visar på genusnormer som omfattar män, män som mäktiga och överordnade. Kvinnor benämns sällan, dock har

drottning Kristina fått en egen del. Vidare placeras bilder antingen vid sidan av huvudrubriken eller sist i kapitlet, vanligast är en kombination av detta.

Vid kategoriseringen av läromedlet kunde genusnormer vilka är både manligt och kvinnligt kodade ses i både text och bild. Fördelningen av det manligt och kvinnligt kodade i

(30)

29

Makt, chef, framgångsrik, stor, duktig, älskad, bestraffar, enväldig,

imponerande, stark, hård, skicklig.

Okunnig, begåvad, sagolik, underordnad.

Överordnad, mäktig, ledare, välmående.

Underordnad, svag.

Rubrikraderna och -kolumnerna är omfattande och genusnormer kopplat till män var dominerande även i Gleerups kapitel om stormaktstiden. De uppskrivna manligt kodade genusnormerna i Analysmall 2 kunde ses flertalet gånger i både text och bild. Män beskrivs i text ofta som mäktiga eller framgångsrika, de ses som chefer och liknas vid betydelsefulla personer. Ofta nämns även hur män var duktiga, skickliga och imponerande. Exempel på mannen som mäktig och duktig kan ses i denna text: ”Ludvig XIV påverkade modet för alla kungar och adelsmän.” (Gleerups). I exemplet är det en kung som påverkar alla män i det högre klassamhället till att bli modigare. Dels tyder det på genusnormer gällande mannen som mäktig, dels hur maktförhållanden påverkar andra. Män framställs flertalet gånger som

personer vilka är starka, hårda, bestraffande men också som någon som var älskad och enväldig. Likaså i bilderna kunde flera genusnormer framträda. Män bär ofta kläder vilka utstrålade makt, kläderna ser dyra ut och är enbart sådana män i högre positioner bar under denna tidsepok. Männens kroppsställningar utstrålade vanligen att de var ledare eller mäktiga. Då kvinnor fanns med på bilden var mannen oftast i fokus och sågs överordnade kvinnan då han oftast stod rakryggad medan kvinnan hukade sig något. Bilderna på manligt kodade personer visade oftast välmående män då de såg friska och tillfredsställda ut.

De uppskrivna kvinnligt kodade genusnormerna i Analysmall 2 sågs också flertalet gånger i både text och bild, det skrevs dock betydligt mindre om kvinnor från stormaktstiden. Här ses även att bilder på kvinnor var betydligt färre än bilderna på män. De fåtalet gånger kvinnor nämns i text beskrivs de som underordnade mannen och de beskrivs ofta som okunniga. Detta kan exemplifieras från Kristinas pappa: ”Du kan inte klara av en så svår syssla som att regera ett stort land om du inte lär dig att uppträda som en kung.” (Gleerups). I detta exempel förklarar Gustav II Adolf för Kristina att en kvinna inte kan styra ett land, enbart en man kan det. Därför uppfostrades hon som en man och inte en kvinna. Kvinnor bildades vanligen inte och de var heller inte mäktiga, detta gällde dock inte Kristina då hon sågs som en prins. Ofta står det mellan raderna att kvinnorna sågs som sagolika. Ännu en genusnorm vilken beskrivs

(31)

30 om drottning Kristina var att hon som kvinna var begåvad inom läsning. Bilderna på kvinnor var även de få, bortsett från delen om drottning Kristina, dessa bilder har likt ovan placerats under män då de ofta liknades vid män. De kvinnligt kodade bilderna visade oftast på

kvinnligt kodade personer vilka var tillsammans med manligt kodade personer. Kvinnorna ser underordnade ut gentemot mannen då de ofta blickar upp mot mannen och mannen står i fokus. Kvinnan ses ofta svag ut gentemot mannen då hon antingen bär väldigt smutsiga och trasiga kläder eller ofta är mager.

Analysen av bilderna är tolkade, möjligen fanns det fler eller färre genusnormer i dessa bilder än de som tolkades. Hos Gleerup kan manligt kodade genusnormer ses oftare än kvinnliga genom Analysmall 2.

7.2.3 NE

NE:s digitala läromedel består av åtta delar om stormaktstiden, en till två sidor per del. Varje del består vanligen av en huvudrubrik i fet stil vilken ibland kan kopplas till män, exempelvis ”Satsning på vapen och handel” (NE). I det exemplifierande fallet kopplas vapen och handel till män då de oftast var ute i krig under denna tidsepok och det var oftast män vilka skötte handeln. Här ses mannen som överordnade kvinnan. Kvinnor benämns sällan, dock har

drottning Kristina fått en egen del. Vidare placeras bilder antingen vid sidan av huvudrubriken eller sist i kapitlet, vanligast är en kombination av detta.

Vid kategoriseringen av läromedlet kunde genusnormer vilka är både manligt och kvinnligt kodade ses i både text och bild. Fördelningen av det manligt och kvinnligt kodade i

Framgångsrik, duktig, mäktig, stark, modig, hård.

(32)

31

Överordnad, mäktig, ledare, framgångsrik.

Underordnad, svag.

Rubrikraderna och -kolumnerna är omfattande och genusnormer kopplat till män var dominerande även i NE:s kapitel om stormaktstiden. De uppskrivna manligt kodade

genusnormerna i Analysmall 2 kunde ses flertalet gånger, två till tio gånger, i både text och bild. Män beskrivs i text som mäktiga eller framgångsrika samt ses som modiga, starka och hårda. Exempel på att en man sågs som mäktig kan ses i denna text: ”Den viktigaste och mäktigaste av dessa var adelsmannen Axel Oxenstierna” (NE). Ofta nämns även hur män var duktiga inom olika områden. Likaså i bilderna kunde flera genusnormer påvisas. Män bar ofta kläder vilka utstrålade makt, kläderna såg dyra ut och var enbart sådant män i högre positioner bar under denna tidsepok. Männens kroppsställningar utstrålade vanligen att de var ledare och framgångsrika. Då kvinnor fanns med på bilden var mannen oftast i fokus och sågs

överordnad kvinnan då han oftast stod rakryggad medan kvinnan hukade sig något.

De uppskrivna kvinnligt kodade genusnormerna i Analysmall 2 sågs också flertalet gånger i både text och bild, dock skrevs det betydligt mindre om kvinnor från stormaktstiden. Även bilder på kvinnor var betydligt färre än bilderna på män. De fåtalet gånger kvinnor nämns i text beskrivs mannen som underordnad kvinnan och kvinnor framställs ofta som svaga. Det nämns även att kvinnan bör vara ärbar vilket kan exemplifieras här: ”Det var viktigt att vara en ärbar kvinna, det vill säga att man var gift med en ordentlig man och hade barn med honom.” (NE).

Bilderna på kvinnor var även de få, bortsett från kapitlet om drottning Kristina, dessa bilder har likt ovan lagts under män då de oftast liknas vid män. De kvinnligt kodade bilderna visade oftast på kvinnligt kodade personer vilka var tillsammans med manligt kodade personer. Kvinnorna ser underordnade ut gentemot mannen då de ofta blickar upp mot mannen och mannen står i fokus. Kvinnorna ser ofta svag ut gentemot mannen då hon antingen bär väldigt smutsiga och trasiga kläder eller är mager.

(33)

32 Analysen av bilderna är en tolkning, möjligen fanns det fler eller färre genusnormer i dessa bilder än de som tolkades. Hos NE kan manligt kodade genusnormer ses oftare än kvinnliga genom Analysmall 2.

7.3 Analysmall 3 med tillhörande cirkeldiagram

Nedan presenteras analysen och resultaten av de enskilda digitala läromedlen från Analysmall 3 med tillhörande cirkeldiagram för ett tillförlitligt resultat.

Natur och kulturs digitala läroplattform Digilär består av 17 mindre, ungefär en halv sida, delar om stormaktstiden. Läsaren möter ständigt genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om stormaktstiden analyserats.

De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de dyker upp i text och bild. Fördelningen av genusnormer i Natur och kulturs Digilär ser ut som följande:

Genusnorm: Antal för män Genusnorm; Antal för kvinnor

Framgångsrik 8 Svag 6 Duktig 6 Ärbar 3 Mäktig 16 Underordnad 15 Stark 8 Okunnig 2 Modig 5 Sagolik 1 Hård 7 Givmild 4 Hjälte 3 Vacker 5

I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av manligt kodade genusnormer från Digilär ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”mäktig”, utifrån mannen som en mäktig person. Genusnormen mäktig upptar hela 30% följt av genusnormerna stark

(34)

33 och framgångsrik vilka båda upptar 15%, hård upptar 13%, duktig upptar 11%, modig 10% och sist hjälte vilken upptar 6%.

I cirkeldiagrammet nedan kan den totala procentuella fördelningen av kvinnligt kodade genusnormer ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”underordnad”, kvinnan likt ett underordnat kön. Genusnormen underordnad upptar hela 42% följt av genusnormerna svag vilken upptar 17%, vacker upptar 14%, givmild upptar 11%, ärbar upptar 8%, okunnig 5% och sist sagolik vilken upptar 6%.

I cirkeldiagrammet nedan kan den totala procentuella fördelningen av genusnormer ses för Digilär. De manligt kodade genusnormerna har sammanställts vilka är 50 och de kvinnligt kodade genusnormerna har lagts ihop vilka är 36. De genusnormer vilka tar stört utrymme här är de manliga genusnormerna vilka upptar hela 58%. De kvinnliga upptar i sin tur 42% av cirkeldiagrammet och därmed genusnormerna i stort inom kapitlet om stormaktstiden hos läroplattformen Digilär. 15% 11% 30% 15% 10% 13%6%

Manliga genusnormer

Framgångsrik Duktig Mäktig Stark Modig Hård 17% 8% 42% 5% 3% 11% 14%

Kvinnliga genusnormer

Svag Ärbar Underordnad Okunnig Sagolik Givmild Vacker

(35)

34 I det första cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen mäktig dominerar bland de manligt kodade genusnormerna. I det andra cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen underordnad dominerar bland de kvinnligt kodade genusnormerna. I det tredje cirkeldiagrammet kan vi se att de manliga genusnormerna dominerar inom stormaktstiden hos läroplattformen Digilär.

7.3.2 Gleerups

Gleerups digitala läromedel består av åtta kapitel om stormaktstiden. Läsaren möter ständigt genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om

stormaktstiden analyserats.

De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de förekommer i text och bild. Fördelningen av

genusnormer i det digitala läromedlet från Gleerups ser ut som följande:

Framgångsrik 10 Svag 4 Duktig 5 Ärbar 2 Mäktig 18 Underordnad 9 Stark 11 Okunnig 2 Modig 6 Sagolik 4 Hård 5 Givmild 3 Hjälte 2 Vacker 4 42% 58%

Sammanställning

Kvinnliga genusnormer Manliga genusnormer

(36)

35 I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av manligt kodade genusnormer från Gleerups ses. Den genusnorm vilken tar störst utrymme här är ”mäktig”, utifrån mannen som en mäktig person. Genusnormen mäktig upptar hela 32% följt av genusnormerna stark på 19%, framgångsrik upptar 18%, modig upptar 10%, hård och duktig upptar 9% och sist hjälte vilken upptar 3%.

I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av kvinnligt kodade

genusnormer från Gleerups ses. Den genusnorm vilken tar stört utrymme här är Underordnad, kvinnan likt ett underordnat kön. Genusnormen underordnad upptar hela 32% följt av

genusnormerna svag vilken upptar 15%, vacker samt sagolik upptar 14%, givmild upptar 11% och sist ärbar samt okunnig vilka upptar 7%.

I cirkeldiagrammet nedan kan den procentuella fördelningen av de sammanlagda antalet genusnormer från Gleerups ses. De manligt kodade genusnormerna har sammanställts vilka är 57 och de kvinnligt kodade gensnormerna har lagts ihop vilka är 28. De genusnormer vilka tar störst utrymme här är de manliga genusnormerna vilka upptar hela 67%. De kvinnliga

18% 9% 32% 19% 10% 9%3%

Manliga genusnormer

Framgångsrik Duktig Mäktig Stark Modig Hård 15% 7% 32% 7% 14% 11% 14%

Kvinnliga genusnormer

Svag Ärbar Underordnad Okunnig Sagolik Givmild

(37)

36 genusnormerna upptar i sin tur 33% av cirkeldiagrammet och därmed genusnormerna i stort inom kapitlet om stormaktstiden hos Gleerups digitala läromedel om stormaktstiden.

I cirkeldiagrammet ovan kan den totala procentuella fördelningen av genusnormer ses för Gleerups. I det andra cirkeldiagrammet kan vi se att genusnormen underordnad dominerar bland de kvinnligt kodade genusnormerna. I det tredje cirkeldiagrammet kan vi se att de manliga genusnormerna dominerar inom stormaktstiden hos Gleerups digitala läromedel om stormaktstiden.

7.3.3 NE

NE:s digitala läromedel består av åtta kapitel om stormaktstiden. Läsaren möter genusnormer i både text och bild, därför har alla bilder och all text i läromedlet om stormaktstiden

analyserats.

De genusnormer vilka synliggörs mest i de tre olika förlagens digitala läromedel har skrivits ned i Analysmall 3 med uppdelningen på manliga respektive kvinnliga genusnormer. Därefter har det räknats hur många gånger de dyker upp i text och bild. Fördelningen av genusnormer hos NE ser ut som följande:

Framgångsrik 7 Svag 2 Duktig 4 Ärbar 3 Mäktig 10 Underordnad 6 33% 67%

Sammanställning

Kvinnliga genusnormer Manliga genusnormer