I detta avsnitt beskrivs de tillvägagångssätt som har använts i studien. Det tydliggörs också hur det har påverkat resultatet och tar upp de frågeställningar som besvarats under arbetets gång.
8.1 Huvudresultatet
Syftet med studien var att kunna svara på om dagens metoder för uträkning av vattenförbrukning är väl befogade eller om det finns utrymme för förbättringar hos debiteringssystemen. Resultatet visar att den vedertagna metoden inte är en lämplig metod för att räkna ut årsförbrukningen. Detta eftersom
metoden utgår från tidigare års förbrukning och endast uppskattar volymen på kommande
årsförbrukning. Den vedertagna metoden är från början inte skapad för att användas vid denna typ av beräkning utan är till för att debitera abonnenten. I analysavsnittet används dock den vedertagna metoden som en beräkningsmetod och jämförs med nya beräkningsmetoder. Detta eftersom den vedertagna metoden är den enda beräkningsmetod som finns tillgänglig idag för denna typ av beräkningar.
Utifrån studien som gjorts är Metod 2 ett rekommenderat alternativ för att beräkna årsförbrukning.
Detta grundar sig på att beräkningsmetoden tar hänsyn till hela kalenderår samt att den i samtliga tester har gett ett stabilt resultat med låg felmarginal. Den vedertagna metoden rekommenderas endast att användas då det krävs godtyckliga beräkningar för årets förbrukning innan det finns tillgång till kommande års avläsning. Hänsyn ska då tas till att detta endast är en uppskattning som inte kan säkerställa årets faktiska förbrukning.
8.1.1 Mätare och avläsningar
I arbetet att få fram sanningsenliga siffror ur debiteringssystemet är det fler parametrar än
beräkningarna som påverkar resultatet. Utifrån kontakt med tillverkare och fakta taget ur Jakob Ekwalls examensarbete kunde det konstateras att fel som beror på mätarens inbyggda osäkerhet är så pass liten att den kan bortses från. Detta måste antas trovärdigt men hur det påverkar resultatet vid
sammanställning av en större mängd mätare går inte att fastslå i denna studie.
Den mänskliga faktorn kan ha en stor påverkan på det enskilda resultatet men slumpmässiga fel brukar kunna jämnas ut när det sammanförs i en större mängd. Det finns en skillnad i trovärdighet mellan avläsningar som görs av yrkespersoner och privatpersoner men detta tar denna studie ej hänsyn till.
Lösningen på detta problem skulle kunna vara fjärravläsning där det utesluter den mänskliga faktorn från avläsningen.
Sveriges kommuner har visat intresse i att installera fler fjärravlästa mätare hos brukarna vilket skulle underlätta flera moment i redovisning av den årliga vattenförbrukningen. Om det skulle bli aktuellt att alla hushåll var försedda med fjärravläsning är det inte omöjligt att vattendebitering skulle ske på likande sätt som el-debitering. Detta är en debitering som sker efter förbrukningen vilket skulle ge en exakt debitering av faktiskt förbrukad vattenvolym om samma princip skulle tillämpas på
vattendebitering. Problemen som detta arbete grundar sig på skulle då kunna lösas med hjälp av modern mätutrustning. Ett fullständigt utbyte av mätare kommer ta lång tid att genomföra på grund av kostnader samt arbete och innan detta sker kan denna studie vara av användning för att skapa mer tillförlitliga beräkningar av avlästa värden.
8.2 Resultatets konsekvenser
Resultatet påverkar de aktörer som visat intresse i frågan, det kan komma att ha stor påverkan av deras val av analysunderlag. Resultatet kan komma att leda till att Sveriges kommuner, vattendistributörer, debiteringssystemsutvecklare och företag som är inblandade i samhällsbyggnadsfrågor börjar ifrågasätta det uträkningsmetoder som används idag. Exempelvis så påverkar resultatet beräkningar vid
dimensionering av vattenledningar. Om fel mängd vatten registreras som förbrukat vattenmängd under fel år kan underlaget som dimensionering baseras på bli felaktigt och leda till över eller
underdimensionering av ledningar. Båda kan ha stora ekonomiska och miljömässiga konsekvenser.
Vidare kan det resultera i frågor kring dimensionering av redan nedlagda vattenledningar.
8.3 Faktorer som påverkat resultatet
Utifrån ett matematiskt och statistiskt perspektiv är resultaten rimliga då Metod 2 tar hänsyn till mer givna fakta med hjälp av interpolering. Metod 2 beräknar årsförbrukningen efter att nästa års avläsning gjorts till skillnad från den vedertagna metoden som gör en slags kvalificerad gissning på kommande års förbrukning. Eftersom studien gjorts på en mindre mängd data finns det ingen garanti för att
metoderna ter sig på likande sätt i en rikstäckande studie. Från början fanns det avsikter att göra en mer omfattade studie av ett större geografiskt områden men på grund av arbetes begränsade resurser och bristande data kunde detta inte fullföljas. Genomförandet av en mer täckande undersökning hade gett ett säkrare resultat och möjliggjort en konkretare slutsats.
Något som denna studie inte har kunnat ta ställning till är de olika förbrukningsmönster som finns vid vattenförbrukning eftersom forskningen idag saknar väl styrkta resultat på detta. Några vanliga faktorer som påverkar förbrukningsmönstret är säsongsvariationsförbrukning, sommarboende och varierande antal brukare per mätare. Det hade varit intressant att undersöka hur beräkningsmetoder som tar hänsyn till exempelvis säsongsanpassad förbrukning skulle te sig gentemot resultatet. Att kombinera säsongsvariationsförbrukningsmönster med interpoleringen skulle det kunna ge mer sanningsenliga resultat. Dessa förbrukningsvariationer är dock svåra att kontrollera och skulle lika väl kunna bidra till avvikande resultat. Detta då det är svårt att fastställa ett beteendemönster hos brukare beroende på boendetyp eller att ett beteendemönster vidhålls. Denna typ av fakta hade varit givande att ha som underlag i denna studie eftersom årsförbrukningsberäkningar är mycket beroende av
förbrukningsmönstret hos brukarna.
8.4 Arbetsmetod
En av grundpelarna i detta projekt var den tidigt gjorda benchmarkingen. Utifrån de
beräkningsmetoder som används idag utvecklades nya beräkningsmetoder som till en början var uppbyggda på liknande sätt, nämligen användningen av procentsatser i Metod 1 och Metod 3. Genom insamling av data från olika kommuner, via litteraturstudier och tester upptäcktes sedan vilka faktorer som hade stor betydelse på årsförbrukningen. Utifrån detta kunde det senare konstateras att Metod 1 och Metod 3 behövdes vidareutvecklas, vilket resulterade i Metod 2 och Metod 4.
Efter att ha utvecklat olika beräkningsmetoder testades dem på 27 olika exempel på 5 stycken konstruerade fall var det fortfarande svårt att urskilja något konkret ur resultaten. I detta skede
kontaktades en statistiker på Tyréns statistikavdelning och han kom med många bra åsikter och förslag på vidare utveckling av testerna. Bland annat så föreslogs det att testa beräkningsmetoderna på verkliga fall då ett resultat från konstruerade fall ej kan bevisa hur verkligheten skulle te sig. Därför samlades det in data från verkliga områden med goda dokumentationer för förbrukat vatten. Detta var grunden till 3 fall med 64 unika exempel som bland annat poängsystemet senare grundats på. Dessutom diskuterades begreppet interpolering och hur denna matematiska tillämpning kan ses som ett belägg för trovärdighet hos Metod 2.
8.4.1 Verktyg
Excel har varit ett viktigt och användbart verktyg för denna studie. Programmet har använts vid exempelberäkningar och tester av olika beräkningsmetoder. Då det handlat om stora mängder data har det lett till ett antal konstruktionsfel av beräkningar, vilket har upptäckts och redigerats under arbetets gång. Det har tagit mycket tid och delvis varit väldigt krävande att hantera och summera data från olika källor.
8.4.2 Data
Av den data som samlats in kom all information inte till användning. All data var inte representativ eller
antaganden om förbrukningen. Med hjälp av den data som användes kunde det göras en del slutsatser men det hade givit en mer täckande studie om det använts mer omfattande data.
8.5 Frågeställningar
Detta arbete utgick ifrån tre frågeställningar, två utav dessa har studien lyckats besvara medan en har förblivit obesvarad.
• Går det att urskilja omätt förbrukning och otillåten förbrukning från läckage?
- Hur beräknas de två typerna av förbrukning?
Denna frågeställning kändes relevant i början av projektet och är av betydelse i SVU-projektet men arbetet tog en annan riktning och frågan blev aldrig ordentligt besvarad. Under faktainsamlingen var denna fråga fortfarande aktuell men under analysfasen kändes frågeställning mindre relevant utifrån projektets syfte. Därför har denna studie tagit avstånd från att besvara frågan men det rekommenderas att ta upp denna frågeställning i fortsatta studier.
Arbetet riktade istället in sig på de två resterande frågeställningarna och har blivit behandlade i någon eller flera delar av rapporten.
• Vad baseras underlaget i debiteringssystemet på?
- Vilka beräkningsmetoder används idag?
- Går det att utveckla nya förbättrade beräkningsmetoder?
• Hur påverkas den uppmätta förbrukningen av mätfel?
- Går det att minska antalet mätfel?
De båda frågeställningarna har besvarats med hjälp av benchmarking, faktainsamling och analys av nya beräkningsmetoder. I resultatet beskrivs det att den vedertagna metoden inte är en lämplig
beräkningsmetod för att beräkna årsförbrukning och istället rekommenderas Metod 2. Enligt faktainsamling påverkas avläsningen sällan av mätfel men kan minskas med hjälp av fjärravläsning.