6 Analys av data och information
6.1 Analysmetodik
Analysen utgör en viktig grund i det slutgiltiga resultatet. Genom att analysera den vedertagna metoden kunde en del brister påvisas. För att kunna definiera bristernas storlek och betydelse krävdes det en djupare förståelse för vad den vedertagna metoden tar hänsyn till och vad som går den förbi.
Den vedertagna metoden för att beräkna årsförbrukning fungerar bra för dess syfte, att kunna debitera sina kunder rätt summa för rätt mängd förbrukat vatten. Men i systemet kan det bli fel mängd vatten som dokumenteras som årsförbrukning. Detta beror på att den vedertagna metoden ej tar hänsyn till när vattnet förbrukas, utan nöjer sig med att dokumentera hur mycket vatten som förbrukats. Det tas heller ingen hänsyn till när det mätta vattnet förbrukades utan det görs en ospecifik årsförbrukning baserat på senaste förbrukningsmönstret. Den vedertagna metoden baserar årsförbrukningen på en aktuell förbrukning, utan hänsyn till det årets faktiska vattenförbrukning. Utifrån faktainsamling och hänsyn till önskvärda egenskaper genererades fyra nya metoder. Metoderna har i avsikt att ge svar på den årliga förbrukningen för ett kalenderår, detta gör det enklare att jämföra med andra siffror då de baseras på samma start- och
slutposition.
A2= Avläst värde för året vars årsförbrukning ska beräknas A3= Avläst värde från tidigare år
k1= Summa procentförbrukning mellan A1 och A2 k2= Summa procentförbrukning mellan A2 och A3 V1= Mätperiod mellan avläsning A1 och A2 i procent V2= Mätperiod mellan avläsning A2 och A3 i procent
n1 = Antal dagar från årsskifte till dagen när avläsning A2 registerarades.
n2 = Antalet dager från dagen då A2 registerarades tills årsskifte.
P1= Antal dagar mellan avläsning A1 och A2 P2= Antal dagar mellan avläsning A2 och A3
6.1.1 Metod 1
k2 = Från föregående årsskifte fram till avläsningsdatum [%]
Denna metod har som minimumkrav på data tre avlästa värden som sträcker sig över tre år.
Trovärdigast resultat ges vid årlig avläsning under andra och tredje kvartalet. Den årliga förbrukningen är då uppdelad i två separata avläsningsår men här räknas perioderna om till procentsatser. För att få ett trovärdigt resultat för det faktiska kalenderåret tas hänsyn till de båda mätperioderna som befinner sig inom samma år.
Figur 2 Illustration av metod 1
Metoden tror sig kunna svara mot ett mer trovärdigt resultat, där den genomsnittliga förbrukningen tar hänsyn till perioder både före och efter avläsningen.
Metoden bygger på att dela upp den mätta förbrukningen över mätperioden. Den förbrukade vattenmängden delas med periodens procentuella storlek. Procenten är baserade på månadernas storlek gentemot året. Detta ger ett medelvärde i procent som senare multipliceras med den perioden som är intressant. Denna period betecknas k. Variabeln k1 är procentsumman av månaderna som skiljer avläsningen från årsskifte, medan k2 betecknar den procentuella summan av månader från föregående årsskifte. Storleken på k1 och k2 är beroende av datum för avläsning.
Efter att periodens procentuella storlek har multiplicerats med sitt matchande k-värde, adderas de båda summorna och resultatet är den beräknade årsförbrukningen.
6.1.2 Metod 2
n1 = Från avläsningsdatum fram till årsskifte [dygn]
n2 = Från föregående årsskifte fram till avläsningsdatum [dygn]
På samma sätt som Metod 1 har denna beräkningsmetod som minimumkrav på data tre avlästa värden som sträcker sig över tre år. Datum för avläsningen är en förutsättning. Trovärdigast resultat ges vid årlig avläsning under andra och tredje kvartalet. Den årliga förbrukningen är då uppdelad i två separata avläsningsår. För att få ett trovärdigt resultat för det faktiska kalenderåret
tas hänsyn till de båda mätperioderna som befinner sig inom samma år. I denna metod används gångna och kommande dagar till/från årsskifte för att räkna ut en faktiskt förbrukad
vattenmängd för föregående år.
Metoden består av två delar som adderas och resulterar i en årsförbrukning. Den första delen beräknas genom att dividera den förbrukade vattenmängden mellan de två avläsningarna på antal dagar som passerat mellan avläsningarna. Detta ger ett uppskattat medelvärde för förbrukning per dag under avläsningsperioden. Sen multipliceras detta med antalet dagar som finns mellan datumet för årets avläsning och den 31 december samma år. Nästa del bygger på samma princip.
Först divideras skillnaden mellan årets mätarställning och det tidigare årets ställning med antalet dagar mellan det två ställningarna. Efter det multipliceras detta med antalet dagar från 1 januari till datumet för årets avläsning. För att få hela årsförbrukningen adderas de båda delarna.
Figur 3 Illustration av metod 2
Uträkningen är baserad på kalenderår vilket underlättar analyser och jämförelser av årsvärden.
Beräkningen innehåller mätvärden från tre år vilket kan vara både en fördel och en nackdel.
Metoden använder ett medelvärde som kan inkludera ovanligt höga och låga förbrukningar.
Detta betyder att den kan vara missvisande om åren för avläsningarna har väldigt stora avvikelser.
Även om medelvärdet är korrekt går det inte att säkerställa att värdet är representativt för den perioden som det ska representerar.
6.1.3 Metod 3
Årsförbrukning = (A1- A2) * 100
V1 [7]
A = Avläst värde [m3] V = Mätperioden [%]
Denna metod bygger på den vedertagna metoden för årsförbrukning. Det som skiljer metoderna åt är åren de svarar emot. Metod 3 är liksom tidigare beskrivna metoder ett sätt att få ut den faktiskt förbrukade vattenmängden för ett tidigare år medan den vedertagna metoden försöker ge svar på kommande års förbrukning.
Metod 3 använder sig av de senaste två avläsningarna och multiplicerar den differensen med en procentsats. Procentsatsen baseras på V1 som står för mätperioden. I likhet med Metod 1 och den vedertagna metoden används här den procentbaserade årsuppdelningen.
Figur 4 Illustration av metod 3
6.1.4 Metod 4
Årsförbrukning = A1- A2
P1 * 365 [8]
A = Avläst värde [m3] P = Mätperioden i dygn
365 symboliserar dygn för ett år
Metoden räknar årsförbrukningen med hjälp av ett dagligt medelvärde. För att få ut
förbrukningen under ett år så multipliceras det dagliga medelvärdet med 365 dagar. Denna metod kan tillämpas på kalenderår med principen svarar även åt en mer generell årsförbrukning mellan två datum.
Den förbrukade mängd vatten mellan de två avläsningarna delas på antal dagar som passerat mellan avläsningarna. Detta ger ett medelvärde för den dagliga förbrukningen. Metoden tar inte hänsyn till variationer i förbrukningen, utan nöjer sig med genomsnittligt värde. Därefter multipliceras värdet med antalet dagar på ett år, oftast 365. Svaret representerar den årliga vattenförbrukningen.
Figur 5 Illustration av metod 4