Diagram över resultat från enkät
Som diagrammet visar har de flesta ett medel-intresse för fysik, dessutom syns en bredd i svaren med elever som svarar både ett och sju.
Studien är fenomenografisk med en indelning där eleverna delas in i tre olika grupper beroende på hur de uppfattar sitt eget fysikintresse.
• Grupp 1: Elever är ointresserade av fysik, de elever som svarade ett på enkäten, benämns G1.
• Grupp 2: Elever är halvintresserade av fysik, de elever som svarade fyra på enkäten, benämns G2.
• Grupp 3: Elever är intresserade av fysik, de elever som svarade sju på enkäten, benämns G3 Alla intervjuer transkriberades direkt. Där skedde en första reducering av intervjun i och med att
Diagram I
1 2 3 4 5 6 7
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Elevers intresse för fysik
Intresse
Antal Elever
småord, harklingar och liknande togs bort. Därefter analyserades transkriberingarna för varje elev individuellt. Ibland ställdes liknande frågor flera gånger för att försöka förstå vad eleven menade, vilket lett till att elever ibland delvis förändrat sina svar. När så skett har elevens senaste svar varit det som tagits med medan det svar som förändrats av eleven tagits bort.
Efter det att transkriberingen reducerats delades varje intervju upp i stycken eller delstycken som behandlade ett tema eller delområde. Därefter samlades alla stycken från G1, G2 och G3 i tre separata grupper. Sedan delades styckena upp i högar där stycken som liknade varandra parades ihop och de som var unika lades var för sig. En procedur som återupprepades ett par gånger i syfte att se ifall det som första gången ansågs vara en likhet även var en likhet vid andra och tredje genomgången. Därefter söktes kategorier som kort sammanfattar liknande svar och varför de parades ihop samt vad som uppfattas som kategorins gemensamma nämnare. När alla svar fått varsin kategori granskades kategorierna och svaren återigen för att se om ett svar kunnat placeras i flera kategorier, eller om det finns kategorier med stora överlapp mellan varandra. När detta
upptäcktes börjar ett arbete i syfte att ta bort överlappningar mellan svar och kategorier med mål att varje svar bara skulle passa en kategori och inga två kategorier skulle överlappa varandra i
betydelse (Dahlgren, et al. 2009).
5 Resultat
De huvudkategorier som hittades motsvarade i stort de intervjufrågor som finns i intervjumallen.
5.1 Gruppen G1
5.1.1 Fysikintresse över tid (3st)
A Fysik har alltid varit ointressant (3st)
Två av eleverna uttryckte sig som att den ena inte hade några direkt minnen av högstadiefysiken och den andra eleven som: ”Jag har väl inte haft så mycket fysik mer än nu på gymnasiet”. Deras bild av fysik är framförallt skapad av den erfarenhet de fått på gymnasiet. Båda menade att de egentligen aldrig tyckt om fysikämnet överhuvudtaget.
Den tredje eleven tyckte visserligen att fysikundervisningen varit bättre på högstadiet, dock ej till en sådan grad att eleven tyckte fysik var intressant.
5.1.2 Matematik och fysik (3st)
A Matematik i fysik gör fysik mindre intressant (2st)
Två av elever trodde att deras ointresse berodde på fysikens koppling till matematik och räknande, och eftersom de inte tyckte om matematik och räknande. Det blir som eleverna uttryckte sig ”Jag tycker fysik är ett tråkigt ämne, för det känns som att det bara är matematik fast i fler led.” eller
”Jag gillar ju varken fysik, kemi eller matte, och jag tror alla de här ämnena kommer från matten, och det är jättemycket matte i dom, och jag gillar inte matte alls.”.
B Matematik hjälper inte fysikintresset (1st)
Den tredje eleven tyckte visserligen om matematikämnet och återkom ofta till matematikämnet
under intervjun. Men menade samtidigt att den matematik som fanns i fysiken inte hjälpte intresset för fysik.
5.1.3 Lärare och fysikintresse (3st) A Lärare har sänkt fysikintresset (3st)
Alla tre elever har haft lärare som på något sätt sänkt intresset för ämnet. En elev uttryckte sig som
”i 1:an hade vi en lärare som ingen i klassen gillade”. En annan elev uttryckte sig som att första intrycket av ämnet är viktigt och blir första intrycket dåligt så sänks intresset för ämnet, och att ”på högstadiet så gillade vår fysiklärare inte riktigt fysik” vilket gett en negativ bild av fysik.
En av anledningarna som nämndes till hur lärare sänkt intresse är om läraren själv inte gillar fysik, andra anledningar som kom var ”Det är mycket att läraren pratar och går igenom och jag bara är en passiv lyssnare på lektionen.”. En tredje anledning var en lärare som varit borta mycket under året så att kontinuitet saknades och många lektioner föll bort, vilket här bidrog till ett sjunkande intresse.
En elev nämner att långa genomgångar gör att hen tappar fokus och att eleven bara känner sig som en passiv lyssnare under lektionen.
En elev uttryckte sig att ”I andra ämnen kan lärarna påverka hur mycket som helst, andra ämnen kan gå från älskade ämnen till hatade ämnen om lärare inte är så bra, men inte i detta fallet.” I fysik hade detta inte skett. Eleven menade att en del av lärarens uppgift handlar om att få eleven
intresserad av ämnet, vilket fysiklärarna eleven haft hade misslyckats med.
En av eleverna tyckte också att läraren borde göra eleverna mer aktiv under lektionerna genom diskussioner och liknande. Dessutom menade eleven att tempot i fysikundervisningen på gymnasiet i sig varit ett problem för intresset för fysik och uttryckte sig: ”Ett snabbare tempo, det behöver inte betyda att det blir svårare, men bara att vi går fortare framåt så det inte känns som att vi bara står och stampar på samma ställe hela tiden.”.
5.1.4 Sociala kontakter och fysikintresse (3st) A Kompisar har sänkt fysikintresset (1st)
Enbart en av de tre eleverna trodde att grupptryck från kompisar eller klassen hade påverkat eller kan ha påverkat deras ointresse för fysik, och hen uttryckte sig också försiktigt om detta ”Det kan ha påverkat min inställning. Hade mina kompisar varit mer fysikintresserade så hade nog jag med varit mer intresserad av fysik.”.
B Kompisar har inte påverkat fysikintresset (2st)
Ingen av de andra två trodde att deras kompisar hade påverkat deras intresse för fysik. En av eleverna sa: ”Ja tror att dom flesta [av mina kompisar] är positiva fysik. Så jag kan känna att jag är lite utanför med min mer negativa inställning till fysik.” men menade att detta inte påverkat elevens intresse för fysik och bidragit till ett ökande intresse.
Den andra menade att kompisar och deras intresse kan påverka intresset för ett ämne, men att så inte skett inom fysik. Eleven hade redan ett, bland sina kompisar, udda intresse i matematik som inte påverkats av kompisarnas negativa attityd till det ämnet.
5.1.5 Familj och fysikintresse (3st)
A Familj påverkar inte fysikintresse (3st)
En elev uttryckte sig som att ”Min pappa tycker det är jätteroligt med fysik, men det smittade inte av sig på mig. Mina bröder är dock intresserade av fysik”.
En av eleverna hade föräldrar som inte tycker om fysik, och var medveten om att föräldrarnas ointresse för fysik kan ha påverkat elevens egna ointresse för fysik, men menade samtidigt att detta är svårt att veta.
Den tredje eleven trodde inte att föräldrarna hade påverkat elevens intresse i endera riktning överhuvudtaget.
5.1.6 Kunskap och fysikintresse (2st) A Kunskap kan vara motiverande (2st)
En elev uttryckte sig som att ”Grundprinciperna i fysik kan man ha nytta. Typ, Newtons lagar, lite hur gravitation fungerar och sådana saker.” och att detta var saker som alla borde lära sig för att det är viktiga kunskaper att ha. Men utöver kunskaper om fysikaliska grundprinciper tyckte eleven inte att det fanns någon användning för fysik. Vidare tyckte eleven att fysikämnet gav träning i logiskt tänkande och en logisk grund som är bra att ha.
En annan tyckte att ”Större förståelse kan göra ämnet mer intressant, ex pq-formel i matten. Och om allt det kommer naturligt så är det ju jätteroligt att använda det. Men om man inte har det som en grund, så sitter man ju bara där och funderar och kommer ingenstans.” Kunskap om ämnet i sig kan vara motiverande.
5.1.7 Relevans och fysikintresse (2st) A Relevans kan ge fysikintresse (2st)
Två av eleverna trodde att relevans kan vara ett sätt att motivera elever. En elev trodde att en koppling till verkligheten kunde öka intresset för fysik, men då är det viktigt att denna koppling görs till någonting i verkligheten som eleven själv känner igen sig i. Samtidigt var eleven själv tveksam till hur viktigt detta var och var osäker på om detta skulle kunde ge en större motivation överhuvudtaget.
Den andra eleven trodde att fysiken varit mer intressant om den gått att koppla till verkligheten utanför skolan istället för att framförallt behandla förutbestämda uppgifter som ska beräknas och i sig inte kan kopplas till elevens vardag på något sätt.
B Intresse ger relevans åt ämnet (1st)
En av eleverna var intresserad av matematik och problemlösning, och återkom flera gånger till ett exempel där hen fick använda matematik i vardagen för att lösa ett problem och kunde här koppla matematik i skolan till vardagen samtidigt som eleven inte såg kopplingen mellan fysik och vardag.
5.1.8 Framtid & Framsteg och fysikintresse (2st) A Framtidsplaner påverkar intresse (2st)
Två av eleverna trodde att ett framtida mål inom fysik i sig kunde öka elevens motivation till fysik.
Samtidigt trodde dessa elever inte att de själva i framtiden skulle jobba inom fysikområdet.
5.1.9 Tid på fysik utanför skolan (3st)
A Lägger ibland tid på fysik utanför skolan av eget intresse (1st)
En av eleverna lägger lite tid utanför skolan på fysik. Men eleven letar inte aktivt efter fysik-videor på youtube, utan den tid som läggs ner kommer av att en fysik-youtube-video hamnar i flödet, eleven blir intresserad och ser den.
B Lägger ingen tid på fysik utanför skolan (2st)
Ingen av de andra två eleverna medgav att de spenderade någon tid med fysik utanför skolan. Detta för att de inte läste fysik i skolan längre, och därmed inte behövde plugga fysik.
5.2 Gruppen G2
5.2.1 Fysikintresse över tid (3st) B Sjunkande fysikintresse (3st)
Alla tre elever uttryckte att de tidigare, och då framförallt under högstadiet, haft ett större intresse för fysikämnet, men att detta intresse av olika anledningar fallit under gymnasietiden. Två av eleverna uttryckte det som att hoppet mellan gymnasiefysik och högstadiefysik var såpass stort att de inte kände sig riktigt redo för gymnasiefysiken och därmed tappade en del intresse. En tredje menade att intresset för fysik svalnat för att eleven upptäck att ”nu när man blivit lite äldre inser man att det finns andra saker man kan göra, så jag är inte så jätte fysikintresserad längre”.
5.2.2 Matematik och fysik (3st)
C Matematik i fysik gör fysik mindre intressant (2st)
Två elever menade på att den ökade matematiska inblandningen i fysik under gymnasiet bidragit till ett sjunkande intresse. En elev uttryckte sig som att ”jag gillar den teoretiska delen och hatar det när man ska räkna”. Den andra eleven tyckte att det myckna antalet formler, vad de betydde och vad resultatet sa var en bidragande orsak till elevens sjunkande intresse. Samtidigt menade eleven inte att varken matematik eller fysik i sig var speciellt svåra ämnen.
D Matematik i fysik ger ökad förståelse (1st)
Den tredje eleven tyckte att det ökade matematiska inslaget i fysik gav ett ökat intresse för ämnet, och då framförallt för att eleven tyckte att de matematiska inslagen och räknandet i sig inom fysiken gav en ökad förståelse för ämnet.
5.2.3 Lärare och fysikintresse (3st)
B Läraren har inte påverkat intresset (1st)
En av eleverna tror inte att de lärare som de haft har påverkat intresset. Dessa menar att lärarna har haft lektionerna, gjort sitt jobb bra och varken givit eller tagit motivation från eleven vad gäller fysik.
C Lärare har ökat intresset (1st)
En elev hade tidigare erfarenheter av en lärare som har gjort eleven mer intresserad av fysik, och den främsta anledningen till att läraren lyckas höja elevens intresse handlade om att läraren själv verkligen är intresserad av sitt ämne.
D Lärare har sänkt intresset (1st)
En annan av eleverna hade haft en lärare som var helt ointresserad av fysik och ”var helt stimmig och visste knappt själv vad hen pratade om”. Något som eleven menade bidrog till lägre motivation att studera fysik vilket i sin tur leder till ett sjunkande intresse för ämnet.
5.2.4 Sociala kontakter och fysikintresse (3st) C Kompisar påverkar fysikintresset negativt (2st)
Två av eleverna menar att de personer de umgås med, både i och utanför skolan, kan påverka intresset för fysikämnet. En av eleverna sa att hen på högstadiet varit mer fysikintresserad, men att hen då umgåtts med andra personer som varit fysikintresserade. Till gymnasiet hade detta förändrats och elevens umgängeskrets var inte lika fysikintresserad som tidigare umgängeskrets. Något som eleven tror kan ha påverkat det egna intresse för fysik.
Den andra uttryckte att de som hen umgås med på fritiden är negativt inställda till fysik och att detta är något som kan ha påverkat intresset för fysik, men att det är svårt att säga.
D Klasskamrater ökar fysikintresset (1st)
Den tredje tyckte sig ha märkt en skillnad i sitt intresse till fysik när hen läste fysik 2 jämfört med fysik 1, och tänkte att detta delvis kunde bero på att de klasskamrater som läser fysik 2 har valt detta och därför blir den gruppen mer intresserad jämfört med gruppen som läser fysik 1, som är en kurs alla i Teknikklasser måste läsa.
5.2.5 Familj och fysikintresse (2st) B Familj kan påverka fysikintresse (2st)
Två av eleverna tror att deras släkt eller föräldrar kan ha påverkat intresset för fysik eller matematik, men båda tyckte det var svårt att säga om så skett och i så fall i vilken grad.
Den ena eleven trodde att en del av matematikintresset kan ha inspirerats från släktingar som är intresserade av matematik. Däremot trodde inte eleven att släktingar eller föräldrar påverkat
intresset för fysik. Den andra eleven har en förälder som är väldigt intresserad av fysik och säger att detta kan påverkat intresset för fysik en del.
5.2.6 Kunskap och fysikintresse (3st) B Kunskap i sig är motiverande (3st)
Alla tre elever tycker att kunskap i sig kan vara motiverande för att lära sig fysik. En av elev menade att ”man ska veta vad Newton är, vad han gjorde, man ska veta vad kraft och sådana saker, det är viktigt.” att denna kunskap ingår i den kunskap alla individer ska ha. Vidare säger samma elev att kunskaper som går utöver det som hen anser viktigt att kunna inte är motiverande, och har svårt att se någon mening i den kunskapen.
En annan av eleverna blev motiverad av känslan som kommer när eleven klarade en svår uppgift, får ett bra betyg, känslan som kommer när pluggandet ger ett gott resultat och eleven har förstått vad det handlat om.
Den tredje elev menade att motivation till fysik kunde komma från att kunna visa andra ”titta vad jag kan” och därigenom visa sig kunnig eller smart. Att själva kunnandet om ett fysikaliskt fenomen i sig kunde vara motiverande.
5.2.7 Relevans och fysikintresse (2st)
C Relevans kan ge ökat fysikintresse (2st)
Två elever i gruppen tänkte att om fysik på något sätt kopplades till deras vardag eller på något annat sätt lyftes fram som en kunskap som eleven känner att den har användning för, skulle detta öka intresset för fysik. En av dessa uttryckte också att när fysiken får mindre och mindre
användning för eleven, så sjunker också intresset för ämnet.
Samtidigt säger eleverna att dessa kopplingar som finns mellan fysik och den vardag de lever i är inget som de går och funderar på. En av eleverna uttryckte istället att ”i våra vanliga liv är det mycket fysik, men det är inget vi behöver räkna på, för livet bara rullar på”, medan den andra eleven tyckte att de kopplingar som kan göras mellan ex våglängder och ljus från TV var irrelevant.
5.2.8 Framtid&Framsteg och fysikintresse (1st) B Framtiden motiverar fysikintresse (1st)
En av eleverna lyfte fram att den största motivationskällan till fysik var elevens framtida mål. Ett mål som innebar att eleven måste läsa och klara av gymnasiefysiken på ett bra sätt.
5.2.9 Tid på fysik utanför skolan (1st)
C Lägger tid på fysik på fritiden av eget intresse (1st)
En av eleverna använder youtube-videor framförallt för att få större förståelse för fysik och klara av att räkna uppgifter, men säger också att det finns många intressanta youtube-videor om fysik som eleven tittar på för nöjes skull.
D Lägger inte tid på fysik på fritiden av eget intresse (2st)
Ingen av de andra två eleverna gjorde något fysikrelaterat på fritiden. Den ena eleven menade att den enda tid som eleven lägger på fysik utanför skolan är det som krävs för att klara skolfysiken.
Den andra läste ingen fysik längre.
5.3 Gruppen G3
5.3.1 Fysikintresse över tid (2st) C Alltid intresserade av fysik (2st)
Båda eleverna hade alltid varit intresserade av fysik så långt tillbaka de kunde minnas. Som en elev uttryckte sig ”Jag har alltid varit intresserade inom tekniska medel och sånt här, redan från
barnsben. Redan med leksaker, så tog jag sönder dom [plockade isär] och satte ihop”.
5.3.2 Matematik och fysik (2st)
E Matematik i fysik sänker intresset (2st)
Eleverna tyckte om att göra beräkningar och att räkna på saker inom matematiken.
Dock uttryckte båda eleverna att räknandet i fysik var tråkigt men nödvändigt. Den ena sa ”Det är tråkigt att räkna [i fysik], men man måste kunna det”. Den andra eleven menade att det sätt som eleven räknat på i fysiken och under lektioner gjorde skolfysiken tråkigare
5.3.3 Lärare och fysikintresse (2st)
E Lärare som sänkt intresse för fysik (1st)
En av eleverna hade haft en lärare i Fysik 1 på gymnasiet som inte var en bra fysiklärare. Läraren var ofta frånvarande från fysiklektionerna, men också för att lärare inte var tydlig i sin skrift på tavlan. Inte heller lyckades läraren aktivera eleven och tempot under fysiklektionerna var inte vad eleven önskade. Vilket var en anledning till att eleven valde att inte läsa Fysik 2 på gymnasiet och som dragit ner elevens intresse för skolfysik.
F Lärare har inte påverkat intresset för fysik (1st)
Den andra av eleverna tyckte att läraren bör försöka få sina elever intresserade av det ämne de undervisar i. Men då denna elev var intresserad av fysik innan fysik kom in i skolan, så hade läraren inte påverkat elevens intresse för fysik.
5.3.5 Familj och fysikintresse (1st)
C Föräldrar kan påverka intresset (1st)
En av eleverna hade fått en uppfostran med god tillgång till fysik tillsammans en förälder som var fysikintresserad som varit med och stöttat elevens egna fysikintresse. Men menade också att det är svårt att veta om förälderns stöttning i fysikintresse är grunden till elevens intresse samt i så fall i vilken utsträckning det egna intresset har kommit från föräldrarna.
5.3.6 Kunskap och fysikintresse (2st)
C Kunskap i sig motiverar intresse i fysik (2st)
Båda tyckte att fysikkunskaper i sig är motiverande för att lära sig mer. Den ena eleven menade att det finns fascinerande teorier inom fysik som är intressanta i sig att studera och försöka förstå, ex kvantvärlden eller relativitetsteorier. Eleven avslutade utläggningen med ”jag är fascinerad utav alla dom olika coola fysiska fenomenen.”.
Den andra eleven tyckte också att fysikämnet i sig var intressant och att få veta mer gav motivation till eleven. Men poängterade också att känslan av att kunna prestera bra och ha goda kunskaper i sig är en anledning till att eleven var intresserad av fysik.
5.3.7 Relevans och fysikintresse (2st) D Fysikintresse ger relevans (2st)
Båda eleverna menade att först kom intresset för fysik och att lära sig fysikkunskaper, och därefter hittade eleverna olika sätt att tillämpa fysikkunskaper i vardagen. För den ena handlade
tillämpningen framförallt om tekniska konstruktioner, att koppla ihop elektronik och att laga saker som gått sönder. För den andra handlade det istället om att tillämpa fysikaliska teorier och koncept i programmering av spel och virtuella världar.
5.3.8 Framtid&Framsteg och fysikintresse (2st) C Framtidsplaner ger fysikintresse (2st)
En av eleverna uttryckte sig: ”Fysik för mig är inte viktigt bara för att det är kul, utan även för att
En av eleverna uttryckte sig: ”Fysik för mig är inte viktigt bara för att det är kul, utan även för att